Svenska insektfynd - rapport 3
LARS HEDSTROM
Arets rapport domineras av en katalogpresenta- tion av underfamiljen Pimplinae [: Ephialtinae]
bland de s k akta parasitsteklama, Ichneumonidae, med itskilliga f<ir landet nya arter. Diirtill re- dovisas enstaka fynd inom Orthoptera, Neurop- tcra och Hymenoptera Aculeata.
Mattias Idars intensiva arbete med hela famil-
jcn Ichneumonidac, inte bara med Ctenopel- matinae [= Scolobatinae] vilka var f<iremAl frir hans centrala forskningsinsats, har varit en av- g6rande forutsettning for tillkomsten av denna in- ventering av den svenska pimplinfaunan. Mattias stora samling. i linga stycken v?il bestiimd genom kontakter med aktuella specialister runt om i verl- den och genom jimfdrelser med material i olika muscer, har likaviil som hans fylliga sertryckssam- ling varit en fcir mig oviirderlig bas att arbeta ifr6n.
Den f<irutan hade sikert aldrig tanken uppstatt att jag, dipterolog som jag iir, skulle ge mig i kast med dessa parasitsteklar. Det ar en glidje f<ir mig om jag kan fora ut till allmiin kiinnedom nigot av den kunskap om Svcriges ichneumonidfauna som Mattias ldar hunnit samla, innan han i alldeles f<ir unga Ar pl<itsligt kom att lamna oss. Jag hoppas efter hand kunna gA vidare med andra delar avjit-
tefamiljen Ichneumonidae.
Ichneumonidac iir den i sdrklass artrikaste av
Hedstr6m, L.: Svenska insektfynd - rapport 3. [Swedish insect records - report 3.] - Ent.
Tidskr. 108: 149-158. Umel, Sweden 1987. ISSN 001H86x.
This report presents some new provincial records in Orthoptera, Neuroptera and Hymenop- tera. A Swedish catalogue with provincial records is given for lchneumonidae Pimplinae. The following species are new lo Sweden: Chrysopa prasina Burm., Scambus /a/tae Cushm., S.
nrlidas, Brauns, S. phragmitidisPerk., Liotryphon arcticus R.om., L. caudatus Ratz., Ephialtes spatulatutT<twnes, Dolichomitus brevicornisTschek, Zaglyptw muhicolor Grav
., Zarypon al- bicoxq Walk., ltoplectb curticauda Kbm., Pimpla orcadico Kasp., P. a emonis Kasp., De-
lomerista borealk Walkl., D. figidu Kasp., D. japonica Cushm., D. longicauda Kasp., D.
novito Cress., D. pfanftachi Brauns. Perithous divinator Rossi, P. spearlaror Haupt and Cros- socerus assirzilri,s Smith. hoplectis lapponica Hedq. is considered a juniorsynonym of /. r'nsBnrs Perk. lt is suggested that the male form described and figured in the literature as Pimplo melanacrias Perk. is in fact the male of P. artemonis Kasp. and that some records of P.
melqnqcriss lrom various European countries may rather apply to the laner species.
L. Hehtrijm, F,nnmobgiska avdelningen, Box 561, S-751 22 Uppsala, Sweden.
vira insektfamiljer. Hur mAnga arter vi verkligen har gar inte att precisera, men det ar inte siirskilt djiirvt gissat att antalet med bred marginal tiver- stiger tre tusen. Enligt aktuell systematik fdrdclar sig dessa pi 24 underfamiljer. Pimplinae iir alltsA med sina cnligt nedansticndc fcirteckning 134 arter en genomsnittligt artrik underfamilj.
Pimplinac. som vanligen stalls fiirst isystemet, innehiller bl a den troligen mest avbildade av alla ichneumonider, den stitliga Rhyssa persuasoria
L. (se omslaget till E. T. 1977, hiilte l-2!). Som parasitoider utnyttjar de ett ganska brett register av virdar. Ett grundlaggande monster ar dock att virdarna oftast ar fiirdolt och skyddat levande.
Smifjiirilar, i synnerhet vecklare, iir den domine- randc viirdgruppcn. Av storfjiirilar iir glasvingc- larver bland de mer utsatta liksom i viss min spin- nare och nattflyn ikokong. Bland vaxtsteklar handlar det mest om inuti vexter levande larver som siricider. xiphydriider och cephider men ockse enstaka gallbildande tenthredinider. I ihili- ga stjalkar bobyggande aculeater parasiteras av
Ep h ialtes och P
eritho us. Gallstcklar iir tillf ligtvis
drabbade. Som skalbaggviirdar figurerar vedle-
vande grupper som cerambycider och buprestider
och de pe mer varierat siitt inviindigt i viixtdelar le-
vande curculioniderna. Diptera kommer ifriga
Fig. I A-B. Clypeustyper inom Pimplinae. - A. Doli-
chomitus populneus Ratz. - B. Pimpla instigstor Fabr.
