”Jag var för sjuk för att få a-kassa. Och för frisk för att få sjukpenning! ”

(1)

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper

Socialt arbete/Avdelning för sociala studier

Laila Sik & Therése Skoglund

”Jag var för sjuk för att få a-kassa. Och för frisk för att få sjukpenning! ”

En studie om konsekvenser för individer i samband med och efter utförsäkring från sjukförsäkringen.

”I was too sick to get unemployment compensation. And too healthy to get sickness benefits!”

A study about individual’s experiences and the consequences in connection with and after expired sickness benefits.

Examensarbete 15 hp Socionomprogrammet

Termin: HT 2010 Handledare: Lena Ede

Examinerande lärare: Lisbeth Bekkengen

(2)

Förord

Vi har gemensamt ansvar för uppsatsens alla delar.

Att skriva uppsats har för oss varit en strapatsfylld resa. Det började med att vi hade stora svårigheter att få tag på intervjupersoner. När vi fått kontakt med dessa fick vi sedan ett fylligt och innehållsrikt material att bearbeta. Vi har sedan tidigare en ovana att ta oss ”vatten över huvudet” och valet av uppsatsämne skulle följaktligen inte vara ett undantag. Vi insåg ganska snart att vårt valda område var komplext och inte helt lätt att förstå. Mycket tackvare att det saknas tidigare forskning om utförsäkrades situation. Men vi är inte kända för att ge upp i första taget och resonerade att har vi satt båten i sjön får vi se till att ro den iland. Vilket resulterade i påtvingat samboskap som ömsom gett upphov till många skratt och ömsom förtvivlan!

Vi har många att tacka för stöd och hjälp under vårt uppsatsarbete. Till att börja med vill vi rikta ett stort och innerligt tack till våra intervjupersoner som släppte in oss i deras hem och liv. Vi kände oss välkomna och vi lärde oss mycket genom mötet med dessa människor. Nästa tack går till våra fäder som hjälpte oss genom att förmedla kontakter till nyckelpersoner inom facklig verksamhet. Utan dessa nyckelpersoner hade vi inte kunnat komma i kontakt med våra intervjupersoner.

Våra anhöriga har varit ett stort stöd och vi vill rikta ett stort tack till Lailas mamma som ställt upp hela vägen och varit en ovärderlig barnvakt. Tusen tack Ulla! Vi vill även tacka Therése sambo David som tålmodigt accepterat en tredje part i samborelationen. Tusen tack, ditt tålamod är något i hästväg!

När uppsatsskrivandet har gått trögt har vi inspirerats av vår ”husgud” Professor Bengt Starrin vid Karlstads Universitet. Då har flitens lampa återigen lyst upp! Tack Bengt!

Vi vill avslutningsvis rikta ett särskilt tack till vår handledare Lena Ede, utan ditt engagemang och intresse hade vårt uppsatsarbete aldrig blivit klart. Ett varmt och innerligt tack till dig Lena, du är fantastisk!

Karlstad, januari 2011.

Therése Skoglund och Laila Sik

(3)

Sammanfattning

Regeringens intention med den nya lagen om sjukförsäkring som infördes i juli 2008 och kompletterades i januari 2010, var att gå från en passiv långtidssjukskrivning till ökad rehabilitering och en möjlighet till återgång till arbetsmarknaden samt ett minskat utanförskap. Den mediala debatten i samklang med våra praktikplatser gjorde oss nyfikna på hur förändringen har påverkat livet för den enskilde individen. Vårt syfte är således att undersöka vilka konsekvenserna blir för enskilda individer i samband med och efter beskedet om utförsäkring från sjukförsäkringen. Vi ville utan att ha några förutfattade meningar lyfta fram intervjupersonernas berättelse så vi valde att ha en explorativ ansats, men tog stöd av en semistrukturerad intervjuguide baserad på tre teman som vi ville veta mer om. Temana är;

ekonomisk situation, upplevelser av relationer med berörda myndigheter och upplevelser av samhällets syn och deras syn på sin självbild.

Resultaten är komplexa och visar att de teman vi valt ut påverkar varandra, med det menar vi att det ena inverkar på det andra. De teorier vi valt att använda i analys av materialet är Ekonomi- skam modellen, Kasamteori samt teori om social uteslutning. Vi kan se en väg som leder från ekonomisk uteslutning vidare till social uteslutning för personer som utförsäkrats samt att den ekonomiska stress de utsätt för i kombination med skamgörande erfarenheter ger hög risk för psykisk ohälsa. I vår avslutande diskussion reflekterar vi om lagstiftarens intention med reformerna har haft den avsedda effekten för de utförsäkrade.

Nyckelord: utförsäkrad, sjukförsäkring, social uteslutning, ekonomisk uteslutning, skam

(4)

Abstract

The governments intentions with the new law in sickness benefits that was introduced in July 2008 and was supplemented in January 2010, was to go from a passive long-term sick leave to increased rehabilitation and a possibility to return to the labor market, along with reduced exclusion. The media debate in unison with our trainee jobs made us curious about how this change has affected the individual. Our purpose is accordingly to make researches into the consequences for the individuals in connection with and after expiration of sickness benefits.

We wanted without preconceived opinions emphasize the interviewee’s stories so we chose to have an explorative inception. But we took support in a semi- structured interviewguide based on three topics we wanted to know more about. The topics are; economic situation, experiences of the relation with concerned public authorities and experiences of societies view on them and their own view on themselves.

The results are complex and show that one factor affects another, which means that one thing, leads to another. The theories we have used are a model for Economics- shame, Kasam and social exclusion theories. We can see a road that leads from economic exclusion to social exclusion for the persons whose period of sickness benefits has expired. And also that the economic stress combined with shameful experiences gives a high risk of psychic illness. In our concluding discussion we reflect about if the government’s intentions with the new laws have had the intended effect for these persons.

Keyword: Period of sickness benefits has expired, benefits, social exclusion, economic exclusion, shame

(5)

Innehållsförteckning

1 Inledning ...7

1.1 Syfte och frågeställningar...8

1.2 Centrala begrepp...8

1.3 Disposition...10

2 Bakgrund...11

2.1 Förebygga passiva långtidssjukskrivningar...11

2.2 Förstärkta insatser...12

2.3 Försäkringskassans roll ...12

2.4 Arbetsförmedlingens roll...13

2.5 Jobb- och utvecklingsgarantin...13

2.6 Samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen...14

3 Tidigare forskning... 15

3.1 Ekonomisk stress och skam...15

3.2 Långtidssjukskriven och arbetslös...16

4 Teoretisk referensram... 18

4.1 Stigmatisering och stämpling ...18

4.2 Social uteslutning ...18

4.3 Ekonomi- skam modellen...19

4.4 Kasam- känsla av sammanhang...20

5 Metod... 22

5.1 Val av metod ...22

5.2 Urval...22

5.3 Genomförande...22

5.4 Analysmetod...23

5.5 Validitet...23

5.6 Reliabilitet ...23

5.7 Litteratursökning ...24

5.8 Etiska överväganden...24

6 Resultat och analys... 26

6.1 Presentation av intervjupersonerna...26

6.2 Upplevelse av ekonomisk situation ...27

6.2.1 Analys upplevelse av ekonomisk situation...29

6.3 Upplevelse av relation till berörda myndigheter ...31

6.3.1 Analys upplevelse av relation till berörda myndigheter...34

6.4 Upplevelse av samhällets syn och självbild ...36

6.4.1 Analys upplevelse av samhällets syn och självbild ...40

(6)

7 Diskussion ... 43

7.1 Metoddiskussion...43

7.2 Analysdiskussion...45

7.3 Avslutande diskussion...46

7.4 Vidare forskning...49

Källförteckning...50

Bilaga 1 Intervjuguide... 53

Bilaga 2 Brev till intervjupersoner & Inlägg på Nätverket Resurs hemsida... 54

(7)

1 Inledning

Att välja uppsatsområde har inte varit enkelt. Vi ville hitta något aktuellt och som är intressant inte bara för oss framtida socionomer utan även för allmänheten och för att öka kunskapen inom det valda området. Genom våra respektive praktikplatser inom socialtjänsten och Försäkringskassan, väcktes vårt intresse för sjukförsäkringsområdet och de förändringar som genomförts.

