Selma och Astrid

(1)

Selma och Astrid

Ordnande och principer för två centrala personarkiv på Kungliga biblioteket 2020

Ella Ryberg

Institutionen för ABM

Uppsatser inom arkivvetenskap ISSN 1651-6087

(2)

Författare/Author Ella Ryberg Svensk titel

Selma och Astrid. Ordnande och principer för två centrala personarkiv på Kungliga biblioteket 2020 English Title

Selma and Astrid. Arrangement and principles for two central personal archives at the National Library of Swe- den 2020

Handledare/Supervisor Gunnel Furuland.

Abstract

The aim of the thesis is that, from a postmodern archival theoretical perspective, investigate how two personal archives after famous authors Selma Lagerlöf and Astrid Lindgren are arranged, described and presented at KB, the National Library of Sweden. The thesis investigates what constructed image the collections presents, who the supposed user of the archives is, how the collections are accessible and their role as important sources within the humanities research. The study involved the collections digital archive presentations and four different texts that all discuss the archives. The method chosen was qualitative research methodology and critical discourse theory.

The analysis included a study of the level of text, discursive practice and social practice.

The results showed that specific usage of language and words have a vast impact on the construction of the narrative. Both postmodern archival theory and critical discourse theory enables the exposition of the relations of power and ideology that these discursive and social practices hold. This leads to the conclusion that the majority of knowledge are socially constructed and that archives holds power by promoting one narrative over another. In personal archives this also plays a big role in the construction of identity and in identity politics.

Ämnesord

arkiv, personarkiv, postmodernism, författare, humaniora

Key words

Archives, Personal archives, Postmodernism, Author, Humanities

(3)

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning ... 3

1. Inledning ... 5

1.1 Inledning och bakgrund ... 5

1.2 Syfte och frågeställningar ... 6

1.3 Tidigare forskning ... 7

1.4 Disposition ... 12

2. Teoretiska utgångspunkter, metod och källmaterial ... 13

2.1 Arkivteori ... 13

2.1.1 Postmodern arkivteori ... 15

2.2 Digital humaniora ... 20

2.3 Kritisk diskursanalys ... 22

2.4 Metod ... 24

2.4.1 Faircloughs kritiska diskursanalys ... 25

2.4.2 Modell ... 26

2.4.3 Beskrivning ... 26

2.4.4 Tolkning ... 27

2.4.5 Förklaring ... 27

2.5 Forskningsetiska överväganden ... 28

3. Källmaterial ... 29

3.1 Urval och källmaterial ... 29

3.2 Selma Lagerlöf-samlingen och Astrid Lindgrens arkiv ... 30

3.2.1 Bakgrund Selma Lagerlöf-samlingen ... 30

3.2.2 Bakgrund Astrid Lindgrens arkiv ... 31

3.2.3 Selma Lagerlöf-samlingen i Arken ... 33

3.2.4 Astrid Lindgrens arkiv i Arken ... 36

4. Analys ... 39

4.1 Analys av nivån text ... 39

4.1.1 Selma Lagerlöf-samlingen ... 39

(4)

4.1.2 Astrid Lindgrens arkiv ... 42

4.2 Analys av diskursiv praktik ... 45

4.3 Analys av social praktik ... 50

4.4 Tillgängliggörande och digital humaniora ... 53

4.4.1 Tillgängliggörande av personarkiv och KB:s arbete med digital humaniora ……….. ... 53

5. Slutdiskussion ... 60

5.1 Slutdiskussion ... 60

6. Käll- och litteraturförteckning ... 64

6.1 Arkivmaterial ... 64

6.2 Källor ... 65

6.3 Bilagor ... 73

6.3.1 Bilaga 1 ... 73

6.3.2 Bilaga 2 ... 74

6.3.3 Bilaga 3 ... 75

6.3.4 Bilaga 4 ... 76

(5)

1. Inledning

1.1 Inledning och bakgrund

”När man öppnar en låda eller slår upp en pärm vet man aldrig vad som väntar”.¹ Citatet kan ses som en indikation över personarkivens komplexitet och är hämtat från Personarkiven – där allt kan finnas och i vilken Lars-Olof Welander beskri- ver känslan av privilegium och spänning som det innebär att få arbeta med personarkiv.² Personarkiv arrangeras enligt arkivterminologisk lexika in under det vidare begreppet enskilda arkiv och till dessa hör traditionellt kategorierna person – och släktarkiv, företagsarkiv och föreningsarkiv.³

Personarkiven är av stor betydelse för forskningen och två av de främsta inom den svenska litteraturhistorien finns på Kungliga biblioteket, Sveriges nationalbibliotek (och fortsatt i uppsatsen benämnt som KB), i Humlegården i Stockholm.

Det ena är Selma Lagerlöf-samlingen vilken omfattar cirka 80 hyllmeter. Sam- lingen inkom till KB i slutet av 1940-talet och innehåller främst manuskript och brev.⁴ Det andra arkivet är Astrid Lindgrens arkiv vilket inkom till KB 1980. Ar- kivet omfattar cirka 140 hyllmeter och 2005 upptogs det, som det första svenska, på UNESCO:s lista över Världsarvsminnen.⁵ Det är symptomatiskt att personarkiv ibland kallas för samling eller papper då terminologin inte är lika otvetydig som för andra typer av arkiv, men både Selma Lagerlöf-samlingen och Astrid Lind- grens arkiv är personarkiv.⁶

Personarkiven är komplicerade då de till skillnad från myndighets– och offentliga arkiv står utanför arkivlagen och offentlighetsprincipen, samtidigt som det är de arkiv som omgärdas av flest bestämmelser om vem som får ta del av dem.

Framförallt rör sig bestämmelserna kring frågor som sekretess och upphovsrätt vilka är komplexa och kan innebära både juridiska och byråkratiska begränsning- ar. Arkiv handlar även i grund och botten om makt. I offentliga arkiv är det handlingarna efter de som har haft makten som sparas och det är deras historia som berättas. Personarkivens karaktär är dock mer komplexa, dels då personer som

1 Welander (2006), s.32.

2 Welander (2006), s.32.

3 Nilzén (2006), s.19.

4 Arken> Arkiv L1> Selma Lagerlöfs samling.

5 Arken> Arkiv L230> Astrid Lindgrens arkiv.

6 Smedberg (2009), s.7.

(6)

inte funnits representerade i det offentliga kan hittas i personarkiven och dels på grund av arkivens subjektiva karaktär. Detta kan ses i kontrast till bilden av an- vändningen av arkivhandlingar som oproblematiska källor att använda sig av och förhålla sig till källkritiskt. Att de är ”sanna” och riktiga bevis från det förflutna.

Men ett personarkiv är en persons privata handlingar och ger i högsta grad en sub- jektiv bild av just den specifika personen historia. Handlingarna har sedan ord- nats, beskrivits och i många fall tillgängliggjorts och det är en aktivt konstruerad bild som skapas och som användaren av arkiven får se. Därför är frågor som identitetspolitik och personkult viktiga att undersöka när det kommer till personarkiv liksom vilket narrativ det är som skapas. Vad har ansetts viktigt och vad har man valt att lyfta fram.

Uppsatsen utgår från premissen att arkiv är en social konstruktion och att arkiv och arkivarier besitter en enorm makt när det kommer till formandet av vår gemensamma historia och kollektiva minne. Detta sker genom värdering och urval av handlingar och sedermera genom beskrivningar, bevarande och användande av arkiven.⁷

Uppsatsen ämnar inte lägga någon värdering kring vilka principer som har följts eller beslut som har tagits utan snarare undersöka och visa på hur arkiven är ordnade, och hur de presenteras. Ur ett postmodernt perspektiv är ingen kunskap neutral utan all historia är på något sätt vinklad vilket gör det viktigt att kunna ta ett steg tillbaka och granska vilken bild det är som konstrueras. Vad är synligt och vad är dolt, och vilka perspektiv premieras på bekostnad av ett annat.

