• No results found

Tentamen MVE035/600 Flervariabelanalys F/TM

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Tentamen MVE035/600 Flervariabelanalys F/TM"

Copied!
8
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Tentamen

MVE035/600 Flervariabelanalys F/TM

2020-08-25 kl. 08.30–11.30 (08.30 - 13.00 f¨or dem med f¨orl¨angd tid) + 30 minuter f¨or scanning

Examinator: Peter Hegarty, Matematiska vetenskaper, Chalmers Telefonvakt: Peter Hegarty, telefon: 070-5705475

Hj¨alpmedel: Inga hj¨alpmedel, ej heller r¨aknedosa

or godk¨ant p˚a tentan kr¨avs 20 po¨ang, inklusive eventuella bonuspo¨ang erh˚allna under VT-2020 fr˚an M¨obius uppgifterna och Matlab. Prelimin¨art s˚a kr¨avs 30 po¨ang f¨or betyget 4 och 40 po¨ang f¨or betyget 5. Dessa gr¨anser kan minskas men inte h¨ojas i efterhand. F¨or slutbetyg kr¨avs godk¨ant p˚a tavelmomentet, samt f¨or TM-studenterna godk¨ant p˚a extra-vektoranalys momentet.

osningar l¨aggs ut p˚a kursens webbsida direkt efter tentan. Tentan r¨attas och bed¨oms i Canvas Speed Grader.

Resultatet meddelas i Ladok senast den 15 september. Online granskning ordnas d¨arefter av kursansvrig.

OBS!

Motivera dina svar v¨al. Det ¨ar i huvudsak tillv¨agag˚angss¨atten och motiveringarna som ger po¨ang, inte svaren.

I de uppgifter som best˚ar av fler olika delar g˚ar det alltid att l¨osa de enskilda delarna oberoende av varandra, ¨aven om man kan ibland spara r¨aknetid genom att l¨osa deluppgifterna sekventiellt.

Uppgifterna

1. L˚at

F (x, y, z) = x2+ z2+ yexz, f (x, y) = F (x, y, 1) = x2+ 1 + yex, g(x, y) = 2x y +y

x.

(a) Best¨am ekvationen f¨or tangentplanet till ytan z = f (x, y) i punkten (1, 1, 2 + e). (2p) (b) Best¨am riktningsderivatan f¨or g(x, y) i punkten (1, 1) och i riktning mot punkten (2p)

(−2, 3).

(c) Best¨am Taylorpolynomet av grad tv˚a till g(x, y) i punkten (1, 1) och d¨armed ett (2p) approximativt v¨arde f¨or g(0.99, 1.02).

(d) Motivera varf¨or ekvationen F (x, y, z) = 5 definierar en implicit funktion z = h(x, y) (4p) i en omgivning av (2, 1, 0). Best¨am hx, hy och hxx i punkten (2, 1).

(e) L˚at K : R2→ R2ges av K(x, y) = (f (x, y), g(x, y)). Motivera varf¨or avbildningen K (5p)

¨ar injektiv i en omgivning av punkten (1, 1) och best¨am funktionalmatrisen D(K−1) i punkten (2 + e, 3).

Best¨am ¨aven funktionalmatrisen D(K ◦ K) i punkten (1, 1).

2. (a) Ber¨akna RR

Dp1 − y4dA, d¨ar D ¨ar omr˚adet i xy-planet som begr¨ansas av kurvorna (4p) y = x och y = x3.

(b) Ber¨akna RR

T(x2+ 2xy + y2)ex−ydx dy, d¨ar T ¨ar triangeln med h¨orn i (0, 0), (1, 1) (4p) och (2, 0).

Var god v¨and!

(2)

3. L˚at γ = {(t + 2, t2− 1, t2+ 1) : 0 ≤ t ≤ 1}.

(a) Om en partikel r¨or sig l¨angs kurvan γ s˚a att t betecknar tid, f¨orklara varf¨or den (1p) sammanlagda kraften som partikeln upplever ¨ar konstant.

(b) Ber¨akna l¨angden av γ. (3p)

(c) Ber¨aknaR

γF · dr, d¨ar F =

2x

z, 2yz, x −x2z+y2 2

. (3p)

4. (a) Ber¨akna volymen av omr˚adet (3p)

K = {(x, y, z) ∈ R3: x2+ y2+ z2 ≤ 1, y ≥ |x|, z ≤ +p

x2+ y2}.