Inom loppet av två år har det skett stora förändringar i sjukförsäkringen, i juli 2008 och i januari 2010 trädde ny lagstiftning i kraft. Reformerna ska leda till ett minskat utanförskap i förhållande till arbetsmarknaden och människors resurser och förmåga ska tillvaratas¹. Det i sin tur ska bidra till möjligheten att komma bort från bidragsberoende och individen ska ges möjlighet att bidra med hundra procent av sin individuella arbetsförmåga. De långtidssjukskrivna som berörs av detta kommer i praktiken att omförsäkras till arbetslöshetsförsäkringen, för arbetslivsinriktad rehabilitering eller möjligt återgå till sin anställning². Det ger upphov till förändringar kring privatekonomi i form av ändrade inkomster vilket kan komma att påverka individens livssituation. Detta har även fått stor uppmärksamhet i den mediala debatten i form av tidningsartiklar och tv debatter, vilket har bidragit till vår nyfikenhet kring vad konsekvenserna blir för den enskilde individen.

Förändringarna i sjukförsäkringen som genomförts i snabb takt, har enligt oss skapat en ny samhällsgrupp.

Vill vi bidra till att spegla hur den ”nya” samhällsgruppen utförsäkrade upplever sin situation.

Med denna nya grupp menar vi de personer som har varit långtidssjukskrivna och nu har blivit utförsäkrade från sjukförsäkringssystemet men som fortfarande är för sjuka för att komma tillbaka till sitt gamla arbete. En utförsäkrad är på så vis en person som inte längre har rätt att vara sjukskriven och därmed ingen rätt till ersättning från sjukförsäkringen.

Försäkringskassans prognos för det totala antalet utförsäkrade fram till och med 2010 är cirka 42000 personer. Till och med halvårsskiftet 2010 var det cirka 36000 personer som utförsäkrats. Den största gruppen av de som har utförsäkrats har varit sjukskrivna med psykiska diagnoser³. De personer vi intervjuat tillhör den näst största diagnosgruppen, sjukdomar i rörelseorganen.

Vi har konstaterat att det saknas tidigare forskning kring denna samhällsgrupp som vi benämner utförsäkrade. Däremot finns några forskningsområden som gränsar till vårt valda område såsom forskning kring arbetslöshet, långtidssjukskrivna, ekonomi och psykosocial stress, bidragsberoende samt social uteslutning. Problemområdet är förändringar i sjukförsäkringen och vad detta medfört för de utförsäkrade. De sjukskrivna fick ett begränsat antal dagar som de hade rätt att vara sjukskrivna och en ny samhällsgrupp skapades; de utförsäkrade som fortfarande var för sjuka för att återgå till arbete.

Vi har valt att fokusera på individnivå av den anledningen att vi vill se hur sjukförsäkringsreformen påverkat de utförsäkrade sett ur deras perspektiv. Vi menar att dessa konsekvenser för individen behöver lyftas från den individuella nivån till ett större sammanhang, eftersom vi anser att ett socialt problem uppstår när det inte längre handlar om ett fåtal individer utan en större grupp i samhället. Som framtida socionomer kan vi komma att arbeta inom flera olika yrkesfält där vi kan komma i kontakt med personer som blivit

1Proposition 2007/08:136, hämtat från Riksdagens hemsida

3Hämtat från Försäkringskassans hemsida

(8)

utförsäkrade. Att undersöka konsekvenserna för den enskilde individen i samband med utförsäkringen är därför för oss av stor vikt.

1.1 Syfte och frågeställningar

Vårt syfte med studien är att ta reda på hur konsekvenserna blir för en enskild individ i samband och efter deras utförsäkring från sjukförsäkringen. Vi vill åskådliggöra konsekvenserna genom individens egen upplevelse av sin situation, eftersom det är i deras livssituation utförsäkringens konsekvenser direkt verkar. Vi vill därför försöka belysa och skapa kunskap om denna ”nya” samhällsgrupp för att på så sätt öka förståelsen för reformernas konsekvenser för den som är utförsäkrad från sjukförsäkringen, men fortfarande är för sjuk för att komma tillbaka till sin tidigare anställning. Vi har ringat in några områden som berör de utförsäkrades upplevelse. Vi ville veta mer om hur de:

o Upplever sin ekonomiska situation?

o Upplever relationen till berörda myndigheter?

o Upplever samhällets syn på dem?

o Upplever sin självbild?

1.2 Centrala begrepp

Nedan följer förklaringar av centrala begrepp. Med anledning av studiens empiriska material beskrivs även ersättningar från sjukförsäkringen under centrala begrepp. Meningen är att förtydliga den övergripande skillnaden mellan ersättningar som har relevans för studien.

Från och med den 1 januari 2011, kommer majoriteten av de lagar som rör socialförsäkringen att samlas i en Socialförsäkringsbalk⁴ som ersätter Lagen om allmän försäkring⁵. Då byts en del begrepp ut och ersätts med nya benämningar. Eftersom vår studie bygger på de tidigare begreppen, har vi inte ansett det möjligt att med kort varsel göra de justeringar som blir aktuella.

Vi definierar utförsäkrad på så vis att den sjukskrivne inte längre har rätt att vara sjukskriven och därmed ingen rätt till ersättning från sjukförsäkringen. När man inte längre kan få sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning från sjukförsäkringen, erbjuds man att delta i arbetslivsintroduktionen.

Arbetslivsintroduktionen är ett förberedande program som ska förbereda den inskrivne för andra program som Arbetsförmedlingen erbjuder. Man kan även få stöd och individuellt anpassad hjälp för återgång till arbete.

Rehabiliteringskedjan innehåller fasta tidpunkter för prövning av arbetsförmågan. Meningen med rehabiliteringskedjan är att effektivisera den handläggningsprocess och prövningsprocess som Försäkringskassan gör om den sjukskrivnas möjlighet att återgå i sitt tidigare arbete eller kunna utföra andra arbetsuppgifter endera hos arbetsgivaren eller på arbetsmarknaden. Den är indelad i tre etapper som löper från den första sjukskrivningsdagen till och med dag 365.

Under de första tre månaderna görs bedömning mot den sjukskrivnas vanliga arbete. Efter tre månader görs en bedömning om arbetsgivaren kan göra en permanent omplacering på arbetsplatsen. Efter sex månader görs en bedömning om arbetsförmåga utanför den sjukskrivnas vanliga arbetsplats.

4Hänvisning till lagrum, hämtat från www.notisum.se

5Hänvisning till lagrum, hämtat från www.notisum.se

(9)

Arbetsförmågebedömning är ett sätt att mäta arbetsförmåga. Den kan göras objektivt genom en extern bedömare enligt tydliga kriterier eller subjektivt, att individen själv gör det.

Arbetsförmågan bedöms i förhållande till alla på arbetsmarknadens förekommande arbeten.

Grad av sjukdom och funktionsnedsättning ingår även i bedömning. När vi hänvisar till Arbetsförmågebedömning i studien, är det fråga om en objektiv bedömning. Begreppet arbetsförmåga förknippas med Försäkringskassans vokabulär.

Anställningsbarhet definieras utifrån Daniel Meléns (2008) begreppsförklaring där anställningsbarhet relaterar till individens arbetsförmåga och attraktion på arbetsmarknaden samt den rådande arbetsmarknadens kompetenskrav. Begreppet anställningsbarhet förknippas med Arbetsförmedlingens vokabulär.

Sjuklön⁶ innebär att om en person blir sjuk och har varit anställd under minst en månad och arbetat fortlöpande under minst 14 dagar, har denne normalt sett rätt till 80 procent av lön exklusive andra löneförmåner. Arbetsgivaren betalar sjuklön de första två veckorna av sjukskrivningen. Om sjukskrivningen fortsätter ska arbetsgivaren sjukanmäla den anställde till Försäkringskassan som prövar om den sjukskrivna har rätt till sjukpenning.

Sjukpenning⁷ betalas utav Försäkringskassan och kan beviljas när sjukskrivningen pågått längre än 14 dagar. När den sjukskrivne är arbetslös, kan sjukpenning erhållas från Försäkringskassan redan från första dagen av sjukskrivningen. Sjukskrivningen ska då anmälas från första dagen till Försäkringskassan. Den sjukpenninggrundande inkomsten⁸ (SGI) avgör storleken på ersättningen. SGI fastställs av Försäkringskassan. Den baseras på den beräknade årliga arbetsinkomsten. SGI kan högst beräknas till 7,5 prisbasbelopp och minst till 24 procent av prisbasbeloppet. Prisbasbeloppet fastställs av regeringen för varje år, 2010 års prisbasbelopp är 42400 kronor. Ersättningen betalas ut med maximalt 80 procent av SGI.

