The Marcus Wallenberg Laboratory for Sound and Vibration Research
Akustik och säkerhet i inomhusarenor
Examensarbete MWL, KTH av
Amir Farhadian
Examinator: Hans Bodén Stockholm Maj 2011
Sammanfattning
Bakgrunden till arbetet är att det inom de kommande tio åren ska byggas ca 50 nya multi- inomhusarenor. Dessa används för olika evenemang som sport, konserter etc. För att uppnå hög säkerhet vid eventuell fara bör larmsignaler och larmmeddelanden höras väl av
besökarna.
ÅF-Ingemansson ville visa byggherrar vikten av god taluppfattbarhet och att den inte efterföljs i arenor idag. De utförde tekniska mätningar vid två stora multi-inomhusarenor för att ta fram parametrar som påverkar hur talet uppfattades i arenan.
För att få en subjektiv uppfattning om hur dessa arenor upplevs skapades en enkät. Enkäten användes vid två enkätundersökningar vid samma arenor som de tekniska mätningarna utfördes. Syftet med arbetet var att bistå som ett komplement till utförda tekniska mätningar.
Dvs visa om den objektiva mätvärdena stämmer överens med besökarnas upplevelse.
Vid jämförelse av resultat från de tekniska mätningarna och enkätundersökningarna för respektive arena syns trender. Exempelvis pekar det åt att vid sektioner där STI-värden är låga så uppfattas talet sämre. Eller att de besökare som har hörselproblem upplever ljudet sämre än de utan hörselproblem.
Både de tekniska mätningarna och de subjektiva undersökningarna visar att
taluppfattbarheten är låg. Detta kan leda till allvarliga situationer där besökarna missar viktig information vid akuta situationer
Abstract
The background to the study is that within the next ten years about 50 new multi-purpose indoor arenas will be built. These are used for various events such as sports, concerts, etc.
In order to achieve a high level of security in the case of danger alarm signals and alarm messages must be heard well by the visitors.
ÅF-Ingemansson wanted to show builders the importance of good speech perception and that it is not observed in arenas today. They conducted technical tests on two large multi- purpose indoor arenas to develop parameters that affect speech perception in the arena.
To get a subjective view of how these arenas are experienced a survey was created. The questionnaire was used in two surveys at the same venues where the measurements were made. The purpose of the surveys was to complement measurement results and show if the measurement results are consistent with the spectators experience.
Comparing the results from the measurements and the questionnaires for each arena some trends could be observed. For example, in sections where the STI values are low the subjective speech perception was also worse compared to other sections. Another example is that visitors who have hearing difficulties, as expected, had more difficulties in
understanding warning messages than those without hearing problems.
Both the measurements and subjective tests show that speech intelligibility is low. This can lead to serious situations where visitors miss important information in emergency situations
I
Innehåll
1. Inledning...1
1.1. Bakgrund...1
1.2. Syfte...1
1.3. Metod ...1
2. Teori ...2
2.1. Datainsamling ...2
2.1.1. Val av metod – muntligt eller skriftligt? ...2
2.1.2. Svar - öppna eller förtryckta?...2
2.1.3. Språk – hur bör man uttrycka sig?...3
2.1.4. Antal svarsalternativ ...3
2.2. Taluppfattbarhet...3
2.2.1. Signal- brusförhållande...3
2.2.2. Efterklangstid ...4
2.2.3. Eko...5
2.3. Metodik för bestämning av taluppfattbarhet...5
2.3.1. Subjektiva metoder - standardiserade ...5
2.3.2. Objektiva metoder – standardiserade...5
2.4. STI – teori ...7
2.4.1. Det mänskliga talet ...7
2.4.2. STI ...8
2.4.3. RASTI ...9
2.4.4. STIPA – Speech transmission index for public address-systems...10
3. Metodik...11
3.1. Enkätundersökning ...11
3.2. Tekniska mätningar...12
3.2.1. Mätförhållanden ...12
3.2.2. Tekniska mätningar - syfte...12
3.2.3. Skellefteå Kraft Arena - planering...13
3.2.4. Swedbank Arena - planering ...13
3.2.5. Mätstandarder...14
3.3. Instrumering – för tekniska mätningar...14
3.4. Mätobjekt ...15
3.4.1. Skellefteå Kraft Arena...15
3.4.2. Swedbank Arena ...15
4. Genomförande ...15
4.1. Enkätundersökning ...15
II
4.2. Mätningar ...16
4.2.1. Bakgrundsljud ...16
4.2.2. STIPA-metod ...16
4.2.3. Impulsrespons ...16
4.2.4. Rumsakustiska parametrar...17
5. Resultat och analys...17
5.1. Enkätundersökning – resultat ...17
5.1.1. Sammanställning ...17
5.1.2. Sambandsanalys ...27
5.2. Tekniska mätningar – resultat...41
5.2.1. Skellefteå Kraft Arena...41
5.2.2. Swedbank Arena ...42
6. Diskussion och slutsatser...43
6.1. Slutsatser ...43
6.2. Diskussion...43
7. Referenser ...44
Bilaga A-C ...45-48 Bilaga B ...46
Bilaga C...48
1
1. Inledning
1.1. Bakgrund
Under de kommande tio åren planeras det att byggas ca 50 nya arenor i Sverige, varav en stor del kommer att vara multi-inomhusarenor. Detta innebär att arenorna kommer att
användas för olika syften som till exempel sportevenemang, mässor och konserter. Det är då viktigt att ha en tillfredsställande akustik för att besökaren ska få ut så mycket som möjligt av upplevelsen.
Alltför ofta konsulteras akustiker efter att bygget är klart. Visar mätningar då att akustiken är otillfredsställande så är det svårare och dyrare att åtgärda problemet än i
projekteringsstadiet.
ÅF Ingemansson utför detta projekt med avsikten att uppmärksamma byggherrar i Sverige på den bristande taluppfattbarheten i stora inomhusarenor och vilka följder som detta kan få.
En undermålig taluppfattbarhet kan, exempelvis vid brand, göra att besökarna har svårt att höra vad som sägs i larmmeddelanden eller inte alls uppfatta dem.
1.2. Syfte
Man kan genom objektiva mätningar ta fram ett rums akustiska parametrar så som
efterklangstid, STI-värde m.m. Via undersökning av dessa går det att ta fram en uppskattning av ljudbilden i rummet. Det finns dock ingen garanti att ljudet upplevs som behagligt trots att uppmätta värden är tillfredsställande.
Det finns en rad olika faktorer som påverkar hur en person uppfattar ett visst ljud. Dessa varierar individer emellan, vilket medför svårighet att bestämma den subjektiva upplevelsen enbart med objektiva mätningar.
Syftet med detta examensarbete är att samla in information om den subjektiva uppfattningen om akustiken i de arenor där tekniska mätningar utförs. Dessa data ska därefter användas som komplement till genomförda mätningar.
1.3. Metod
För att undersöka hur publiken i stora inomhusarenor upplevde akustiken behövs en metod som under en kort tid och in situ1 kan samla en stor mängd data. En enkätundersökning är den metod som passar in bäst angående dessa kriterier. En enkät har utformats i samarbete med Mats E. Nilsson, docent vid Gösta Ekman Laboratoriet, Psykologiska Institutionen, Stockholms Universitet och Karolinska Institutet.