(b) Ytan x2+ y2+ 4z2= 1 ¨ar en ... Fyll i r¨att ord. (0.5p) (c) Ber¨akna fl¨odet av f¨altet F = (xz2, yz, z2) ut ur omr˚adet x2+ y2+ 4z2≤ 1. (3p) 5. (a) Sk¨arningskurvan C mellan .... (x − 1)2+ 4y2 = 16, z ∈ R och .... 2x + y + z = 3 ¨ar en (1.5p)

... Fyll i de r¨atta orden. (Obs! Det r¨acker ej att skriva “ytan” och “kurva”, du m˚aste vara mer precis).

(b) Anv¨and Stokes sats f¨or att ber¨aknaH

CF·dr, d¨ar F = (z2+y2+sin x2, 2xy+z, xz+2yz) (5p) och C ¨ar orienterad medurs sett l˚angt uppifr˚an l¨angs z-axeln.

6. L˚at D = {(x, y) ∈ R2 : x ≥ 0, y ≥ 0} och l˚at

f (x, y) = (x2− xy + 2y2)e−x−y.

(a) Utan att ber¨akna n˚agra partiella derivator, motivera varf¨or f antar b˚ade ett st¨orsta (2p) och minsta v¨arde i D men bara ett minsta v¨arde i hela R2.

(b) Best¨am alla kritiska punkter samt de st¨orsta och minsta v¨ardena till f i D. (5p)

Go n’eir´ı an b´othar libh!

(3)

L¨osningar Flervariabelanalys F/TM, 200825 1. (a)

∇f = (fx, fy) = (2x + yex, ex)(1, 1)= (2 + e, e).

S˚a tangentplanets ekvation lyder

z−z0 = fx(x−x0)+fy(y−y0) ⇒ z−(2+e) = (2+e)(x−1)+e(y−1) ⇒ (2+e)x+ey−z = e.

(b) Gradienten av g ges av

∇g = (gx, gy) = 2 y − y

x2, −2x y2 + 1

x

(1, 1)

= (1, −1).

En riktningsvektor ges av

u = (−2, 3) − (1, 1) = (−3, 2).

S˚aledes ges riktningsderivatan av

gu = ∇g · ˆu = (1, −1) · (−3, 2)

p(−3)2+ 22 = · · · = − 5

√13. (c) Fr˚an (b) har vi redan att

g(1, 1) = 3, gx(1, 1) = 1, gy(1, 1) = −1.

Vidare g¨aller

gxx = 2y x3

(1, 1)

= 2, gxy = gyx = −2

y2 − 1 x2

(1, 1)

= −3, gyy = 4x

y3

(1, 1)

= 4.

S˚aledes ges Taylorpolynomet av grad tv˚a i (1, 1) av P (h, k) = 3 + (h − k) +1

2(2h2− 6hk + 4k2) = 3 + h − k + h2− 3hk + 2k2. Approximationen ges av

P (−0.01, 0.02) = 3+(−0.01−0.02)+1

2(2(−0.01)2−6(−0−01)(0.02)+4(0.02)2) = · · · = 2.973.

(d) Vi har

∇F = (Fx, Fy, Fz) = (2x + yzexz, exz, 2z + xyexz)(2, 1, 0)= (4, 1, 2).

Eftersom Fz(2, 1, 0) = 2 6= 0 s˚a ¨ar z en implicit funktion av x och y i en omgivning.

Dessutom enligt Implicita Funktionssatsen g¨aller i punkten (2, 1) att hx= −Fx

Fz = −4

2 = −2, hy = −Fy

Fz = −1 2. Sedan har vi:

hxx = ∂

∂x



−Fx Fz



= Fx∂F∂xz − Fz∂Fx

∂x

(Fz)2

(2, 1, 0)

= 1

22

 4∂Fz

∂x − 2∂Fx

∂x



= ∂Fz

∂x −1 2

∂Fx

∂x

= ∂

∂x(2z + xyexz) −1 2

∂x(2x + yzexz)

= [2hx+ y[exz+ xexz(z + xhx)]] −1

2[2 + y[hxexz+ zexz(z + xhx)]]

(2, 1, 0)

= [2(−2) + 1[1 + 2(1)(0 + 2(−2))]] −1

2[2 + 1[2(1) + 0]] = · · · = −13.