Förlängd sjukpenning⁹ (75 procent av SGI) kan därefter beviljas i ytterligare högst ett och ett halvt år. Om sjukskrivningen beror på en godkänd arbetsskada finns ingen tidsgräns.

Sjukersättning¹⁰ tidigare benämnt sjukpensionen är en ersättning som kan betalas ut till personer mellan 30 och 64 år, i de fall som arbetsförmågan är permanent nedsatt i förhållande till hela arbetsmarknaden. Arbetsförmågan ska vara nedsatt för all överskådlig framtid och inga behandlingar kan förbättra den. Det finns fyra ersättningsnivåer vid sjukersättning. En bedömning görs utifrån graden av nedsättning samt den sjukskrivnas förmåga att försörja sig genom arbete. Ersättningen betalas ut med minst en fjärdedel till maximalt helt förlorad arbetsförmåga. Med hela arbetsmarknaden avses även de arbeten som anordnas för människor med funktionsnedsättning såsom lönebidragsanställning. Sjukersättningen är inkomst- eller garantibaserad.

Garantiersättning¹¹ får den sjukskrivna om inkomsterna varit låga eller inga alls. När hel sjukersättning är aktuell och den är inkomstbaserad, är ersättningsnivån på 64 procent av den inkomst som den sjukskrivna troligen skulle ha erhållit om denne hade kunnat arbeta.

Tidigare fanns även en tidsbegränsad sjukersättning, den 1 juli 2008 upphörde den att gälla

6Hämtad från Försäkringskassans hemsida

(10)

och för de personer som blivit beviljade den ersättningen kan som längst få den fram till december 2012.

Livränta¹² kan man få om man drabbats av en arbetsskada och ens förmåga är nedsatt med minst 1/15. Livräntan kan vara tillsvidare eller tidsbegränsad. Det är Försäkringskassan som beslutar om livräntan.

Deprivation är ett begrepp som ska kopplas till en upplevelse av att vara eller uppfatta sig vara sämre ställd jämfört med en viss referensgrupp (Giddens 2003). Det finns olika typer av deprivation såsom ekonominsk, social och psykisk deprivation. Men huvudinnebörden är att individen ser sig som sämre ställd eller har en brist av något jämfört med andra.

Salutogent förhållningssätt fokuserar mer på de faktorer som ger upphov till och vidmakthåller hälsa än på det som orsakar sjukdom. Begreppsdefinition görs utifrån upphovsmannen Aron Antonovskys (2005) definition av synsättet

1.3 Disposition

Vi har valt att i uppsatsens första kapitel presentera problemområde och vårt intresse för ämnet, följt av syfte och frågeställningar. I andra kapitlet beskriver vi relevant bakgrundsfakta. Därefter följer kapitel tre där tidigare forskning presenteras, vi redogör för den forskning som vi tagit del av inför vår egen studie. I kapitel fyra som är uppsatsens teoretiska referensram, delger vi läsaren vilka teorier och teoretiska begrepp vi valt för att analysera vårt material.

Kapitel fem som är ett metodavsnitt innehåller en redogörelse vårt tillvägagångssätt, där vi för resonemang kring val av metod, urval och genomförande. Vi beskriver också vad vi valt för analysmetod i sammanställandet av resultatet. Vi för även resonemang kring överförbarhet och validitet, kapitlet avslutas med etisk reflektion. Kapitel sex inleds med en kort presentation av våra intervjupersoner, därefter följer resultat och analys som vi valt att lägga i anslutning till varandra indelat under de tre teman vi valt. Temana är; Upplevelse av ekonomisk situation, Upplevelse av relation till berörda myndigheter och Upplevelse av samhällets syn och självbild. Avslutningsvis följer kapitel sju som innehåller metod-, analys- och avslutande diskussion och förslag på vidare forskning.

(11)

2 Bakgrund

I detta kapitel vill vi redovisa den nya sjukförsäkringen. Vidare redovisar vi Försäkringskassans roll samt Arbetsförmedlingens roll. Utgångspunkten är en beskrivning av intentionen från lagstiftaren. Därefter redovisas hur arbetet genomförs hos Försäkringskassan respektive Arbetsförmedlingen samt samarbetsformer dem emellan.

Vi sammanfattar innehållet och intentionen i propositionerna som genererat i förändringar i Lagen om allmän försäkring¹³. Det görs ingen fördjupad jämförelse med de tidigare reglerna, då meningen med studien inte är att analysera förändringarna utan att undersöka vilka konsekvenserna av de nya reglerna kan bli för en enskild individ.

2.1 Förebygga passiva långtidssjukskrivningar

Regeringens intention med den reformerade sjukförsäkringen var att kunna motverka ohälsa och passiva långtidssjukskrivningar som man ansåg hindrade människor från att komma tillbaka till arbetslivet och egen försörjning, vidare ansåg man att de sjukskrivna skulle få större möjligheter till rehabilitering samt tillgång till företagshälsovården snabbare.

Utanförskap som följd av sjukdom skulle genom detta sätt motverkas. I ett pressmeddelande från 27 mars 2008 gällande propositionen En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete (prop.2007/08:136)¹⁴, säger den dåvarande socialförsäkringsministern Christina Husmark Pehrsson följande:

Det är oacceptabelt att människor inte har fått hjälp när de varit sjukskrivna i ett år. Nu sätter vi stopp för slöseriet med mänskliga resurser och fångar upp människors vilja och förmåga.¹⁵

Proposition 2007/08:136 innehöll en rad förslag på åtgärder som skulle effektivisera sjukskrivningsprocessen och förbättra möjligheterna för sjukskrivna individer att kunna återgå i arbete. En viktig åtgärd var rehabiliteringskedjan som innehöll fasta tidpunkter för prövning av arbetsförmågan. Meningen med rehabiliteringskedjan är att effektivisera den handläggningsprocess och prövningsprocess som Försäkringskassan gör om den sjukskrivnas möjlighet att återgå i sitt tidigare arbete eller att kunna utföra andra arbetsuppgifter endera hos sin arbetsgivare eller på arbetsmarknaden. Rehabiliteringskedjan förändrade den dåvarande sjukskrivningsprocessen som ansågs vara passiviserande och långsam för både individ och myndighet.

I propositionen föreslogs att sjukersättning, som kan sägas vara den ”gamla” sjukpensionen, endast ska utbetalas när den sjukskrivnes arbetsförmåga är beständigt nedsatt¹⁶. En tidsbegränsad sjukersättning skulle inte längre kunna bli beviljad. Det föreslogs att rätten till sjukersättning ska kunna prövas med jämna mellanrum.

Åtgärderna innefattade även sjukpenning samt förlängd sjukpenning som skulle tidsbegränsas. Till 364 dagar för Sjukpenning med 80 procent av lön respektive 550 dagar för förlängd sjukpenning¹⁷ med 75 procent av lön. Bedömningen av arbetsförmåga är den samma som tidigare men bedömningskriterierna har förtydligats. Tidigare fanns inte någon tidsgräns

13Hämtat från www.notisum.se

15Citat hämtat från pressmeddelande publicerat på Regeringens hemsida

(12)

utan det var bedömningen om arbetsförmågan som enkom avgjorde om man hade rätt till ersättning från sjukförsäkringen.

2.2. Förstärkta insatser

Proposition 2009/10:45¹⁸ trädde i kraft den 1 januari 2010 och ska ses som en komplettering till ovanstående proposition. Detta gjordes på grund av att man insåg att de människor som skulle bli utförsäkrade från sjukförsäkringen och omförsäkras till arbetslöshetsförsäkringen, skulle komma att kräva mer resurser och insatser för att kunna återgå i arbete. Man ansåg även att lagrummet behövde kompletteras så att en mer individuell bedömning och tillämpning skulle bli möjlig. En återgång till sjukförsäkringen efter arbetslivsintroduktionen skulle även komma att vara nödvändig för en del av de sjukskrivna.

