Selma Lagerlöf-samlingen

Arkivbeskrivningen över Selma Lagerlöf-samlingen i Arken anger att delar av materialet omfattas av upphovsrätten men vilken del av materialet det rör sig om anges dock ej specifikt. Arkivbeskrivningen upplyser användaren om att ytterli-gare Lagerlöf-material, främst brev, finns på flera institutioner i Sverige och Nor-den, på Mårbacka minnesgård samt att Selma Lagerlöf även finns representerad i Riksarkivet. Under anmärkningar hänvisas också användaren till SLA, Selma La-gerlöf-arkivet på litteraturbanken, för att få ytterligare information om Lagerlöf och hennes verk.

Digitaliserat material från samlingen har lyfts fram och finns till tillgängligt ovanför arkivbeskrivningen. Materialet går att bläddra sig igenom och går även för användaren att ladda ner i PDF-format.

Arkivbeskrivningens omfattning och utförliga redogörelse gör att samlingen uppfattas som tillgänglig. Beskrivningen anger vilka språk som förekommer i materialet, anmärkningar om ämnen som samlingen berör samt personen som finns representerade i samlingen. Relaterade ämnesord kontextualiserar samlingen och visar på att den innehåller material från och om någon som utöver att vara en mycket älskad och framgångsrik författare hade flera andra sidor.

För tillgängligheten och som ett led i förvaltandet av arkiven nämns det i samtliga texter som jag undersökte i utställningskatalogen att det pågick förbere-delser för utgivningen av Selma Lagerlöfs samlade verk, en textkritisk utgåva som planerade att helt följa den moderna teknikens möjligheter. Det planerades att det skulle ges ut både digitala och tryckta utgåvor av texter, brev, manuskript med kommentarer.240 Jubileumskatalogen utgavs år 2008 och det som har skett sedan dess har tagit formen av Selma Lagerlöf-arkivet på Litteraturbanken och här kan man se en vilja att knyta an till digital humaniora och de möjligheter som den er-bjuder.

I Selma Lagerlöf-arkivet finns samtliga skönlitterära verk av Selma Lagerlöf som gavs ut som böcker under hennes livstid. Två av verken, Gösta Berlings saga ock Osynliga länkar finns som e-texter i textkritiska utgåvor vilka bland annat

239 Kungl. bibliotekets webbplats> Startsida> Nytt från KB> KB tillgängliggör kraftfulla modeller för språk-förståelse.

innehåller en textkritisk apparat och kommentarer och är utgivna av medarbetarna i Selma Lagerlöf arkivet. I arkivet finns även faksimiler samt forskning, både ny och äldre, om Selma Lagerlöfs författarskap. Övriga verk kan läsas som e-texter kontrollerade mot originaltexten. Det står även att det i arkivet förvaras faksimiler av brev som ”tillsvidare inte går att se via nätet”.241 När dessa kommer bli tillgäng-liga och hur förklaras inte närmare.

De textkritiska utgåvorna, Gösta Berlings saga och Osynliga länkar, samt tillhörande textkritisk verkstad, erbjuder användaren utgåvor där man exempelvis har redovisat för valet av den grundtext som arbetet har utgått ifrån, uppenbara skriv och översättningsfel samt vissa typografiska moderniseringar som har gjorts. I tryckt bokform har man gett ut en textkritisk utgåva av Körkarlen vilken ut-gavs 2012 av Svenska Vitterhetssamfundet, inom ramen för arkivet. Den textkri-tiska utgåvan har en inledning av Maria Karlsson, textkritextkri-tiska kommentarer av Petra Söderlund (även bokens huvudredaktör) och ordförklaringar av Jenny Ber-genmar.242

Det finns en introduktion med en väldigt kort presentation om Selma Lagerlöf och vad arkivet innehåller samt en ännu kortare introduktion på engelska. Använ-daren kan sedan klicka sig vidare till Dramawebben vilket presenterar Selma La-gerlöfs dramatiseringar av hennes verk. Under Verk finns alla Selma LaLa-gerlöfs verk tillgängliga samt vilket format dessa finns i, e-text, epub, eller faksimil.243

Därefter kommer det hur Lagerlöf är representerad i Litteraturbankens ljud och bildsamlingar, Presentation under vilken Louise Vinge har skrivit utförligt om Selma Lagerlöfs liv, Bibliografi, Mer vilken innehåller verk och texter om Selma Lagerlöfs författarskap samt en flik för att kunna söka i samlingarna.244

