Från Piteå till Nordamerika
En undersökning om emigrationen från Piteå stadsförsamling och Piteå landsförsamling till Nordamerika 1867-1877, 1885-1895, 1900-1910
Matilda Siikavuopio
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Historia med didaktisk inriktning II
Högskolepoäng: 10,5 hp Handledare: Martin Åberg Examinator: Anders Forsell
VT 2020
1. Inledning 1
1.1 Syfte och frågeställningar 2
1.2 Tidigare forskning 2
1.3 Material 6
1.3.1 Källmaterial 6
1.4 Metod 6
1.4.1 Avgränsningar 7
1.4.2 Disposition 7
2. Bakgrund 9
3. Undersökningsdel 12
3.1 Hur många emigrerade från Piteå till Nordamerika under perioderna 1867-1877, 1885-1985
och 1900-1910? 12
4. Slutsatser och diskussion 19
Sammanfattning 20
Referenslista 21
1. Inledning
Vart togo de vägen? Komma de till det förlovade land, som skimrade för deras inbillnig?
Eller till det Mamons och humbugens rike, som utmålats i vårt gamla Europa? Svar: Till intetdera. Vad har det blivit av dem? Hava de slukats av en främmande omgivning och gått förlorade för den svenska stammens stolta saga? Eller skola de förbliva en ständig växande utlandskoloni, dygdigt avgränsad från sin nya omgivning och ansluten till det gamla fosterlandet? Svar: Intetdera […]. Vi finna i Förenta Staterna svenska samhällen, som utvandrarna format efter hemlandets bild i smått och stort med en trohet, som är oändligt rörande. Men även om det ekonomiska livets hårda lagar icke nödtvunget upphävt isoleringen, skulle det svenska lynnet icke lida den. 1
Omkring 39 miljoner människor emigrerade från Europa till Nordamerika mellan 1850 och 1930. Detta kom att bli den största folkvandringen i historien. Totalt ska drygt en miljon svenskar utvandrat till 2 Nordamerika under samma tidsperiod, utvandringen var som störst under 1880-talet och fortsatte i perioder fram till 1914 för att sedan stanna av helt efter den stora depressionens start år 1929. 3
Människor från hela Europa lockades av Nordamerikas öppna vidder och tillgång till land. På endast 100 år, mellan 1800-1900, gick USAs befolkning från ynka 5 miljoner till 75 miljoner människor.
Industrialiseringen i landet hade nått stora framsteg och arbetsmöjligheterna var stora, de som inte arbetade med jordbruk sökte sig in till städerna och industrierna. 4
Runt om i landet valde människor att lämna livet i Sverige bakom sig och göra den stora flytten över Atlanten till Amerika. Vid år 1900 bodde 49 000 svenskfödda i Chicago, vilket vid samma tidpunkt var fler än flera svenska storstäder. 30 år senare låg siffran på 66 000 svenskfödda och räknade man med svenskarnas barn som fötts i landet låg den totala siffran på nästan 150 000, samma år hade Malmö en befolkning på 120 000. Chicago var år 1930 den tredje staden i världen som hade störst svensk
befolkning - ”Sveriges tredje stad”. 5
Hildebrand & Fredenholm, Svenskar i Amerika, 1925, s 10-11
1
Graninger, Göran et al, Emigranter - en bok om den stora utvandringen till Amerika, 1971, s 5
2
Uppsats: Isaksson, Peter, Emigrationen till Nordamerika - en studie av emigreringen från Överluleå församlign i
3
Norrbottens län 1860-1939, 2004, s 4 Graninger et al, 1971, s 8
4
Graninger et al, 1971, s 130
5
Drömmarna om ett bättre liv på andra sidan Atlanten spred sig bland Sveriges befolkning och den stora utvandringen kom att bli en av landets största historiska händelser. 6
1.1 Syfte och frågeställningar
Uppsatsen syfte är att undersöka utvandringen från Piteå till Nordamerika. En stor del av forskningen på ämnet behandlar främst södra delen av Sverige och de städer som hade störst andel emigranter, därför tycker jag att det är intressant att undersöka en stad i Norrbotten för att se om utvandringen följer samma mönster som i resten av Sverige eller om den skiljer sig på något sätt. Både Piteå landsförsamling och Piteå stadsförsamling kommer att undersökas.