Det beslutades att tillföra resurser till Arbetsförmedlingen som genom sitt arbetslivsintroduktionsprogram skulle möta upp de utförsäkrade. Inom detta program görs en individuell bedömning av vad individen behöver för återgång till arbetslivet. Propositionen innehöll vidare ett förtydligande av hur bedömningen av nedsatt arbetsförmåga ska göras då den sjukskrivne deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program, där bedömningen ska göras i förhållande till förmågan att delta i det gällande programmet.

2.3 Försäkringskassans roll

Försäkringskassan har det administrativa ansvaret för socialförsäkringen i Sverige.

Myndigheten fattar beslut i frågor som rör socialförsäkringen och förmedlar nödvändiga föreskrifter och ansvarar för att en nationell rättstillämpning på området blir så enhetlig som möjligt. Sjukförsäkringen ingår i socialförsäkringen. Försäkringskassan avgör om människor som drabbas av sjukdom eller skador har rätt till sjukpenning alternativt sjukersättning och aktivitetsersättning¹⁹. Efter att ansökan inkommit till Försäkringskassan påbörjas en utredning²⁰.

Beslutsordningen inom Försäkringskassan sker i flera steg; handläggare sammanställer utredning i ärendet och kan rådgöra med försäkringsmedicinsk läkare samt specialist på sjukförsäkringsområdet, om utredningen kräver detta. Därefter lämnas utredningen till en föredragande som granskar ärendet samt redogör för vad skäl till beslut grundas på. En beslutsfattare som är väl förtrogen med lagrum samt praxis avgör därefter om ett beslut kan fattas. På så sätt har minst tre tjänstemän deltagit i beslutsfattandet.

Myndighetens roll är att så snabbt som möjligt hjälpa den sjukskrivna att komma tillbaka till arbetslivet, och samordnar aktörerna kring den sjukskrivne för rehabiliteringsåtgärder. När dagarna med ersättning lider mot sitt slut ska Försäkringskassan genom ett brev cirka fyra månader innan ersättningstiden tar slut lämna information om att utförsäkring kommer att ske²¹. Därefter ska en personlig handläggare ta kontakt via telefonsamtal med den sjukskrivna för att ge ytterligare information och svara på frågor. I samband med detta telefonsamtal ska ett möte med arbetsförmedlingen bokas in. Försäkringskassans handläggare fungerar då som samordnare och bokar mötet, om inget annat avtalas med den sjukskrivna.

Försäkringskassan samordnar och har tillsyn över de åtgärder som den sjukskrivna behöver för rehabilitering²², oavsett om den sjukskrivna har eller saknar anställning, om den

19Följande är hämtat från Försäkringskassans hemsida.

(13)

sjukskrivna tillåter det. Försäkringskassan kallar till avstämningsmöten med till exempel Arbetsförmedlingen eller företagshälsovård. En plan för rehabiliteringsinsatser upprättas tillsammans med den sjukskrivna som baseras på Försäkringskassans utredning och läkares bedömning samt den sjukskrivnas egen uppfattning av situationen. Försäkringskassan har rollen som den sjukskrivnas ombud och ska fungera som ett stöd vid kontakt med myndigheter och andra aktörer kring rehabilitering. Försäkringskassan ger den utförsäkrade en anvisning till arbetslivsintroduktion²³. Där tar Arbetsförmedlingen vid och deras roll är att utreda möjligheten att återgå till arbete.

2.4 Arbetsförmedlingens roll

Första steget består av ett överlämningssamtal mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och den utförsäkrade. Och om man inte deltar i någon rehabiliteringsverksamhet genom Försäkringskassan erbjuds man att delta i Arbetslivsintroduktionen. Andra steget är att den utförsäkrade träffar en handläggare på Arbetsförmedlingen som är specialiserad på rehabiliteringsarbete och har vägledande och utredande samtal om hur vägen till arbete kan se ut. Man tittar på vad personen gjort tidigare och vilka intressen han/hon har för att anpassa insatser till individen. Vid behov finns socialkonsulenter, arbetspsykolog och arbetsterapeuter.

Meningen med de individuella samtalen är att komma till steg tre som innebär att man tagit fram en handlingsplan som ska kunna leda vidare till jobb.

Arbetslivsintroduktionen pågår under tre månader²⁴. Därefter finns två möjligheter; under utredningsfasen kan man komma fram till att man inte är redo för att komma ut i arbete. Man kan till exempel behöva ytterligare medicinsk rehabilitering. Då kan man när de tre månaderna är slut återigen ansöka om sjukpenning²⁵. Eller att fortsätta påbörjade rehabiliteringsinsatser genom Arbetsförmedlingens andra program till exempel Jobb- och Utvecklingsgarantin.

2.5 Jobb- och utvecklingsgarantin

Jobb- och utvecklingsgarantin är ett arbetsmarknadspolitiskt program bland annat för den som deltagit i arbetslivsintroduktionen och är över 25 år. Programmet varar 450 dagar. Under första fasen på 150 dagar görs kartläggning med främst jobbsöksaktiviteter anpassade efter individens behov. Under andra fasen som ska vara förlagd till en arbetsplats genomförs praktik eller arbetsträning. Om man efter programmet är fortsatt arbetslös infaller tredje fasen.

Då erbjuds den arbetssökande sysselsättning hos en anordnare (arbetsgivare).

Arbetsuppgifterna ska vara sådana att de inte skulle utföras annars och som kan ses som kvalitetshöjande. Man har fortsatt regelbundna kontakter med sin handläggare på arbetsförmedlingen och ska aktivt söka arbete under pågående sysselsättning. Fas tre varar i två år.

Ersättningen under Jobb- och Utvecklingsgarantin är i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. För den som är berättigad till arbetslöshetsförsäkring uppgår den till 65 procent av arbetslöshetsförsäkringens tak (680 kronor per dag). Om man inte är a- kasseberättigad utgår den lägsta ersättningen, 223 kronor per dag²⁶.

23Följande är hämtat från Arbetsförmedlingens hemsida

(14)

Aktivitetsstödet²⁷ är beräknad på tre olika nivåer. De första 200 dagarna till högst 80 procent av a-kassenivån. Därefter sjunker det till 70 procent och efter den 301 dagen är ersättningen 65 procent. En tillfällig ändring i arbetslöshetsförsäkringen är att man kan få a- kassegrundande aktivitetsstöd även om man gått ur arbetslöshetsförsäkringen om man återgår till arbetslöshetsförsäkringen och är medlem i tre månader²⁸.

2.6 Samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen

I början av 2000-talet gav den dåvarande regeringen i uppdrag åt Arbetsmarknadsstyrelsen och Riksförsäkringsverket att inleda en upprustning av den arbetslivsinriktade rehabiliteringen, där en samordnad organisation mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen skulle utvecklas.

Många av de sjukskrivna arbetslösa hade tidigare inte fått en adekvat arbetslivsinriktad rehabilitering och detta ansågs delvis bero på att Arbetsförmedlingen inte ansett att sjukskrivna ingått i Arbetsmarknadsverkets uppdrag och därför hade oftast ingen bedömning gjorts av till exempel den sjukskrivnas förmåga att rehabiliteras till arbete. En annan anledning var att samarbetet mellan myndigheterna behövde utvecklas så att människor inte skulle hamna i en gråzon mellan de båda myndigheternas ansvarsområde²⁹. Samarbetets insatser riktades mot sjukskrivna arbetslösa samt långvarigt sjukskrivna som hade anställning men som inte kunde återgå till sin vanliga arbetsplats.

En processmodell för samverkan kring arbetslivsinriktad rehabilitering utarbetades; FAROS, som står för Förnyad Arbetslivsinriktad Rehabilitering Organisation och Samordning.

Målgrupperna är; arbetslösa med sjukersättning, arbetslösa sjukskrivna, arbetslösa unga med aktivitetsersättning samt anställda sjukskrivna eller med sjuk- eller aktivitetsersättning som inte kan återgå till sin anställning. Det är två grupper som premieras; unga som är sjukskrivna eller som har aktivitetsersättning samt sjukskrivna som utförsäkras ifrån sjukförsäkringen³⁰. Under år 2010 fanns en budget för samverkan på 810 miljoner kronor, som ska användas för insatser och finansiell samverkan till rehabilitering. Med hjälp av de medlen ska Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samarbeta så att de människor som utförsäkras ska kunna rehabiliteras till arbete och arbetslivet.