Types of clypeus in Pimplinae. - A. Dolichomitus popul- new Ratz. - B . Pimpla instigator Fabr.
som de pa Phragmites gallbildande chloropiderna av sliktet Lipara eller vissa gallbildande tephriti- der. Slutligen finns ett dussintal sliikten av smhrre pimpliner som parasiterar spindlar, dels tre sliik- tcn inom Ephialtini som utvecklar sig i spindlars iiggkokonger, dels alla Polyspinctini som lever som ektoparasitcr p6 mer eller mindre vuxna spindlar. Flertalet pimplinarter, som ju som iigg och larver redan har skydd inom viirdens hiilje, iir ektoparasiter. I allmiinhet ar de solitart parasite- rande men gregiir utveckling forek ommer (G rego- pimpla). Hyperparasitism kan ocksl undantagsvis praktiseras (Theronia).
Igenkannandet av pimpliner till underfamilj flr
som nastan alltid nar det geller ichneumonider grundas pi en kombination av karaktarer. F6rsta tergiten har spiraklerna framf6r mitten (dirmed i regel si ocksi storsta bredden) och nastan alltid ocksi tydligt intryckta glymmae. Aggliiggaren iir alltid tydligt utskjutande, ibland mycket ling, dess terebra har aldrig ett hack dorsall f<ire spetsen, som t ex hos de habituellt ibland mycket snarlika Banchinas. For dvrigt bcir observeras att clypeus mestadels iir viilavgransad, tamligen platt och med apikal urringningeller insk?irning (Fig. 1 A-B), en bra skiljekaraktiir mot Banchinae som typiskt har en viilvd och apikalt rundad clypeus. Framvingens areola (saknas hos nigra slekten) er fyrkantig, vanligen oregelbundet trapetsformad (Fig. 2 A-
B). Propodeums grovskulptur inskriinker sig van- ligen till ett par avkortade och istort parallella lingslister (undantag Delomerista som har slutna fdlt, bl a area centralis). Kontrastfargning av bak- tibierna med alternerande ljusa och m<irka ringar er mycket vanlig. Kroppen er mestadels svart med ytterst inskrankta eller obefintliga gula accenter (mAnga andra varianter finns dock).
De flesta pimpliner kan bra bestdmmas till slak-
Fig. 2 A-B. Areolaformer i framvingen hos Pimplinae. -
A. Dolichomitut populneus Ratz. -8. Gregopimpla in- quisiror Scop
.Shapes of areolet in fore wings of Pimplinae. - A. Doli-
chomitus populneus Ratz. - B. Gregopimpla inquisitor Scop.
te med Landin (1971). Beakta difoljande awikel- ser i sldktnomenklaturen (Landins namn f<irst):
Coccygomimus = Pimpla, Ephiakes = Apech-
this, Cnuthaulax : Paraperithous, Pimpla = Ephialtes, Apistephiultes = Liotryphon. Nhgra smislikten saknas'. Gregopimpla (inkluderat i /se- ropus), Oxyrrhexrs (inkluderat i Polysphincta) och Podoschisttts (nara Neoxorides). Tyviirr ir
modern litteratur f<ir artbcstdmning sviritkomlig.
Jag har i huvudsak anvent Kasparyan (1981), pA ryska. Fiir enstaka sliikten finns bestemningsnyck- lar i viisteuropeiska tidskrifter (Perkins 1941, Au- bert 1966 och 1967, Oehlke 1966). Vissa arter iir viil beskrivna iTownes & Townes (1960).
Den svenska faunan av Pimplinae behandlades oversiktligt senast av Holmgren (1860) och Thom- son (1877, 1888 och 1895). Holmgren uppger som uttryckligt svenska 62 aktuella arter och genom Thomsons arbeten tillkommer 27. Auberts vest- palearktiska katalog (1969) uppger 9l arter frin
Sverige, av vilka en egentligen beror av felcite- ring. medan 16 ytterligare av katalogens arter da faktiskt var annorstAdes publicerade som svenska.
Till jiimforelse kan nAmnas att uppgivna artsiffror hos Landin (1971) summeras till ca 70. Nedanste- ende forteckning listar 134 arter.
Det material av Pimplinae som jag hunnit gi
igenom f<ir denna sammanstiillning domineras av samlingarna i Zoologiska museet i Uppsala (hiir betecknat cZU), diir Mattias Idars material iir en viktig komponent, oeh de samlingar som fdrvaras
pi nuvarande Institutionen fdr vaxt- och skogs- skydd, SLU, Ultuna, dvs dels f d Skogsh6gsko- lans (cSH). dels f d Vixtskyddsanstaltens (cVA) samlingar. Totalt harjagscttnera 1 8fi)exemplar.