Litteraturstudier utfördes via databaserna LIBRIS, Compendex, INSPEC samt Science Citation Index (SCI). Även Google användes samt artiklar erhållna från handledare.
1 In situ är latin och betyder ”på plats”
2
2. Teori
I denna del ges en sammanfattning av informationen från litteraturstudien. Den ligger till grund för de metoder för datainsamling samt mätningar som genomfördes i detta
examensarbete.
2.1. Datainsamling
2.1.1. Val av metod – muntligt eller skriftligt?
Information kan samlas in skriftligt eller muntligt. Oavsett vilket sätt man väljer kan det utföras på olika sätt till exempel via individuella intervjuer, gruppintervjuer, enkäter etc.
Det finns både för- och nackdelar med muntliga metoder. Vid individuella intervjuer eller intervjuer i grupp finns det möjlighet att ställa om frågor, eller om inte de intervjuade förstår innebörden kan man förklara den för dessa. Detta för att undvika missförstånd så långt det går. Det finns även möjlighet att få god kontakt med den intervjuade, vilket kan leda till att den som blir intervjuad har lättare att öppna sig och på så sätt svara ”ärligare”. På så sätt kan man fråga personligare frågor som personen kanske inte svarat på vid exempelvis en telefonintervju. Är man inte ute efter personliga svar, utan efter ytligare svar eller personens attityd i en fråga, är det möjligt att genomföra en telefonintervju. I en sådan tappar man dock möjligheten att tyda kroppsspråket hos den intervjuade.
Muntliga metoders största nackdelar är att det blir väldigt tidsödande och dyra om antalet som ska intervjuas är stort.
Skriftliga metoder är begränsade eftersom frågor och svar ofta är förtryckta. Däremot är stora fördelen att det är lätt att nå fram till en stor mängd människor relativt snabbt och billigt.
Exempelvis kan en enkät, som undersöker vad man tycker om en särskild park, delas ut till förbipasserande i just den parken. Eller om ett politiskt parti få en bild av vad allmänheten anser om dem kan postenkäter skickas ut till en stor mängd människor. Dessvärre finns det ingen möjlighet att övervaka hur seriöst enkäterna fylls i eller om de överhuvudtaget fylls i.
2.1.2. Svar - öppna eller förtryckta?
Båda metoderna kan använda öppna eller förtryckta svarsalternativ. Fördelen med förtryckta är att man får svar på det man frågar om och resultatet blir därmed enkelt att utvärdera.
Samtidigt finns det fall då man vill veta mer om hur personen tänker och då passar öppna frågor in bättre. Dessa används bäst då det gäller muntliga individuella intervjuer och då antalet intervjuade är relativt lågt.
Nackdelen med öppna frågor vid skriftliga metoder är att det är väldigt svårt att analysera och statistiskt komma fram till någon slutsats.
3 2.1.3. Språk – hur bör man uttrycka sig?
Språket i en enkät ska vara lätt att förstå så att det inte ska uppstå missförstånd. Det är dåligt att använda ord och begrepp som gemene man inte känner till. Till exempel en fråga som
”Anser du att akustiken i detta rum är tillfredsställande eller bristfällig?” är ett dåligt sätt att uttrycka sig på eftersom att gemene man kanske inte vet vad ett rums akustik innebär.
Man bör inte använda sig utav ”för långa” frågor. Frågorna bör formuleras så kort och koncist som möjligt för att läsaren inte ska tappa sitt intresse under läsningen.
Det viktigaste, likväl det svåraste, är att formulera frågor på ett sätt så att man får ut det svar man söker [1].
2.1.4. Antal svarsalternativ
Det går att använda antingen ett jämnt eller ett udda antal svarsalternativ. Fördelen och samtidigt nackdelen med ett jämnt antal svarsalternativ är att man tvingar svararen att ta ställning i en fråga.
Fördelen och nackdelen med ett ojämnt antal svarsalternativ är densamma. Den svarande kan lägga sig i mitten för att undvika att ta ställning i en viss fråga.
Detta medför att man inför undersökningen bör se över sina frågor och bestämma sig för vad för sorts svar man vill ha.
2.2. Taluppfattbarhet
Vid återgivning av tal är taluppfattbarhet ett viktigt begrepp. En god taluppfattbarhet innebär att lyssnaren lätt uppfattar vad talaren säger. Det finns många faktorer som kan förvränga ljudet som alstras av talaren på vägen till lyssnaren.
Ex. Ljudets väg från talare till lyssnare i de arenor där mätningar utfördes:
1. Ljudvågorna från speakern exciterar mikrofonens membran och omvandlas till en elektronisk signal
2. Den elektroniska signalen överförs från mikrofonen till mixern, därefter till förstärkaren och till sist till högtalaren
3. Högtalarens membran exciteras och ljudvågor breder ut sig i rummet. En del av vågorna når lyssnaren direkt, en del reflekteras innan de når lyssnaren och en del når inte fram alls.
Från talarens mun till lyssnarens öra finns ett antal talförvrängande faktorer. I fallet ovan exemplifieras de av mixer, högtalare, förstärkare, rummets geometrier och dämpande material samt bakgrundsljud från publik och spelare. Nedan förklaras några akustiska begrepp i all enkelhet.
2.2.1. Signal- brusförhållande
I princip var man än befinner sig så finns det något sorts bakgrundsljud. I ett klassrum består bakgrundsljudet av elever som viskar sinsemellan, fläktljud från luftkonditioneringen och ljud
4 utifrån som tar sig in i salen via fönster, dörrar etc. Om bakgrundsljudet i klassrummet är starkt i förhållande till vad läraren säger kan dennes ord vara svåra att uppfatta, talet maskeras.
Maskering innebär förenklat att ett ljud överröstar ett annat, se figur 1 nedan.
Figur 1. Två toner som maskeras av en starkare signal. Bilden är hämtad från [5].
För att uppnå en god taluppfattbarhet är det därför viktigt att sträva efter att signal- brusförhållandet, det vill säga kvoten mellan det utsända signalen och ljudet från omgivningen, är högt.
2.2.2. Efterklangstid
En viktig parameter för hur ljudet uppfattas är efterklangstiden, T60. Den definieras som den tid det tar för ljudenergin att minska 60 dB (en miljontedel av ursprungsnivån). En längre efterklangstid innebär att ljudet ”ligger kvar” i rummet längre vilket bidrar till att
bakgrundsljudet blir starkare.
Det är rummets utformning som bestämmer hur lång efterklangstiden blir. Dels geometrisk utformning men även val av absorbenter och material på väggar, golv och tak.
5
Figur 2. Exempel på begreppet efterklangstid. I detta fall är värdet 1,35 sekunder. Bild hämtad från [6].
2.2.3. Eko
Eko är en ljudreflex som är så stark och som når lyssnaren så sent att den upplevs som en helt egen händelse. Detta fenomen kan störa taluppfattbarheten genom att tidigare stavelser maskerar senare. Tidsfördröjningen och ekots ljudnivå bestämmer inverkan på
förvrängningen av talet.
2.3. Metodik för bestämning av taluppfattbarhet
Det finns ett flertal standardiserade metoder för bestämning av taluppfattbarhet. Dessa kan delas in i huvudgrupperna subjektiva och objektiva metoder.