FAROS ska möjliggöra en mer effektiv rehabilitering där berörda myndigheter ska samverka kring individen och dennes behov. I FAROS första steg görs en gemensam bedömning mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen om individen kan vara aktuell för den här typen av arbetslivsinriktad rehabilitering. Därefter görs en behovsanalys av individens behov utifrån läkarbedömningar samt sjukskrivningsnivå. Individen får en coach samt introduceras i Arbetsförmedlingens åtgärdsprogram och eventuellt företagsförlagda aktiviteter. Som ett avslutande led i processen görs en uppföljning. Processen ska leda till något av följande;

anställning, anställning med bidrag, utbildning eller arbetssökande. I nästa kapitel redogör vi för tidigare forskning.

29Hämtat från Statskontorets hemsida.

(15)

3 Tidigare forskning

Litteratursökningen har varit problematisk och svår eftersom befintlig forskning på området är mycket begränsad. Det beror på att sjukförsäkringssystemet är nytt och att det ännu inte producerats forskning som gäller utförsäkrade. Utifrån relevant litteratur har vi sedan sökt i referenslistor efter annan lämplig litteratur. Vi har valt tidigare forskning som knyter an till sjukskrivning och arbetslöshet. Utöver det har vi även plockat in forskning kring ekonomisk stress. Vi ser det som relevant forskning eftersom individen måste ha varit sjukskriven för att kunna bli utförsäkrad från sjukförsäkringen och arbetslöshet kan uppstå vid långtidssjukskrivning eller i samband med utförsäkring. Under intervjuerna visade det sig att forskning som berör ekonomisk stress även kom att bli relevant. I kapitlet Teoretisk referensram redogör vi för hur Ekonomi- skam modellen tillämpas och i detta kapitel redogör vi för tidigare forskning där modellen varit en utgångspunkt. Utöver forskning kring arbetslöshet och sjukskrivning redovisar vi också statistik gällande arbetsgivares attityder till sjukskrivna och arbetslösa.

3.1 Ekonomisk stress och skam

En påfrestning är en förändring som medför något negativt (SOU 2006:77) Utredningen visar att det inte finns ett nödvändigt samband mellan en påverkan och psykisk ohälsa men det för en del individer kan bli resultatet i form av oro eller ångest. Är påfrestningen av akut natur kan detta åsidosätta andra besvär och om påfrestningen pågår under längre tid kan symptom som sömnstörningar uppstå (a.a.).

Graden av ekonomiska påfrestningar eller graden av ekonomisk stress har betydelse för hur effekterna blir på den psykiska hälsan i form av till exempel psykosomatiska besvär så som nedstämdhet och sömnbesvär (Starrin et.al 1995). Vidare menas att ålder har betydelse för hur man påverkas av en ekonomisk förändring. Yngre och äldre klarar sig bättre. Därför de yngre inte hunnit skaffa sig dyra utgifter och därför att äldre har börjat lämna många utgifter bakom sig. Vuxna med hemmavarande barn är de som drabbas hårdast vid ekonomiska förändringar enligt författarna (a.a).

Ekonomi- skam modellen knyter samman forskning kring ekonomisk stress och sociala samband. När man är i en ekonomiskt påfrestande situation påverkas hälsan av att man har svårt att få pengarna att räcka till det som behövs eller att man måste ta av sparat kapital i form av pengar eller ägodelar (Jönsson 2003). Vid sidan av det ekonomiska perspektivet tar modellen upp dels det skamfulla i att vara i en sådan situation och dels förlusten av en social identitet. Den generaliserande andres syn på ens identitet kan väcka känslor av skam (a.a.).

Jönsson (2003) menar vidare att ha tillgång till ekonomiska resurser är ett mycket grundläggande socialt behov i vårt samhälle och förvärvas framförallt genom arbete. Pengar är själva basen för individens materiella liv och genererar makt, känsla av trygghet och inflytande i samhället. Individen betraktas som en person med kontroll över sitt eget liv och som bidrar till samhället genom arbete och självförsörjning. Pengar är också en viktig ingrediens till individens deltagande i sociala aktiviteter eller umgänge. Att ha tillgång till ekonomiska resurser krävs för att individen ska kunna upprätthålla en etablerad livsstil.

Ekonomisk stress uppstår genom individens svårigheter att klara av att finansiera de sociala behoven (a.a.). Skam är en central känsla för hur ens självbild utvecklas och kan väckas när man blir medveten om att man inte räcker till, att man inte uppfyller de krav som ställs på ens individ. Enligt Jönsson (2003) är skam är nära besläktat med förödmjukelse och förnedring som i förlängningen påverkar ens uppfattning om en själv negativt.

(16)

Starrin och Kalander Blomqvist (2001) menar att lägre samhällsskikt såsom arbetslösa och socialbidragstagare genom historien har nedvärderats vilket ansågs bero på deras personliga egenskaper. Författarna menar att ekonomi- skam modellen kan användas för att visa hur skammen och nedvärderingen den genererar påverkar deras hälsa. ”Skam kan sägas vara mindervärdighetens eller underlägsenhetens känsla” (Starrin & Kalander Blomqvist 2001 s 17). Skam är en emotion som väcks genom att andra ser nedvärderande på ens individ och påverkar på så vis den egna självbilden. Ofta försöker man dölja att man skäms då skammen i sig är skamlig (a.a.). Starrin och Kalander Blomqvist studie från 2001 visar att värdet av Kasam samvarierar med ekonomisk påfrestning samt skamgörande erfarenheter. På det sättet att ju högre grad av ekonomisk påfrestning desto större utbredning av allvarlig ohälsa och nedstämdhet samt desto lägre Kasam (a.a.).

3.2 Långtidssjukskriven och arbetslös

Arbetslinjen är inget nytt påfund enligt Melén (2008). Arbetslinjen har fungerat kontrollerande men har tidigare mer förknippats med arbetslöshetsförsäkringen än med sjukförsäkringen. Arbetslinjen innebär förenklat ersättning mot prestation. Med det menas att det är arbetsförmågan som är i centrum inte sjukdomen. Prestation innebär att individen deltar i anvisade aktiviteter samt aktivt söker arbete, vilket är själva kärnan i Arbetslinjen. Detta kontra kontantlinjen som innebär ersättning utan motprestation. Arbetslinjen kan även kopplas till socialtjänsten och försörjningsstöd där man kräver motprestationer för att man ska få ekonomiskt bistånd där det generellt sett krävs att individen ska stå till arbetsmarknadens förfogande, men även först och främst bör omvandla privat egendom till ekonomiska resurser och använda till uppehället. Försörjningsstöd kan först bli aktuellt när kravet om att tömma egna resurser uppfyllts. Det leder ofta till förändrade levnadsvanor. Här kan en parallell göras till forskning om arbetslöshet (Jönsson 2008) och bidragsberoende (Starrin & Kalander Blomqvist 2001) . Som visar att bidragsberoende och arbetslöshet, genererar i en avvikande social identitet, skam samt ekonomisk stress. Tillsammans påverkar de individens psykiska hälsa och självbild negativt.

Melén (2008) menar vidare att de som är arbetslösa och sjukskrivna ofta har blivit arbetslösa under sin sjukskrivning snarare än att de varit arbetslösa från början. Han skriver att överrepresentationen av arbetslösa bland de sjukskrivna beror på att de är mer arbetsoförmögna då de tvingats avluta sina anställningar. Arbetslöshetsförsäkringen kräver att du ska vara anställningsbar för att kunna få ersättning medans sjukförsäkringen ser till om du har en arbetsförmåga. Har du en liten arbetsförmåga har du heller inte rätt till ersättning. Även om arbetsförmågan kräver ett tillrättalagt arbete. Melén (2008) menar alltså att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen möter de långtidssjukskrivna utifrån två olika perspektiv. Där Försäkringskassan fokuserar på arbetsförmåga och Arbetsförmedlingen på anställningsbarhet. Vidare skriver Melén att sjukskrivningstalet sjunker men andelen arbetslösa bland de som är fortsatt sjukskrivna ökar. Han ser tre vägar ur trenden;

förtidspension (dagens sjukersättning), tillrättalagda arbeten med till exempel lönebidragsanställningar och den revolutionära vägen där arbetsmarknaden ändrar syn på arbetsförmågan. Trenden pekar i motsatt riktning enligt statistiken som redovisas nedan.

