Arkivbeskrivningen och de tre texterna som jag har undersökt i utställningskata-logen kan alla ses som en del av den humanistiska forskningens diskursordning. Den humanistiska forskningens diskursordning är därmed den större sociala prak-tik som arkivet och texterna omfattas av.
218 Törnqvist (2012), s.67.
Arkivbeskrivningen är underkastad och följer till stor del de arkivteoretiska och institutionella praktiker som den styrs av, exempelvis den uppordningsmanual som KB har tagit fram för uppordning och katalogisering av handskrifter och per-sonarkiv. Även Knochenhauers text omfattas av den institutionella praktiken då den är producerad inom den ram som KB utgör och texten kan ses som en hand-ling i ledet av det som KB:s uppdrag innebär; att samla, bevara, beskriva och till-handahålla deras samlingar.
Selma Lagerlöfs-samling är även en deposition vilket påverkar KB:s mandat och det handlingsutrymme som finns kring samlingen, till skillnad från om sam-lingen skulle vara en gåva. Några omfattande restriktioner för åtkomst finns eller nämns dock inte och det står inget i arkivbeskrivningen om att tillstånd krävs för att användaren ska kunna ta del av materialet utan endast att materialet omfattas av upphovsrätten.
Sahlins text omfattas tydligt av den institutionella praktiken, framförallt då texten har Sahlin som avsändare i rollen som dåvarande riksbibliotekarie och därmed KB:s högsta chef. Den institutionella praktiken är i sin tur reglerad av de uppdrag KB har i rollen som myndighet och forskningsbibliotek. Myndighetens praktik styrs av den förordning samt regleringsbrev som de får av regeringen varje år. Förordningen reglerar myndighetens verksamhet och regleringsbrevet anger den budget som verksamheten ska tilldelas under det kommande budgetåret.220
Dessa påverkas i sin tur av vilket parti och politik som har makten och vilka ideo-logiska strömningar som finns i samhället. Det är uppenbart att olika regeringar för olika typer av politik beroende på ideologisk tillhörighet. Vidare lyfts myndig-hetens uppdrag samla, bevara, beskriva och tillhandahålla tydligt fram i texten och kopplar därmed samman den diskursiva praktiken med den sociala praktiken. Man anknyter även till myndighetens betydelse för demokratin och dess roll för demo-kratisk samhällsutveckling.
Sahlins text lyfter även KB:s roll som forskningsbibliotek och att de utgör na-vet för den svenska humanistiska och samhällsna-vetenskapliga forskningen. De fast-slår själva att de är landets största källa för kunskap och information vilket möj-liggör och ökar chansen till stora ekonomiska anslag för olika forskningsprojekt.221
Inom ramen för den sociala praktiken arbetar de även mycket med att förbättra forskningsinfrastrukturen. Den maktposition som KB utgör innebär att de har stora möjligheter att påverka och endast under 2019 hade de tio stycken forsk-ningsprojekt vilka finansierade externt.222
Nordlunds text berör visserligen den sociala praktik som omfattar Sahlins text då katalogen den ingår i har KB som avsändare, men det är främst den sociala praktik som den humanistiska forskningen utgör som omfattar texten. Nordlund
220 Årsredovisning 2019 Kungliga biblioteket.
221 Kungl. bibliotekets webbplats> Startsida/ Om oss/ Det här gör vi.
agerar utifrån rollen som forskare och omfattas därmed av forskningsetiska före-skrifter. Forskningsetiska föreskrifter innebär bland annat av att forskaren förvän-tas tala sanning, öppenhet i redovisning av material, metoder och resultat samt redovisa om det finns några eventuella kommersiella kopplingar, något som Ve-tenskapsrådet lyfter i skriften God forskningssed.223 Som användare av KB:s material omfattas Nordlund även av KB:s regler och krav på sina användare.
Knochenhauers text är ett mellanting mellan arkivbeskrivningen, Sahlins text och Nordlunds text. Den omfattas av arkivteoretiska praktiker då den på detaljnivå förser användaren med praktisk arkivteoretisk kunskap, den omfattas av den in-stitutionella praktiken då avsändare är KB och mer specifikt handskriftsavdel-ningen vilket Knochenhauer är en del av och slutligen omfattas texten av forsk-ningspraktiker då den tilltänkta mottagaren är forskaren.