2.3.1. Subjektiva metoder - standardiserade
Subjektiva metoder baseras på speciellt framtagna lyssningstester med en referensgrupp av verkliga lyssnare och talare. Metoderna i sig ger bra resultat men har många nackdelar:
• Tidskrävande
• Kostsamma
• Ställer särskilda krav på omgivningen
Detta medför svårigheter att använda metoderna i praktiken trots deras goda resultat.
2.3.2. Objektiva metoder – standardiserade
Objektiva metoder baseras på fysikaliska och kvantifierbara parametrar. En metod som används är talöverföringsindex (Speech Transmission Index, STI) och dess derivat RASTI och STIPA. Utöver dessa finns även metoder som AI (Articulation Index), Alcons m fl.
För att kunna jämföra resultat metoderna emellan används den allmänna taluppfattbarhetsskalan (Common Intelligibility Scale, CIS), se figur 3.
6
Figur 3. Den allmänna taluppfattbarhetsskalan, CIS. Bilden är hämtad från [3].
Se nedan i tabell 1 för relationen mellan taluppfattbarhet och erhållna värden för olika metoder.
Tabell 1. Relation mellan taluppfattbarhet och erhållna värden för olika metoder [7].
7 2.4. STI – teori
Metoden baseras på idén att ersätta det mänskliga talet med en repeterbar signal som har samma karakteristik som talet (ur taluppfattbarhetens synpunkt), och därefter mäta hur mycket systemet förvränger signalen. I detta arbete består systemet av högtalare, mixer, arena etc.
2.4.1. Det mänskliga talet
Det mänskliga talet kan beskrivas med hjälp av två spektrum, varav det ena är det hörbara spektrat. Detta är ett frekvensspektrum, vilket omfattar frekvenser från ungefär 100 Hz till 10 000 Hz, och kan representeras av sju oktavband med centrumfrekvenser i 125 Hz till 8000 Hz. Energinivåerna är inte konstanta i dessa, utan det är mer energi i kring 1000 Hz än i de lägre och de högre frekvensbanden.
Figur 4. Energinivåerna i det hörbara spektret, hämtad från [3].
Den minsta beståndsdelen som ord består av kallas för fonem. Människans takt/hastighet att skapa fonem är mycket lägre än det hörbara frekvensspektrumet. Man kan endast yttra ett fåtal fonem per sekund, vilket motsvarar en låg frekvens <10 Hz.
Det andra spektret, det lågfrekventa spektret som definierar takten/hastigheten kallas för modulationsspektrat. Det kan representeras av 14 tersband mellan 0,63 till 16 Hz. I detta spektrum är energinivåerna högre i de mellersta modulationsfrekvenserna än i de lägre och högre.
Figur 5. Energinivåerna i modulationsspektret, hämtad från [3].
8 Med vetskapen att det mänskliga talet kan delas upp i två spektrum ges möjligheten att skapa en artificiell talsignal med liknande egenskaper som det riktiga. Det sker genom att amplitudmodulera det hörbara spektret med modulationsspektret. Detta ger 98 olika modulationsfrekvenser (7x14=98).
2.4.2. STI
STI, Speech Transmission Index, är ett värde mellan noll och ett som beskriver hur pass bra ett system bevarar signalen från sändare till mottagare.
Ett värde motsvarande noll innebär att mottagaren inte alls hör informationen från sändaren medan ett värde motsvarande ett innebär att mottagaren hör allt perfekt.
Vid beräkning av STI används alla modulationsfrekvenser i modulationsspektret samt alla oktavband i det hörbara spektret. För ingående information om hur STI beräknas se [4].
Det hörbara spektret
f [Hz] 125 250 500 1000 2000 4000 8000
0,63 x x x x x x x
0,8 x x x x x x x
1 x x x x x x x
1,25 x x x x x x x
1,6 x x x x x x x
2 x x x x x x x
2,5 x x x x x x x
3,15 x x x x x x x
4 x x x x x x x
5 x x x x x x x
6,3 x x x x x x x
8 x x x x x x x
10 x x x x x x x
Modulationsspektret
12,5 x x x x x x x
Tabell 2. Alla modulationsfrekvenser som beräknas vid användning av STI.
9 2.4.3. RASTI
Då STI först introducerades fanns det inte kraftfulla datorer (i jämförelse med dagens teknologi), vilket resulterade i att en mätning i en enda punkt kunde ta över 15 minuter. Vid mätning av exempelvis 50 punkter kunde det i princip ta en halv dag att slutföra. För att övervinna denna svårighet och göra mätningarna tidseffektivare togs det fram modifierade versioner av metoden.
En version var RASTI, Rapid Speech Tranmission Index (vilket fritt översatt innebär snabbt talöverföringsindex). Detta var en förenklad metod av STI som istället för 98
modulationsfrekvenser endast använde sig utav nio, se tabell 3 nedan.
Det hörbara spektret
f [Hz] 125 250 500 1000 2000 4000 8000
0,63
0,8 x
1 x
1,25
1,6 x
2 x
2,5
3,15 x
4 x
5
6,3 x
8 x
10
Modulationsspektret
12,5 x
Tabell 3. Alla modulationsfrekvenser som beräknas vid användning av RASTI.
Förenklingen innebar att mättiden förkortades till ca 15 sekunder. Nackdelarna var att metoden i vissa fall visade sig vara otillförlitlig på grund av just sin enkelhet och att mätnigarna skulle göras flera gånger i varje mottagarpunkt för korrekta resultat. Mer om RASTI går att läsa i [4].
10 2.4.4. STIPA – Speech transmission index for public address-systems
Denna version är, som namnet tyder på, särskilt framtaget för mätningar av
talöverföringsindex via PA-system. PA-system är ljudanläggningar som används för att få allmänhetens uppmärksamhet. Exempelvis vid tunnelbanestationer, järnvägsstationer och konserter används sådana system.
Likt RASTI är STIPA en förenklad version av STI. Metoden använder sig av fjorton modulationsfrekvenser, se figur nedan.
Det hörbara spektret
f [Hz] 125 250 500 1000 2000 4000 8000
0,63 x
0,8 x
1 x x
1,25 x
1,6
2 x
2,5 x
3,15 x
4 x
5 x x
6,3 x
8
10 x
Modulationsspektret
12,5 x
Tabell 4. Alla modulationsfrekvenser som beräknas vid användning av STIPA.
Liksom RASTI kräver även denna metod flera mätningar i varje mottagarpunkt. För mer information om STIPA, se [4].
11
3. Metodik
3.1. Enkätundersökning
Språket i enkäten utformades så att den intervjuade lätt skulle kunna förstå frågorna och dem tillhörande svarsalternativen. Detta åstadkoms genom att skriva så kort och koncist som möjligt och genom att undvika facktermer, vilkas innebörd gemene man inte förstår. Till exempel ersattes begrepp kopplade till efterklangstid med ”dämpad” och ”ekig”.
Anledningen till att enkätundersökningen genomfördes in situ var att dem intervjuades upplevelse skulle vara ”färsk”. Enkäten skulle delas ut mellan perioderna eftersom att detta inte störde dem besökandes upplevelse av matchen. Denna pausvila mellan perioderna var relativt kort (max 15 minuter), vilket medförde att tiden för utdelning och insamling var väldigt begränsad. Detta gjorde att enkäten begränsades till fjorton frågor – omfattande fram- och baksida på ett A4-ark.