I utställningskatalogen lät planerna för projektet väldigt pampiga och trots mängden verk som publicerats på Litteraturbanken och allt det arbete som ligger bakom kan jag inte låta bli att uppfatta arkivet som rörigt och att det är svårt att navigera mellan de olika sidorna. Det är synd då arkivet innehåller mycket hög-kvalitativt material och har så mycket potential. Manuskripten och de övriga tex-terna är som sagt högkvalitativa och det går att söka i dem men produktionen av textkritiska utgåvor är få, två digitala och endast en fysisk publikation. Det står heller inget om kommande planer på utgivning av fler textkritiska utgåvor eller framtidsplaner för arkivet.

Det är viktigt att förstå att forskning och personarkiv är beroende av varandra. Det sätt som samlingarna och personarkiven främst tillgängliggörs på är just ge-nom forskningen, både i form av forskning om författarskapet, om Selma Lagerlöf som person och textkritiska utgåvor av manuskript och brev.

241 Litteraturbanken> Om Selma Lagerlöf arkivet.

242 Litteraturbanken> Selma Lagerlöf> Körkarlen> Textkritisk utgåva.

243 Litteraturbanken> Selma Lagerlöf> Verk.

4.4.3 Astrid Lindgrens arkiv

Arkivbeskrivningen i Arken för Astrid Lindgrens arkiv talar om för användaren att stora delar av arkivet är fritt tillgängligt vilket kan uppfattas som något vagt då den därefter konkret lyfter fram att det behövs tillstånd från donatorer för att få tillgång till korrespondens och stenogram, samt vilket material som är spärrat och hur länge. Samtidigt är det förståeligt att det inte specificeras tydligare exakt vil-ket material som är fritt tillgängligt med tanke på arkivets omfattning.

Förutom grundläggande information om arkivet såsom proveniens, arkivbil-dare etcetera tillgängliggörs arkivet genom ämnesord och relaterade personer som förekommer i arkivet. Det viktigaste är dock det sökhjälpmedel som har tagits fram av Handskriftsavdelningen och innehåller ett register över arkivets olika brevsamlingar, stenogram, foton och teckningar vilket är oumbärligt då arkivet omfattar 137 hyllmeter.245

Här kommer dock den postmoderna arkivteoretiska kritiken in, att trots att sökhjälpmedel erbjuder användaren viktig kontextuell information för att kunna förstå och hitta i arkivet, så glöms oftast en väldig viktig aspekt bort. Sökhjälpme-del och guider visar sällan på effekten som den ansvariga arkivarien har haft i processen och forskaren får i sökhjälpmedlet se endast en klar och färdig repre-sentation över vad som finns i arkivet. Detta gör att frågor om värdering, ord-nande och beskrivning som förts under arbetet med hjälpmedlet osynliggörs för forskaren.246 Light och Hyry skrivet att det är viktig att få forskaren att uppmärk-samma och erkänna arkivariens påverkan och de värderingar som adderas till samlingarna.247 En medvetenhet som är väldigt viktigt att ha för att kunna ta ställ-ning till den information vi förses med och för att kunna ställa kritiska frågor till materialet.

Forskningen är som sagt ett av de viktigaste sätten att tillgängliggöra arkiven på och ett forskningsprojekt som dessutom inkluderar digital humaniora pågår just nu. Projektet går under namnet ”Astrid Lindgren-koden” och är förlagt till Svenska barnboksinstitutet i Stockholm. Astrid Lindgren skrev och redigerade sina manus på stenografi, mer specifikt Melinsk stenografi, och de 670 bevarade stenogramblocken har hittills i stort sett varit outforskade. Framförallt för att det är så pass få som idag besitter kompetensen att stenografera. Melinsk stenografi

245 Arkiv L230> Astrid Lindgrens arkiv.

246 Light & Hyry (2002), s.217.

härstammar från Tyskland är det enda stenografiska system som använts i större utsträckning i Sverige.