1.2 Syfte och frågeställningar

Uppsatsens övergripande syfte är att genom ett postmodernt arkivteoretiskt perspektiv samt genom kritisk diskursanalys undersöka hur två personarkiv, Selma Lagerlöf-samlingen och Astrid Lindgrens arkiv på Kungliga biblioteket, ser ut idag, 2020. Vilka bilder är det som förmedlas av de två arkiven och hur har de konstruerats? Uppsatsens syfte formuleras i frågeställningen:

• Hur framställs två centrala personarkiv genom ordnande, förtecknande och beskrivande på Kungliga biblioteket?

7 Schwartz & Cook (2002), s.2.

(7)

Utifrån ett postmodernt arkivteoretiskt perspektiv och genom kritisk diskursanalys ska jag undersöka hur Selma Lagerlöf-samlingen och Astrid Lindgrens arkiv är ordnade på Kungliga biblioteket 2020 samt hur dessa är presenterade i Arken, KB:s söktjänst för enskilda arkiv och samlingar. Till det ska jag även undersöka fyra texter som behandlar de två arkiven och se vilken typ av kunskap som de producerar. Vilken bild av arkiven är det som man vill förmedla? Vilken typ av mottagare har man haft i åtanke när man har ordnat och förtecknat arkiven? Arki- ven härrör från två av den svenska litteraturhistoriens främsta författare och celeb- riteter och är inte vilka samlingar som helst. Då de fortsätter att utgöra källmateri- al för ständiga publikationer och forskningsprojekt är det viktigt att se vilken kunskap som konstruerats och som forskarna har att tillgå samt hur det går till.

Eftersom arkiven är en viktig del av det svenska kulturarvet samt återkom- mande utgör källmaterial för forskning, vill jag inom ramen för undersökningen av arkiven och hur de är ordnade även undersöka hur de har tillgängliggjorts.

Finns det sökhjälpmedel som användaren kan ta hjälp av och hur ser dessa i så fall ut samt vilken information innehåller det? Har det skrivits några texter om själva arkiven? Det är även relevant att undersöka vilka lagar och regelverk som arkiven måste förhålla sig till och verka inom och hur det i sin tur har påverkat tillgäng- ligheten. Hur tar man del av dessa arkiv och vem har tillåtelse?

Avslutningsvis tänker jag även undersöka om det går att koppla de två personarkiven till digital humaniora och hur det i så fall ser ut. Det är en del av den aktuella akademiska diskursen och även om begreppet inte har hunnit få samma genomslag här i Sverige som i exempelvis USA så är det ett relevant område att undersöka då stora ekonomiska resurser, forskningsprojekt och framtidsutveckl- ingen drar sig i den riktningen. Digital humaniora kommer fortsättningsvis i uppsatsen förkortas DH.

1.3 Tidigare forskning

Det internationella forskningsläget kring personarkiv är inte särskilt omfattande och det som har skrivits har främst behandlat områden som värdering och gallring.⁸ Med den digitala utvecklingen har det dock skett en ökning av litteratur om personarkiv, och då främst kring hur människor i en digital tid ska kunna lång- tidsbevara sina personliga dokument.

Det senaste och relativt omfattande verket om personarkiv, och som inte en- bart behandlar digitalt material, är Personal archives and a new archival calling:

readings, reflections and ruminations av amerikanen Richard J. Cox, vilken ut-

8 Cook (1991).

(8)

kom 2008.⁹ Boken är främst en sammanställning av tidigare publicerade artiklar som Cox har vävt samman och vilken ger en överblick över fältet. Boken berör bland annat personarkivens betydelse för människor och behovet av att bevara minnen av sig själva och hur den digitala utvecklingen har påverkat, och kommer att påverka, personarkiven och hur människor bevarar och visar upp sina personliga handlingar.

Framförallt menar Cox att arkivarier bör stärka banden med allmänheten och inte primärt arbeta för forskningens behov utan att mer anta en roll som innebär att lära allmänheten att arkivera själva, något han kallar ”Citizen archivists”.¹⁰ Nå- got som är viktigt och i grund och botten handlar om oron över att digitala personarkiv inte sparas korrekt och därmed går förlorade.

Den australiensiske arkivarien Sue McKemmish publicerade år 1996 den uppmärksammade artikeln ”Evidence of me” i vilken hon skriver om personarkiv och samhällsminnet.¹¹ Artikeln undersöker relationen mellan individers sparande av sina personliga papper och vilken roll det spelar i konstruerandet av samhällets kollektiva minne och kulturella identitet. McKemmish skriver vidare att det går att applicera samma analysverktyg på personarkiv som för företagsarkiv för att kunna utläsa aktiviteter som ägt rum och som arkiven utgör bevis på. Artikeln undersö- ker även arkivariens roll i hur personarkiven, och hur en specifik individs historia och minne, kan transformeras till att bli en del av det kollektiva minnet.¹²

Den kanadensiske arkivarien Jennifer Douglas har också skrivit flera viktiga artiklar om personarkiv, bland annat har hon undersökt hur stor plats som personarkiv upptar och i vilken grad de diskuteras på arkivutbildningar.¹³ Hon har även så sent som 2018 skrivit om behovet av att utvidga proveniensprincipen som begrepp och hävdar att själva arkivbildandet som koncept är underteoretiserat och alltför förenklat.¹⁴

Forskningsläget i Norge och Danmark varierar och i Danmark publicerades 2015 artikeln ”Dokumenter fra det nittende århundrede dukker op: dokumenter fra afleveringspligtige i privatarkiver”, skriven av Árni Jóhannsson & Benedikt Jóns- son. I Norge gav Riksarkivarien år 2005 ut Retningsliner for arbeidet med priva- tarkiv.¹⁵ Flera viktiga artiklar har också publicerats i Nordisk arkivnyt såsom ”Pri- vatarkivkartleggingen: noen viktige resultater, hovedutfordringer og forslag” av Sven Fygle från 2007, ”Privatarkiv i musea” av Gudmund Valderhaug från 2008 och ”Privatarkiv ordna med utviklingsmidlar” av Helen Daae Frøyseth från

9 Cox (2008).

10 Cox (2008), s.77.

11 McKemmish (1996), s.174.

12 McKemmish (1996), s.174-176.

13 Douglas (2017a).

14 Douglas (2018).

15 Retningsliner for arbeidet med privatarkiv, Riksarkivaren, Oslo, 2005.

(9)

2017.¹⁶ 2010 lade de nordiska riksarkivarierna fram en jämförande studie över de nordiska arkivinstitutionernas hanteringen av enskilda arkiv, titulerad ”De nordiska privatarkiven och deras förvaltare - en jämförande undersökning av arbetet med privatarkivfrågorna vid de nordiska arkivens institutioner” utförd på uppdrag av de nordiska riksarkivarierna.¹⁷ De fem huvudområden som undersökningen tittade på var beståndsuppgifter, förvärv, tillgängliggörande, resurser och samver- kan.

Inom den svenska forskningen har Staffan Smedberg skrivit om personarki- ven, bland annat i Arkiv, samhälle och forskning från 2009, där han ger en över- sikt över personarkiven och dess särställning utifrån ett arkivteoretiskt perspektiv.