Antalet svarsalternativ varierar. De flesta frågor har fem svarsalternativ, vilket innebär att den medverkande kan välja ett mittalternativ, och därmed ge ett obestämt svar på frågan – till exempel ”varken svagt eller starkt”, och ”varken bra eller dålig”. En fråga i enkäten omfattar fyra svarsalternativ, med syftet att respondenterna ska göra ett ställningstagande (se fråga 2).
Enkätens frågor är indelade i två huvudgrupper, enligt nedan [se bilaga A]:
• Akustikrelaterade frågor - avseende upplevelse av arenans akustik;
• Personrelaterade frågor - avseende vanor och hörsel
De akustikrelaterade frågorna är följande:
”2 Hur upplever du publiktrycket/atmosfären, då matchen är som mest intensiv?”,
”4 Hur starkt låter speakerns röst?”,
”5 Hur tydligt uppfattar du speakern?”,
”6 Hur starkt låter musiken (musik under spelavbrott och pausvila)?”,
”7 Hur upplever du på det stora hela ljudkvalitén i högtalarsystemet?” och,
”8 Hur upplever du ljudet från själva arenan?”.
Vid nödsituationer såsom vid brand används ofta ett separat system för utsändning av ett larmmeddelande. För att utvärdera taluppfattbarheten hos dessa system skapades ett fiktivt talat meddelande vars uppbyggnad liknade ett riktigt larmmeddelande, men där information var annorlunda. Meddelandet bestod, likt ett talat larmmeddelande, av en inledande
ljudsignal med ett efterföljande meddelande. Meddelandet skulle sändas ut en gång vid varje periodpaus och bestod av en efterlysning av en felparkerad bil och information om dess registreringsnummer (”TYST 1”). Enkätfrågan var formulerad enligt följande:
”9 Speakern informerade om en felparkerad bil, hur tydligt hörde du informationen?” och,
”10 Vilket var bilens registreringsnummer?”.
12 De personrelaterade frågorna var inriktade på vanor och erfarenheter kopplade till ishockey och var formulerade enligt följande:
”1 Vilket lag håller du på?” och
”3 Hur ofta ser du på matcherna i den här hallen, under grundserien?”.
Dessutom ställdes ett antal frågor relaterade till hörselförmåga, kön och ålder. Dessa var följande:
”11 Har du nedsatt hörsel?”,
”12 Om du svarade Ja på förra frågan – använder du hörapparat under matchen?”,
”13 Är du man eller kvinna?” och
”14 Vilket år är du född?”.
3.2. Tekniska mätningar
Nedan följer en kort beskrivning om de tekniska mätningar som skulle utfördes.
3.2.1. Mätförhållanden
Under en elitseriematch skulle det bli svårt att få tillträde till alla mätpunkter då dessa var lokaliserade vid sitt- och ståplatser. Det beslutades att mätningarna skulle ske när arenan stod tom, vilket var 22:00-07:00.
De akustiska förhållandena i en tom hall är annorlunda jämfört med en fullsatt. På grund av detta mättes bakgrundsljudet under matcherna för att därefter användas som korrigering vid uträkning av STI-värde.
3.2.2. Tekniska mätningar - syfte
För att undersöka taluppfattbarheten, från speaker till besökare, i arenorna fokuserar mätningarna på följande.
Undersökning av bakgrundsljudnivå under matcherna
Bakgrundsljudets nivå mäts för att få en uppfattning om starkt det kan låta under en match.
Dels för att ta reda på om nivåerna blir så höga att de kan skada hörseln och dels för att kunna jämföra styrkan med det talade larmmeddelandets nivå.
I och med att de andra mätningarna skulle utföras i tom hall behövs detta resultat som korrigering för uppmätta resultat. Detta då dämpningen i arenan samt signal- och brusförhållandet är annorlunda än under exempelvis en hockeymatch.
13 Evaluering av PA-system för talat larmmeddelande
Evalueringen ska utföras via två olika mätförfaranden, dels via systemets utrymningsmikrofon och dels via en elektrisk direktinkoppling i systemet.
Evaluering av PA-system för speaker och musik
Evalueringen ska utföras via mätförfaranden likt tidigare nämnt system. Detta
”speakersystem” evalueras främst för att resultaten ska kunna jämföras med det system som är avsett för larmmeddelande.
3.2.3. Skellefteå Kraft Arena - planering Mätning av bakgrundsljud under en elitseriematch
• Mätning av ljudnivå med mikrofon i tre punkter (en ny mätpunkt varje period) Mätning av högtalarsystem för utrymningslarm:
• Mätning av STI via systemets utrymningsmikrofon med STIPA-metod i ca 80 mätpunkter
• Mätning av STI via direktinkoppling i systemet med STIPA-metod i ca 20 punkter
• Mätning av impulsrespons via systemets utrymningsmikrofon i ca 20 punkter
• Mätning av impulsrespons via direktinkoppling i systemet i ca 20 punkter
Mätning av huvudhögtalarsystemet:
• Mätning av STI via speakermikrofon med STIPA-metod i ca 80 mätpunkter
• Mätning av STI via direktinkoppling i systemet med STIPA-metod i ca 20 punkter
• Mätning av impulsrespons via speakermikrofon i ca 20 punkter
• Mätning av impulsrespons via direktinkoppling i systemet i ca 20 punkter
Mätning av rumsakustika parametrar:
• Mätning av impulsrespons via användning av en omnidirektionell högtalare.
3.2.4. Swedbank Arena - planering
Mätning av bakgrundsljud under en elitseriematch
• Mätning av ljudnivå med mikrofon i tre punkter Mätning av högtalarsystem för talat utrymningslarm:
• Mätning av STI via systemets utrymningsmikrofon med STIPA-metod i ca 80 mätpunkter
• Mätning av STI via direktinkoppling i systemet med STIPA-metod i ca 30 punkter
• Mätning av impulsrespons via systemets utrymningsmikrofon i ca 30 punkter
• Mätning av impulsrespons via direktinkoppling i systemet i ca 30 punkter
14 Mätning av huvudhögtalarsystemet:
• Mätning av STI via speakermikrofon med STIPA-metod i ca 80 mätpunkter
• Mätning av STI via direktinkoppling i systemet med STIPA-metod i ca 30 punkter
• Mätning av impulsrespons via speakermikrofon i ca 30 punkter
• Mätning av impulsrespons via direktinkoppling i systemet i ca 30 punkter Mätning av rumsakustika parametrar:
• Mätning av impulsrespons med en omnidirektionell högtalare.
3.2.5. Mätstandarder
Mätstandarder som användes vid mätningarna var följande:
• Bakgrundsljudnivå under matchernas gång
o SP INFO 2007:45 (reviderad 2007) Mätning av höga ljudtrycksnivåer – Mätmetod för diskotek, konserter och andra arrangemang med publik.
• Högtalarsystem för talat utrymningslarm o Svensk Standard SS EN 60849:1998 o Nordtest Metod NT ACOU 108:2001
• Högtalarsystem för speakers
o Svensk Standard SS EN 60849:1998 o Nordtest Metod NT ACOU 108:201
• Rumsakustiska parametrar o ISO 3382
3.3. Instrumering – för tekniska mätningar
• Tersbandsanalysator, Norsonic, NOR118
• WinMLS2004
o PC-baserat mätsystem
• Dator med VXpocket
• TalkBox, NTI, talsimulator
• Förstärkare/högtalare, Norsonic, rundstrålande
15 3.4. Mätobjekt
3.4.1. Skellefteå Kraft Arena
Arenan används främst som hemmaarena för Skellefteå AIK hockey. Den används även för konserter och andra evenemang. Det finns 4200 sittplatser, 1650 ståplatser för hemmalaget samt 150 ståplatser för bortalaget.