Tjänstemännens centralorganisation (TCO) har gett uppdrag till Statistiska centralbyrån att sammanställa statistik över hur arbetsuppgivare inom den offentliga sektorn samt den privata sektorn, förhåller sig till långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa³¹. Den senaste mätningen gjordes 2010. Statistiken visar att arbetsgivarnas attityd är negativ och att denna attityd har ökat det senaste året mellan 2010 års mätning och den tidigare från 2009. Man ser också att

31Hämtat från Tjänstemännens central organisations hemsida

(17)

denna attityd inte ändrats sedan 2005. Arbetsgivare inom den privata sektorn är något mer negativ till att anställa än arbetsgivare inom offentlig sektor. Vidare dras slutsatsen att arbetsgivarnas negativa attityder och ovilja till att anställa personer med sjukskrivningshistoria, inte kan förändras genom att förändra de sjukskrivnas beteende. För att förändring ska kunna gå i en positiv rikting måste en mer övergripande attitydförändring ske hos arbetsmarknadens aktörer.

I nästa kapitel redovisar vi teoretisk referensram.

(18)

4 Teoretisk referensram

Vår teoretiska referensram kommer att stödja oss i tolkningen av vårt resultat. Det empiriska materialet visar att ekonomiska påfrestningar påverkar fler aspekter av livet än enbart lägre möjligheter till konsumtion. Vi vill knyta samman ekonomisk stress med känsla av sammanhang och även hur effekterna påverkar känslan av social gemenskap och identitetskapande. Vi har valt att använda Ekonomi- skam modellens och Kasamteorins begrepp som ett stöd i vår analys eftersom vi inte genomfört ett Kasamtest kan vi inte dra slutsatser utan bara resonera kring begreppen. Även teorier om stigmatisering och social uteslutning används för att förstå våra intervjupersoners livssituation. Vi använder begreppen för att resonera kring hur ekonomi och skamgörande faktorer kan ha påverkan på hur upplevelsen av samhällets syn och den egna självbilden kan komma att bli i samband med utförsäkring.

4.1 Stigmatisering och stämpling

Stigma beskrivs som något avvikande från det normala som får andra att vända bort blicken eller stirra (Goffman 1972). Stigma kan också beskrivas som ett drag eller en egenskap som skiljer en individ från majoriteten och som sällan är baserat på kunskap utan en stereotyp uppfattning (Giddens 2003). Vidare beskriver Goffman (1972) olika typer av stigman;

kroppsliga missbildningar, fläckar på karaktären. Stigman kan vara misskreditabla, med det menas att man tar för givet att andra inte ser ens stigma. Misskrediterade stigman innebär att man tar förgivet att andra ser ens stigma (a.a.). Stigmatisering förekommer överallt där det finns normer för hur vi ska vara som individer i ett samhälle, och i samspel med generaliserande andre skapas ett stigma genom en process likt stämplingsprocessen. Goldberg (2005) menar att stämpling sker genom negativa reaktioner från omgivningen, generaliserande andre. Att bli stämplad är ett led till en negativ självbild som frambringas genom långvarit upprepande av generaliserande andres negativa reaktioner på hur man bör vara för att passa in i samhället. Att bli stämplad handlar således om att vara avvikande i den andres ögon. Förändringen i ens självbild speglas på detta vis av de reaktioner man får av omgivningen. När man får en negativ respons från generaliserande andre använder man den för att bekräfta det man redan vet. Man bygger således på den redan negativa självbilden och handlar därefter för att ytterligare bekräfta den negativa självbilden (a.a.).

Goffman (1972) menar att den stigmatiserade ser på sig själv som vilken människa som helst samtidigt som man ändå själv upplever att man är avvikande och att omgivningen ser en som avvikande från normen. Som stigmatiserad uppmanas man att försöka se sig själv ur den normala gruppens synvinkel men även att man inte ska försöka passa in för mycket (a.a.).

Författaren menar därmed att om man följer den rätta vägen blir man en hel människa, samtidigt som man ska veta sin plats (a.a.). Detta är en följd av den sociala identiteten vars kännetecken är tillskrivna av andra (Giddens 2003). Goffman(1972) menar vidare att om man är sjuk och om sjukdomen är socialt accepterad kan man få avvika från normen utan att ses som avvikare.

4.2 Social uteslutning

Social uteslutning handlar om processer som i någon aspekt utestänger personer från att vara delaktiga i samhället. Giddens (2003) skriver om tre olika typer av uteslutning: ekonomisk uteslutning, politisk uteslutning och social uteslutning. Uteslutningen kan ske genom något som ligger utanför individens egen kontroll men kan även vara en följd av något som ligger inom ens egen handlingsförmåga och ansvar.

(19)

Giddens (2003) menar att den ekonomiska uteslutningen kan innebära att man på grund av förändrad inkomst genom till exempel utförsäkring från sjukförsäkringen får ändra sitt konsumtionsmönster i och med att man får omprioritera ibland vad det är man behöver mest.

Att bli arbetslös eller sjukskriven kan också leda till att man får svårt att komma tillbaka till ett yrkesliv och detta ökar känslan av att vara utesluten från samhället (a.a.

)

. I förlängningen kan detta leda till social uteslutning om man tvingas avsäga sig saker som är viktiga i sociala sammanhang så som möjligheten att hålla kontakt med vänner och familj via till exempel telefon (Giddens 2003). Giddens (2003) menar vidare att den ekonomiska uteslutningen i ett senare led kan bidra till social uteslutning, då ekonomin medverkar till att man inte har samma möjligheter att delta i sociala aktiviteter utanför hemmet. Social uteslutning kan därmed innebära ett svagare socialt nätverk och isolering från det sociala livets arena (a.a.).

4.3 Ekonomi- skam modellen

Ekonomi- skam modellen utvecklades av socialforskaren professor Bengt Starrin och hans medarbetare vid Karlstads Universitet under 1990-talet. Modellen utvecklades för att bidra till ökade kunskaper om varför arbetslöshet påverkar människors liv så olika (Starrin & Kalander Blomqvist 2001). Ekonomi- skam modellen är väl beprövad och har använts vid flera forskningstillfällen, och då inte enbart av upphovsmannen. Ekonomisk påfrestning har i modellen samma innebörd som ekonomisk stress (Jönsson 2003). Begreppet ekonomisk stress, kommer från forskning om hur ekonomiska förhållanden påverkar människors hälsa och välbefinnande (a.a.).

Modellens två sidor slår samman forskningstraditioner, där den ekonomiska aspekten utgörs av ekonomisk stress och ekonomisk deprivation (Starrin & Kalander Blomqvist 2001). Den ekonomiska aspekten visar att ju svårare den ekonomiska situationen är desto större risk för individen att drabbas av ohälsa och deprivation. Den andra sidan i modellen knyter an den roll som emotionen skam och skambeläggande har för människors hälsa. Modellens hypotes är; Ju högre den ekonomiska påfrestningen är och ju mer skamgörande erfarenheter man har, desto allvarligare blir de hälsomässiga och sociala konsekvenserna (a.a.).

Grundantagandet är att hög ekonomisk påfrestning i kombination med mer erfarenhet av skamgörande är förenat med omfattande ohälsa och psykiska problem (ruta A). Lägre grad av ekonomisk påfrestning i kombination med mindre erfarenhet av skamgörande, ger mindre ohälsa och psykiska problem (ruta D). Mindre grad av erfarenhet av skamgörande antas mildra den effekt som hög grad av ekonomiska påfrestningar har på ohälsa och psykiska problem (ruta C). Lägre grad av ekonomiska påfrestningar antas mildra den effekt som skamgörande erfarenheter har på ohälsa och psykiska problem (ruta B) (Starrin & Kalander Blomqvist 2001).

Skamgörande erfarenheter

Mer Mindre

Ekonomisk påfrestning Högre

Lägre

Mer A av ohälsa och psykiska problem

B

C D

Mindre av ohälsa och psykiska problem

(20)

Figur 1. Från ”Den där skammen…skammen att inte klara sig själv” En studie om socialbidragstagares ekonomiska, sociala och hälsomässiga förhållande. Av Starrin och Kalander Blomqvist, 2001, Karlstad: Inst. för samhällsvetenskaper, Karlstads Univ.

