AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI
Avdelningen för utbildningsvetenskap
Förskollärares förhållningssätt vid kränkande behandling mellan barn
Att identifiera och hantera kränkningar
Ann-Charlotte Ahlqvist och Annica Frantzen
2020
Examensarbete, Grundnivå (yrkesexamen), 15 hp Pedagogik
Förskollärarprogrammet Handledare: Johan Liljestrand Examinator: Guadalope Francia
Ahlqvist, A-C & Frantzen, A (2020). Förskollärares förhållningssätt vid kränkande behandling mellan barn – Att identifiera och hantera kränkningar. Examensarbete i pedagogik. Förskollärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle.
Abstract
Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till kränkande behandling mellan barn i förskolan samt var i det motverkande arbetet eventuella hinder
uppkommer. Baserat på studiens syfte utgår vi från följande kategorier; tolkning av begreppet kränkning, förebyggande och förhindrande strategier samt de hinder som försvårar hanteringen av kränkande behandling mellan barn. Undersökningsmetoden som används är utskick av enkät till verksamma förskollärare för att på så sätt upptäcka om det finns en samsyn över hur kränkningar ska upptäckas och hanteras. Empirin har tolkats utifrån yrkesetiska normer, det vill säga de normer som överensstämmer med de allmänna normer som råder i samhället, som i sin tur påverkar förskollärares
förhållningssätt. Resultatet visaratt förskollärare tillämpar lagar och riktlinjer i sitt förhållningssätt för att förebygga förekomsten av kränkande behandling. Däremot finns inte de förutsättningar som krävs för att utöva sitt uppdrag till fullo. Stora barngrupper och stress försvårar enligt vår studie för förskollärare att vara aktivt närvarande, goda förebilder och etablera en värdegrund. Det vill säga de normer och värden som ligger till grund för det demokratiska samhälle vi lever i där alla ska värderas lika.
Nyckelord: Förhållningssätt, förskollärare, kränkning, yrkesetiska normer
Keywords: Approach, preschool teacher, violation, professional ethical standards
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
2 Teoretisk tolkning ... 2
3 Riktlinjer och lagar i förskolan ... 2
3.1 Kränkande behandling enligt styrdokument ... 2
3.2 Åtgärder enligt styrdokument ... 3
4 Genomgång av forskning ... 3
4.1 Förskollärares förhållningssätt vid motverkandet av kränkningar mellan barn ... 4
4.2 Hinder som uppstår i arbetet mot kränkande behandling mellan barn ... 4
5 Metod ... 6
5.1 Insamling av empiri ... 6
5.2 Etiska överväganden ... 6
5.3 Urval ... 7
5.4 Reliabilitet och validitet ... 7
5.5 Bearbetning och analys ... 7
6 Resultat och analys ... 8
6.1 Hur definierar förskollärare begreppet kränkning? ... 8
6.1.1 Mottagaren avgör ... 8
6.1.2 Fysisk, psykisk och verbal ... 9
6.1.3 Social dominans ... 9
6.1.4 Analys ... 10
6.2 Vilka strategier använder förskollärare för att förebygga och förhindra pågående kränkningar mellan barn? ... 10
6.2.1 Likabehandlingsplan ... 11
6.2.2. Aktiv närvaro ... 11
6.2.3 God förebild ... 12
6.2.4 Likabehandlingsplan ... 12
6.2.5 Stopp! ... 13
6.2.6 Avleda ... 13
6.2.7 Analys ... 14
6.3 Vilka hinder anser förskollärare uppstår i arbetet mot kränkningar mellan barn? 14 6.3.1 Stress ... 14
6.3.2 Samsyn ... 15
6.3.3 Analys ... 15
6.4 Sammanfattning av resultat ... 16
7 Diskussion ... 16
7.1 Metoddiskussion ... 16
7.2 Analysdiskussion ... 17
7.3 Vidare forskning ... 18
7.4 Slutsats ... 18
8 Referenslista ... 19
Bilaga 1 ... 21
Framtagning av forskning ... 21
Bilaga 2 ... 21
Enkätfrågor ... 21
1
1 Inledning
Enligt Helgeland och Lund (2016) samt Monks och Smith (2006) tillägnar sig barn redan från tre års ålder en viss förståelse kring sociala normer och hur olika handlingar kan uppfattas som kränkande vilket visar att förskolan är en arena där kränkningar mellan barn förekommer. Det strider i sin tur mot läroplanen för förskolan (98/18) som föreskriver att alla barn ska ha rätt till en trygg utbildning fri från kränkningar. Ingram och Berings (2010) studievisar att barn i första hand väljer att tillkalla en förskollärare vid uppkomsten av kränkningar och då det ingår i det pedagogiska uppdraget att motverka fenomenet pekar det på förskollärarens centrala roll.
Stoor-Grenner och Kirves (2010) menar att en samsyn mellan förskollärare krävs för att kunna förhålla sig till kränkningar och därmed ha möjlighet att förebygga dem.
Skolverket (2019) har utfärdat ett förtydligande gällande vad kränkning innebär och varje enskild förskola ska enligt läroplanen upprätta en likabehandlingsplan. Syftet med detta är att alla verksamma inom verksamheten ska ha en gemensam förståelse vad det innebär att motverka att kränkningar sker. Trots att förskollärare har riktlinjer och lagar att förhålla sig till för att identifiera och hantera kränkningar så förekommer det.