Pimplinerna redovisas enligt ett mot fdregaen-
de rappon (Hedstrom 1986) nlgot modifierat
monster. Av mig kontrollerade landskapsfynd
sorteras blandade med litteraturdata (de senare inom parentes). Om av mig kontrollerat fynd ftire- ligger frin ett landskap, redovisas icke litteratur- uppgift. Jag ger siledes ingen markering av vad som dr "nya" landskapsfynd. Okontrollerade lit- teraturuppgifter har bl a pA grund av systemati- kens utveckling och nomenklaturens skiftningar starkt varierande grad av tillfdrlitlighet.
Jag tackar for allt intresse, praktiskt stOd och upp- muntran som jag frAn minga hill m6tt infor denna serie rapporter. Inte minst ar jag glad att si bered-
villigt och tvekldst ha anfortrotts olika privata samlingar. Jag vill ocksi siirskilt betyga min tack- samhet till alla vdnner p6 Institutionen for v2ixt- och skogsskydd. som berett mig tilltriide till de in- tressanta der f6rvarade samlingarna. Slutligen vill jag ocksA Atcrigen uttrycka min fdrhoppning om annu mer av spontana bidrag infor kommande 6rs rapporter.
Intressantare arter
Neuroptera
Ch rys o pa pra sina Burm. (Chrysopidae). Tidigare har denna art (Meinander 1980) antingen synony- miserats med eller stlllts som subspecies till C.
ventralis Curt. De bida arterna skiljs direkt pe att den ftirra har abdomens sterniter grdna, den sena- re <ivervdgandc svarta. C. ventralis har iiven for dvrigt mcr omfaltandc svarta teckningar, tydligast
sA pi prosternum, mesopleurum och -sternum. En annan skillnad ar att hanarna av C. ventralis ptr den basala halvan av radius pi framvingens ovan- sida har hiren stallda i 2 3 rader med hAren for- hillandevis kortare och mer regelmAssigt inkrOkt nedliggande medan C. prasina har samma behi- ring 1-2-radig bestiende av liingre och delvis mer utsteende hir. I Zoologiska museet i Uppsala f<i- religger C. prasina enbart frin Upl medan C. vent- raiis finns frAn Vg, Upl och Ang. I Uppland iir C.
prasina vil si vanlig som C- ventralis.
Hymenoptera Parasilica
Nedan listade arter er om ej annat anges nya for Sverige. For bcstlmning av de nya arterna rekom- menderas genomgiende Kasparyan ( 1981).
Scambus foliae Cushm. (Ichneumonidae Pimpli- nae). Upl. Uppsala 3.IX.7i Q, Laby 9.1X.74 ? (M. Idar). Arten er beskriven frln Osterrike och
Svenska insektfynd - rapport 3 151
fdr dvrigt kiind bara frin Sovjet (Komirepubliken och Sakhalin). Arten kan bestammas ocksa efter Aubert (1966). Honan kdnns litt igen pA den unikt formade terebraspetsen, som avbildas bide av Aubert och Kasparyan (1981) men biittre ritad hos den senare.
Scambus nitidus Brauns. Upl. Uppsala Ll.Yl.1l Q (M. Idar), Uppsala 17.1X.73 I,
11.IX.74 d,6.LX.76 Q (cZU kursinsamlingar), Uppsala IX-X.74 d ? (L.-O. Rosenstrom), Vstm. Kiirrbo 29.Vl.69 d (M. Idar). Kiind frin
Tyskland och Sovjet. Namnet har mestadels upp- fattats som synonym tlll S. nigricans Thoms., sl
?innu hos Aubert (1969). Honan ar mest lik S.
arundinator Fabr. men har klart lingre ovipositor, ungefer lika med sammanlagda lingden av de fyra friimsta gastersegmenten. Att doma av de fcirelig- gande exemplaren varierar honorna starkt i gas-
ters fiirgning, som ocksi pipekas av Kasparyan
( 1981), men ocksi i dess punktering, vilken hos ett exemplar helt overensstiimmer med Kasparyans angivelse men hos andra utgdrs av ganska marke- rad men gles grovpunktering. De bakersta regel- massigt svarta tergiterna har en ldtt blA glans. Ha- nen finns inte med i Kasparyans schema men kon- nekteringen av de aktuella hanexemplaren kan knappast ifregasattas. Fargen overensstammer i stort med honans. De overviigande rddfiirgade 2.-
4. tergiterna ar narmast matta till fdljd av tat fin- punktering och chagrinering. Framliren har en
djup och enkel blankbottnad urgrtipning. De kursinsamlade exemplaren hiirrtir frin kiirrmad utmed FyrisAn med vegetation domincrad av G/y- t:eria maxima. Atminstone ett par andra kan kom- ma frin likartade miljoer.