Då alla texterna, även Sahlins, berör personarkiv och individer omfattas de dessutom av större frågor om etik och de omfattas alla av sekretesslagen. Frågor som rör etik och sekretess direkta påverkan går till exempel att se i den spärr som satts på Selma Lagerlöfs brev och som tillät att breven fick öppnas först 50 år ef-ter hennes död. När breven sedan öppnades framkom en helt ny bild av Selma Lagerlöf vilket visade en kvinna som besatt en enorm viljestyrka, mod och intel-lektualitet och breven gavs år 1967 och 1967 ut i urval i två volymer av Ying Toi-jer Nilsson.224 Här har alltså större etiska- och sekretessfrågor, och i längden den juridiska praktiken, påverkat och i viss mån omkullkastat den offentliga uppfatt-ningen av en person, vilket visar på den betydelse som den sociala praktiken besit-ter.
Sammanlagt går det att se samtliga texter som klassiska i sitt slag och att det reproducerar den rådande diskursordningen och någon uppenbar kamp eller slit-ning mellan olika diskurser och praktiker är inte synbar.
4.3.2 Astrid Lindgrens arkiv
Arkivbeskrivningen och Törnqvists text kan, precis som de texter som rör Selma Lagerlöfs-samling, båda ses som en del av den humanistiska forskningens dis-kursordning, vilket också utgör den större sociala praktik som den är en del av. Arkivbeskrivningen följer till stor del den arkivteoretiska och institutionella prak-tik som den är reglerad av, exempelvis den institutionella uppordningsmanualen för handskrifter och personarkiv.
De juridiska ramverk som reglerar personarkiven skiljer sig också från offent-liga och statoffent-liga arkiv som omfattas av arkivlagen, även om de enskilda arkiven förvaltas av exempelvis arkivmyndigheter. Astrid Lindgrens samling är en gåva vilket påverkar det mandat som KB har över arkivet till skillnad från om det
223 Vetenskapsrådet, (2011), s.12.
skulle varit en deposition. Upphovsrätten reglerar användningen av arkivet till-sammans med de krav på tillstånd som krävs av donatorer för att få tillgång till korrespondens och stenogram. Det handlar övergripande om vad det är som har kommits överens om mellan donator och arkivet samt att denna överenskommelse är genomtänkt och dokumenterad.
Samtidigt som tillstånd kan finnas uppstår det ändå etiska överväganden när det kommer till utlämnandet av privata handlingar. Evabritta Wallberg menar att en rigorös tolkning av ägande och upphovsrättsliga frågor kring handlingarna i stort sett skulle omöjliggöra hanteringen av stora delar av enskilda arkiv.225 Vidare kan personarkiv ses som en etisk gråzon då arkiven ofta består av så mycket mer än handlingar som har upprättats av arkivbildaren själv. Brev som arkivbildaren eller donatorn har mottagit har denne inte upphovsrätten till, det har den person som skrev brevet.226
Arkivbeskrivningen skulle också kunna ses som påverkad av värderande före-ställningar om prosans hegemoniska relation till barnlitteraturen och att den först-nämnda besitter en högre status, vilket exempelvis skulle kunna synas i de relate-rade ämnesord man har valt att använda i arkivbeskrivningen.
Törnqvists text är inte i lika stor grad reglerad av KB:s institutionella prakti-ker som arkivbeskrivningen eller texterna om Selma Lagerlöf, då KB inte konkret står som avsändare. Samtidigt finns en reglering och påverkan eftersom Törnqvist har arbetat med arkivet vilket gör henne till en del av den institutionella praktiken. Som forskare omfattas och regleras även Törnqvist av de forskningsetiska regler som den humanistiska forskningens diskursordning inbegriper och som jag har lyft tidigare i texten.
Diskursordningen kan även här ses som reproducerad och det förekommer inga brott mot den traditionella diskursen och KB:s uppdrag, demokrati, jämlikhet och fri åsiktsbildning, kan därmed också ses som reproducerade.