Problemet handlar om hur de förutsättningar som råder kan påverka förskollärarens förhållningssätt och därigenom även tolkningen av begreppet kränkning samt hur det ska motverkas. Genom denna studie vill vi därför undersöka hur förskollärares
förhållningssätt påverkar vid arbetet mot kränkande behandling mellan barn i förskolan.
Baserat på studiens syfte har vi utgått från följande undersökningsfrågor; hur definierar förskollärare begreppet kränkning? Vilka strategier har förskollärare för att förebygga samt förhindra en pågående kränkning mellan barn? Vilka hinder anser förskollärare uppstår i arbetet mot kränkningar mellan barn?
Examensarbetet disponeras enligt följande: Inledningsvis lyfter vi vilka riktlinjer förskollärare har att förhålla sig till i sitt uppdrag, därefter följer valet av teoretisk tolkning och en genomgång av forskning gällande kränkande behandling. Sedan den metod vi valt att använda oss av och slutligen redovisas en analys och det resultat som studien genererat med en efterföljande diskussion och slutsats.
2
2 Teoretisk tolkning
Vi kommer att utgå från yrkesetiska normer, ett begrepp från Colnerud (2017) som i sin tur tagit det från Bayles (1989), det vill säga de normer som styr hur en viss profession utövas i olika situationer. Detta kan kopplas till övergripande tankemönster i samhället.
För att bättre förstå de val som förskollärare ställs inför vid motverkandet av kränkningar kommer vi att lyfta svaren från vår studie till frågor som formulerats i riktlinjer och i den allmänna debatten. Vi börjar därför med en beskrivning av de riktlinjer som berör kränkning och sedan har vi också tillagt forskares synsätt inom ämnet eftersom de ofta fångar upp eller sätter igång breda tankefigurer om förskolan. Vi har i vår analys utgått från styrdokument och hur de blir synliga i respondenternas svar.
3 Riktlinjer och lagar i förskolan
I följande avsnitt redovisas de lagar och styrdokument som omfattar kränkande
behandling i förskolan. Detta för att förtydliga vad kränkande behandling innebär samt synliggöra de förpliktelser förskollärare har att efterfölja i sitt uppdrag och hur det påverkar deras förhållningssätt.
3.1 Kränkande behandling enligt styrdokument
Läroplanen (98/18) yrkar på barns rätt till en kränkfri utbildning men det framkommer inte vad kränkande behandling innebär. Den lagstadgade beskrivning
Utbildningsdepartementet utfärdat och som skolväsendet har att förhålla sig till är följande:
- kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet.
(SFS 2010:800, §6)
Med utgångspunkt från ovanstående lag har Skolverket (2019) utfärdat ett förtydligande vad som definierar en kränkning. Där står det bland annat att kränkning innebär att mottagaren avgör om den blivit utsatt samt att de kan vara av fysisk, psykisk och verbal
3
karaktär. Kränkningen kan vara en engångsföreteelse och utövas av en eller flera personer.
3.2 Åtgärder enligt styrdokument
En nolltolerans mot kränkningar i förskolan synliggörs bland annat genom skollagen (SFS 2010:800, §6) som utfärdat ett förbud mot kränkande behandling av barn. En aktiv åtgärd lagen lyfter är att en likabehandlingsplan ska upprättas årligen där förskolechefen ansvarar för att barn, vårdnadshavare samt personal är införstådda i vad kränkande behandling innebär samt hur verksamheten ska arbeta mot förekomsten av detta.
Läroplanen (98/18) föreskriver vikten av en medvetenhet över förhållningssättet hos de verksamma inom förskolan, exempel som lyfts är att vara en god förebild och aktivt närvarande. Genom att vara en god förebild förmedlas de demokratiska värderingar som förskolans värdegrund vilar på vilket enligt Läroplanen (98/18) bland annat innebär att bli en god samhällsmedborgare med respekt för mänsklighetens okränkbarhet. En aktiv närvaro ger ökad möjlighet att hantera och förebygga konflikter. För att identifiera och motverka kränkningar så är det bland annat dessa riktlinjer förskollärare har att utgå från.
4 Genomgång av forskning
Den forskning vi lyfter utgår från studiens syfte, det vill säga hur förskollärarens förhållningssätt påverkar arbetet mot kränkningar mellan barn baserat på läroplanens (98/18) riktlinjer samt lagar och samhällsnormer. För att få en ökad förståelse över var i det motverkande arbetet det brister belyser vi eventuella faktorer som försvårar för förskollärare att utföra sitt pedagogiska uppdrag.1
1 Relevanta forskningsartiklar togs fram baserat på studiens syfte (bilaga 1). Samtlig litteratur lästes igenom och det som ansågs vara användbart markerades med överstrykningspenna. Den markerade texten sorterades genom färgkodade post-it lappar baserat på studiens syfte och frågeställningar; tolkningar av begreppet kränkning, motverkande strategier, förskollärarens förhållningssätt vid kränkande behandling och de hinder som uppstår i arbetet mot kränkningar. Under varje rubrik sammanställdes sedan all forskning. Det skapade en överblick vilket gav oss en vetenskaplig grund att stå på.
4
4.1 Förskollärares förhållningssätt vid motverkandet av kränkningar mellan barn
Johansson (2002) fastställer att förskollärare ska utgå från läroplanen för att etablera och förmedla de normer och värden som ska genomsyra verksamheten. Det innefattar
empatiförmåga, respekt för andras integritet och reflekterande samtal över vad det innebär att kränka någon. Stoor-Grenner och Kirves (2010) visar att en samsyn
underlättar i det förebyggande arbetet mot kränkningar vilket är likabehandlingsplanens grundläggande syfte.