Modellen beaktar den skam som individer med position i lägre sociala skikt kan komma att uppleva och det skambeläggande som de kan utsättas för (Starrin & Kalander Blomqvist 2001). Författarna beskriver att grunden för upplevelse av skam är alltid att den innefattar självet i relation till andra personer även om den bara existerar i föreställningsvärlden. Vidare förklarar de varför denna känsla ter sig vara osynlig, eftersom skam i sig själv ofta leder till ytterligare skam. Man skäms för att man skäms och därmed vill individen dölja för andra att man skäms. Vår utveckling av identitet och självkänsla påverkas av hur vi upplever att vi betraktas av andra menar författarna. När upplevelsen är att andra betraktar en med negativa omdömen väcker det skam. Känslan av skam innebär att individen blir sedd av andra på ett plågsamt förminskande sätt. Om individen upplever sig bli sedd som en oduglig och parasiterande medborgare kan man med utgångspunkt i Ekonomi- Skam modellen förvänta sig att individens hälsa kommer att påverkas i en negativ riktning (a.a.).

Jönsson (2003) menar att Ekonomi- Skam modellen fokuserar på två avgränsade sociala behov som blir svårt att tillfredställa eller upprätthålla vid arbetslöshet. Dels behovet av att förfoga över tillräckligt med pengar och dels behovet av en socialt accepterad identitet. Detta för att man inte kan leva upp till de sociala normer och ideal som är dominerande i samhället.

Normer som att arbeta och vara självförsörjande samt kunna upprätthålla en livsföring som tillåter konsumtion som sträcker sig utöver de vardagliga utgifterna (a.a.).

4.4 Kasam – känsla av sammanhang

Medicin sociologen Aron Antonovsky (2005) är skapare till begreppet Känsla Av Sammanhang (Kasam). Han påvisade att människor som utsätts för samma typ av påfrestningar eller stressorer, hanterar dessa på olika sätt, och att somliga klarar av att behålla eller förbättra sin hälsa. Påfrestningar och motgångar kan vara av fysisk, psykisk och social karaktär. Antonovsky ställde frågan om varför en del människor förblir friska och till och med vidareutvecklas, trots de motgångar som de upplever. Han menar att vi har olika motståndskraft. Denna motståndskraft är inte enbart betingat utifrån arv och miljö, utan har andra bakomliggande orsaker. Som exempelvis de faktorer som ligger till grund för ett salutogent förhållningssätt, Antonovsky menar att fokus då ligger på vad som leder till hälsa istället för på orsak till sjukdom. Han ger tre komponenter som är betydelsefulla för att individen ska bevara sin hälsa. De sammanställs inom begreppet Kasam:

 Begriplighet

 Meningsfullhet

 Hanterbarhet

Begriplighet ska förstås utifrån hur individen upplever sig själv och sin omvärld, om den ter sig förståelig, sammanhängande och strukturerad. Om något inträffar kan individen ändå hantera och förstå situationen. De individer som har låg grad av begriplighet uppfattar sin omvärld som kaotisk och oförståelig. Hanterbarhet innefattar individens känsla av att kunna påverka sin situation. Personen ser sig inte som ett offer för omständigheterna utan hanterar det som sker och tar sig vidare. Personen upplever sig ha resurser för att klara upp situationen.

Det kan vara genom ett stöd från anhöriga, kollegor eller information och möjligheter till påverkan. Meningsfullhet innebär att individen ser sitt liv som meningsfullt och har en positiv

(21)

inställning till sig själv och omgivningen. Krav och motgångar ses som utmaningar.

Meningsfullhet inbegriper områden i tillvaron som känns viktiga och personen är villig att engagera sig i dessa. Antonovsky påpekar att individen inte måste känna en inre tillfredställelse med det de tar sig för, utan det kan handla om att man ser en meningsfullhet med sitt arbete, då det innebär att det leder till egen försörjning.

När individer har höga värden inom de tre områdena, ger det en högt skattad Kasam och vice versa. De tre områdena sätts samman och verkar som en helhet. Individen kan uppleva sig ha mer av eller mindre av de tre komponenterna. Meningsfullhet ska ses som den viktigaste komponenten enligt Antonovsky (2005), eftersom när en människa saknar känsla av meningsfullhet, kommer han/hon inte att sträva efter att känna hanterbarhet och begriplighet i situationer. När individen har en stark känsla av meningsfullhet kommer det att medföra att individen blir motiverad till att finna förståelse och resurser. Begriplighet kommer näst efter meningsfullhet. Vid kravfyllda situationer är det viktigt att individen vet varför dessa krav ställs och att man kan se en klar bild av vad dessa krav ska bidra till. Om individen upplever att allt känns obegripligt och kaosartat blir individens tillgång till resurser mer eller mindre oviktig, eftersom han/hon inte vet hur eller till vad de ska användas till. När upplevelsen är att det finns en hög grad av begriplighet, leder det inte per automatik till att individen kan hantera allt som sker. Saknas komponenter såsom hanterbarhet, kan det leda till ett starkt motstånd till förändringar. Höga värden av Kasam innebär att människan har en stark känsla av sammanhang och med det en hög förmåga att hantera utmaningar som livet tenderar att kunna bjuda på (Antonovsky 2005).

I nästa kapitel redogör vi för metod.

(22)

5 Metod

5.1 Val av metod

Vi har skrivit en kvalitativ uppsats med en explorativ ansats. Vi söker ny kunskap inom ett outforskat område. Vi söker nya dimensioner snarare än gör en hypotesprövning (Kvale 1997). En kvantitativ metod hade gett oss svar på frågor av typen mängd och antal. Men då vi var intresserade av hur intervjupersonerna upplever sin situation har vi använt en kvalitativ metod. Vi valde att ha en semistrukturerad intervjuguide (se bilaga 1) då ett helt öppet tillvägagångssätt är ett ideal som enligt Jacobsen (2007) inte kan uppnås. Vi har även varit medvetna om våra begränsningar och att då vi är nybörjare på området är det ytterligare en anledning till att vi valde semistrukturerad intervjuguide för att få strukturen en sådan ger utan att helt styras av intervjuguiden.

5.2 Urval

I urvalsprocessen fastställs vilka kriterier som ska styra urvalet (Jacobsen, 2007). Våra kriterier var att intervjupersonerna skulle vara utförsäkrade från sjukförsäkringen samt vara inskrivna i något arbetsmarknadspolitiskt program till följd av utförsäkringen. I vårt fall medförde det problem då vi inte kan söka personerna i de register som Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har på grund av sekretess. Ett alternativ var att etablera kontakt via nyckelpersoner (Kvale 1997), vilket i vårt fall blev fackombudsmän som förmedlade kontakten med intervjupersonerna.

Processen att hitta personer att intervjua var svår, vi sökte kontakt med olika ideella föreningar som driver frågor om sjukförsäkringssystemet men de hade inte tid att hjälpa oss.

Vi gjorde en förfrågan på ett nätverk på Internet (se bilaga 2) och efterlysningar bland våra vänner. Vi försökte komma med i radion för att nå en bred publik med en vädjan. Vi övervägde till och med att annonsera i lokaltidningen innan vi hittade vår ingång, som vi tidigare nämnt var nyckelpersoner inom den fackliga verksamheten. Vi fick hjälp med kontakter till sex personer. Våra intervjupersoner är alla fackligt anslutna och har haft hjälp av facket med ansökningar och överklagningar. Alla har arbetat med tunga fysiska arbeten och har förslitningsskador, samtliga lider av kraftig värkproblematik. Hos en av intervjupersonerna är värken orsakad av en fallskada. Intervjupersonerna bor i fyra olika värmländska kommuner och könsfördelningen är fyra kvinnor och två män.

5.3 Genomförande

Utifrån vårt syfte skapade vi en intervjuguide baserad på tre huvudteman. 1. Upplevelse av ekonomisk situation 2. Upplevelse av relationen till berörda myndigheter 3. Upplevelse av samhällets syn och sin självbild. Vi ville få intervjupersonernas berättelse om sina erfarenheter, känslor och upplevelser kring sin situation som utförsäkrad.