Projektet är tvärvetenskapligt och kompetenser från litteraturvetenskap, data-vetenskap och professionell stenografi kommer att sammanföras för att tolka de stenografiska blocken. Digitala metoder som kommer att användas är framförallt HTR vilket innebär handskriven textigenkänning och medborgarforskning. Med medborgarforskning åsyftas crowdsourcing där personer som med stenografikom-petens bjuds in att delta.248

Målet med studien är att generera ny kunskap om Astrid Lindgren genom den första studien av hennes originalmanuskript och att bidra till metodutveckling för analys av handskrivna dokument. Projektet finansieras av Riksbankens jubileums-fond och väntas pågå under åren 2020–2022.249 Prioritering i projektet kommer att vara de stenogramblock som innehåller utkast och ändringar till Bröderna Lejon-hjärta samt Karlsson på taket smyger igen, men även andra Lindgrenverk kan komma att ingå i projektet framöver. Bara utkast och omarbetningar av Bröderna Lejonhjärta omfattar 52 stycken block, bland dem alternativa versioner av bokens början samt slut.250

248 Svenska barnboksinstitutets webbplats> Om Astrid Lindgren-koden.

249 Svenska barnboksinstitutets webbplats> Om Astrid Lindgren-koden.

250 Uppsala universitet> Nyheter och press> Alla nyheter> Artikel> Ny studie avslöjar okänd sida av Astrid Lindgrens kreativa process.

5. Slutdiskussion

5.1 Slutdiskussion

Uppsatsens syfte har varit att ur ett postmodernt arkivteoretiskt perspektiv samt genom kritisk diskursanalys, undersöka hur två centrala personarkiv framställs genom ordnande, förtecknande och beskrivande på Kungliga biblioteket i Stock-holm. Arkiven är Selma Lagerlöf-samlingen och Astrid Lindgrens arkiv och undersökningen har gjorts genom att studera respektive samlings digitala arkivbe-skrivning på Arken, KB:s söktjänst för enskilda arkiv och samlingar. Jag har även valt att undersöka utvalda texter som berör arkiven. Arkiven har valts ut för undersökningen då de är relevanta exempel på betydelsefulla personarkiv och hur man arbetar med och presenterar dessa idag, 2020. KB, i egenskap av Sveriges nationalbibliotek samt myndighet, ligger även i framkant i utvecklingen av arbetet med personarkiv och de har tillgång till resurser som många mindre arkiv inte har. Uppsatsens frågeställning inrymmer även följdfrågor så som vilken bild av arkiven det är man har velat förmedla och vem man har haft i åtanke i rollen som mottagare under arbetet. Andra frågor som ryms inom uppsatsens övergripande frågeställning och som jag har velat undersöka är hur arkiven har tillgängliggjorts. Hur tar man del av arkiven? Finns materialet digitaliserat? Finns det sökhjälpme-del för användaren att ta till och vilken information innehåller de i så fall? Slutlig-en har jag velat undersöka om arkivSlutlig-en, eftersom de är väldigt betydelsefulla för forskningen, går att koppla till digital humaniora, DH. Hur ser denna koppling i så fall ut? DH är en viktig del av den aktuella humanistiska forskningsdiskursen och är därför relevant att titta på.

Genom den empiriska undersökningen har flera viktiga aspekter och svar på forskningsfrågorna framkommit. Arkiven är ordnade enligt KB:s institutionella praktiker och följer en traditionell arkivteoretisk diskurs. Den bild som man har velat förmedla och som har framkommit genom den kritiska diskursanalysen är att det rör sig om stora och viktiga samlingar efter viktiga personer. Analysen av ni-vån text visar på att man i hög grad använder sig av värdeord och adjektiven för-stärks kontinuerligt genom användningen av superlativ. Som klassificeringssy-stem använder och hänvisar man till arkivens storlek och omfång för att legitimera deras betydelse.

kun-bestämda kunskap och presentationen av den är framförallt intressant ur ett post-modernt arkivteoretiskt perspektiv, eftersom det postmoderna perspektivet hävdar att det inte finns endast ”en sann kunskap”. Det är även intressant att kunskapen presenteras som bestämd och sann när ämnet är något så pass subjektivt som per-sonarkiv. Texternas mottagare är genomgående den tilltänkta användaren och i merparten av texterna benämns denne som forskaren. Även avsändaren är i flera fall forskaren, dock oftast som integrerad part av KB:s institutionella praktik. Gäl-lande språk och tilltal går det att ana en mer informell ton hos Törnqvist än i de texter som mer direkt omfattas av den institutionella praktiken som KB utgör.