Enligt Stoor-Grenner och Kirves (2010) är förskollärarens aktiva närvaro en av de viktigaste faktorerna i att förebygga kränkningar. Det innebär att iaktta barnens samspel samt vara aktivt deltagande i deras vardag på förskolan. Även Zhang och Sun (2011) menar att aktiv närvaro ger en ökad förståelse gällande barnens sociala beteende och konstellationer. Reunamos, Kalliomaa, Repo, Samlinen, Lee och Wangs (2015) studie visar att en stor andel barn upplever en osäkerhet hur de ska hantera kränkande
situationer. De menar därför att en närvarande vuxen kan stödja barnen med
kompletterande strategier om de blir utsatta för kränkningar, utöver att påkalla en vuxen då de inte alltid finns till hands.
Johansson (2010) lyfter vikten av att vara en god förebild genom att visa empati och respekt gentemot sin omgivning samt ha en medvetenhet över sitt bemötande. Såväl Derman (2017) och Türkoğlu (2019) menar att om en förskollärare bemöter ett
kränkande barn med aggression riskerar de inblandade barnen att se aggressivt beteende som en konfliktlösning. Stoor-Grenner och Kirves (2010) betonar även att om en
förskollärare inte ingriper alls vid kränkande situationer riskerar en norm att upprättas som visar på att beteendet är acceptabelt.
4.2 Hinder som uppstår i arbetet mot kränkande behandling mellan barn
Då normer och värderingar skapas av hela det nätverk som omger barnet så krävs en fostringsgemenskap mellan förskola och hem enligt Stoor-Grenner och Kirves (2010).
Dock visar Cameron och Kovacs (2017) resultat att det förekommer fall där
förskollärare undviker att involvera vårdnadshavare när kränkningar skett. Detta på grund av förskollärarens rädsla att förlora auktoritet, få sin kompetens ifrågasatt eller
5
skapa onödig oro hos vårdnadshavare trots deras önskan att bli informerade. Det är också vanligt enligt resultatet i Kasik och Gáls (2016) studie att föräldrar och förskollärare inte har samma syn gällande barns negativa beteende.
Psalti (2017) och Derman (2017) har i sina studier visat att förskollärare anser sig ha bristande kunskaper gällande vad det innebär att kränka, förebyggande strategier samt konflikthantering. Brist på kompetens försvårar inte bara det motverkande arbetet, enligt Stoor-Grenner och Kirves (2010) ökar det även risken för att kränkningar förbises eller normaliseras vilket strider mot samtliga riktlinjer. Psalti (2017) pekar på att utbildning krävs i ett tidigt skede då avsaknaden av tillräcklig kompetens resulterar i att
förskollärare agerar efter personliga värderingar och instinkter.
Williams, Sheridan och Samuelsson (2019) studie redovisar statistik där barngruppernas storlek har ökat det senaste 25 åren inom förskolan samt att förskollärare upplever svårigheter att möta rådande riktlinjer vilket resulterar i stress. Enligt Ugaste och Niikko (2015) ger den stressfyllda tillvaron som stora barngrupper innebär en negativ påverkan på barnens socioemotionella utveckling och fysiska beteende, vilket kan ges i uttryck genom kränkande behandling. För att hantera stora barngrupper krävs det enligt Williams et al (2019) kompetenta förskollärare.
I rollen som ledare är förhållningssättet avgörande vid kränkande situationer enligt Psalti (2017). De tre förhållningssätt vi har lyft baserat på ovanstående forskning är bidrag till hur kränkningar kan motarbetas i förskolan. Det vill säga att utgå från styrdokument, vara aktivt närvarande samt en god förebild. Dock påverkar de
förutsättningar som förskollärare har att förhålla sig efter, så som brist på kompetens och stora barngrupper, möjligheten att arbeta utifrån dessa tillvägagångssätt.
Personliga värderingar och normer är av stor betydelse vid hantering av kränkningar då det påverkar förhållningssättet.
6
5 Metod
Med utgångspunkt från studiens syfte och undersökningsfrågor presenteras i följande avsnitt de tillvägagångssätt vi använt oss av för bearbetning och analys av empiri. Det innefattar valet av metod samt de etiska aspekter vi tagit hänsyn till.
5.1 Insamling av empiri
För att studera förskollärares perspektiv på kränkningar skapade vi en enkät med öppna frågor (bilaga 2). Öppna frågor valdes med anledning av att det ger ett utrymme för respondenten att utveckla sitt svar och ge eventuella reflektioner. Vi utgick från
Brymans (2011) rekommendationer när enkäten framställdes, det vill säga ett begränsat antal frågor som är relevanta för syftet och tolkningsbara för respondenten. Sju
intervjufrågor utformade enkäten som skapades på hemsidan SurveyMonkey.com.
Eftersom vi utgår från ett förskollärarperspektiv riktar sig vår undersökning till
utbildade förskollärare. Enkäten och en efterföljande påminnelse skickades i första hand ut via e-post till åtta biträdande rektorer för samtliga förskolor i en Mellansvensk
kommun. Då vi inte fick tillräcklig respons vände vi oss till den sociala plattformen Facebook. Där finns en grupp på cirka 37 000 medlemmar över hela Sverige som främst riktar sig till förskolan som verksamhet. Vi var tydliga med att enkäten endast skulle besvaras av förskollärare då gruppen även är öppen för barnskötare och
förskollärarstudenter. Totalt 36 svar samlades in varav 7 inkom via e-post och 28 via Facebook. Trots ett stort bortfall fick vi tillgång till ett rikt material genom de öppna frågorna vilket visar sig i våra olika kategorier.