3.4.2. Swedbank Arena
Arenan ligger i Örnsköldsvik. Den totala ytan är ca 7000 kvm och dess höjd är 23 m. Arenan har 7600 platser vid sportevenemang och möjlighet för 9600 platser vid andra evenemang.
Den används främst som hemmaarena för MoDo Hockey.
4. Genomförande
4.1. Enkätundersökning
Enkätundersökningarna genomfördes vid två elitseriematcher i ishockey, i Skellefteå Kraft Arena och i Swedbank Arena (Örnsköldsvik).
Innan utdelningen genomfördes så förklarades syftet med undersökningen för publiken och de uppmanades att delta i den.
Enkäterna delades ut under periodpauserna, vilket gav en tidsrymd på ca 15x3 = 45 minuter att få in tillräcklig mängd svar. Pennor och skrivunderlägg delades ut tillsammans med enkäterna.
För att få in en tillräcklig mängd och att få besökande att delta i undersökningen så delades enkäterna ut med hjälp av hemmalagets ungdomshockeylag.
Undersökningen skedde i en fjärdedel av arenans totala publikområde, då denna yta ur akustisk synvinkel är representativ för arenan som helhet. Se Bilaga B och Bilaga C för uppdelning i Skellefteå respektive Örnsköldsvik.
I Örnsköldsvik sändes det fiktiva talade larmmeddelandet endast en gång, istället för tre.
Swedbank Arena har fått utrymma arenan ett antal gånger de senaste åren vid bombhot, vilket resulterade i oro hos några av de besökande då larmmeddelandet sändes. Därför beslutade arenans säkerhetschef att det inte fick sändas vid de två kommande tillfällena.
I Skellefteå Kraft Arena samlades 200 enkäter in och 222 vid Swedbank Arena.
16 4.2. Mätningar
Följande avsnitt förklarar vilka mätningar som utfördes. En skillnad mellan arenorna var att utrymningsmikrofonen i Swedbank Arena var placerad i ett separat rum på baksidan av arenan.
4.2.1. Bakgrundsljud
Ljudnivån (från publik m.m.) mättes i tre positioner på 1.7 meters höjd. Mättiden för varje position motsvarade längden på perioden. D.v.s. först mättes ljudnivån i en position under första perioden, därefter flyttades mikrofonen och mätte hela kommande period osv. För mätpositioner i arenorna, se Bilaga D och E.
4.2.2. STIPA-metod Via utrymningsmikrofon:
En STIPA-signal sändes via en särskild högtalare in i utrymningsmikrofonen. Högtalaren var 5 cm framför utrymningsmikronen och hade ljudnivån 60 dBA/1 m. De två sista måtten motsvarar avstånd från mun till mikrofon hos en speaker samt ljudnivån vid tal.
Ljudtrycksnivå och STI-värde mättes och antecknades tre gånger för varje mätpunkt i
protokoll. Mikrofonerna var placerades i öronhöjd, vilket motsvarade 1,2 m och 1,7 m för sitt- respektive ståplatser.
Via huvudhögtalarsystemet:
Se metodik för via utrymningsmikrofon ovan.
Direktinkoppling i systemet för talat larmmeddelande:
Gick inte att genomföra då kunskap för direktkoppling inte fanns hos hallskötarna.
Direktinkoppling i huvudhögtalarsystemet:
Istället för att sända signalen från högtalaren så direktkopplades TalkBoxen elektroniskt till systemet. Istället för STIPA-signalen användes ett sinussvep. STI-värde mättes med mikrofon.
4.2.3. Impulsrespons Via utrymningsmikrofon:
Utfördes som för STIPA-metoden. Istället för STIPA-signalen så kopplades WinMLS 2004 (mätsystem) in i högtalaren och sände en mätsignal bestående av ett sinussvep.
Impulsresponsen uppmättes i ett antal positioner.
Via huvudhögtalarsystemet:
Som STIPA-metoden fast med WinMLS 2004 som signal från högtalaren. Impulsresponsen mättes med en mikrofon.
17 Direktinkoppling i systemet för talat larmmeddelande:
Gick inte att genomföra då kunskap för direktkoppling inte fanns hos hallskötarna.
Direktinkoppling i huvudhögtalarsystemet:
Mätsystemet WinMLS 2004 kopplades elektriskt till systemet. Mätsignalen var som tidigare ett sinussvep och impulsresponsen uppmättes i ett antal positioner.
4.2.4. Rumsakustiska parametrar
En rundstrålande (omnidirektionell) högtalare ställdes i ett antal olika positioner på arenans is. WinMLS 2004 kopplades till denna högtalare och sände ut ett sinussvep.
Impulsresponsen mättes upp i ett antal olika positioner.
5. Resultat och analys
5.1. Enkätundersökning – resultat 5.1.1. Sammanställning
Enkätinformationen fördes över manuellt till en PC och bearbetades med programmen SPSS 17 samt Microsoft Excel.
Under utdelningen i Swedbank Arena upptäcktes att några av de som delade ut enkäterna fuskade. De enkäter som ansågs vara korrupta sållades således bort, dock finns ingen garanti att alla upptäcktes. Förutom detta bortsåg man från instruktioner om var i arenan utdelningen skulle ske, vilket gör att det inte är säkert var enkäterna delades ut. Dessa faktorer kan ha påverkat resultaten något.
I båda arenorna var ca 80 % av de intervjuade män och tillhörde ålderskategorin ”under 55 år”. I Skellefteå Kraft Arena svarade 29 personer att de hade nedsatt hörsel och i Swedbank Arena var denna siffra 30. Detta motsvarar fjorton respektive 13 procent av det totala antalet medverkande.
Endast fyra i Skellefteå och två i Örnsköldsvik med nedsatt hörsel använde hörapparat under matchen.
Nedan följer en sammanställning av resultaten från enkätundersökningen i form av diagram.
18 Upplevt publiktryck
0%
5%
10%15%
20%
25%
30%
35%40%
45%
50%
55%
60%65%
70%
75%
80%
85%90%
95%
100%
Dåligt Ganska dåligt Ganska bra Bra
Svarsalternativ
Svarsfrekvens
Skellefteå Örnsköldsvik
Figur 1. Resultat för ”2 Hur upplever du publiktrycket/atmosfären, då matchen är som mest intensiv?”.
Nästan alla de intervjuade i Skellefteå Kraft Arena var nöjda med publiktrycket då matchen var som mest intensiv (nöjd motsvarar svarsalternativen ”ganska bra” och ”bra”
sammanslagna), se figur 1.
I Swedbank Arena var en något lägre andel nöjd med publiktrycket då matchen var som mest intensiv och ca 15 % upplevde det som mer eller mindre dåligt.
19 Besöksfrekvens under grundserien
0%
5%
10%
15%
20%25%
30%
35%
40%
45%
50%
55%
60%
65%
70%
75%80%
85%
90%
95%
100%
Nästan aldrig (1-3 ggr)
Sällan (4-9 ggr)
Ibland (10-15 ggr)
Ofta (16-21 ggr)
Nästan alltid (22-27 ggr) Svarsalternativ
Svarsfrekvens
Skellefteå Örnsköldsvik
Figur 2. Resultat för ”3 Hur ofta ser du på matcherna i den här hallen, under grundserien?”.