(4)

(e) Notera att K(1, 1) = (2 + e, 3). Vi har DK =

 fx fy

gx gy



=

 2x + yex ex

2

yxy22xy2 +x1

(1, 1)

=

 2 + e e

1 −1

 .

Determinanten ¨ar (2 + e)(−1) − e(1) = −2(1 + e) 6= 0, vilket inneb¨ar enligt Inversa funktionssatsen att K ¨ar bijektiv och d¨armed inverterbar i en omgivning av (1, 1).

Dessutom ges D(K−1) i punkten (2 + e, 3) = K(1, 1) av

 2 + e e

1 −1

−1

= − 1

2(1 + e)

 −1 −e

−1 2 + e

 . Enligt kedjeregeln g¨aller

D(K ◦ K)(1, 1) = DK(K(1, 1)) · DK(1, 1) = DK(2 + e, 3) · DK(1, 1) =

=

"

2(2 + e) + 3e2+e e2+e

2

3(2+e)3 22(2+e)9 +2+e1

#

2 + e e

1 −1



=

= · · · =

"

2(2 + e)2+ (7 + 3e)e2+e 2e(2 + e) + (3e − 1)e2+e

4(2+e)

92+e2 2e3(2+e)3e 2 +2(2+e)92+e1

# .

2. (a) Notera att omr˚adet D samt integranden p1 − y4 ¨ar symmetriska kring origo, s˚a det r¨acker att integrera ¨over den del av D som tillh¨or f¨orsta kvadranten och sedan multiplicera med 2. Om vi sedan byter ordningen i integrationen f˚ar vi att

Z Z

D

p1 − y4dA = 2 Z 1

0

p1 − y4dy Z y

y3

dx = 2 Z 1

0 (y − y3)p

1 − y4dy =

u:=y2

= Z 1

0 (1 − u)p

1 − u2du = Z 1

0

p1 − u2du − Z 1

0

up

1 − u2du =

u:=sin t

=

Z π/2 0

cos2t dtv:=1−u

2

− 1

2 Z 1

0

√v dv = · · · = π 4 − 1

3. (b) Notera att integralen kan skrivas som

Z Z

T

(x + y)2e(x+y)(x−y)dx dy.

Vi byter variabler till u = x + y, v = x − y s˚adan att d(u, v)

d(x, y) =

ux uy vx vy

=

1 1

1 −1

= 2 ⇒ d(x, y) d(u, v) = 1

2.

I termer av u och v s˚a ¨ar T = {(u, v) : 0 ≤ u ≤ 2, 0 ≤ v ≤ u}. Integralen blir d¨armed Z 2

0

du Z u

0

1

2u2euvdv = · · · = 1 2

Z 2

0

u(eu2− 1) duv=u

2

= · · · = 1

4(e4− 5).

3. (a) Partikelns acceleration ¨ar r′′(t) = (0, 2, 2). Eftersom accelerationen ¨ar konstant s˚a ocks˚a ¨ar den sammanlagda kraften, enligt Newtons andra lag.

(b) Kurvans l¨angd ges av Z 1

0 ||r(t)|| dt = Z 1

0 ||(1, 2t, 2t)|| dt = Z 1

0

p12+ (2t)2+ (2t)2dt =

= Z 1

0

p1 + 8t2dtu:=

8t

= 1

√8 Z 8

0

p1 + u2du = ..(formelblad)..

= 1

2√ 8

hup

1 + u2+ ln(u +p

1 + u2)i

8

0 = · · · = 1

2 3 +ln(3 +√

√ 8) 8

! .

(5)

(c) D˚a φ(x, y, z) := x2+yz 2 s˚a ¨ar F = ∇φ + (0, 0, x). S˚aledes g¨aller att Z

γF · dr = φ(b) − φ(a) + Z

γ(0, 0, x) · dr =

= φ(3, 0, 2) − φ(2, −1, 1) + Z 1

0 (0, 0, t + 2) · (1, 2t, 2t) dt =

= 9 2 − 5 +

Z 1

0 2t(t + 2) dt = · · · = 13 6 . 4. (a) Omr˚adet K ges i sf¨ariska koordinater av

K =



(ρ, θ, φ) : 0 ≤ ρ ≤ 1, π

4 ≤ θ ≤ π, π

4 ≤ φ ≤ 3π 4

 . D¨armed ¨ar

Vol(K) = Z 3π/4

π/4

Z π π/4

Z 1 0

ρ2 sin θ dρ dθ dφ = · · · = π 6

 1 + 1

√2

 . (b) Ellipsoid.