5.2 Etiska överväganden
I vårt etiska ställningstagande utgick vi från Vetenskapsrådets (2017) hänvisningar om forskningsed. Det innebär att deltagarna informerades om studies syfte och att
deltagandet var anonymt. De gavs även en hänvisning till var det färdiga materialet finns att tillgå samt att åtkomsten till materialet är begränsad till skaparna av enkäten i och med att inloggningsuppgifter krävs. Samtlig information gavs i samband med utskicket av enkäten.
7
5.3 Urval
Enkätfråga 2, 3, 4 och 7 bearbetades och analyserades för att besvara våra
undersökningsfrågor. Övriga enkätfrågor avgränsades av följande skäl: fråga 1 ansågs inte längre vara relevant för studiens syfte. Fråga 5 och 6 var inte tillräckligt
välformulerade och de svar som angetts kunde därmed inte användas i undersökningen.
5.4 Reliabilitet och validitet
Med anledning av enkätens låga svarsfrekvens kan det betyda att vissa grupper av förskollärare inte deltog vilket påverkar reliabiliteten. Skulle ett nytt utskick av enkäten göras i kombination med slutna frågor skulle vi få ett annorlunda resultat.
Enkätens öppna frågor har bidragit till ett nyanserat svar men vid några tillfällen har de varit kortfattade och svåra att tolka. En fullskalig bild av kränkningar kan inte
garanteras då vi inte vet hur spridda svaren från enkäten är vilket har betydelse för studiens validitet. Vi kan trots detta utgå från att enkätens svar är i enlighet med de riktlinjer och lagar som finns vad gäller kränkande behandling vilket tyder på att det är utbildade förskollärare som deltagit i studien.
5.5 Bearbetning och analys
Svaren från de fyra utvalda enkätfrågorna bearbetades och analyserades på följande tillvägagångssätt; inledningsvis skapades fyra tankekartor, en för varje enskild fråga.
Baserat på karaktären av de 36 deltagarnas svar skapades kategorier. För att erhålla ett mer precist resultat behövde vi urskilja teman utifrån kategorierna. Det gjorde vi genom att undersöka om ett samband kunde upptäckas mellan dem. Utifrån detta utformades nya tankekartor där varje svar tolkades för att sedan placeras under relevant tema.
Enkätens struktur med öppna frågor innebär dock att en deltagares svar kan placeras in under fler än ett tema. Det betyder att vi fick fler svar än antalet deltagare i diagrammen.
8
6 Resultat och analys
Nedanstående avsnitt redovisar en sammanställning i diagramform av de 36 inkomna enkätsvaren. Diagrammen har skapats med utgångspunkt från de teman som
framkommit vid bearbetning av empirin. Utvalda citat från respondenterna i
enkätundersökningen förtydligar de kategorier diagrammen innehåller. En efterföljande analys följer under varje tema tolkat utifrån den teoretiska ansats vi valt.
6.1 Hur definierar förskollärare begreppet kränkning?
6.1.1 Mottagaren avgör
Kategorin innebär att oavsett en handlings uppsåt så är det den som blir utsatt som avgör om agerandet är kränkande. De svar som förskollärare i studien uttryckt visar att en medveten eller omedveten handling kan vara en kränkande behandling beroende på hur situationen upplevs av den utsatte. Respondenterna menar med detta att när en situation uppkommer ska förskolläraren alltid utgå från den mottagande individens perspektiv. Ett svar som förtydligar kategorins innebörd är:
”När någon säger eller gör något som någon annan tar illa upp av. Medvetet eller omedvetet.”.
15
14
13
12 12,5 13 13,5 14 14,5 15 15,5
1: Mottagaren avgör 2: Fysisk, psykisk och verbal 3: Social dominans Diagram 1
Tolkning av begreppet kränkning
9
Denna tolkning känns igen i vad vi tidigare lyft genom Skolverkets (2019)
förtydligande om vad kränkande behandling innebär, vilket även präglas av samhällets syn på begreppet.
6.1.2 Fysisk, psykisk och verbal
Kategorin innebär att definitionen av begreppet kränkning enligt respondenterna innebär att utsätta någon för en fysisk, psykisk eller verbal handling i avsikt att såra någon.
Handlingen har ett uppsåt och det pekar även på att om barn utför handlingar som överskrider de sociala normer och lagar som råder i samhället, så som att slåss eller uttala sig nedvärderande, så är det en kränkning. Ett citat från en svarande som beskriver kategorins innebörd är:
”Psykisk eller fysisk behandling tex utfrysning, nedlåtande ord eller våld m.m.”
Även denna kategori kan knytas samman med Skolverkets (2019) definition av
kränkande behandling. Däremot strider denna typ av kränkning mot vadLäroplanen för förskolan (98/18) föreskriver, nämligen barns rätt till en trygg utbildning, vilket kan vara en av anledningarna till att förskollärare har dessa tankar kring vad en kränkning är.
6.1.3 Social dominans
Kategorin innebär att respondenterna anser att den som kränker har för avsikt att etablera en social dominans genom att försätta andra i underläge. Detta genom att använda makt för att på så vis särbehandla någon och/eller agera nedlåtande i ett förminskande syfte vilket följande enkätsvar förtydligar:
”När någon säger eller gör en handling mot en medmänniska i syfte att förminska eller fördumma denne”.
Exemplet från enkätstudien visar att maktförhållanden är en avgörande faktor av vad kränkande behandling innebär. Dessa tankar kan ha sin bakgrund i de demokratiska värderingar som det svenska samhället är uppbyggt på, vilket även omfattar läroplanens (98/18) värdegrund. Det beteende som kategorin visar strider mot dessa värderingar där alla människors lika värde ska främjas.