Han menar att det råder brist på forskning om personarkiv med arkivteoretisk eller arkivmetodologisk utgångspunkt och att forskningen internationellt främst kretsar kring värdering och gallring, något han dock betonar är väldigt viktiga ämnen.¹⁸ Smedberg hävdar också att eftersom personarkiven ur en teoretisk utgångspunkt i flera avseenden skiljer sig från andra arkiv, exempelvis offentliga, så går det inte att använda den offentliga sektorns begreppsapparat på personarkiven.¹⁹

Smedberg lyfter även i sin artikel frågor som rör urval, vad som definierar ett arkiv samt den tekniska utvecklingens betydelse för arkivbildning.²⁰

Även Martin Grass har skrivit om personarkiven men till skillnad från Smed- berg så skriver Grass i ”Principer för ordnande och förtecknande av personarkiv.

Exemplet Hjalmar Branting” att det i princip är samma problem och ordningsreg- ler för personarkiven som för andra arkiv, även om personarkivens särpräglade karaktär innebär vissa avvikelser.²¹ Han menar att personarkiven inte är ojämför- liga och unika utan jämförliga och unika. Vidare definierar han vad som utgör ett personarkiv samt vilka principer för ordnande och förtecknande som finns. Han konkretiserar även sina argument med exempel från sitt eget arbete med Hjalmar Brantings arkiv.²²

2006 gav Riksarkivet ut Liv i eftervärldens spegel: om arkiv och samlingar ef- ter personer, en årsbok för Riksarkivet och landsarkiven och där ämnet för utgå- van var personarkiv. I boken lyfts personarkivens komplexitet samt problematik med utgångspunkt i vad som finns i Riksarkivets samlingar. Flera artiklar och författare i boken har skrivit viktigt om personarkiv, bland annat Nils Nilsson i artikeln ”Det svåra ordet arkiv”, Göran Nilzén i artikeln ”Personarkiv – vad är det och till vilken nytta?”, Lars–Olof Welander i artikeln ”Personarkiv – där allt kan finnas” samt Evabritta Wallberg i artikeln ”Personarkiv – några problemom-

16 Fygle (2007); Valderhaug (2008); Frøyseth (2017).

17 De nordiska privatarkiven och deras förvaltare (2010).

18 Smedberg (2009).

19 Smedberg (2009), s.10.

20 Smedberg (2009), s.10.

21 Grass (1989), s.17.

22 Grass (1989), s.23.

(10)

råden.²³ Om KB utkom 2018 Kungliga biblioteket i ord och bild av Ingrid Svens- son (red.) vilken ger en redogörelse för KB:s praktiker och samlingar, från 1500- talet fram till idag.²⁴ Specifikt kring personarkiv har Ingrid Svensson skrivit ett kapitel i boken där hon förklarar vad ett personarkiv är.²⁵

Forskningen kring Selma Lagerlöf och Astrid Lindgren är omfattande och deras arkiv har använts som källor i ett flertal forskningsprojekt och publikationer.

En som har varit väldigt betydande för Selma Lagerlöf-samlingen och Lagerlöf- forskningen är Nils Afzelius. Afzelius var chef för Handskriftsavdelningen på KB och är i hög grad ansvarig för att samlingen hamnade på KB. Afzelius har bland annat skrivit Selma Lagerlöf – den förargelseväckande vilken utkom 1969 och Selma Lagerlöfs bibliografi: originalskrifter 1975. Bibliografin färdigställdes dock av Eva Anderson och gavs ut efter Afzelius död.²⁶

Forskning om själva arkiven finns det mindre av men de som finns är viktiga och har gett en inblick i arkiven. I Selma Lagerlöf 1858–2008 skriver Ann- Charlotte Knochenhauer, bibliotekarie och ansvarig för Lagerlöfsamlingen, i ett kapitel om Selma Lagerlöf-samlingen på KB, arkivets bakgrund och innehåll.²⁷ Knochenhauer redogör för processen bakom arkivbildningen, Selma Lagerlöfs egna direktiv och vad arkivet delvis innehåller. Boken är en utställningskatalog utgiven i samband med 150 års-jubileet till minne av Selma Lagerlöfs födelsedag.

En annan forskare är litteraturvetaren Jenny Bergenmar som har bedrivit en rad forskningsprojekt som berör Selma Lagerlöf, både vad gäller hennes författar- skap och arkiv, nu senast Kvinnliga svenska författare på export under 1800-talet och Minnen av Selma Lagerlöf.²⁸ Bergenmar har även mellan åren 2008–2012 arbetat som teknisk redaktör för Selma Lagerlöf-arkivet, en digital textkritisk ut- gåva som finns tillgänglig på Litteraturbanken samt varit delaktig i den textkri- tiska utgåvan av Selma Lagerlöfs Körkarlen, bland annat tillgänglig på Litteratur- banken.²⁹

Anna Nordlund, verksam vid Uppsala universitet, är en framstående Lagerlöf- forskare och gav 2018 ut en omfattande biografi över Lagerlöf, Selma Lagerlöf -:

Sveriges modernaste kvinna, vilken handlar om Selma Lagerlöf som offentlig person.³⁰ År 2019 utkom sedan Anna Karin Palm med biografin Jag vill sätta världen i rörelse: En biografi över Selma Lagerlöf vilken mer belyser författar- skapet mer än de privata sidorna hos Selma Lagerlöf.³¹

23 Nilsson (2006); Nilzén (2006); Wallberg (2006); Welander (2006), s.7.

24 Svensson (2018).

25 Svensson (2018), s.310.

26 Afzelius, Nils (1969); Afzelius (1975).

27 Knochenhauer (2008).

28 Göteborgs universitet/ Humanistiska fakulteten/ Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion/ Om oss/ Jenny Bergenmar (2020-03-10).

29 Lagerlöf (2012).

30 Nordlund & Wanselius. (2018).

31 Palm (2019).

(11)

Forskningen kring Astrid Lindgren är även den gedigen och ständigt aktuell.

Lena Törnqvist är litteraturvetare och bibliotekarie och har skrivit mycket om Astrid Lindgren och hennes arkiv. Törnqvist är en auktoritet på området och fick 1999 tillgång till arkivet och tog sig an det under ett år och hon har kontinuerligt skrivit och publicerat texter om ordnandet av arkivet under arbetets gång, bland annat i publikationer från 2006, 2011 och nu senast 2015.³² I dessa texter skriver hon bland annat om hur arkivet bildades, om Astrid Lindgrens liv samt vilken typ av material som arkivet innehåller. Törnqvist lyfter även fram vad som främst anses vara av intresse i arkivet samt alla de forskningsmöjligheter som arkivet erbjuder inom områden som litteraturvetenskap, översättningsteori, språkveten- skap, pedagogik och litteratursociologi.³³ 2012 utkom hon med boken "Dina brev lägger jag under madrassen":en brevväxling 1971–2002 / Astrid Lindgren &

Sara Schwardt; red. Lena Törnqvist.³⁴

Det är Törnqvist som framförallt har skrivit om Astrid Lindgrens arkiv men böcker, artiklar och forskningsprojekt om Astrid Lindgren som person och hennes författarskap råder det ingen brist på. De senaste åren har det utkommit flera stora publikationer, bland annat har Jens Andersen skrivit den omfattande biografin Denna dagen ett liv: en biografi över Astrid Lindgren.³⁵

Ett banbrytande och spännande forskningsprojekt som pågår just nu och som går under namnet Astrid Lindgren-koden omfattar flera forskare från Uppsala universitet och under ledning av Malin Nauwerck ska Astrid Lindgrens stenograferade originalmanuskript dechiffreras. Manuskripten är väldigt svårtydda och har därmed inte kunnat användas i forskningen kring Astrid Lindgren men de ses som nyckeln till nya framsteg inom forskningen och möjliggör för forskarna att få en inblick i hur Astrid Lindgren har tänkt under sina kreativa processer.³⁶