(c) Vi anv¨ander Gauss sats. F¨orst har vi

∇ · F = ∂

∂x(xz2) + ∂

∂y(yz) + ∂

∂z(z2) = z2+ 3z.

L˚at D vara omr˚adet som innesluts av ellipsoiden, allts˚a D = {(x, y, z) : x2+ y2+ 4z2 ≤ 1}.

Enligt Gauss sats s˚a ges fl¨odet av RRR

D(z2+ 3z) dV =RRR

Dz2dV , tyRRR

Dz dV = 0 av symmetrisk¨al. Nu byter vi till ellipsoidiska koordinater:

x = ρ sin θ cos φ, y = ρ sin θ sin φ, z = 1 2ρ cos θ

s˚a att D = {(ρ, θ, φ) : 0 ≤ ρ ≤ 1, 0 ≤ θ ≤ π, 0 ≤ φ ≤ 2π}. Fl¨odet blir s˚aledes 1

8 Z

0

Z π 0

Z 1 0

(ρ cos θ)2ρ2sin θ dρ dθ dφ =

= 1 8

Z 1 0

ρ4dρ Z π

0

cos2θ sin θ dθ Z

0

dφ = ..(u := cos θ).. = 1 8·1

5 ·2

3 · 2π = π 30. 5. (a) (Elliptiska) cylindern, planet, ellips.

(b) F¨orst har vi

∇ × F =

i j k

∂x

∂y

∂z

z2+ y2+ sin x2 2xy + z xz + 2yz

= · · · = (2z − 1, z, 0).

L˚at Y vara den del av planet som innesluts av C. Eftersom C har negativ orientering m.a.p. Stokes sats s˚a har vi

I

CF · dr = − Z Z

Y(∇ × F) · ˆN dS = − Z Z

π(Y )(2z − 1, z, 0) · (2, 1, 1) dx dy =

= 2 Z Z

π(Y )(1 − 3z) dx dyz=3−2x−y= 2 Z Z

(x−1)2+4y2≤16(6x + 3y − 8) dx dy.

Av symmetrisk¨al s˚a ¨arRR

π(Y )(x − 1) dx dy =RR

π(Y )y dx dy = 0. S˚aledes har vi kvar Z Z

π(Y )−4 dx dy = −4 × Area(π(Y )) = −4 × πab = −4 × π(4)(2) = −32π.

(6)

6. (a) Den kvadratiska formen Q(x, y) = x2− xy + 2y2 har A = 1, B = 1/2, C = 2, allts˚a AC − B2= 74 > 0 och A = 1 > 0, vilket inneb¨ar at Q ¨ar positiv definit. S˚aledes m˚aste f (x, y) ≥ 0 g¨alla i hela R2, s˚a 0 = f (0, 0) ¨ar ett globalt minimum f¨or f i hela R2. I den tredje kvadranten x < 0, y < 0 s˚a kan f bli godtyckligt stort, s˚a f har inget globalt maximum i R2. D¨aremot i den f¨orsta kvadranten D ¨ar det klart att f → 0 d˚a px2+ y2 → ∞. Eftersom D ¨ar slutet s˚a f kommer att ha ett maximum i D, vilket antas antingen i en kritisk inre punkt (d¨ar x > 0 och y > 0) eller i en randpunkt p˚a n˚agon av koordinataxlarna.

(b) F¨orst hittar vi alla kritiska punkter. Vi har

fx= e−x−y[(x2− xy + 2y2)(−1) + (2x − y)], fy = e−x−y[(x2− xy + 2y2)(−1) + (4y − x)].

I en kritisk punkt ¨ar fx = fy = 0. Exponentialen kan inte bli noll s˚a 2x − y = x2− xy + 2y2= 4y − x ⇒ y = 3x

5 ⇒

⇒ 0 = −

"

x2− x 3x 5



+ 2 3x 5

2#

+ 2x − 3x 5



⇒ · · · ⇒ 0 = −28 25x2+ 7

5x ⇒ x = 0 eller x = 5 4.