10 6.1.4 Analys
Tolkningen av begreppet har ett stort inflytande på förhållningssättet både när det gäller identifiering och hantering av kränkningar. En förklaring kan vara att Skolverkets (2019) definition av begreppet genomsyrar resultatet. Då beskrivningen utgår från en lag pekar det på att en samhällsnorm över hur kränkningar ska tolkas råder i förskolan.
Däremot skiljer det sig åt i jämförelse med likabehandlingsplanen då svarsantalet inte varierar i en större utsträckning. Därför kan det konstateras att förskollärare inte har en samsyn trots skollagens (SFS 2010:800, §6) aktiva åtgärd gällande
likabehandlingsplanen. Om begreppet hade haft en likvärdig tolkning hade det tydligt visats i resultatet genom ett enhetligt svar. Enligt de deltagande förskollärarna påverkar detta förhållningssättet i arbetet mot kränkningar då ett hinder anses vara bristen på samsyn över dess innebörd (diagram 4).
6.2 Vilka strategier använder förskollärare för att förebygga och förhindra pågående kränkningar mellan barn?
26
13
8
0 5 10 15 20 25 30
1: Likabehandlingsplan 2: Aktiv närvaro 3: God förebild Diagram 2
Förebyggande strategier
11 6.2.1 Likabehandlingsplan
Kategorin innebär att syftet med likabehandlingsplanen är att förebygga och förhindra att kränkningar förekommer och att den ska finnas i samtliga förskolor. Då det är likabehandlingsplanen förskollärare enligt lag ska utgå ifrån vid kränkande situationer så genomsyrade denna strategi enkätsvaren vilket gav oss en tydlig kategori. Detta synliggörs i följande citat:
”Systematiskt arbeta med likabehandlingsplan och de olika diskrimineringspunkterna.”
Detta exempel visar hur likabehandlingsplanen används som en förebyggande strategi och svaret kan kännas igen i den aktiva åtgärd skollagen (SFS 2010:800, §6) etablerat, nämligen att upprätta en likabehandlingsplan som har för avsikt att förmedla hur samtliga aktörer i förskolan ska identifiera och motverka kränkande behandling.
6.2.2. Aktiv närvaro
Kategorin innebär att den aktiva närvaron hos förskolläraren kan förebygga uppkomsten av kränkande behandling genom att skapa trygghet och stärka både individen och gruppen i sin helhet. Detta tillvägagångssätt som förebyggande strategi har även
framkommit i respondenternas svar. Ett exempel på hur en av respondenterna anammar aktiv närvaro i sitt förhållningssätt lyfts i följande citat:
”Närvarande vuxen, arbeta med kommunikation och stärka förtroendet till barnen så de är trygga med både mig som förskollärare och även trygga i gruppen, arbeta för att stärka både varje enskild individ men också gruppgemenskap”
Svaret kan kännas igen från läroplanen (98/18) som förespråkar en aktiv närvaro hos förskollärare för att förebygga konflikter. Det går även i linje med de tankefigurer som tidigare lyfts i studiens teoretiska del då de pekar på att aktiv närvaro är en av de mest betydande strategier i det förebyggande arbetet mot kränkningar.
12 6.2.3 God förebild
Kategorin innebär vikten av att vara en god förebild då deltagare i enkäten menar att genom sitt eget uppträdande kan de i sin tur minska förekomsten av kränkningar. Med andra ord handlar förhållningssättet om att vara en god förebild. En medvetenhet kring sitt eget uppträdande är av stor betydelse enligt respondenterna vilket följande citat visar:
”Är uppmärksam i hur andra bemöter varandra och att jag själv alltid reflekterar kring hur jag bemöter andra.”
Svaret kan ha sin bakgrund i läroplanen (98/18) där det föreskrivs att alla verksamma i förskolan ska vara goda förebilder och förmedla de demokratiska värden vårt samhälle vilar på, så som förståelse och respekt för andra människor.
6.2.4 Likabehandlingsplan
Kategorin innebär att likabehandlingsplanen genomsyrar förskollärares strategier vid förhindrandet av kränkande behandling. Det pekar på att likabehandlingsplanen är en central åtgärd att utgå från för att förhindra pågående kränkningar vilket följande citat tydliggör:
21 21
16
0 5 10 15 20 25
1: Likabehandlningsplan 2: Stopp! 3: Avleda
Diagram 3
Förhindra pågående kränkning
13
”Det ska alltid finnas en plan mot kränkande behandling som man kan utgå från.”
Citatet synliggör hur förskollärare strävar efter att följa skollagen (SFS 2010:800, §6) samt de riktlinjer som läroplanen (98/18) föreskriver, det vill säga att
likabehandlingsplanen ska prägla arbetet vid hantering av kränkande behandling i förskolan.
6.2.5 Stopp!
Kategorin innebär att förskollärare i studien agerar med ett direkt ingripande genom att fysiskt och/eller verbalt stoppa en pågående kränkning mellan barn. Denna strategi vid konflikthantering kan kännas igen utifrån den samhällsnorm som uppkommit bland annat genom den omdebatterade Me too-rörelsen där rätten till sin egen kropp står i fokus. Ett beskrivande exempel från en av respondenterna kan utläsas i följande svar:
”Till barnen säger jag stopp, sätter mig på huk och visar stopp med handen.”