I både Skellefteå Kraft Arena och Swedbank Arena valde ca 40 % av deltagarna alternativet
”Nästan alltid”.
De resterande i Skellefteå Kraft Arena är jämnt utspridda mellan de andra alternativen.
I Swedbank Arena svarade en större andel av de resterande ”ibland” och ”ofta” än ”sällan”
eller ”nästan aldrig”.
20 Upplevd speakerstyrka
0%5%
10%
15%
20%
25%30%
35%
40%
45%50%
55%60%
65%
70%
75%
80%85%
90%
95%
100%
Alldeles för svag
För svag Varken för svag eller för stark
För stark Alldeles för stark Svarsalternativ
Svarsfrekvens
Skellefteå Örnsköldsvik
Figur 3. Resultat för hur ”4 Hur starkt låter speakerns röst?”.
Utifrån figur 3 ovan kan man se att majoriteten, runt 82 % av åhörarna, i både Skellefteå Kraft Arena och Swedbank Arena ansåg att speakerns tal låg på en bra ljudnivå. De valde alternativet ”varken var för svag eller för stark”.
En liten del, runt tio procent i båda arenorna anser att ljudet är för svagt och vill därmed öka ljudnivån. Även ett fåtal i publiken ansåg att ljudnivån var för hög.
21 Upplevd speakertydlighet
0%
5%
10%15%
20%
25%
30%
35%40%
45%
50%
55%
60%65%
70%
75%
80%
85%90%
95%
100%
Väldigt otydlig Otydlig Ganska tydlig Tydlig Väldigt tydlig Svarsalternativ
Svarsfrekvens
Skellefteå Örnsköldsvik
Figur 4. Resultat för ”5 Hur tydligt uppfattar du speakern?”.
Enligt enkätsvaren kan man se att i Skellefteå Kraft Arena så ansåg ungefär 45 % av
åhörarna att speakerns tal uppfattades bra (valde tydligt eller väldigt tydligt). En något större andel ansåg att speakerns tal uppfattades ganska tydligt och ca tio procent ansåg att det var uppfattades dåligt (valde otydligt eller mycket otydligt).
I Swedbank Arena ansåg en större del, närmare 60 %, att speakerns tal var tydligt medan ungefär femton procent ansåg att det var otydligt.
22 Upplevd musikstyrka
0%5%
10%15%
20%25%
30%35%
40%45%
50%55%
60%65%
70%75%
80%85%
90%95%
100%
Alldeles för svag
För svag Varken för svag eller för stark
För stark Alldeles för stark Svarsalternativ
Svarsfrekvens
Skellefteå Örnsköldsvik
Figur 5. Resultat för ”6 Hur starkt låter musiken (musik under spelavbrott och pausvila)?”.
Resultaten i figur 5 ovan visar att ca 75 % av åhörarna i Skellefteå Kraft Arena och ca 70 % i Swedbank Arena upplever musikens ljudnivå som tillfredsställande (varken för svag eller för stark).
Enkätsvaren kan tolkas som att ungefär sjutton procent skulle vilja sänka musikstyrkan (valde ”för stark” eller ”alldeles för stark”) och runt tolv procent skulle vilja öka den (valde ”för svag” eller ”alldeles för svag”).
23 Upplevd ljudkvalitet från högtalarsystemet
0%5%
10%15%
20%25%
30%35%
40%45%
50%55%
60%65%
70%75%
80%85%
90%95%
100%
Mycket dålig Dålig Varken dålig eller bra
Bra Mycket bra
Svarsalternativ
Svarsfrekvens
Skellefteå Örnsköldsvik
Figur 6. Resultat för ”7 Hur upplever du på det stora hela ljudkvalitén i högtalarsystemet?”.
Utifrån figur 6 kan man se att i både Skellefteå Kraft Arena och Swedbank Arena upplever runt 65 % av dem intervjuade huvudhögtalarsystemets ljudkvalitet som bra (valde bra eller mycket bra).
I Swedbank Arena uppger nästintill tjugo procent att högtalarsystemets ljudkvalitet varken är bra eller dålig medan samma alternativ i Swedbank Arena har valts av drygt 25 %.
I båda arenorna svarade närmare femton procent att de var missnöjda (valde dålig eller mycket dålig) med högtalarsystemets ljudkvalitet.
24 Upplevelse av arenans akustik
0%5%
10%15%
20%25%
30%35%
40%45%
50%55%
60%65%
70%75%
80%85%
90%95%
100%
Alldeles för dämpad
För dämpad Varken för dämpad eller för
ekig
För ekig Alldeles för ekig
Svarsalternativ
Svarsfrekvens
Skellefteå Örnsköldsvik
Figur 7. Resultat för ”8 Hur upplever du ljudet från själva arenan?”.
I Skellefteå Kraft Arena upplevde ca 80 % av de intervjuade att arenans akustik varken var för dämpad eller för ekig, och i Örnsköldsvik upplevde drygt 75 % detsamma.
Runt tio procent av åhörarna i båda arenorna skulle vilja dämpa arenan (valde ”för ekig” eller
”alldeles för ekig”) och tio procentskulle vilja göra den mer ekig (valde ”för dämpad” eller
”alldeles för dämpad”), se figur 7 ovan.
25 Uppfattbarhet av talat larmmeddelande
0%5%
10%15%
20%25%
30%35%
40%45%
50%55%
60%65%
70%75%
80%85%
90%95%
100%
Kunde inte alls uppfatta
Ganska svårt att uppfatta
Ganska lätt att uppfatta
Mycket lätt att uppfatta
Jag lyssnade ej så jag uppfattade inget Svarsalternativ
Svarsfrekvens
Skellefteå Örnsköldsvik
Figur 8. Resultat för hur ”9 Speakern informerade om en felparkerad bil, hur tydligt hörde du informationen?”.
Utifrån enkätundersökningens resultat, se figur 8, går det att se att både i Skellefteå Kraft Arena och i Swedbank Arena så hade 60 % svårt att uppfattade (valde ”kunde inte alls uppfatta” eller ”ganska svårt att uppfatta”) informationen i det talade larmmeddelandet.
Det kan tolkas som att meddelandet uppfattades något sämre i Skellefteå Kraft Arena än i Swedbank Arena då andelen som uppfattade meddelandet (valde ”ganska lätt att uppfatta”
eller ”mycket lätt att uppfatta”) var ca 25 % respektive 37 %.
Mer än var tredje person, 34 %, i Skellefteå valde alternativet ”kunde inte alls uppfatta”
medan samma alternativ i Örnsköldsvik endast valdes av drygt femton procent
26 Uppfattat registreringsnummer
0%
5%
10%15%
20%
25%
30%
35%40%
45%
50%
55%
60%65%
70%
75%
80%
85%90%
95%
100%
TYSK 1 KYSS 1 TYST 1 HYSS 1 Vet ej
Svarsalternativ
Svarsfrekvens
Skellefteå Örnsköldsvik
Figur 9. Resultat för ”10 Vilket var bilens registreringsnummer?”.
Utifrån figur 9 uppvisas en markant skillnad över vilket registreringsnummer som uppfattades i det fiktiva larmmeddelandet. I Skellefteå Kraft Arena hade 96 % inte en aning om vilket det rätta registreringsnumret var (valde alternativet ”vet ej”). Motsvarande siffra i Swedbank Arena var ca 40 %.