S˚a vi har tv˚a kritiska punkter (0, 0) och 54, 34. Den senare ¨ar en kandidat f¨or var f antar sitt st¨orsta v¨arde i D. Vi m˚aste dock ocks˚a kolla Ds rand. Vi har f (x, 0) = x2e−x och f (0, y) = 2y2e−y := g(y). f ¨ar dubbelt s˚a stort l¨angs y-axeln s˚a det r¨acker att kolla den. Vi har g(y) = 2e−y(2y − y2) s˚a g(y) = 0 d˚a y = 0 eller y = 2. Det f¨orsta alternativet ger punkten (0, 0) igen, det andra ger punkten (0, 2).

V˚ara tv˚a kandidatpunkter f¨or max i D ¨ar s˚aledes 54, 34 och (0, 2). Vi ber¨aknar f 5

4, 3 4



= 7

4e−2, f (0, 2) = 8e−2, s˚a det st¨orsta v¨ardet ¨ar uppenbarligen 8e−2.

(7)

Tentamen

MVE035/600 Flervariabelanalys F/TM

2020-08-25 kl. 08.30–11.30 (08.30 - 13.00 f¨or dem med f¨orl¨angd tid) + 30 minuter f¨or scanning

Examinator:Peter Hegarty, Matematiska vetenskaper, Chalmers Telefonvakt:Peter Hegarty, telefon: 070-5705475

Hj¨alpmedel:Inga hj¨alpmedel, ej heller r¨aknedosa

or godk¨ant p˚a tentan kr¨avs 20 po¨ang, inklusive eventuella bonuspo¨ang erh˚allna under VT-2020 fr˚an M¨obius uppgifterna och Matlab. Prelimin¨art s˚a kr¨avs 30 po¨ang f¨or betyget 4 och 40 po¨ang f¨or betyget 5. Dessa gr¨anser kan minskas men inte h¨ojas i efterhand. F¨or slutbetyg kr¨avs godk¨ant p˚a tavelmomentet, samt f¨or TM-studenterna godk¨ant p˚a extra-vektoranalys momentet.

osningar l¨aggs ut p˚a kursens webbsida direkt efter tentan. Tentan r¨attas och bed¨oms i Canvas Speed Grader.

Resultatet meddelas i Ladok senast den 15 september. Online granskning ordnas d¨arefter av kursansvrig.

OBS!

Motivera dina svar v¨al. Det ¨ar i huvudsak tillv¨agag˚angss¨atten och motiveringarna som ger po¨ang, inte svaren.

I de uppgifter som best˚ar av fler olika delar g˚ar det alltid att l¨osa de enskilda delarna oberoende av varandra, ¨aven om man kan ibland spara r¨aknetid genom att l¨osa deluppgifterna sekventiellt.

Uppgifterna

1. L˚at

F(x, y, z) = x2+ z2+ yexz, f(x, y) = F (x, y, 1) = x2+ 1 + yex, g(x, y) = 2x y +y

x.

(a) Best¨am ekvationen f¨or tangentplanet till ytan z = f (x, y) i punkten (1, 1, 2 + e). (2p) (b) Best¨am riktningsderivatan f¨or g(x, y) i punkten (1, 1) och i riktning mot punkten (2p)

(−2, 3).

(c) Best¨am Taylorpolynomet av grad tv˚a till g(x, y) i punkten (1, 1) och d¨armed ett (2p) approximativt v¨arde f¨or g(0.99, 1.02).

(d) Motivera varf¨or ekvationen F (x, y, z) = 5 definierar en implicit funktion z = h(x, y) (4p) i en omgivning av (2, 1, 0). Best¨am hx, hy och hxx i punkten (2, 1).

(e) L˚at K : R2→ R2ges av K(x, y) = (f (x, y), g(x, y)). Motivera varf¨or avbildningen K (5p)

¨ar injektiv i en omgivning av punkten (1, 1) och best¨am funktionalmatrisen D(K−1) i punkten (2 + e, 3).

Best¨am ¨aven funktionalmatrisen D(K ◦ K) i punkten (1, 1).