Nauwerck har även fått Bernadotte-stipendiet på 120 000 kr för att bedriva ett sidoprojekt inom forskningsprojektet, titulerat "Språkspel, ljudeffekt, ordbild – en intermedial och tvärvetenskaplig grund för framtida forskning på Astrid Lind- grens stenograferade originalmanuskript". Ambitionen är att genom samlad kom- petens bygga en digital och multimedial utställning som visualiserar, ljud- och iscensätter ett verks, och Astrid Lindgrens, kreativa process.³⁷ Nauwerck är verk- sam vid Svenska barnboksinstitutet och disputerade 2018 med A World of Myths:

World Literature and Storytelling in Canongate's Myths series.³⁸

En tidigare uppsats som är relevant för den här uppsatsen är Johanna Fries Markiewicz masteruppsats ”Personarkiv på Kungliga Biblioteket - ordningar,

32 Törnqvist (2006); Törnqvist (2011); Törnqvist; (2015).

33 Törnqvist (2011), s.62-63.

34 Lindgren & Schwartz (2012).

35 Andersen (2014).

36 Uppsala universitet/ Nyheter och press/ Alla nyheter/ artikel.

37 Medarbetarportalen/ Uppsala universitet/ Astrid Lindgren-forskare får Bernadottestipendium.

38 Uppsala universitet/ Organisation och persona/ Anställd.

(12)

kopplingar och krockar på ett nationalbibliotek” från 2012. Fries Markiewicz skriver om personarkiv utifrån aktör-nätverksteori och med en konservators blick då hon arbetat på bevarandeenheten på KB.³⁹ Trots att fokus i uppsatsen ligger på arkiv som inte har uppordnats än, samt att uppsatsen är skriven inom ämnet kul- turvård och inte renodlad arkivvetenskap, så ger Fries Markiewicz en fördjupad bild av KB som nationalbibliotek med personarkiven som utgångspunkt.

1.4 Disposition

Uppsatsen har en tematisk disposition och börjar med ett inledande kapitel där bakgrund till uppsatsens ämne presenteras, uppsatsens syfte och frågeställningar samt en redogörelse för tidigare forskning. Därefter följer kapitel två i vilket jag går igenom uppsatsens teoretiska utgångspunkter, metod samt forskningsetiska överväganden.

Kapitel tre innehåller en grundläggande redogörelse för uppsatsens käll- material, urval, arkivens bakgrund samt hur de presenteras på Arken, vilket är den primära plattformen som jag kommer att undersöka. Därefter följer kapitel fyra vilken innehåller analysen, den kritiska diskursanalys vilken omfattar tre nivåer.

Under respektive nivå kommer jag först att analysera Selma Lagerlöf-samlingen följt av Astrid Lindgrens arkiv. Efter diskursanalysen ska jag undersöka hur arkiven har tillgängliggjorts samt om och hur de går att koppla till digital humaniora.

Det avslutande femte kapitlet innehåller en slutdiskussion kring uppsatsens syfte, analys och de resultat som har framkommit.

39 Fries Markiewicz (2012), s.1–2.

(13)

2. Teoretiska utgångspunkter, metod och käll- material

I det här avsnittet kommer uppsatsens teoretiska utgångspunkter att diskuteras samt uppsatsens metodologiska ansats. Först kommer jag att redogöra för den arkivteoretiska bakgrunden och utvecklingen av den moderna arkivteorin och där- efter en redogörelse för den teoribildning som kommer att vara central för uppsatsen, den postmoderna arkivteorin. En arkivteoretisk introduktion är nödvändig för att bättre förstå hur den postmoderna arkivteorin har uppstått och på vilket sätt den utgör uppsatsens ramverk. För den postmoderna arkivteorin kommer jag främst att använda mig av Terry Cooks och Tom Nesmiths teoretiska perspektiv.

Därefter kommer en redogörelse över disciplinen digital humaniora, vad den innebär och hur den särskiljer sig från begreppet digitalisering.

För att knyta ihop uppsatsens teoretiska utgångspunkter ges en introduktion till kritisk diskursanalys och Norman Faircloughs teorier. Den kritiska diskursanalysen ger konkreta verktyg för att analysera hur arkiven är konstruerade samt hur deras identitetsbyggande har skett vilket blir ett bra komplement till Cook och Nesmiths teorier. Därefter går jag igenom metod för uppsatsens analys samt hur den kritiska diskursanalysen är tänkt att användas. Avslutningsvis går jag igenom uppsatsens empiriska material och motiverar mitt urval samt de forskningsetiska överväganden jag har gjort.

2.1 Arkivteori

Under 1800-talet skedde en professionalisering av arkivvetenskapen till följd av den framväxande källkritiska historieforskningen, vilken ställde krav på käll- material och tillgång till arkiven.⁴⁰ Där tidigare principer hade inneburit att arkivhandlingarna hade setts som enskilda bärare av information och därmed separerats från sitt ursprungliga sammanhang (eller det sammanhang som arkivbildaren hade tänkt sig) skedde nu ett paradigmskifte och proveniensprincipen började ta form.⁴¹

40 Gränström (1995), s.9.

41 Gränström (1995), s.13–14.

(14)

I Europa uppstod begreppet respect des fonds vilket innebar att handlingarna efter en person, familj eller administration skulle hållas samman i sin ursprungliga ordning, om en sådan existerade, och inte blandas med handlingar härrörande en annan individ eller administration. Principen innehåller två underprinciper, proveniensprincipen och att respektera den ursprungliga ordningen.⁴²

Proveniensprincipen kräver att de handlingar som ackumuleras av en individ, familj eller organisation bevaras och beskrivs som en gemensam handling. Prove- niensprincipen skyddar därmed bevisvärdet och synliggör handlingarnas ursprung.

Respekt för den ursprungliga ordningen hänvisar till den interna och dokumentära strukturen hos handlingarna. Att följa dessa principer fixerar förhållandena mellan handlingar och säkrar bevisningen kring hur de ursprungligen användes. Att ordna och beskriva arkiven riktar sig mot handlingarnas intellektuella ordning, inte hur arkiven var ordnade fysiskt vid tidpunkten för accessionen.⁴³

År 1898 utgavs den betydande nederländska publikationen The Dutch Manual av Muller, Feith och Fruin, vilken konkret presenterade de arkivteorier som cirku- lerat under seklets gång och därmed gav dem legitimitet. Manualen definierade handlingar (fonds) som en form av reflektion och resultat av den institution som skapat dem.⁴⁴ The Dutch Manual uppmanade arkiven till att bevara handlingarnas ursprungliga ordning och klassifikation men de arkiv som publikationen riktade sig till omfattade dock inte enskilda- och personarkiv utan dessa förpassades till bibliotekariens arbetsområde.⁴⁵

Hilary Jenkinson publicerade 24 år efter publikationen av The Dutch Manual en enormt inflytelserik avhandling på ämnet arkivteori och dess praktik där ledor- det var neutralitet. Jenkinson ville inte att någon form av inblandning i arkivhandlingarna skulle ske efter deras tillblivelse, då deras egenskaper som opartiska bevis och handlingar då riskerade att undermineras. Jenkinsson menade istället att ansvaret för att göra urvalet skulle ligga hos den myndighet och de personer som skapat handlingarna och att arkivarien endast var en opartiskt och objektiv förval- tare. Detta synsätt att lägga ansvaret på arkivskaparen kom i längden dock att sanktionera rätten att förstöra handlingar som makthavare inte ville ta ansvar för och dölja för eftervärlden.⁴⁶ Framförallt när det sammanföll med en samhällsut- veckling där myndigheters handlingar ökade lavinartat och det omöjligt gick att spara allt. Jenkinsson har fått kritik för sin syn på att arkivarien endast ska vara en förvaltare och att den ursprungliga ordningen ska respekteras samtidigt som flera av hans teorier levde vidare och utvecklades.