I Skellefteå uppfattade ca EN procent vilket det rätta registreringsnumret var (alternativet
”TYST 1”) medan drygt 30 % i Örnsköldsvik angav det rätta alternativet.
27 5.1.2. Sambandsanalys
För att undersöka om det fanns samband eller trender mellan exempelvis taluppfattbarhet och parametrar såsom nedsatt hörsel, var i arenan man satt eller hur ofta man befinner sig i arenan, analyserades resultaten via korstabulering.
Resultat från Skellefteå Kraft Arena redovisas i figur 10-16 samt tabell 1-7 och resultat från Swedbank Arena i figur 17-23 samt tabell 8-14 nedan.
Figur 10. Korstabulering med svarsresultat för åhörarsektion och ”5 Hur tydligt uppfattar du speakern?”.
Utifrån figur 10 är det svårt att urskilja någon inverkan på hur tydligt speakern upplevs beroende på var i arenan åhöraren befinner sig. Det går möjligen att urskilja en tendens till att speakern tydlighet upplevs något sämre i sektion A än i dem andra sektionerna.
28
Figur 11. Korstabulering med resultat från åhörarsektion och ”9 Speakern informerade om en felparkerad bil, hur tydligt hörde du informationen?”.
I figur 11 kan man se en tendens till att larmmeddelandet uppfattas något sämre i sektionerna A och B samt att sektion D verkar vara gynnsammast då det gäller hur meddelandet uppfattades.
29
Figur 12. Korstabulering med resultat från ”3 Hur ofta ser du på matcherna i den här hallen, under grundserien?”
och ”5 Hur tydligt uppfattar du speakern?”.
Utifrån figur 12 uppvisas en tendens att de som besöker arenan oftast upplever speakern som tydligast. Dock visar den även att de som besöker arenan 4-9 ggr under grundserien upplever speakern tydligare än de som besöker 16-21 ggr, vilket motsäger den tidigare nämnda tendensen.
30
Figur 13. Korstabulering med resultat från ”3 Hur ofta ser du på matcherna i den här hallen, under grundserien?”
och ”9 Speakern informerade om en felparkerad bil, hur tydligt hörde du informationen?”.
Utifrån figur 13 kan man se att det talade larmmeddelandet uppfattades dåligt oavsett hur van åhöraren var vid arenans akustik.
31
Figur 14. Korstabulering med resultat från ”11 Har du nedsatt hörsel?” och ”5 Hur tydligt uppfattar du speakern?”
Resultaten i figur 14 pekar åt att det som väntat finns som tendens till att speakern uppfattas tydligare av de åhörare som inte lider av någon form av hörselnedsättning.
32
Figur 15. Korstabulering med resultat från ”11 Har du nedsatt hörsel?” och ”9 Speakern informerade om en felparkerad bil, hur tydligt hörde du informationen?”.
Enligt figur 15 kan man utläsa att ungefär lika många anser att det är enkelt (valt ”ganska lätt” eller ”mycket lätt”) att uppfatta det talade larmmeddelandet som det är svårt (valt
”ganska svårt” eller ”kunde inte alls”), oavsett om åhöraren har nedsatt hörsel eller ej.
33
Figur 16. Korstabulering med resultat från ”11 Har du nedsatt hörsel?” och ”10 Vilket var bilens registreringsnummer?”.
Utifrån figur 16 går det att utläsa att 100 % av de intervjuade med nedsatt hörsel inte visste vilket bilens registreringsnummer var (valde alternativet ”vet ej”). Utav de intervjuade utan nedsatt hörsel valde endast ett fåtal procent andra alternativ än ”vet ej”, vilket kan tolkas som att meddelandet inte uppfattades oavsett hörselnedsättning eller ej.
34 Korstabulering med samma parametrar utfördes även för resultaten från
enkätundersökningen i Örnsköldsvik, se nedan.
Figur 17. Korstabulering med svarsresultat för åhörarsektion och ”5 Hur tydligt uppfattar du speakern?”.
Utifrån figur 17 går det att utläsa att speakerns tal uppfattades tydligare i sektionerna C och D än i A eller B.
35
Figur 18. Korstabulering med resultat från åhörarsektion och ”9 Speakern informerade om en felparkerad bil, hur tydligt hörde du informationen?”.
I figur 18 kan man se en tendens till att larmmeddelandet uppfattas något bättre i sektionerna A och B samt än sektionerna C eller D. Detta är tvärtemot vad resultatet i figur 17 pekar mot.
36
Figur 19. Korstabulering med resultat från ”3 Hur ofta ser du på matcherna i den här hallen, under grundserien?”
och ”5 Hur tydligt uppfattar du speakern?”.
Utifrån figur 19 kan man utläsa att det för varje alternativ på x-axeln är en jämn distribution av svarsfrekvens, vilket kan tolkas som att hur speakern uppfattades var oberoende av åhörarens position i arenan.
37
Figur 20. Korstabulering med resultat från ”3 Hur ofta ser du på matcherna i den här hallen, under grundserien?”
och ”9 Speakern informerade om en felparkerad bil, hur tydligt hörde du informationen?”.
Utifrån figur 20 kan man utläsa att larmmeddelandets uppfattbarhet inte nämnvärt påverkas av hur ofta åhörarna går på matcher i arenan.
38
Figur 21. Korstabulering med resultat från ”11 Har du nedsatt hörsel?” och ”5 Hur tydligt uppfattar du speakern?”
Resultaten i figur 21 pekar åt att det finns som väntat en tendens till att speakern uppfattas tydligare av de åhörare som inte lider av någon form av hörselnedsättning.
39
Figur 22. Korstabulering med resultat från ”11 Har du nedsatt hörsel?” och ”9 Speakern informerade om en felparkerad bil, hur tydligt hörde du informationen?”.
Enligt figur 22 kan man utläsa att ungefär lika många anser att det är enkelt (valt ”ganska lätt” eller ”mycket lätt”) att uppfatta det talade larmmeddelandet som det är svårt (valt
”ganska svårt” eller ”kunde inte alls”), oavsett om åhöraren har nedsatt hörsel eller ej.
40
Figur 23. Korstabulering med resultat från ”11 Har du nedsatt hörsel?” och ”10 Vilket var bilens registreringsnummer?”.
Utifrån figur 23 kan man utläsa att registreringsnumret i det talade larmmeddelandet uppfattades bättre av dem intervjuade som inte hade nedsatt hörsel och sämre utav dem med nedsatt hörsel
41 5.2. Tekniska mätningar – resultat
Följande data är strikt hämtat från [14]. All data redovisas inte, utan bara resultat som är intressant för detta arbete.
5.2.1. Skellefteå Kraft Arena
I tabell 5-11 nedan redovisar mätdata från Skellefteå Kraft Arena.