Scambus phragmitidis Perk. Ol. Vickleby t3.Yt.72 I.17.Vr.72 f (M. Idar), Upt. Uppsala
20.IX.78 Q @ZU kursinsamling), Viirmd<)
29Jv.79 I (L.-4. Janzon), Vstm. Kerrbo
22.Vll.'7 4 I (M. Idar), Dlr. Folkdma 3.IX.79 I
(L.-A. Janzon). Janzons ex frin FolkArna iir kliickt ur en Lipara-gall. Atminstone flcrtalet ex
hiirrrir frin lokaler med Phragmites. Honan iir
snarf ik S. detritus Hgn men har baktibierna dven i
mittpartiet rodaktiga och tarsernas apikala for-
morkning i princip omfattande bara klornas yttre
halft. Tandrafflorna pi apikalpartiet av l. valvu-
lae framstAr, sisom pipekas av Aubert (1966), i
markant skarpare relief in hos detritus. NAgra till
Perkins (1957) beskrivning helt passande hanar
har jag inte sett, daremot f<ireligger fran flera Io-
kaler i Uppland och Vistmanland en hantyp med
mer kontrastfergade bakben som i 6vrigt ser ut att kunna hrira hit. Arten iir kiind frin England, Frankrikc och Sovjct.
Liotryphon arr'licrs Rom. Upl. Uppsala 26.Vl.7o Q (M. Idar). 25.VIII.70 Q (cZU kursin- samling). Arten heskrevs frin arktiska Sibiricn och ir i rivrigt kiind frin Kanada och Alaska. Dct Ar darfdr forvanande att de forsta skandinaviska fynden sker si sydligt som i Mellansverige. BAda exemplaren har samlats i skogsbiotoper. Kan be- stimmas ocksd efter Townes & Townes (1960).
Liotryphon caudatus Ratz. Upl. Stockholm
24.VIII ? (A. Tullgren). KAnd fran Finland, Tyskland, Frankrike, Schweiz, Sovjet, Mongoliet och USA. Det finns ockse en icke ursprungseti- ketterad mcn sannolikt svensk hona ur Marklins samling (cZU).
Ephialtes spotulatus Townss. Upl. Danmark l9{.tl 4 9. [)anncmora 198-5 3 C, 1 Q (Bo G. Svcns- son). Matcrialct uir kleckt ur trap-nests mcd bon av sofitiirgctinga rna Ancistrocerus parietinus L.
resp A. trifascianrs Miill. Frin senare lokalcn har iven ur bo av sannolikt .4. rilasctarus kliickts en Q av den allmannare arten E. manifestatorL. Arter- na kan bestdmmas ocksi efter Townes & Townes
( 1960). Hanarna har mycket olikformade parame- rer medan dc mer svarskilda honorna mest visar nigra mindre firgskillnader. E. spatulatus har be- skrivits fren Nordamerika men ir kiind ocksi frin
Finlancl och Sovjct.
Dolithontitus brevicontis Tschek. Og Q (H.
Nordcnstrdm. cVA). Arten :ir kiind frin flcra curopciska liindcr, frin Polen och Tyskland till Spanien och (irckland. i Sovjet osterut till Ussuri.
7-agl1,ptu.s rrrulticolor Grav. Upl. Uppsala
3.VIIl.7lt ? (cZU kursinsamling). Insamlad i
barrskog. Till skillnad frin vir andra art av slik- lel, Z. taripas Grav.. har den gula markeringar under antennfistena liksom pi skutell och post- skutell. Klind frin Finland, Mellan- och Sydeuro- pa, Sovjct och Kina.
Zatypoto albicoxa Walk. Hall. Torpa klickt V.87 ? (J. Sandstr(im). Kiind friLn Danmark, Fin- land, 1'yskland, Tjcckoslovakicn, franska medel- havskusten. dstligaste Sovjet och Japan. Exemp- laret hittades som ektoparasitisk larv pi juvenil
Achaetranea lunam Cl. (Araneae Theridiidae) och klicktcs ett par veckor senare. Skiljs laitt fran andra artcr av sliktel redan pi gula teckningar liings rigonkantcrna.
Itoplectis curticaucla Kbm. Vstm. Karrbo l0.VII.liO ? (M. ldar). Kiind frin Finland, Mel-
laneuropa, England, Sovjet och Nordamerika.
Exemplaret iir fingat vid sjostrand. Som hona latt igenkiind pi den extremt korta ovipositorn (korta- rc iin 1. tergiten) och avsaknaden av tand pa fram- klorna.