42 Douglas (2017b), s.41.

43 Duff & Harris (2002), s.267.

44 Douglas (2017b), s.45.

45 Cook (1999), s.21.

46 Cook (1999), s.23-24.

(15)

I Sverige etablerades proveniensprincipen år 1903 under riksantikvarie Emil Hildebrands tid och han framhöll att med hjälp av proveniensprincipen framträdde ett organiskt system istället för det tidigare mekaniska.⁴⁷ Arkiven skulle hållas samman som enheter och synen var att dessa enheter var orubbade helheter bestå- ende av mindre enheter i form av arkivhandlingar. Handlingarna utgör på så sätt ett led i ett händelseförlopp och kan inte förstås separerade från sitt sammanhang med andra arkivhandlingar.⁴⁸

Under 1930-talet lyfte den svenska arkivarien Carl Weibull fram frågan om den ursprungliga ordningen var det bästa för forskarna och deras arbete. Weibull hade högt förtroende för respect des fonds och han menade att arkivordnandet först och främst har gått ut på att försöka återställa den ursprungliga ordningen och att arkivarien hade fått sin verksamhet inskränkt och förpassats till en rekon- struerande roll.⁴⁹

Weibull går dock vidare till att lyfta forskningens behov av arkiven och frågar sig vad ändamålet är med att ordna och förteckna arkiv. Om vikten av forskarens behov erkänns måste handlingarna delas upp efter ämne, i den mån det är lämpligt och möjligt att genomföra. Arkivariens roll går då från Jenkinssons tes om den neutrale väktaren som på sin höjd restaurerar ordningen i arkiven till att i viss mån bli en del av skapandet.⁵⁰

Arkivarien kan då inte vara neutral i sitt handlande och det är det som den postmoderna arkivteorin vänder sig mot. Alltså den positivistiska synen på information vilket innebär att om arkivarien ska vara en väktare över den ”sanna historien”, så bygger det på ett antagande om att en sådan, enda sann bild av verkligheten existerar.

2.1.1 Postmodern arkivteori

Den postmoderna arkivteorin är sprungen ur postmodernismen vilken har sin grund i antagandet att det inte finns endast en objektiv sanning utan istället beja- kar en mångfald av perspektiv och erfarenheter.⁵¹ Ingenting är objektivt eller ne- utralt och postmodernister ämnar ifrågasätta det som samhället i generationer utan tvekan ansett som normalt, naturligt och rationellt och det görs genom kritisk analys och dekonstruktion.⁵² Joseph Deodato menar att från ett postmodernt perspektiv är varje bild, varje diskurs, varje beskrivning och dokument endast en representation av verkligheten, ett narrativ bland flera andra.⁵³

47 Hildebrand (1903), s.89.

48 Gränström (1995), s.15.

49 Douglas (2017b); Weibull, s.66

50 Weibull (1930), s.70-71.

51 Deodato (2006), s.53.

52 Cook (2001a), s.24.

53 Deodato (2006), s.54.

(16)

Postmodernismen var en reaktion mot den positivistiska synen på kunskap som dröjt sig kvar sedan 1800-talet och trots att de flesta akademiska discipliner kämpat med utmaningarna som postmodernismen utgjort och utgör sedan åt- minstone 1970-talet, har dess påverkan på den arkivvetenskapliga disciplinen dröjt menar Deodato. Elisabeth Kaplan menar att det kan bero på att arkivprofess- ionen och arkivarier verkat i relativ avskildhet i förhållande med andra profess- ioner historiskt sett och därmed undvikit kritisk granskning på samma sätt.⁵⁴ Även den kanadensiske arkivarien Tom Nesmith nämner den långsamma utvecklingen men är noga med att betona postmodernismens konsekvenser för arkivarier.⁵⁵ Det praktiska arbetet i arkiv har nästan alltid varit dolt men Nesmith menar att arkiven inte längre kan komma undan att bli undersökta som vare sig maktfaktorer eller granskas för den roll de har som förmedlare av historien. Det är viktigt att studera skapandet och konstruktionen av arkiv, hur det har gått till och hur det ser ut och att inte okritiskt nyttja arkivhandlingarna.⁵⁶

Postmodern arkivteori kan karaktäriseras som ett verktyg för att fokusera på kontexten bakom innehållet och det är Jenkinsons bild av arkivarien som en passiv väktare utan påverkan på och medlande i materialet som ifrågasätts.

Även de kritiker som finns till postmodernismen och dess teorier har insett att det finns en uppenbar subjektivitet kring vilka handlingar och arkivmaterial som sparas respektive gallras. Dock har teorierna haft mindre påverkan på områden som ordnande och förtecknande och många äldre praktiker är fortfarande domine- rande.⁵⁷

Den kanadensiske arkivarien Terry Cook är en auktoritet på området och har skrivit flera signifikanta texter om postmodern arkivteori och han menar att arkiv besitter en enorm makt och att arkivarien har en stor påverkan över vilket material som sparas. Arkiven är sociala konstruktioner och historiskt sett har de verkat för att premiera och legitimera den styrande maktens perspektiv och historia.⁵⁸

Mycket av syftet med den postmoderna arkivteorin är att dekonstruera dessa perspektiv och synsätt för att lyfta fram glömda och marginaliserade gruppers historia, att synliggöra det ”Andra”. Arkivarier måste använda sin makt för att se vilka röster som saknas i arkiven och åtgärda det så att hela mänsklighetens komplexitet och historia finns representerade. Samtidigt måste arkivarier se till att inte falla för de senaste strömningarna som råder, forskares specifika agendor och ris- ken att romantisera det ”Andra”.⁵⁹ Det är dock inte postmodernismens roll i att synliggöra marginaliserade gruppers historia som är relevant för uppsatsen utan dess betydelse för identitetsskapande diskurser och identitetspolitik, mycket av det

54 Deodato (2006), s.52.

55 Nesmith (2002), s.25.

56 Nesmith (2002), s.26.

57 Deodato (2006), s.52.

(17)

som utgör själva grunden för personarkiv och vilket jag kommer att återkomma till. De viktigaste linjerna hos Cook sammanfattas mer konkret hos Deodato och kan delas upp i fyra punkter:

• Handlingar är inte neutrala representationer av det förflutna, utan de har konstruerats och påverkats av de personer som har skapat och förvaltat dem. Deras betydelse är dessutom dynamiska och utvecklas ständigt till följd av förändrade kontexter och användningsområden.

• Arkivarier är inte passiva och neutrala väktare av historiska källor utan deras aktiva medlare och tolkare. Arkivariens arbete bestämmer den kontext genom vilken arkivhandlingarna ska förstås och användas.

• Arkivariens arbete måste skifta från det primära uppdraget att avslöja handlingarnas innehåll till att avslöja deras kontext. Att tillräckligt doku- mentera en handlings proveniens kräver mer än att ange hur och av vem det skapades, det bör även ange handlingens sociala och kulturella kontext, funktion och historik över vem som har haft vårdnad om handlingen.