Det framkommer även i läroplanen (98/18) att barn ska ges förutsättningen att förstå sina rättigheter gällande sin integritet vilket kan vara ett tankesätt förskollärare utgår från. Genom förskollärarens agerande får barnen tidigt lära sig att verbalt och fysiskt säga stopp om de blir utsatta för ett beteende som inte är önskvärt.
6.2.6 Avleda
Kategorin innebär att en avledande manöver ansågs vara effektiv av respondenterna vid förhindrandet av kränkande situationer. Detta i syftet att få barnen att fokusera på något annat för att på så sätt stoppa kränkningen. Ett exempel som valts från enkäten för att tydliggöra hur denna strategi kan se ut är:
”Tror jag att det kan komma att bli en kränkning så kan jag tex försöka avleda genom att dra igång ny aktivitet eller göra något oväntat och kanske lite "tokigt" (på ett roligt sätt) för att få barnen att fokusera på mig istället.”
Denna strategi kan inte kopplas till styrdokument då inga aktiva åtgärder utförs. De inblandade barnen får inget stöd i att identifiera eller hantera kränkningen då syftet är att avleda fokus från händelsen.
14 6.2.7 Analys
Användningen av likabehandlingsplanen präglar tydligt det förebyggande arbetet mot kränkningar vilket kan kännas igen i Utbildningsdepartementet stadgade lag (SFS 2010:800, §6). Normer och värden etableras i barngruppen (diagram 2) som sedan vid behov förstärks via samtal under förhindrandet av en pågående kränkning (diagram 3).
Samtliga svaranden utgår från läroplanens (98/18) förhållningssätt vid förebyggandet av kränkningar. Det vill säga en aktiv närvaro samt att utgå från sin roll som förebild. Dock används även en avledande strategi utan vidare reflektion eller koppling till något styrdokument.
6.3 Vilka hinder anser förskollärare uppstår i arbetet mot kränkningar mellan barn?
6.3.1 Stress
Kategorin innebär att stress är ett betydande hinder i det motverkande arbetet mot kränkningar. Denna kategori kan kännas igen i hur förskollärares arbetssituation beskrivs och omtalas i samhället och där den höga arbetsbelastningen även påverkar
24
13
0 5 10 15 20 25 30
1: Stress 2: Samsyn
Diagram 4
Hinder
15
förekomsten och hanteringen av kränkningar. Ett exempel som förenar flera av de inkomna enkätsvaren rörande stress kan utläsas genom citatet som följer:
”...detta arbete blir sårbart när man inte räcker till när det är för mycket barn på för få pedagoger. Då blir det att vakta barn och bara släcka bränder. Barn känner även när pedagoger blir stressade då ökar även konflikter mellan barnen. Vi pedagoger vet vad vi ska göra men räcker inte alltid till och har inte alltid tid att lösa konflikter på ett
tillfredsställande sätt”.
Det visar att trots förskollärares strävan att följa läroplanens och skolverkets riktlinjer rörande hantering av kränkningar så försvårar den stressfyllda arbetsmiljön möjligheten till att uppnå detta. Det framkommer även i enkätundersökningen att den upplevda stressen hos förskollärare i själva verket kan vara en av orsakerna till att kränkningar överhuvudtaget förekommer.
6.3.2 Samsyn
Kategorin innebär vikten av en samsyn gällande vad en kränkning faktiskt är enligt respondenterna. En bristande samsyn innebär att både barn, vårdnadshavare och förskollärare inte arbetar efter rådande riktlinjer för att motverka kränkningar i förskolan och det blir därmed ett hinder. Ett exempel som lyfter betydelsen av denna kategori är:
”Om man kollegor emellan har olika syn på vad som är kränkningar. Detsamma gäller såklart i kontakt med vårdnadshavare och även mellan barn.”
Citatet kan ha sin bakgrund i formuleringar som arbetslaget ska efterfölja enligt skollagen (SFS 2010:800, §6) där en samsyn gällande vad kränkningar innebär ska finnas mellan kollegor, vårdnadshavare och barn för att på så sätt kunna motverka förekomsten av det.
6.3.3 Analys
Diagram 4 visar att stress är ett övergripande hinder vilket bland annat kan kopplas till den pågående samhällsdebatt gällande förskollärares arbetsförhållanden. Stressen påverkar även förutsättningen att handla enligt riktlinjer och tillämpa ett önskvärt
16
förhållningssätt. Det framkommer i diagram 3 där avledning utan efterföljande reflektion används i viss utsträckning.
Enligt likabehandlingsplanen ska en gemensam förståelse mellan förskollärare och vårdnadshavare finnas över vad det innebär att kränka någon. Trots det upplever svaranden en brist på samsyn vilket kan innebära att likabehandlingsplanen inte efterföljs på ett önskvärt sätt.
6.4 Sammanfattning av resultat
I analysen har vi tolkat empirin utifrån Colneruds (2017) begrepp yrkesetiska normer.
Det innebär att vi har kopplat deltagarnas svar med de allmänna normer som råder i samhället så som demokratiska värderingar samt lagar och styrdokument som omfattar förskollärarnas uppdrag. Förskollärarnas förhållningssätt är avgörande vid förekomsten och hanteringen av kränkningar enligt vår studie. Resultatet har visat att
likabehandlingsplanen präglar förhållningssättet och att förskollärare strävar efter att utgå från styrdokument men trots det så brister det i praktiken. Detta på grund av att arbetsbelastningen försvårar förskollärares förutsättningar att arbeta utifrån de riktlinjer som föreskrivs.