Genom den kritiska diskursanalysen har det även framkommit flera likheter samt olikheter mellan arkiven. Likheterna är tydliga, det handlar om två stora för-fattare vilkas offentliga bild och persona är tätt sammankopplat med det svenska kulturarvet. Det är personer som var och är älskade för sina litterära verk samti-digt som sidor utöver det specifikt litterära lyfts. Både Selma Lagerlöf och Astrid Lindgren var utöver sin offentliga roll aktiva både som opinionsbildare och välgö-rare. Även syftet med texterna för respektive arkiv innehåller tydliga likheter, de är till för att presentera arkiven och deras omfattande innehåll och det går tydligt att se det ömsesidiga beroendet mellan personarkiv och forskningen. Forskningen behöver personarkiven för källmaterial och personarkiven behöver forskningen för att tillgängliggöras. Symbiosen och relationen mellan forskare och personarkiv är central i den postmoderna arkivteorin och den lyser genomgående igenom i de undersökta texterna.

Samtidigt finns det skillnader i framställandet och presentationen av Selma Lagerlöf-samlingen och Astrid Lindgrens arkiv. En hegemonisk värdering kan skymtas i och bakom de Relaterade ämnesord som återfinns i Astrid Lindgrens arkivbeskrivning, där man har börjat med att ange ”Barnböcker” följt av ”Barn- och ungdomslitteratur”. I Selma Lagerlöfs arkivbeskrivning inleds Relaterade ämnesord med ”Nobelpriset i litteratur” och ”Fredsfrågan” och under Biografiska anmärkningar står det ”skönlitterär författare”. Visserligen står det ”skönlitterär författare av barn och ungdomsböcker” under Biografiska anmärkningar i Astrid Lindgrens arkivbeskrivningen, men just termen ”barnböcker” kan anses kopplat till hur lågt anseende barn och ungdomslitteratur har haft i förhållande till prosa.

Det är dock viktigt att vara medveten om att de ämnesord som används är be-stämda och färdiga och inget som institutionen har valt själva. Det handlar alltså här snarare om de strukturer och värderingar om barn och ungdomslitteratur som fortfarande existerar, om än underliggande.

Det som framförallt avviker i jämförelsen mellan presentationen av de två ar-kiven är att det i Astrid Lindgrens arkivbeskrivning inte lyfts fram att hon var ak-tiv i politiska frågor, hur hon var framträdande i opinionen och akak-tiv i flera olika organisationer. Det går att hitta i själva arkivförteckningen men det ligger förvå-nansvärt dolt, framförallt om man tittar till Selma Lagerlöf-samlingen. Där lyfts

dessa roller istället fram och likställs nästan med hennes författarskap. Barn och ungdomslitteraturens status kan vidare diskuteras i oändlighet, något jag dock inte ämnar göra här, men det är intressant att ha i åtanke.

Arkiven kan ses som tillgängliga (dock att frågan om vad som innebär att ”vara tillgängligt” kan definieras på många olika sätt), bland annat genom ord-nandet och beskrivandet av dem. Till det finns även delar av arkivmaterialet från både Selma Lagerlöf-samlingen och Astrid Lindgrens arkiv digitaliserade och för Astrid Lindgrens arkiv finns även ett uppladdat sökhjälpmedel. Främst tillgäng-liggörs arkiven dock genom forskningen och att forskare skriver om arkiven. Trots att mottagaren av texterna genomgående kan identifieras som forskaren trycker man på att arkiven ska vara till för alla. De är en del av det gemensamma kultur-arvet och ska tillgängliggöras därefter.

Uppsatsen har endast skrapat på ytan när det kommer till det multidisciplinära ämnet digital humaniora men det är intressant att se hur den aktuella forskningen i hög grad omfattas av det. Både Selma Lagerlöf-samlingen och Astrid Lindgrens arkiv har varit utgångspunkt för forskningsprojekt som inbegriper DH. Material från Lagerlöf-samlingen resulterade i projektet Lagerlöf-arkivet på Litteraturban-ken innehållande bland annat textkritiska utgåvor och Astrid Lindgrens arkiv är utgångspunkten för projektet ”Astrid Lindgren-koden” vilket pågår i skrivande stund. Sedan kan man undra varför inget likande projekt som det som resulterade i Lagerlöf-arkivet på Litteraturbanken har gjorts med Astrid Lindgrens arkiv och verk som utgångspunkt. Samtidigt är det pågående projektet ”Astrid Lindgren-koden” banbrytande och de extremt svårtydda stenogramblock som ska studeras nära görs det nu för första gången någonsin. Projektet är tvärvetenskapligt och sker med hjälp av moderna tekniker och medborgarforskning.