Talat utrymningslarm via utrymningsmikrofon
Talöverföringsindex Ljudnivåtäckning
STIPAmedel σ STIPAmedel-σ CIS Leq,medel σ
0,44 0,04 0,45 0,59 77,2 1,2
Sektion A B C D
STIPAmedel 0,42 0,45 0,42 0,46
σ 0,06 0,03 0,03 0,04
Huvudhögtalarsystem via speakermikrofon
Talöverföringsindex Ljudnivåtäckning
STIPAmedel σ STIPAmedel-σ CIS Leq,medel σ
0,49 0,05 0,45 0,65 76,1 2
Sektion A B C D
STIPAmedel 0,46 0,51 0,48 0,54
σ 0,02 0,04 0,03 0,03
Huvudhögtalarsystem via direkt inkoppling Talöverföringsindex
STIPAmedel σ CIS
0,55 0,05 0,7
Efterklangstid
Frekvens [Hz] 125 250 500 1000 2000 4000
T20 [s] 2 2,25 2,1 2,25 2,2 1,4
Bakgrundsnivå under match Position 1 Position 2 Position 3
Hela matchen
Lmax [dBA] 109 103 108 109
Leq [dBA] 89 93 87 90
42 5.2.2. Swedbank Arena
I tabell 12-18 nedan redovisar mätdata från Skellefteå Kraft Arena.
Talat utrymningslarm via utrymningsmikrofon
Talöverföringsindex Ljudnivåtäckning
STIPAmedel σ STIPAmedel-σ CIS Leq,medel σ
0,41 0,05 0,36 0,56 84,9 1,8
Sektion A B C D
STIPAmedel 0,42 0,43 0,39 0,39
σ 0,03 0,05 0,04 0,05
Huvudhögtalarsystem via speakermikrofon
Talöverföringsindex Ljudnivåtäckning
STIPAmedel σ STIPAmedel-σ CIS Leq,medel σ
0,52 0,03 0,49 0,68 83,2 1
Sektion A B C D
STIPAmedel 0,49 0,52 0,52 0,54
σ 0,03 0,02 0,03 0,03
Huvudhögtalarsystem via direkt inkoppling Talöverföringsindex
STIPAmedel σ CIS
0,56 0,04 0,72
Efterklangstid
Frekvens 125 250 500 1000 2000 4000
T20 [s] 2,6 2,55 2 2,7 2,05 1,5
Bakgrundsnivå under match Position 1 Position 2 Position 3
Hela matchen
Lmax [dBA] 115 112 99 115
Leq [dBA] 91 88 82 89
43
6. Diskussion och slutsatser
6.1. Slutsatser
Arenornas akustik upplevs ungefär som densamma men ändå upplevs publiktrycket i Skellefteå som bättre, detta trots att efterklangstiden i denna hall var kortare. Detta pekar mot att publiktrycket inte beror av hur mycket dämpmaterial som används, vilket
överensstämmer med hypotesen.
I stora fotbollsarenor utan tak är publiktrycket ofta starkt, trots att detta är som att taket har absolut dämpning. Slutsatsen är alltså att publiken själv bestämmer hur trycket ska vara och inte arenan i sig.
Resultatet av enkätundersökningarna i båda arenorna tydde på att huvudhögtalarsystemen upplevdes som bra. Det fanns tendenser till att ljudet i Örnsköldsvik upplevdes som tydligare, vilket överensstämmer med te tekniska mätningarna som gjorts.
De separata brandsystemens ljud tenderade att uppfattas dåligt i båda arenorna. Detta stämmer överens med de låga STI-värden som uppmätts. Ser man på resultaten för hur många som uppfattade det fiktiva talade meddelandet i Skellefteå så svarade nästintill ingen rätt. I Örnsköldsvik var resultatet bättre men fortfarande otillfredsställande ur
säkerhetssynpunkt.
Distributionen av svar för hur väl det talade larmmeddelandet uppfattades var mycket utspritt, vilket kan bero på att frågan missuppfattades eller att den var konstigt ställd. Möjligen bör man ha frågat ”Speakern informerade om en felparkerad bil, hur tydligt uppfattade du denne?” eller något liknande.
Korstabulering av resultat för båda arenorna pekar mot att det finns ett svagt samband mellan var åhöraren befinner sig i arenan och taluppfattbarheten. Det stämmer överens med uppmätta STI-värden.
Det finns inget som pekar mot att vana besökare upplevde ljudet från huvudhögtalarsystemet eller systemet för talat brandlarm bättre än ovana besökare.
Korstabuleringen visar att det finns en tendens till att åhörare utan nedsatt hörsel uppfattar speakern och det talade larmmeddelandet bättre än dem med nedsatt hörsel, vilket faller sig naturligt.
6.2. Diskussion
Det går inte att dra några helt säkra slutsatser av taluppfattbarheten baserat på resultaten av enkätundersökningen. En besökare som tagit sig dit på annat sätt än med bil, eller som är medveten om att den har parkerat riktigt kan tänkas inte lägga information om en felparkerad bil på minnet. Det sammantagna resultatet av enkäten och mätningarna visar dock på att de separata brand- och säkerhetssystemen är otillfredsställande ur taluppfattbarhetssynpunkt.
Vid enkätundersökningen i Swedbank Arena förekom fusk, vilket ledde till korrupt data som i sin tur kan förstöra en hel undersökning. För att så långt som möjligt undvika fusk bör
”professionell” hjälp anlitas vid utdelning och insamling. Alternativt att de som ligger bakom undersökningen övervakar utdelningen. Dock går det aldrig att garantera resultat fria från fusk men det går att förbättra den chansen.
44
7. Referenser
[1] Andersson, Bengt-Erik (2003) Som man frågar får man svar – en introduktion i intervju- och enkätteknik, ISBN 91-7297-505-9
[2] Svenska Brandförsvarsföreningen (2003) Rekommendationer Utrymningslarm 2003, ISBN 91-7144-365-7
[3] Kenneth, Jacob, (2001) Understanding Speech Intelligibility and the Fire Alarm Code, congress paper
[4] http://steeneken.nl/sti/Basics_STI_web-site.pdf
[5] http://librarieswithoutwalls.org/wp-includes/?p=masking [6] http://www.rockfon.dk/akustik/myndighedskrav/efterklangstid [7] http://steeneken.nl/sti/Standardization_STI_web-site.pdf
[8] Svenska Elektriska Kommissionen, SEK (1998), Svensk Standard SS-EN 60849, Ljudsystem för larm- och varningsändamål, utgåva 1, ICS 13.320;33.160.30
[9] Nyström, Joakim (2007) Akustisk Design – Kvalitativa metoder för inventering och design av fysiska miljöer, ISSN 1402-1617
[10] Frågeformulär MM 040 NA – Inomhusklimat (Arbetsmiljö), Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro
[11] Nilsson, M.E. & Lindqvist, M. (2008) Ljudkvalitet i parker och grönområden i Stockholm.
Stockholm: Stockholm stad
[12] Hellström, Björn. Citybanan (U4) – Studie av akustiska kvaliteter – enkät [13] Anu Kaarlela, Jaana Jokitulpoo, Esko Keskinen & Valtteri Hongisto: Acoustical
environment questionnaire for offices – method development. Work Environment Research Report Series 4, Finnish Institute of Occupational Health 2003. 42 p. + app 9 p.
[14] Philip Zalyaletdinov, Hellström Björn, Saarne Matti & Farhadian-Langroudi Amir (2009) Akustik och säkerhet i inomhusarenor, ISBN 978-91-633-5747-3
45
Bilaga A
46
47
Bilaga B
Bilaga B. Skellefteå Kraft Arena, indelning för enkätundersökningens genomförande.
48
Bilaga C
Bilaga C. Swedbank Arena, indelning för enkätundersökningens genomförande.