7 Diskussion
Inledningsvis problematiseras den metod vi använde oss av för att synliggöra de begränsningar som kan ha påverkat studiens resultat. I den efterföljande
analysdiskussionen argumenterar vi kring hur studiens resultat kan tillämpas i ett pedagogiskt arbete och avslutningsvis görs en sammanfattning av studien.
7.1 Metoddiskussion
Syftet med studien är att undersöka förskollärares förhållningssätt gällande kränkande behandling. Utifrån det behövde vi nå ut till så många förskollärare som möjligt för att undvika att svaren inte är baserade på de normer som endast råder på en specifik förskola. Att använda enkät som metod ansåg vi därför vara det bästa alternativet.
17
Svarsfrekvensen uppnådde inte våra förväntningar. Anledningen till detta antar vi beror på enkätens introduktionsbrev. Enligt Bryman (2011) ska utformningen av
introduktionsbrevet inte bara ge information om enkätens syfte, utan även skapa ett intresse för att locka ett större antal respondenter. I avseendet att skapa ett intresse anser vi att vi misslyckades då ett större fokus låg på att informera om de etiska aspekterna.
Vid insamlingen av empirin upptäckte vi att frågorna kan ha uppfattats som otydliga.
Detta kunde utläsas genom svarens karaktär samt att några av respondenterna hade poängterat det i sitt svar och det resulterade i ett visst bortfall. Enkätens öppna frågor medförde svårigheter för oss att tolka svaren vilket kan ha påverkat studiens resultat.
Enligt Bryman (2011) är detta ett problem vid användandet av en enkät då det inte finns möjlighet varken för oss eller svarande att följa upp eller förtydliga innehållet. Hade studien gjorts om hade vi istället använt oss av slutna frågor för att få ett mer konkret resultat och undvika missförstånd.
7.2 Analysdiskussion
Diagram 2 visar att utöver likabehandlingsplanen använder förskollärare sitt
förhållningssätt för att förebygga kränkningar. Öhman (2008) styrker att bemötandet och en aktiv närvaro är centralt i det motverkande arbetet vilket ligger i linje med respondenternas svar. Även läroplanen (98/18) föreskriver att dessa förhållningssätt ska genomsyra det pedagogiska uppdraget vilket enligt Edling (2012) är en positiv aspekt då yrket är ett myndighetsuppdrag och förskollärare har en skyldighet att efterfölja riktlinjer.
Utifrån diagram 3 kan det antas att förskollärare inte utgår från riktlinjer utan istället från normbaserade strategier, det vill säga stoppa och avleda. Dessa har förmodligen uppkommit på grund av tidsbrist samt de ökade antalet barn per grupp Williams et al (2019) statistik pekar på. Det går även att utläsa i diagram 4 då ett av hindren är bristen på samsyn. Öhman (2008) anser däremot att en samsyn inte går att eftersträva då ingen situation är den andra lik och därför kan förskolläraren utgå från egna strategier. Det är enligt Edling (2012) av stor vikt att strategierna utgår från förskolans värdegrund, det
18
vill säga de normer och värden samhället etablerat, så som allas lika värde och rätt till respekt.
Då allt fler åtgärder, så som införandet av lagar, verkställs i samhället för att förebygga förekomsten av kränkningar innebär det inte bara att förskollärare har ett bredare underlag att förhålla sig till, utan även fler mål att uppfylla. Att däremot lyfta aktiva åtgärder, så som likabehandlingsplanen, är ett steg närmare den grundläggande
samsynen som krävs för att kunna arbeta för en kränkfri förskola och det underlättar för förskollärare i sin profession.
7.3 Vidare forskning
Stoor-Grenner och Kirves (2010) visar att kompetens har stor påverkan på samsynen, hanteringen och förekomsten av kränkningar. Det styrker vikten av en ökad kompetens i ett tidigt skede vilket även Psaltis (2017) studie pekar på. På så sätt skapas inte bara en gemensam norm om vad det innebär att kränka någon utan även bättre förutsättningar att förhindra att det förekommer. Det är därför en intressant upptäckt i vår studie att ingen av deltagarna har lyft avsaknaden av kompetens som ett försvårande hinder. Vi antar att en av de främsta anledningarna till detta är att enkäten inte innehöll en direkt fråga gällande kompetens. För vidaregående forskning skulle vi därför haft ett större fokus på förskollärarnas syn på kompetens gällande kränkande behandling.
7.4 Slutsats
Vår slutsats gällande var i det pedagogiska arbetet det brister i det motverkande arbetet mot kränkningar är förskollärares förutsättningar att utgå från sitt förhållningssätt. De stora barngrupperna försvårar en aktiv närvaro då det är för många barn per
förskollärare. Den upplevda stressen hos förskollärare har enligt Öhman (2008) en negativ påverkan på förmågan att vara en god förebild med en positiv inställning och goda värderingar. Detta kan i sin tur appliceras på barnen och resulterar i att konflikter ökar. För att förskollärare ska kunna följa riktlinjer och utgå från sitt förhållningssätt på bästa sätt bör arbetsbelastningen ses över, vilket ligger på en samhällspolitisk nivå.
19
8 Referenslista
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.
Cameron Landsing, D., & Kovac, V.B. (2017) Parents and preschool workers’
perceptions of competence, collaboration, and strategies for addressing bullying in early childhood, Child Care in Practice, 23:2, 126–140, DOI:
10.1080/13575279.2016.1259156
Colnerud, G (2017) Läraryrkets etik och värdepedagogiska praktik. Stockholm: Liber AB.