• Slutligen sammanfattas det postmoderna arkivparadigmet med att det narrativ och organisatoriska historia som en handling tillskrivits aldrig är en objektiv reproduktion av en tidigare existerande verklighet. Det utgörs istället av flera olika subjektiva narrativ skapade och påverkade av arkivarien, institutionella praktiker och av det övergripande intellektuella klimat som dessa verkar inom.⁶⁰

Arkivhandlingar är alltså inte neutrala representationer av det förflutna utan högst subjektiva konstruktioner. Handlingar hamnar sällan naturligt i arkiv utan genomgår ett väldigt subjektivt urval. Paradigmskiftet innebär att bilden av arkivhandlingar som statiska bärare av information måste förändras till att förstå dem som dynamiska koncept.⁶¹ Den tes kring arkivhandlingar som Jenkinson drev så sent som 1947, att genuina arkiv ackumuleras naturligt och inte för att någon har sammanfört dem med någon framtida forskning i åtanke, omkullkastas därmed.⁶²

Arkivarier bör därmed ses som aktiva medlare och medkonstruktörer då de tolkar handlingarna och bestämmer kontexten genom vilka handlingarna ska för- stås. Paradigmskiftet innebär att arkivarier måste sluta att se sin profession som objektiv och istället erkänna sin roll som aktiva skapare av det kollektiva minnet.⁶³

60 Deodato (2006), s.54.

61 Cook (2001b), s.4.

62 Nesmith (2002), s.28.

63 Cook (2001b), s.4.

(18)

Cook sträcker sig så långt att han anser att arkivarien besitter rollen av en berät- tare lika mycket som arkivbildaren och forskarna själva.⁶⁴

Cook menar även att arkivariens arbetsuppgifter måste skifta från att primärt se till handlingarnas innehåll till att studera deras kontext. Den information som ryms inom en handlings proveniens måste utvidgas för att bättre kunna spegla handlingens kontextuella relationer, komplexa proveniens och mångfalden av narrativ.⁶⁵ Det narrativ som handlingarna tillskrivs genom ordnande och förtecknande är inte hämtade från en objektiv världsbild, utan representationer formade av arkivariens subjektiva erfarenheter, de institutionella krav som finns på arkiven samt det intellektuella klimat inom vilket arkiven verkar. Det tillskrivna narrativet pri- vilegierar även en viss typ av tolkning över en annan och det går inte att und- komma, hur strikta praktiker man än följer.

Arkivariens arbete har även en transformativ påverkan över handlingarna och bara genom att applicera ordet ”arkiv” till en handling så höjs dess status.⁶⁶ Arki- varien handlar dock inte inom ett vakuum utan påverkas av större sociala och kulturella strömningar.

Arkiv är våra minnesinstitutioner men trots det så vet vi förvånansvärt lite om det faktiska arbetet som sker och vad arkivarien egentligen gör. Användare av arkiv såsom forskare och historiker tillsammans med skapare av arkiv såsom ar- kivbildare och arkivarier adderar lager av mening, vilka i sin tur blir internali- serade och naturaliserade och därmed fria från ifrågasättande.⁶⁷

Samma tankar diskuterar den kanadensiske arkivarien Tom Nesmith i ”Seeing Archives: Postmodernism and the Changing Intellectual Place of Archives”, där han skriver om den postmoderna synen på språk och kommunikation i relation till arkiv. Nesmith menar precis som Cook att arkivarien innehar en stor medierande roll och därmed formar den kunskap som finns i arkiven, men han går även ett steg längre och undersöker närmare språkets betydelse för arkiven, bland annat genom att studera äldre arkivtermer.⁶⁸

Nesmith skriver att ur ett modernistiskt perspektiv, med rötter i Upplysningen, sågs språket som något rationellt vilket legitimerade det som en pålitlig form av kommunikation. Under en stor del av den västerländska historien har språk setts som något gudomligt ordinerat och som en spegling av sakers sanna natur.

Kommunikation och språk är emellertid ur ett postmodernt perspektiv starkt begränsade i sina förmågor att företräda världen, vilket gör att de tidigare säkra antagandena blir ifrågasatta. De är dialektala konstruktioner som vi skapar med de medierande praktiker vi har till vårt förfogande, inte något bestämt som vi kan se

64 Cook (2001a), s.25-26.

65 Deodato (2006), s.56.

66 Deodato (2006), s.57.

68 Nesmith (2002), s.24

(19)

eller greppa. Därför riktas fokus på hur sådana konstruktioner, i det här fallet arkiv är skapade och formar vår förståelse.⁶⁹

Det räcker inte med att samla in arkivhandlingar och att endast genom att till- handahålla information om handlingarnas ursprung, kontext och med respekt för den ursprungliga ordningen, stämpla materialet som neutrala primärkällor och länkar till det förflutna. Ändå skriver Nesmith att denna arkivideologi är så djupt förankrad att den har behandlats av vissa arkivarier som om den var en del av den naturliga ordningen.⁷⁰ Det beslut som arkivarier tar påverkar det meningsskapande sammanhanget avsevärt och Nesmith, precis som Cook påpekar statusen och betydelsen som betäckningen ”arkiv” innebär, nämligen att tilldela handlingar en priviligierad status.⁷¹

Just bilden av arkivhandlingar som neutrala primärkällor för forskningen är intressant då dokument och arkiv vanligtvis betraktas som oproblematiska medel för tillgång till information.⁷² Forskaren får ta del av en konstruerad version då vi inte vet hur materialet såg ut innan det kom till arkivet, innan det ordnades och förtecknades. Det finns en vilseledande aspekt där man kan ses anta att arkivariens ordning är naturlig och neutral. I själva verket har arkivarien stor makt över vad som blir känt rörande hur handlingars kontext beskrivs och vad som blir känt om det som bevaras.

Även urvalet av beskrivande termer och sökingångar är formade av språkets kontextuella begränsningar.⁷³ Forskare ser bara en fördefinierad och monolitisk bild, konstruerad av arkivarierna. Vad de ser är det som de får, de kan inte se vad arkivarierna såg innan beslut om värdering och urval togs. Enligt Cook måste man hitta det som presenteras som slutet eller dolt i sökingångarna och hjälpmedlen, undersöka varför och sedan försöka korrigera situationen.⁷⁴

Även Michelle Light och Tom Hyry påpekar att sökhjälpmedel i arkiv endast presenterar utvalda perspektiv och synsätt på samlingarna samt att de ofta miss- lyckas med att belysa arkivariens påverkan på samlingarna.⁷⁵ Detta påverkar i sin tur den forskning som kan komma att bedrivas då det påverkar vilken typ av tolk- ningar forskare kan komma att göra av materialet.

Slutligen är det den postmoderna teorins roll inom identitetsskapandet och identitetspolitik som är relevant för uppsatsen. Medvetet eller omedvetet spelar arkivarier en stor roll inom processen kring identitetspolitik i och med att arkivarier värderar, samlar och bevarar de medel som används som stöd i förställningar

69 Nesmith (2002), s.27-28.

70 Nesmith (2002), s.27.

71 Nesmith (2002), s.32.

72 Nesmith (2002), s.27.

73 Deodato (2006), s.57.

74 Cook (2001a), s.32.

75 Light & Hyry (2002), s.216.

(20)

om identitet och identitetsskapande. Begreppen och förställningarna legitimeras eftersom historiska dokument och arkivhandlingar ses som legitima källor.⁷⁶

Kärnan inom den postmoderna arkivteorin är helt enkelt att arkivarien måste erkänna sin subjektivitet och att det inte behöver vara något dåligt, så länge det finns en strävan kring transparens. Så många olika perspektiv existerar och det som återges är bara en bråkdel av en bråkdel, ett perspektiv av ett perspektiv. Som Deodato skriver: ”In the postmodernist view, the archivist is not the mere keeper of the records, but its co-creator”.⁷⁷