Itoplectis insrgnrs Perkins, 1957 l: l,tpponica
Hcdqvisl, 19721. Denna synonymisering, som mcd fragetecken foreslagits av Kasparyan (1981), kan jag efter underscikning av Hedqvists typserie bekriifta. Hcdqvists ex overcnsstammer dn mer perfekt med Perkins beskrivning en ctt par andra svenska ex av denna art.
Pimpla arcad.ica Kasp. Hall. Karup 'l6.VIIl.ffi
t (H. Nordenstrom). Ett mycket <iverraskandc fynd, dA arten beskrivits frin Krim 1973 och mig veterligen inte senare rapporterats frAn nigot an- nat hill. Ytterligare ,1 honor, icke ursprungseti- kctteradc men sannolikt svenska, ur Marklins och Stcnhammars samlingar (cZU) antyder en vidare nordisk forekomst. Arten iir ibenfiirg och tergi- tcrnas struktur sn arlik P. spurio Grav. men har 2.
och 3. tergitcrnas epipleurer myckct smala.
Pirnpla artemonis Kasp. Upl. Akcrby 20.VII.72 Q (M. ldar). Beskriven och kiind endast fren Kaukasus. Honan skiljs l.itt fren den snarlika P.
ntalanacrias Perk. pi mycket smalare och annor- lunda formade epipleurer. Medan jag vid foregi- ende art inte fann tvekan om besttimningen, dA dverensstammelsen med originalbeskrivningen ar total, ar det anledning att narmare diskutera den- na art. Excmplarct skiljcr sig pa ett par punkter
frin Kasparvans beskrivning: avstindet mellan fascttdga och lateralocell 6r nigot stdrre dn ocel- lens diametcr, 1 . trochanter pi frambcnct er negot frirmrirkad men inte svart och baklfiret iir ispctsen Iormorkat. F6r ovrigt stammer exemplaret in i de-
talj med Kasparyans beskrivning, epipleurerna exakt som pi figur hos Kasparyan ( 1981), framtar- sen just som den avbildats bide i friga om 4. led- styckets form och dvriga ledstyckens proportio- ncr. kindcns ldngd. tergilernas struktur vad giiller punktcringens tvdlighct. tethct och utbredning och :iven bakkantparticts utformning, framving- ens ldngd (5.0 mm). Ansiktet iir ocksi mycket glespunkterat (mer iin hos niryon annan Pimpla som jag sett). Forutsatt att exemplaret inte repre- scntcrar en obeskriven art, bor seledes 4rtemonis antas ha en vidstrdckt europcisk utbredning.
Situationcn kompliccras vidare av fdrhallandet
med sidana hanar som i schemat hos Kasparyan
faller ut som P. melanacrias Petk Det fcireligger 7
sedana ex frin Uppsalatrakten och I friin Viirm-
land, diiribland ett ex fran samma lokal som honan (31.V11.72 M. Idar). Alla har i olika grad fdr-
morkningen i baklirspetsen. som enligt Kaspary- an skall skilja melanacrias frin artemonis. Epiple- urerna stammer vdl med Kasparvans (1981) figur av melanacrias d liksom med Perkins motsvaran- dc bild (1941). Ddrmed kundc man ju lugnt be- stamma dessa ex lill melanacrias. Det ar emcllcr- tid forbryllande att melanacrias-hanen skulle ha si
smala epiplcurcr. I analogi med hanarna lill dc bii- da andra Pimpla-arter ddr honorna har riktigt bre- da epipleurer, P. contemplatorMill. och P. spuria Grav., borde melanacrias-hanen se annorlunda ut. Min misstanke er att dessa hanar i stillet repre- senterar P. artemonis och att material som frin
skilda hill i Europa rapporterats som P. melana- crias i stiillet delvis tillhcir denna art. Tva av de fo- rcliggandc hanarna. diiribland Akerby-exempla- rct har vingarna petagligt fcirmorkade. enligt be- skrivningen en artemanis-kataktar. Variationen i vinglAngd passar vdl med variationsbredden for urtentonis - En melanacrias Q utan lokaluppgift (ur Bondcs samling frin Stringnis liirovcrk, cZU) har de hos Perkins och Kasparvan avbildade mycket breda men rakkantat trianguliira 2. cpiplc- urerna.
Pintpla conmixta Kiss. Kasparyan (1981) upp- ger i sin bestimningstabell under honan att arten dr kiind frin Sverige. En hane utan ursprungseti- kett har hittats i Skogshogskolans samling. Arten iir mycket snarlik den vanliga P. aquilonia Cress.
och skiljs som hane frin denna tydligast pi fdre- komstcn av tyloider pn 6.-9. flagcllumledstyc- kcna. Men tvloiderna 1r linjesmala och latta att fdrbise. Fiir tivrigt skiljer sig exemplaret frin ty- piska uquiknia t att baklaren saknar fOrmdrkning i spetsen och att tibierna 6r mindre kontrastfhrga- de med den mrirka fiirgen mer brun an svart.