De tre tidsperioder som kommer undersökas är 1867-1877, 1885-1895 och 1900-1910. Dessa
tidsperioder har valts för att få en bild av emigrationen både under utvandringens stora genombrott samt hur det såg ut under de olika nödåren i Sverige. Detta ger en mer översiktlig bild jämfört med en
undersökning på enskilda år.
Under dessa tre tidsperioder kommer även antalet män respektive kvinnor som utvandrade att
undersökas. Detta görs för att se om det fanns en skillnad mellan kön bland emigranterna och om det var fler män eller kvinnor som flyttade från Piteå till Amerika.
Frågeställningar:
• Hur många emigrerade från Piteå till Nordamerika under perioderna 1867-1877, 1885-1895 och 1900-1910?
• Var det fler män eller kvinnor som emigrerade?
• Vilka orsaker låg bakom emigrationen från Piteå?
• Skiljer det sig från emigrationen ur Sverige i stort?
1.2 Tidigare forskning
Den svenska emigrationen till Amerika är ett väl utforskat ämne. Den första etablerade
utvandringsforskningen började kring år 1907 och leddes av redaktören, statistikern och forskaren
Lundqvist, Jan, Från Piteå till Piteo - När Amerikafebern nådde Pitebygden, 1992, s 7
6
Gustav Sundbärg. Resultatet av hans forskning publicerades mellan åren 1908 och 1913 i tjugo bilagor, den s.k. emigrationsutredningen. Här var främsta syftet att undersöka orsakerna bakom den stora utvandringen. Emigrationsutredningen tillsattes år 1907 för att motverka den stora emigrationen. 7 Sundbärg ville motverka detta genom förbättrade sociala förhållanden före restriktioner genom
lagstiftning. År 1913 avgavs det 900 sidor långa betänkandet. Emigrationsutredningen är en stark källa för statistik samt sociala och ekonomiska förhållanden i Sverige under 1900-talets början. Dock
påverkades inte emigrationen av denna utredning då första världskrigets utbrott stoppade utvandringen. 8 Emigrationsutredningen är ett pålitligt verk och värt att nämnas inom vidare forskning om emigration, men kommer dock inte användas mer ingående i denna uppsats då jag upplever att den resterande forskning samt litteratur som använts har varit mer användbar för just denna uppsats.
År 1943 publicerade geografiprofessorn Helge Nelson The Swedes and the Swedish Settlements in North America, en kartläggning av svenskbygderna baserat på hans fyra resor till Amerika mellan 1921-1933.
Boken innehåller även beskrivning av den svenska invandringen och detaljerade kartor över de svenska invandrarområdena. Denna undersökning är en av de grundligaste på området. Det har även forskats kring svenskarnas religiösa förhållanden. George M. Stephenson från Minneapolis publicerade år 1932 undersökningen The Religious Aspects of Swedish Immigration och samma år publicerade
kyrkohistorikern Gunnar Westin dokumentsamlingen Emigranterna och kyrkan. Brev till och från svenskar i Amerika 1849-1892. 9
Forskningen kring den svenska emigrationen fick sitt genombrott på 1960-talet och 1962 grundades forskningsprojektet Sverige och Amerika efter 1860 vid Historiska institutionen i Uppsala. Som följd av detta publicerades flera doktorsavhandlingar, licentiatavhandlingar, seminarieuppsatser och artiklar.
Professorn Folke Hedblom gjorde under 1960-talet forskningsresor genom svenskbygderna och spelade in svenska dialekter på band, en del av hans forskning publicerades sedan i boken Svensk-Amerika berättar år 1982.
Intresset för emigrationshistorien blev stort i landet och spred sig till både släktforskare,
hembygdsföreningar och studieförbund. Flera städer har drivit på den lokala forskningen, bland annat i Blekinge, Småland, Halland, Västergötland och Göteborg. Ett centralarkiv på ämnet öppnades i Växjö 1968 och Svenska Emigrantinstitutet i Utvandrarnas Hus har Europas största emigrationssamlingar i form av arkiv, bibliotek och utställningar. 10
Beijbom, 1995, s 208
7
Nationalencyklopedin, artikel: Emigrationsutredningen
8
Beijbom, 1995, s 208
9
Beijbom, 1995, s 208-210
10
Jag har främst använt mig av Mot löftets land av Ulf Beijbom, Emigranter - en bok om den stora utvandringen till Amerika av Göran Graninger, Norrbotten 1 - ur Norrbottens historia av Östen Groth, Från Piteå till Piteo - När amerikafebern nådde Pitebygden av Jan Lundqvist samt Svenskar i Amerika av Karl Hildebrand och Axel Fredenholm. Dessa böcker har valts då de tar upp både fakta och orsaker bakom utvandringen, men även ger en bild av händelseförloppet och följderna av emigrationen.