2.2 Digital humaniora

Digital humaniora, förkortat DH, är en tvärvetenskaplig disciplin högaktuell inom den akademiska världen, framförallt internationellt. Ett ökat svenskt intresse går dock att urskilja genom att det tvärvetenskapliga ämnet implementerats genom en rad utbildningar på flera universitet, bland annat Uppsala universitet, Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet.⁷⁸ Begreppet digital humaniora härstammar från USA och etablerades vid två konferenser kring millenieskiftet, arrangerade av the English Departement vid University of Virginia.⁷⁹ Begreppet fick också genom- slag i och med publikationen A Companion to Digital Humanities från 2004, där redaktörerna Susan Schreibman, Ray Siemens och John Unsworth använde sig av begreppet med syfte att bredda fältet och visa att DH handlar om mer än bara digitalisering.⁸⁰

DH kan beskrivas som ett forskningsfält där ”relationen mellan kulturella uttryck, digital teknik, digitala material undersöks och/ eller där digitala metoder används för materialinsamling och visualisering”.⁸¹ DH belyser med andra ord teknikens roll och betydelse för den digitala humanistiska forskningen. I ”En rap- port - Digital humaniora vid Humanistiska fakulteten” vid Göteborgs universitet definieras digital humaniora efter tre kategorier vilka alla kan överlappa varandra.

Kategorierna är:

• Teknisk utveckling av digitala metoder för humanistisk forskning

76 Schwartz 6 Cook (2002), s.16.

77 Deodato (2006), s.58.

78 Linnéuniversitetet>Program>Digital-humaniora-mastersprogram>Distans-engelska-ht;

Göteborgs universitet>Utbildning>Program>Digital humaniora> mastersprogram 120 hp;

Uppsala universitet>Utbildning>Kurser och program>Mastersprogram i digital humaniora 2020/2021

79 Lundblad (2017), s.28.

80 Bergenmar & Malm (2014), s.5.

81 Gelfgren & Pennlert (2017), s.12.

(21)

• Forskning som bedrivs med hjälp av dessa digitala metoder och material

• Forskning på nya medier som i högre grad fokuserar på multimediala mil- jöers och teknikers inverkan på kommunikationsformer och konstnärliga- uttryck.⁸²

Forskningsobjekten inom DH är dels material som har digitaliserats, dels material som fötts digitalt och det är viktigt att kunna skilja på de två typerna av material då det finns en ofta avgörande skillnad. Med digitalisering åsyftas fysiskt material som har transformerats till att anta digital form medan digitalt fött material är digitalt i sin ursprungliga form.⁸³ Digitalisering kan till exempel inne- bära inskannade bilder och dokument som tidigare varit analoga medan digitalt fött material kan vara e-post eller e-böcker. Även sociala medier utgörs i stort av digitalt fött material.

Bruket av databaser och metoder inom DH utgör en kraftfull resurs och de nya metoderna gör det möjligt att effektivisera beprövade forskningsmetoder, men framför allt att kunna ställa helt nya frågor. Frågor som hur man på nya sätt kan kombinera kvalitativ och kvantitativ forskning lyfts och tidigare rigida gränser mellan olika discipliner börjar sakta att luckras upp. En central utgångspunkt här är textbaserat källmaterial. Språkteknologin och de metoder som växer fram kommer att kunna erbjuda den humanistiska forskningen nya perspektiv och möj- ligheter att närma sig stora mängder material.⁸⁴ Det krävs dock omfattande resurser för att bygga, driva och underhålla en infrastruktur för DH då det krävs ser- verutrymme, datorkapacitet och mjukvaror.

Det har pågått en intensiv debatt kring vad DH innebär efter att Stephen Ram- say 2011 orsakade kontrovers genom att påpeka att DH som forskningsinriktning är distinkt annorlunda de metoder och verktyg en ”traditionell” humanist använder sig av. Ramsay förknippar även DH med begrepp som kod, programmering och tekniskt kunnande och debatten pågår fortfarande om exakt hur digital humaniora ska definieras.⁸⁵

Kritik som har framförts mot DH lyfter just särskiljandet mellan digital hu- maniora och ”traditionell” humaniora som ett av problemen. I Digital humaniora - humaniora i en digital tid skriver Per-Olof Erixon & Julia Pennlert att i stället för att dela upp humaniora i två separata delar borde det ses som en och samma disciplin. Att humaniora självklart är en del av den digitala kulturen, att den ska kunna använda sig av de tekniker som den anservara givande och att dessa ska utvecklas

85 Gelfgren & Pennlert (2017), s.12–13.

(22)

i symbios.⁸⁶ Även Kristina Lundblad skriver kritiskt om hur DH försöker särskilja sig från traditionell humaniora och hon frågar sig vad som motiverar avgränsning- arna. Enligt vilken princip rankas betydelsen av att en viss teknik eller ett visst medium högre än värdet av informationen som medieras?⁸⁷

Hon skriver vidare att benämningar, såsom adjektivattributet digital, genere- rar effekter, både internt forskningsmässigt och forskningspolitiskt. Benämningen digital humaniora menar Lundblad är lika orimlig som benämningen tryckt hu- maniora och den underminerar tilltron till det som humanioran sysslar med.⁸⁸ At- tributet ”digital” blir ett sätt att signalera framtid, utveckling, teknik och framför- allt ses det som något nyttigt, gångbart och effektivt, något som blir lätt paradox- alt då digital humaniora är extremt kostnadskrävande.⁸⁹

Ett annat bekymmer som DH för med sig är frågor om etik, forskarens re- flexivitet och frågor om anonymisering, framförallt idag när i princip allt på nätet är sökbart. Stora mängder data kräver försiktighet och det finns olika uppfattning- ar om vilken typ av data som forskare har rätt att använda sig av. Samtidigt finns det etiska principer utarbetade för just forskning i och med digitala medier.⁹⁰

2.3 Kritisk diskursanalys

Norman Fairclough definierar den kritiska diskursanalysen på två sätt, dels ser han på språket som social praktik där språkbruk producerar och formar identiteter, relationer, och kunskaps- och föreställningssystem. Dels ser han på ”diskurs” som ett bestämt, genom sociala strukturer, sätt att tala om en viss företeelse, exempelvis nyliberal diskurs eller feministisk diskurs.⁹¹ Kritisk diskursanalys undersöker konkret språkbruk på mikronivå och relationen till maktutövning i samhället.

Analysen är kritisk ur den aspekt att den syftar på att visa språkets roll i skap- ande och upprätthållande av ojämlika maktrelationer.⁹² Den sociala strukturen definierar Fairclough som både sociala relationer i samhället som helhet och i bestämda situationer och den har både diskursiva och icke-diskursiva element.⁹³

Genom att studera hur samhället konstrueras genom språkbruk söker den kritiska diskursanalysen bidra till samhällsförändring då diskurser bidrar till att kon- struera (sociala) identiteter, relationer och kunskapssystem.⁹⁴ Fairclough framhål-

86 Erixon & Pennlert (2017), s.8.

87 Lundblad (2017), 28.

88 Lundblad (2017), s.39.

89 Lundblad (2017), s.42–44.

90 Cocq & Johansson (2017), s.108.

91 Fairclough (1989), s.17.

92 Svensson (2019), s.55.

94 Svensson (2019), s.54.

(23)

ler även att diskurs både konstituerar och är konstituerad av sociala relationer och att relationen ska ses som dialektisk.⁹⁵

Diskursen bestäms av socialt konstituerade diskursordningar, alltså uppsätt- ningar av konventioner associerade med sociala relationer. Diskursordningar for- mas ideologiskt både av maktförhållanden inom sociala institutioner och av sam- hället som helhet.⁹⁶ Diskursordningar kan därmed ses som summan av de diskurstyper, alltså diskurser, som används inom en social institution.⁹⁷

Fairclough definierar ideologi som betydelser och konstruktioner av verkligheten vilka är inbyggda i olika former och betydelser av diskursiv praxis, vilka bidrar till produktion, reproduktion och omvandling av dominansrelationer.⁹⁸ Den institutionella praxisen innebär en ideologisk makt som människor ofta följer utan att vara medvetna om det och omfattar antaganden som direkt eller indirekt legi- timerar befintliga maktförhållanden.⁹⁹ Ideologier och ideologisk makt är ett betydande komplement till politisk eller ekonomisk genom att den utövas i diskurser.