Delomerista borealis W alkl. Dlr. Idre, Slugu-
fjall 30.V1I.25 ? (K -H Forsslund). En holark- tisk art beskriven frin Nordamerika och vida ut- bredd inom Sovjet osterut till Kamtchatka. Ex- emplaret har insamlats pi Angelica.
Delomerista frigida Kasp. Lu lpm. Kvikkjokk, Sjnjerak 19.VII.79 ! (M. Idar). Hittills endast klind frin Sovjet, diir den iir vida utbredd inom den norra delen osterut till Magadan-omridet.
Exemplaret dr hivat bland Betula nana.
Delomerista japonica Cushm. Lu lpm. Kvikk-
jokk l6.VII.79 2 d (M. Idar), Giillivare Q
(Borg). En holarktisk art kiind frin Japan, norra Sovjet samt Nordamerika.
Svenska insektfynd - rapport 3 153
Delomerista longicauda Kasp. Lu lpm. Kvikk- jokk, Sjnjerak IO.VIII.72 Q (M. Idar). Kind frin
Alperna och Sibirien. Arten kenns som hona di- rekt igen pa att ovipositorn ar klart liingre iin krop- pen.
Delomerista novirfl Cress. Upl. 23.VII.09 Q (A.
Roman). Uppsala 11.IX.78 Q (cZU kursinsam- Iing). En holarktisk art kdnd frin Nordamerika och stora delar av Sovjet. Provisoriskt frir jag
ocksa hit cn hantyp som finns dven frAn Ol och Lu lpm. Men hanarna iir iinnu ofullstiindigt utredda inom sliiktet.
Delomerista pJankuchi Brauns. Sk. Gualov
15. VI.l7 Q (cSH), ?Sdm. ?KolmArden 15.1V.1899 Q (cVA). Det senare exemplaret saknar lokaleti- kett men uppgifterna "ur puppa av Lym. Monacha 15i4 99" och dess placering i f d Vaxtskyddsanstal tens samling grir det mer iin sannolikt att det hiir- rrjr frin nunnehlrjningcn i Kolmirden. Rappor- terad frAn Finland, Polen, Tyskland, Holland och ostligaste Sovjet.
Perithous divinator Rossi. Ol. Algutsrum klackt 1976 ? (8. G. Svcnsson), Sdm/Upl. Stockholm Q
(cVA), Upl. Uppsala 18.VI.69 d (M. Idar),
I l.VI.70 d kZU kursinsamling). klackt 1976 Q
(B. G. Svcnsson). En holarktisk art, kand fran Finland och mcd vidstrackt utbredning sarskilt in- om del palearktiska omridet inkluderande Nord- afrika och Kina. De av Bo G. Svensson klickta ex- emplaren har kommit ur aculeatbon i umbellifer- stjalk resp fladerkvisl.
Perithous speculator Haupt. Upl. Uppsala 22.V11.70I (M. Idar), 22.VIII.73 Q (cZUkursin- samling). Kind frin Tyskland, Rumiinien, Syd- frankrike och Korsika saml Sovjet. Arten dr niir- mast lik P. medialor Fabr. men avviker genom bl a vitbrokiga baktibier och -tarser samt tAtare och mcr utbredd. tydligare punktering pA tcrgiter- na.
Hymenoptera Aculeflta
Mimesa hruxdlensrs Bondr, (Sphecidae) Upl.
l.Jppsala 29.VIll,tt4 Q (cZU kursinsamling). En sdllsvnt art. forul hara kdnd fran Sm och Og. Ex- emplaret ir samlat pe oppen sandmark. en f d mi- litar hinderlopningsbana.
Crossocents assinilis Smith. Sm. Agunnaryd,
Lammakulla 27.IX.85 ? (P. Rolfson). Ny for Sve-
rigc. Lomholdt (1976) redovisar clt cnda ex (ha-
nc) frin Norden. fiirn Akershus iNorge. I Zoolo-
giska nruscct i Uppsala finns en icke ursprungseti-
ketterad hona ur Stenhammars samling, som dock sannolikl ir svensk- Arten bestdms liitt efter Lom- holdt. Exemplaret satt i en ging i murken ved ca I m over marken pa ett grovt ktirsbiirstriid. Omgi- vande ved inneholl angrepp av skalbaggarna Ano- bium pertinxL. (Anobiidae) och Rhyncolus chlo- ropus L. (Curculionidae).