Samtidigt finns det som tidigare nämnt i uppsatsen en slitning inom DH och hur det står sig i relation till ”traditionell” humaniora och vad attributet ”digital” egentligen för med sig. Behöver de särskiljas? I vilket fall som helst ser vi nu en ny generation forskare som med teknikens hjälp kan studera materialet på sätt som tidigare aldrig har gjorts och att detta inte behöver eliminera traditionell huma-niora utan snare ses i relation till den.

Uppsatsens teoretiska ram, både den postmoderna arkivteorin och den kritiska diskursanalysen har motsatt sig den positivistiska synen på kunskap. Postmodern arkivteori genom synen på att kunskapen om arkivhandlingar och de beskrivning-ar man väljer att lyfta fram, endast är ett nbeskrivning-arrativ bland flera. Det tillskrivna nbeskrivning-arra- narra-tivet premierar därmed en tolkning över en annan och användaren får se en kon-struerad bild. Det går bland annat att se i arkivbeskrivningen till Selma Lagerlöf-samlingen där man har brutit ur tre namn ur den annars alfabetiska ordningen och placerat dessa först. Handlingar är därmed inte neutrala representationer av det förflutna utan påverkas och konstrueras av de som har skapat dem. Deras bety-delse är dessutom dynamiska och utvecklas ständigt till följd av att kontexten de

verkar inom förändras. Arkiv handlar i grund och botten om makt och det är där-för viktigt att kritiskt granska den kunskap som vi där-förses med. Här spelar även den kritiska diskursanalysen roll då även den som teori och metod undersöker just-språkets makt och den betydelse som ordval har. Språkval, diskursiv praktik och social praktik hänger alla ihop och reglerar varandra. Det är även väldigt viktigt att se och vara medveten om att arkivarien inte handlar i ett vakuum utan påverkas av större sociala och kulturella strömningar. Det är dessa strömningar som den kritiska diskursanalysen hjälper till att blottlägga.

Sammanfattningsvis skulle en slutsats av uppsatsens undersökning kunna vara insikten om att kunskap är socialt konstruerad. Framförallt framkommer det i de texter som jag har undersökt i uppsatsen. Det är något som det är viktigt att vara medveten om, att arkiv och arkivhandlingar inte är neutrala och objektiva artefak-ters som plötsligt bara existerar. Jag har i uppsatsen inte ämnat att rikta kritik mot arbetet som har skett med ordnandet och förtecknandet av arkiven och jag föreslår inte att arkivarier måste följa de postmoderna kraven till punkt och pricka. Det riskerar att bli kontraproduktivt och medföra negativa konsekvenser och hinder för arkivarien och dennes arbete. Det som jag dock tror på är att det måste finnas en större medvetenhet hos användaren av arkiven. Ansvaret ligger på denne att som användare inte blint acceptera och tro på att arkiven och de handlingar de förvarar automatiskt är korrekta källor över historien och att deras berättelse har kommit till ”naturligt”. Att det skulle besitta den enda, sanna och korrekta kun-skapen bara för att de är arkivhandlingar. Arkiv konnoterar trovärdighet och det är viktigt att förvalta den bilden varsamt.

Samtidigt är det viktigt att som användare även vara försiktigt i sin kritiska in-ställning till kunskap och den information som arkivhandlingar förser en med. En uppmaning som visserligen kan upplevas motsägelsefull men den är viktig. Bara för att kunskapen är vinklad behöver den inte vara osann och antar man en alltför kritisk inställning riskerar det lätt att bli en enda relativistisk soppa.

Avslutningsvis har de båda arkiven, deras förteckningar och de texter jag har undersökt förenats i att det genomgående, i alla texterna, finns en känsla av glädje och stolthet över dessa samlingar. Att KB som institution är stolta över sitt upp-drag att samla, bevara, beskriva och tillhandahålla och att forskarna brinner för de arkiv som de skriver om. Det finns en tydlig vilja att nå ut med information om samlingarna och att alla ska kunna få ta del av samma fantastiska känsla.

Vidare vore det intressant med fortsatt forskning kring hur kunskap är socialt