Faircloughs teorier bygger på marxismen och framförallt teoretikerna Althusser och Gramsci.¹⁰⁰

Kritisk diskursanalys har fått kritik för att se ideologier överallt men Fair- clough menar att det finns en graderingsskala och att olika områden är olika ideologiskt färgade. Ideologier finns dock överallt i ett samhälle där sociala kategorier och maktordningar baseras på exempelvis klass, kön eller etnicitet.¹⁰¹

Faircloughs analys bygger på en tredimensionell modell (vilken presenteras nedan) som han använder sig av för att undersöka språket och det som sker på tre olika nivåer. Innerst i modellen finns text, vilket är en del av den diskursiva praktiken, vilket i sin tur är en del av den sociala praktiken. Jag redogör vidare för användandet av modellen under metodavsnittet.

97 Winther Jørgensen & Phillips (2000), s.73.

98 Fairclough (1992) s.87.

100 Fairclough (1992), s.86.

101 Fairclough (1992), s.91.

(24)

SOCIAL PRAKTIK

Figur 1. Faircloughs tredimensionella modell.¹⁰²

Teorin är relevant för min uppsats, inte för att synliggöra orättvisa maktför- hållanden, men för att undersöka hierarkier och identitetsskapande i arkiven, vilken makt arkiven faktiskt sitter på och vilken maktfaktor de utgör.

2.4 Metod

Jag har valt att använda mig av kvalitativ forskningsmetod och av kritisk diskursanalys. Kvalitativ forskning uppvisar ett induktivt synsätt på förhållandet mellan teori och praktik där teorier genereras på basis av de faktiska forskningsresulta- ten.¹⁰³ Kvantitativ forskning däremot fokuserar på insamlandet av numeriska data och där relationen mellan teori och praktik är deduktiv. Forskningsmetoden pre- mierar naturvetenskapliga perspektiv såsom positivismen och att synen på verkligheten är objektivistisk.¹⁰⁴ Väldigt förenklat kan man säga att kvalitativ forskningsmetod är inriktad på ord medan kvantitativ forskningsmetod är inriktad på siffror.

Kvalitativ metod möjliggör här till skillnad från kvantitativ metod att analysen kommer närmare materialet och undersökningen innebär att det empiriska materialet kan studeras nära medan kvantitativ metod i regel fokuserar på en större

102 Fairclough, (1992), s.73.

103 Bryman (2011), s.340.

104 Bryman, (2011), s.150.

Textproduktion

Textkonsumtion DISKURSIV PRAKTIK

TEXT

(25)

mängd data vilken ofta är numerisk.¹⁰⁵ Därför är kvalitativ metod lämplig då det är samband mellan principer och relationer i personarkivet som analysen ämnar un- dersöka.

Det finns en stor bredd bland den kvalitativa forskningen och empiriska data kan samlas från fyra aktiviteter: observationer, intervjuer, insamling och granskning (av material) samt känslointryck.¹⁰⁶

I min undersökning ska jag samla in empiriska data genom att använda mig av insamling och granskning av dokument. Det empiriska materialet utgörs av de två arkivförteckningarna och beskrivningarna, samt tillhörande texter om respektive arkiv, vilka redogörs för ytterligare under 2.5 Urval och källmaterial. Det är detta material som jag kommer att applicera de diskursanalytiska verktygen på.

2.4.1 Faircloughs kritiska diskursanalys

Jag har följt Faircloughs diskursanalytiska modell som han presenterar i Language and power, med utgångspunkt i de konkreta texterna för att därefter undersöka de större sammanhangen. Den första nivån, beskrivningen, innebär en undersökning av den konkreta textens formella egenskaper med hjälp av olika lingvistiska verktyg. Beskrivningen inbegriper i sin tur tre nivåer: vokabulär, grammatik och textens struktur.¹⁰⁷ Den andra nivån, tolkningen, innebär att man ser till och tolkar förhållandet som den diskursiva praktiken utgör. Avslutningsvis har vi den tredje nivån, förklaring, vilken undersöker och förklarar den sociala praktiken och kopp- lar analysen till ett större sammanhang.¹⁰⁸

Fairclough skriver att det är viktigt att inte använda sig av alla de lingvistiska verktyg han tar upp utan att se det som en guide och därefter anpassa verktygen efter undersökningens förutsättningar.¹⁰⁹

Nedan går jag igenom de olika nivåerna, och vilka verktyg jag ska använda mig av i min analys samt hur de ska förstås. För att analysera den tredje nivån räcker det inte med diskursanalys eftersom social praktik innehåller både diskursiva och icke-diskursiva element, så Fairclough hänvisar till användandet av andra (exempelvis sociologiska) teorier för att kontextualisera.¹¹⁰

105 Lindstedt (2019), s 93.

106 Yin (2013), s.133.

107 Fairclough (1989), s.110-111.

108 Fairclough (1989), s.26.

109 Fairclough (1989), s.110.

110 Winther Jørgensen & Phillips (2000), s.75.

(26)

2.4.2 Modell

Figur 2. Faircloughs förklarande modell.¹¹¹

2.4.3 Beskrivning

För att undersöka nivån vokabulär ska jag se vilket klassificeringsschema som man har utgått från (och för vilka ordförråd organiseras i diskurstyper), vilka specifika ord som används, om de är eufemismer och om de är formella eller infor- mella. Klassificeringsschemat innebär ett särskilt sätt att dela upp en specifik aspekt av verkligheten som bygger på en speciell ideologisk representation av just den verkligheten. På detta sätt är strukturen för ett ordförråd ideologiskt baserat^.112 Eufemismer innebär i sin tur omskrivningar av förskönande karaktär.¹¹³

För att analysera nivån grammatik ska jag undersöka om texten innehåller aktiva eller passiva satser, modalitet samt semantiska roller, alltså vem det är som påverkas av handlingen. I en aktiv sats beskrivs ett subjekt som utför en handling medan det i en passiv sats beskrivs ett subjekt som utsätts för en handling.¹¹⁴

Modalitet rör talaren eller författarens instämmande i en sats eller påstående, dels i förhållande till andra deltagare, dels till hur säker talaren är på uttalandet.¹¹⁵

Vilken modalitet som väljs får konsekvenser för diskursens konstruktion av både sociala relationer, kunskap och betydelsesystem.

Avslutningsvis är det textstrukturen som undersöks och då tittar man på vilka större strukturer texten har samt i vilken ordning texten presenteras. Deltagarnas förväntningar på strukturen för de sociala interaktionerna de deltar i eller på texterna de läser är en viktig faktor i tolkningen. Särskilda element kan tolkas i en- lighet med vad som förväntas vid den punkt där de inträffar, snarare än i termer av vad de är.¹¹⁶

111 Fairclough (1989), s.110.

112 Fairclough (1989), s.115.

113 Fairclough (1989), s.17.

114 Fairclough (1989), s.125.

115 Fairclough (1989), s.127.

116 Fairclough (1989), s.137-138.

Text Beskrivning

Diskursiv praktik Tolkning

Social praktik Förklaring

b) grammatik

c) struktur a) vokabulär