Nya landskapsfynd
Orlhoptera (numrering efter Holst 1986):3. Conoce- phalus dorsalis Latr. Gstr (GS).
Neuroplera (numrering efter Tjeder 1940): 52 Nincto r.r aro Wesm. OIlNR). 53- Ni er.q flava Scop. Ol(NR).
56. Norhochrysa capilara Fabr. OIlNR).
Hymenoptera Parasitica
khneumoniae Pimplinae (Boheman 1821, Holmgren lli60, 1888, Thomson 1877. 1888, 1895, Moller 1882. Ne- rdn 1885, 1886. 1892. 1892a, Lampa 1893, 1899, 1907,
Aurivillius 1899. Aurivillius er al. l9UJ. Nordenstrdm 1900. 1902. 1903. 1905. 1906. 1907. r$8, 1910. 1911.
1912. 1918. Bengtsson 1901. 1902. 1902a, Roman 1904.
1905. 19\)9. 1912. 1914, 1917. 1921. 1931, l93la. 1938, 1939. Adlerz 1910. Hackwitz 1910, Ljungdahl 1914.
1918. Trngirdh l9lT.Ringdahl l92l.Jansson 19.35, Tje- dcr 1937. 19.11. Perkins 1939. l9-57. l9-58, Lindroth 1942,
Klefbeck 19.15. Lundblad 1950. 1954. 1955. Gaunitz I960. Aubert t965, 1966. 1967. 1972, Oehlke 1966, 1967,
Hedqvist 1972. Sandhall 1977. Jussila 1978. ldar 1981.
Janzon 1982. Adolfsson 1981)t l. Exeristes longisctq Ratz. (.haentorrhoidqlrs Tschek) (Upl. Roman 1938). -
2. E. roborotor Fabr. (Sk. Holmgren 1860). - 3. staln-
btts unnulutus Kiss (depositor Forst.) (Sk), Sm (HS).
Gotl (FR). Og (HN), Nrk (BS), Upl (KH, MI, cZU), Vstm (Vl). Dlr (KF). Vh (KF). Lu lpm (MI). - 4.
.S.trun itutr,, Fabr. lmeltnoftgur Grav.) (Sk). Ol (MI).
Cotl (FR). Boh (MI). Upl (MI. FR. cZU), Vrm (MI).
(l)lr).Hls(Kl-)..5.\. roto).al$ Ashm. l.u lpm (MI).
(T lpm). t,. S. bratrcontis Grav. (Sk). Hall (l IN). Ol (KH, LJ). Gotl (LH. FR). og (I{N). (Boh), Sdm (LJ).
Upl (MI. cZU). Lu lpm (MI). 7. S. buolianac HtgGotl (FR). Sdrn (CS). Upl (MI. LR, cZU), Vstm (Mt). Dlr (KF). - it. .S. culobatusGn*. (Sk). Hall (HN). -9. S. ca- pitat(,t A\th. Uppgiven som svensk av Aubcrt ( 1967) pi
grund av t-exemplar i Deutsches Entomologischcs In- stitut. Provisoriskt hitforda Cf-exempl:rr finns frin Goti och tlpl. - 10. S. detrttus Hgn (izanis Schrnk) Sk (MI).
(l1all. Sm. Ol). GoIl (FR), Og (MI). Upl (MI, c7-t.i), Vstm (Ml). (t-pl). - 11. .t. dilr?trr Ratz- (tosclrnbergiD.
f.) Ol (Nll). - 12. S. eucosnidarun Perk. (Sk). tlpl (Ml). Vslm (MI). Vrm (MI). 13. S. /o/iae Cushm. Lipl
(lUl). ll. S. aigricaas Thons. (habenzeili Schm.) Sk
(Nll). Ol (LH). Og (Mr), Upr (Nll. cZU. cVA). - 15.5.
rlridrrs Brauns Upl (NlI. LR. cZU), Vstm (Ml). 16. S.
phrttgnitirlis Perk. OI (MI), Upl (LJ. cZU), Vstm (Ml).
DIr(LJ). 17..S. p/aaalris Htg (rrricrari Ratz-.ve tricosus Tschek) Sdm (LI), Upl (MI), (Dlr). - 18. S. pomorwn
Ratz. (Og. Thomson 1895). - 19. S- sugax Htg(genicula-
s var. suecicus Rom.) (Sk, Ol, Gotl, Boh, Upl, Vstm, Vrm, Dlr). Har sett hit henforbart marerial frin Sk, Upl och Vstm men det tycks hiir kunna handla om ett kom- plex av arter som skulle tarva en grundligare utredning.
-20. S. stobilorum Ratz. Upl (AR), (Jmt). -21. S. vesi- cutius Ratz. sk (Ml), sm (KH), upl (KH. MI), (Tlpm).