Derman Taner, M. (2017) Early Childhood Education Teachers' Strategies Use in Order to Prevent Aggressive Behaviours in Classes: The Case of Turkey. Universal Journal of Educational Research 5(7): 1127–1136, DOI: 10.13189/ujer.2017.050706
Edling, S (2012), Att vilja andra väl är inte alltid smärtfritt. Att motverka kränkningar och diskriminering i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur AB
Helgeland, A,. & Lund, I. (2017). Children’s Voices on Bullying in Kindergarten. Early Childhood Education Journal, 45(1), 133-141. DOI: 10.1007/s10643-016-0784-z Ingram, G. P. D., & Berling, J. M. (2010). Children’s Tattling: The Reporting of Everyday Norm Violations in Preschool Settings. Child Development, 81(3), 945–957.
Retrieved from
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=shib&db=eric&AN=EJ 883370&site=ehost-live
Johansson, E. (2002). Morality in Preschool Interaction: Teachers’ Strategies for Working with Children’s Morality. Early Child Development and Care, 172(2), 203–
221. Retrieved from
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=shib&db=eric&AN=EJ 652601&site=ehost-live
Kasik, L., & Gál, Z. (2016). Parents’ and Teachers’ Opinions of Preschool Children’s Social Problem-Solving and Behavioural Problems. Early Child Development and Care, 186(10), 1632-1648. Retrieved from
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=shib&db=eric&AN=EJ 1113614&site=ehost-live
20
Monks, P., & Smith, K. P. (2006). Definitions of bullying: Age differences in
understanding of the term, and the role of experience, British Journal of Developmental Psychology, v24 n4 p801-821. DOI: 10.1348/026151005X82352
Psalti, A. (2017) Greek In-Service and Preservice Teachers’ Views About Bullying in Early Childhood Settings, Journal of School Violence, 16:4, 386-398,
DOI:10.1080/15388220.2016.1159573
Reunamo, R, Kalliomaa, M, Repo, L, Salminen, E, Lee, H & Wang, L. (2015)
Children's strategies in addressing bullying situations in day care and preschool, Early Child Development and Care, 185:6, 952-967, DOI:10.1080/03004430.2014.973871
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet Skolverket. (2019). Ansvar i skolfrågor. Hämtad 2019-12-10 från
https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/krankande-behandling- mobbning-och-diskriminering
Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98/18. Stockholm.
Stoor-Grenner, M & Kirves, L (2010) Mobbar även små barn? Helsingfors: Folkhälsan Türkoğlu, B. (2019). Preschool Teachers’ Perspectives on Aggressive Behaviours in Children: A Qualitative Study, Journal of Education and Training Studies, v7 n2 p169- 183, DOI:10.11114/jets.v7i2.3889
Ugaste, A., & Niikko, A. (2015). Identifying the Problems That Finnish and Estonian Teachers Encounter in Preschool. European Early Childhood Education Research Journal, 23(4), 423–433. Retrieved from
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=shib&db=eric&AN=EJ 1079357&site=ehost-live
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningsed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Hämtad från: www.codex.vr.se/
Williams, P., Sheridan, S., & Pramling Samuelsson, I. (2019). A Perspective of Group Size on Children’s Conditions for Wellbeing, Learning and Development in Preschool.
Scandinavian Journal of Educational Research, 63(5), 696–711. Retrieved from http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=shib&db=eric&AN=EJ 1219008&site=ehost-live
Zhang & Sun (2011) The Reciprocal Relations Between Teachers’ Perceptions of Children's Behaviour Problems and Teacher–Child Relationships in the First Preschool Year, The Journal of Genetic Psychology, 172:2, 176-198, DOI:
10.1080/00221325.2010.528077
21
Öhman, M (2008), Hissad och dissad – om relationsarbete i förskolan. Stockholm:
Liber AB.
Bilaga 1
Framtagning av forskning
För att finna underlag som styrker de teoretiska aspekter vi lyfter i denna studie söktes artiklar i databasen ERIC. De begränsningar som gjordes i sökningen var att artiklarna skulle vara Peer Reviewed, full text och publicerade mellan åren 2010–2019 för att säkerställa en korrekt samt aktuell forskning. En komplettering av artiklar krävdes vid ett senare tillfälle vilket gjorde att vi fick utöka publiceringsåren till 2000–2019.
Följande sökord användes för att få fram relevant innehåll gällande studiens syfte:
preschool, preschool teacher, kindergarten, early childhood eduaction, bullying,
violation, aggressive emotions, strategies, methods, approach, prevent, actions, attitude, norms, values, obstacles och challenges.
Efter en genomförd sökning tittade vi först på rubriken för att avgöra om artikelns huvudbudskap var av betydelse. Om rubriken uppfyllde våra förväntningar läste vi artikelns abstract för att få en bredare överblick över artikelns innehåll. Ansåg vi då att artikeln kunde kopplas ihop med vår studie valde vi att utgå från den.
Bilaga 2
Enkätfrågor
1. Hur länge har du arbetat som förskollärare?
2. ”Kränkning” omnämns i förskolans läroplan, hur definierar du det begreppet?
3. Vilken/vilka strategier använder du för att förebygga kränkande beteenden?
4. Vilken/vilka strategier använder du för att förhindra pågående kränkningar?
22
5. Läroplanen uppmanar till ett fortlöpande samarbete med vårdnadshavare. Hur ställer du dig till detta samarbete då det gäller kränkning?
6. Hur ställer du dig till samarbetet med kollegor angående kränkningar mellan barn?
7. På vilket sätt kan eventuella hinder försvåra ditt arbete med att förebygga kränkande behandling?