Intervjuerna genomfördes hemma hos intervjupersonerna. Att det blev hemma hos dem var mest av bekvämlighets- och ekonomiska skäl för intervjupersonerna, då dessa inte bodde på samma ort som oss. En intervju genomfördes på intervjupersonens praktikplats. Vi var båda, efter medgivande från intervjupersonerna, närvarande vid intervjutillfällena och alla intervjuer spelades in för att sedan transkriberas. Bandspelaren glömdes snabbt bort av intervjupersonerna som ivrigt berättade om sina erfarenheter. Den ena av oss ledde intervjun och den andra hade en mer observerande roll. Detta gav oss möjligheten att fånga upp kroppsspråk och minspel som kan avslöja känslor och sinnesstämning vilket gav oss ytterligare en dimension av deras upplevelser. Det förstärkte bilden av den psykiska påfrestning som resultatet visar att deras situation ger upphov till. Vid en av intervjuerna blev

(23)

vi störda och gjorde en paus. Annars genomfördes intervjuerna ostört i lugna miljöer.

Intervjuerna varierade i längd mellan 45 och 90 minuter. Gemensamt för alla sex genomförda intervjuer var att samtliga intervjuade tackade oss för att vi ville göra deras berättelse hörd.

5.4 Analysmetod

I bearbetningen av rådata har vi använt oss av systematisk textkondensering som utgångspunkt (Malterud 2009). Detta innebär att vi efter transkribering frågat empirin vad den har att berätta och skapade teman utifrån svaren. Vi har således haft ett induktivt angreppssätt.

Utifrån dessa teman valde vi sedan ut meningsbärande enheter för att koda materialet. Detta arbete var tidskrävande och svårt då vi hade fått fylliga och innehållsrika intervjuer. När vi kodat de meningsbärande enheterna under respektive utvalt tema påbörjade vi arbetet med att pussla ihop de meningsbärande enheterna till ett förståligt resultat. Vi har valt att lägga upp redovisningen av resultaten av våra tre teman med sammanfattning och analys i direkt anslutning till varje del. Vi har under analysarbetet låtit empirin styra val av teorier framför att välja ut teman efter förutbestämda teorier.

5.5 Validitet

Att fastställa validitet handlar om att besvara frågorna vad och varför (Kvale 1997). Alltså vad frågar vi om och varför frågar vi detta. Man kan dela upp validitet i intern och extern giltighet där intern giltighet betyder att man undersökt det man ville undersöka. Och en kvalitativ studie har oftast en hög intern validitet. Och extern giltighet innebär att man kan överföra studiens resultat i ett annat sammanhang, men en kvalitativ studie eftersträvar sällan generaliserbarhet (Jacobsen 2007).

Intern giltighet eller relevans som Malterud (2009) menar är ett viktigt nyckelord för om man får ett relevant svar på det man frågar om. Alltså svar på rätt fråga. Jacobsen (2007) menar att den interna validiteten kan stärkas av att studera om andra forskare kommit fram till samma slutsatser som vi. Detta kan vi inte göra då det inte finns någon tidigare forskning inom ämnet utförsäkrade från sjukförsäkringen. Vi kan dock se samband mellan den ekonomiska stress och dess konsekvenser våra intervjupersoner upplever med studier gjorda på ekonomisk stress och socialbidrag. Man kan resonera kring begreppet internsubjektivitet som innebär att man kommer närmaste ”sanningen” om flera är överens och ju fler som är överens desto närmare

”sanningen” är man (Jacobsen 2007). Vår studie visar att intervjupersonernas subjektiva upplevelse av sin situation överensstämmer med varandra. Vi menar att vår explorativa ansats och öppenheten för ny kunskap ger studien hög intern validitet i enlighet med Jacobsen (2007) som menar att det är intervjupersonerna som definierar vad den korrekta förståelsen är.

5.6 Reliabilitet

Pålitlighet och trovärdighet ska tillämpas oavsett om man gör en kvantitativ eller kvalitativ studie. Att en studie är pålitlig innebär att den är genomförd på ett trovärdigt sätt. När man överväger reliabiliteten menar Jacobsen (2007) att man snart efter intervjuernas genomförande ska reflektera kring intervjusituationen. Hur man själv uppträder, hur intervjupersonen uppträder samt i vilken miljö man befunnit sig i, och i vilken grad detta påverkar den information man får fram (a.a.). Som forskare kan man inte komma förbi att ens närvaro påverkar intervjusituationen då man är deltaktig i framtagandet av det empiriska materialet. Att vi båda var närvarande påverkar situationen ytterligare då det blir en obalans eftersom intervjupersonerna var själva. Vi försökte minska påverkan av detta genom att en av oss höll i intervjun och den andra följde upp frågor och lösa trådar i intervjuns slutskede. Vi förklarade även rollfördelningen innan intervjun för att avdramatisera den andras närvaro.

Då våra intervjuer varit avslappnade och utförda i lugna miljöer på intervjupersonernas

(24)

hemmaplan menar vi att detta bidrar till trovärdigheten och att vår närvaro inte påverkat intervjusituationen i sådan utsträckning att det påverkar studiens trovärdighet.

5.7 Litteratursökning

Vi har främst sökt vår litteratur i databaser såsom LIBRIS, DiVa, Social Services Abstracts men även via sökmotorer t.ex. Google Scholar. Sökorden vi använt har varit shame, emotions, benefits, långtidssjukskrivning, social uteslutning samt olika böjningar av försäkrad/utförsäkrad och socialförsäkring. Vi valde sökorden efter teoriuppslag från tidigare forskning kring långtidssjukskrivning och arbetslöshet. Vidare har vi tagit kontakt med Statistiska centralbyrån och sökt efter statistik på Försäkringskassans hemsida. Vi har inte delgetts någon statistik över totalt antal utförsäkrade från sjukförsäkringen under 2010, eftersom ingen säkerställd statistik går att ta fram ännu.

5.8 Etiska överväganden

Vi har arbetat utifrån de, av Vetenskapsrådet framtagna, forskningsetiska principer och rekommendationer som används inom humanistisk- och samhällsvetenskaplig forskning³². När vi påbörjade vårt uppsatsarbete blev vårt val av uppsatsämne ifrågasatt av klasskamrater under ett Uppsats PM seminarium. Kritiken kretsade kring vårt val av frågeställningar och tillvägagångssätt. Vi ville söka individens egen upplevelse av sin situation och genomföra intervjuer med människor som lever i en utsatt situation. De ansåg att vi riskerade att kränka våra intervjupersoner genom att fråga efter deras personliga upplevelse samt att vi skulle tillföra ytterligare en emotionell påfrestning. Vi beaktade denna kritik och övervägde nyttan med vår studie. Vi kom fram till att det vore fördomsfullt av oss att utgå från att dessa individer skulle bli kränkta genom frågor kring deras livssituation. Då det dessutom saknas tidigare forskning på vårt område vore det oetiskt att avstå från att genomföra en studie. När det kan leda till ökade kunskaper kring utförsäkrades livsvillkor, deras hälsa samt undanröja fördomar kring denna samhällsgrupp.

Vi har på ett mycket medvetet sätt balanserat individskyddskravet och forskningskravet, vid utformandet av intervjuguide samt vid intervjutillfällena för att på så vis undvika att kränka någon. Vi kunde efter genomförandet av intervjuerna konstatera att vi valt rätt, eftersom samtliga intervjupersoner tackade oss för att vi ville lyssna på deras berättelse och för att vi vill lyfta fram deras situation. Vi frågade om de ville ta del av vår studie när den är sammanställd och samtliga önskade erhålla en kopia.

Informationskravet: Vid vår första kontakt (via telefon) med intervjupersonerna informerade vi dem muntligt om vilka vi var, vårt syfte med studien och att vi ville göra intervjuer. Vi var tydliga med hur intervjuerna skulle genomföras samt att deltagandet är frivilligt och att de är i sin fulla rätt att när som helst avbryta sin medverkan. De fick även information om konfidentialiteten. Vid intervjutillfället upprepade vi den muntliga informationen samt gav dem information om hur studien ska redovisas. De fick även all samlad informationen skriftligt vid mötet (se bilaga 2).

Samtyckeskravet: Vid första kontakten inhämtades samtycke från intervjupersonerna. Vid intervjutillfället informerade vi ytterligare om samtyckeskravet och framförallt att de självständigt kan bestämma om de vill delta. Vi var tydliga med att de kunde avbryta en påbörjad intervju närsomhelst och att de kan välja att avstå från att svara på eventuella frågor som upplevs vara för närgångna.

32Hämtat från www.codex.se