2. (a) Ber¨akna RR

Dp1 − y4dA, d¨ar D ¨ar omr˚adet i xy-planet som begr¨ansas av kurvorna (4p) y= x och y =√3

x.

(b) Ber¨aknaRR

T(x2+ 2xy + y2)ex2−y2dx dy, d¨ar T ¨ar triangeln med h¨orn i (0, 0), (1, 1) (4p) och (2, 0).

Var god v¨and!

(8)

3. L˚at γ = {(t + 2, t2− 1, t2+ 1) : 0 ≤ t ≤ 1}.

(a) Om en partikel r¨or sig l¨angs kurvan γ s˚a att t betecknar tid, f¨orklara varf¨or den (1p) sammanlagda kraften som partikeln upplever ¨ar konstant.

(b) Ber¨akna l¨angden av γ. (3p)

(c) Ber¨aknaR

γF· dr, d¨ar F =

2x

z, 2zy, x−x2z+2y2

. (3p)

4. (a) Ber¨akna volymen av omr˚adet (3p)

K = {(x, y, z) ∈ R3: x2+ y2+ z2 ≤ 1, y ≥ |x|, z ≤ +p

x2+ y2}.

(b) Ytan x2+ y2+ 4z2= 1 ¨ar en ... Fyll i r¨att ord. (0.5p) (c) Ber¨akna fl¨odet av f¨altet F = (xz2, yz, z2) ut genom ytan i (b). (3p)

5. (a) Sk¨arningskurvan C mellan .... (x − 1)2+ 4y2 = 16, z ∈ R och .... 2x + y + z = 3 ¨ar en (1.5p) ... Fyll i de r¨atta orden. (Obs! Det r¨acker ej att skriva “ytan” och “kurva”, du m˚aste

vara mer precis).

(b) Anv¨and Stokes sats f¨or att ber¨aknaH

CF·dr, d¨ar F = (z2+y2+sin x2,2xy+z, xz+2yz) (5p) och C ¨ar orienterad moturs sett l˚angt nerifr˚an l¨angs z-axeln.

6. L˚at D = {(x, y) ∈ R2 : x ≥ 0, y ≥ 0} och l˚at

f(x, y) = (x2− xy + 2y2)e−x−y.

(a) Utan att ber¨akna n˚agra partiella derivator, motivera varf¨or f antar b˚ade ett st¨orsta (2p) och minsta v¨arde i D men bara ett minsta v¨arde i hela R2.

(b) Best¨am alla kritiska punkter samt de st¨orsta och minsta v¨ardena till f i D. (5p)

Go n’eir´ı an b´othar libh!

References

Related documents

Ekvivalent med detta ¨ ar att om man l¨ agger ett yttre tryck σ p˚ a ett material, kommer dess polarisation P att ¨ andras. Alla ferroelektriska material ¨ ar piezoelektriska, men

Antalet kunder som bes¨ oker de tv˚ a aff¨ arerna en timme kan beskrivas med Poissonf¨ ordelningar.. Det genomsnittliga antalet kunder som bes¨ oker de tv˚ a aff¨ arerna ¨ ar

Vid bed¨ omningen av l¨ osningarna av uppgifterna i del 2 l¨ aggs stor vikt vid hur l¨ osningarna ¨ ar motiverade och redovisade. T¨ ank p˚ a att noga redovisa inf¨ orda

Allts˚ a s˚ a l¨ ange radien ¨ ar positiv s˚ a kommer den att v¨ axa hela tiden, allts˚ a m˚ aste radien f¨ or l¨ osningen x(t) vara en v¨ axande, allts˚ a kan punkten inte

Eftersom den kontinuerliga funktionen H måste ha både största och minsta värden på K, och dessa antas på randen eller i stationära punkter, så har vi minsta värdet i de

Detta innebär att lokal bijektivitet föreligger åtminstone i alla punkter utom de som ligger på koordinataxlarna och de som ligger på linjen 2x + y = 0... Vi bekantar oss först

Detta förutsätter att derivering kan flyttas in under integraltecknet, vilket ska motiveras (kommer här senare, liksom räknedetaljer!). Gör man på detta sätt, finner man att

Så om vår ellipsoid med normal utåt kallas Y och enhetssfären med normal utåt kallas Z, så är ytan Y ∪ (−Z) randen till ett område D där fältet är C 1 och där Gauss sats