-22. Acropimpla didyma Grav. (Sk), Sdm (SL), (Upl).
- 23. A...pictipes Grav. (stenostigma Thoms.) Sk (cZU, cSH). (Ol), Og (HN). 24. Gregopimpla bernuthiiHtg (Sk), Vrm (JA). 25. G. inquisitor Scop. Sk (KH, AR.
GV. cSH). Hall (HN). Ol (MI). Gotl (FR). Og (HN).
Upl (AR, AT). - 26. Iseropus stercorator Fabr. (grami nellae Schrnk) Sk (CV), (Hall). Gotl (FR), Upl (MI.
RL. cZU), (Vrm, Dlr), Vb (KH)- - 27 . Liotyphon arc- ,i(ar Rom. Upl (MI,cZU).-28. L. caudatus Ratz. Upl (AT). - 29. L. crassiserrr Thoms. Upl (MI), (Lpl). - 30.
L. punctulatus Ratz. lextensor Tasch.) Sk (KH). Og (HN). Ol (MI). Gotl (FR). Boh (CS). Upl (cSH). Vstm (MI), - 31. L. ruficollis Desv. (sanguinicollis Brauns) (Sk. Pcrlins 1939). 32. L. rtrobilellae L. \glabratus Ratz.) Sm (JB). (Ol. Cotl. Og. Vg. Sdm), Upl (MI, SL.
AR. c7.U). (Vstm. Vrm. Csrr). Dlr (LH. cSH), (Jmt.
Nh. A lpm). -33. Townesia tenuivenrris Hgn (antefurca-
1r.( Th('ms. ) (Sk). Upl (AR). . 34. Ephiahes manifesrator
L. lcorbonarius Christ. ) Sk (KH), Bl(VB), Sm (BE), Ol (BS), Gotl (FR), Og (HN), Dls (OJ), Sdm (BS), Upl (KH, MI. SJ. WL, BS, AT, cZU), Vsrm (RA, MI), Dlr (KF, cZU), (T lpm). - 35. E. sparulatus Townes Upl (BS). - 36. Dolichomitus agnoscendus Rom. (r?rai- vezrris auctt-) Sk (cSH), God (FR). 37. D. brevicomis Tschek Og (HN). 38. D. cephalotes Hgo (Og, Holm- gren 1860. Hls. Roman 1938). -39. D. cognatorThunb.
(macrarrs Thoms.) Sm (JB), (Og, Hlm)-- 4O. D. uassi-
c'eps Thoms. Sm (HN), Dlr (KF). (Lpl) . -41. D. diversi- utstae Perk. (tuberculutus auctt ) Vstm (MI), (Norrl.) -
{2. D.r.la.r Tschck Upl (KH). -43. D. imperatot Kbm.
\manilesrutor auctt.) Sm (JB). Ol (Ml). Upl (LH, BS, CW), Vb (KH). (T lpm). - 44. D. mesocentrus Crav.
(re.( Kbm.) Bl (KH). Sm (JB). Ol (HN). (Gotl. Og).
Hlm (CV), Upl (KH). 45. D. messor Crav. (hetercpus Thoms. ) Sk (HE). 46. D. pop ulneus Ratz. (abb rev iatus Thoms.) (Sk). Sdm (HE). - 47. D. scutellaris Thoms.
(Sk, Thomson I877, Hlm. Thomson 1895). - 48. D. ,e-
rebrans R,atz. Qtlanifrons 'fhoms. ) Sm (JB), Og (HN), Upl (MI, AR. FR. BS. cSH), Vstm (MI), Gstr (cSH), Vh (KI-). Nh (Vts). -49. D. tuberculatus I ourc . Qtaralle- /rrs Thoms.) (Sk). Sm (tw). (Og). Vstm (cSH). - 50.
l>arupcfitltous gnathaulo-r Thoms. (/aterpes Thoms.) Sk
lwL). Hall (HN). Snr tJB). Cotl (FR). Og (HN). Vg (DM). Nrk (Ew), Upl (RE, HJ, KL, FR, LR, ChS, HS.
cZUl. - 51. Trcmut(,bia oculaktria Fabr. Sk (KH. AR), Ol (MI), Gotl (rR), (Og. Upl), Vstm (MI). - 52. r.
ortutu Grav. (Ys.T homson 1877). - 53 . T. ovivoraBoh.
(ungens Grav., parallela Thoms.) Hall (HN), (Sm), cotl (FRr.6g (HN). (Nrk). Upl (MI. UL. FR. cZU). (Dlr.
Lu lpm). - 54. T. ruriftilis Hgn (/orsir.rsi Hell.) (Sk), Ol
{