I boken Mot löftets land (1995) av professorn Ulf Beijbom skriver Beijbom om bakgrunden till den stora utvandringen från Sverige till Amerika, han beskriver själva utvandringens förlopp, hur drömmen om Amerika såldes in till det svenska folket samt om deras tillvaro i det nya landet. Boken går grundligt igenom de bakomliggande orsakerna till utvandringen och är därför användbar för uppsatsens syfte.
Beijbom är professor och chef för Svenska Emigrationsinstitutet och har skrivit ett dussin böcker på ämnet före denna, därför anser jag att en av hans böcker är ett passande val för min undersökning.
Emigranter - en bok om den stora utvandringen till Amerika (1971) är skriven av historikern Göran Graninger tillsammans med Peter Modie, Jan Moen och Sven Tägil. Även denna boken går igenom den svenska utvandringen från början till slut, dock mer sammanfattat än Beijbom. Med både foton,
målningar och brev från amerikasvenskar får man en tydlig bild av svenskarnas resa och nya liv. Då uppsatsen kommer undersöka orsakerna bakom utvandringen kommer jag främst använda mig av den första delen av boken som beskriver förhållandet i Europa och Sverige under 1800-talet och vilka faktorer som gjorde att en stor del svenskar valde att flytta. Graninger et al tar även upp drömmarna om ett bättre liv och hur Amerika såldes in som frihetens land.
Svenskar i Amerika I (1925) är publicerad på Historiska förlaget i Stockholm under redaktion av Karl Hildebrand och Axel Fredenholm. Det finns två delar av boken, men jag kommer att använda mig av den första då den fokuserar mer på starten av utvandringen och vad som gjorde att svenskarna valde att emigrera. Med hjälp av ”ett stort antal av svensk-amerikas och Sveriges förnämsta personer” har Hildebrand och Fredholm sammanställt amerika-svenskarnas liv i ord och bild, samt skrivit om Sverige som land både före och efter utvandringen. Boken är skriven av svenskar för amerika-svenskarna för att påminna de utflyttade om vad Sverige är och har varit, men även för att öka intresset hon befolkningen i Sverige att inte glömma kärleken till sitt land. Det intressanta med den här boken är att den är skriven 11 år 1925 vilket gör att den är ganska nära i tid med att utvandringarna från Sverige till Amerika
avstannade. Utöver fakta om utvandringen och Sverige på den tiden så kan man även ta del av brev som skickades från olika delar av Sverige till svenskarna i det nya landet.
Hildebrand & Fredenholm, 1925, s 5
11
Boken Norrbotten 1 - ur Norrbottens Historia (1984) är skriven av författaren Östen Groth och beskriver Norrbottens historia från forntiden till 1900-talet. Boken bygger på ungefär 160 arbeten och sammanställer det på ett lättförståeligt och sammanfattat sätt. Det är alltså inte en avhandling gjort av Groth utan en sammanställning av tidigare forskning. När boken skrevs år 1985 ansågs den vara en dagsaktuell debattbok samtidigt som den låter läsaren blicka in i framtiden.
Från Piteå till Piteo - När Amerikafebern nådde Pitebygden (1992) är skriven av journalisten Jan Lundqvist och innehåller urklipp ur tidskrifter, statistik, information om utvandringen samt ett register på alla som utvandrade från Piteå sorterat på efternamn. Med hjälp av urklipp ur tidskifter lyfter
Lundqvist fram både orsaker till utvandringen samt reflektioner kring händelsen från både Piteborna och de som flyttat till Amerika. Dessa urklipp är väldigt hjälpsamma för uppsatsen då det ger en inblick både från de som utvandrat, de som stannat kvar och hur både Piteå och Sverige i stort skrev om
utvandringen. De är även passande då de är publicerade under själva händelsen och ur ett lokalt perspektiv.
Studenten Peter Isaksson har skrivit c-uppsatsen Emigrationen till Nordamerika - En studie av emigrationen från Överluleå församling i Norrbottens län 1860-1939 år 2004 vid Luleå Tekniska Universitet. Isakssons uppsats undersöker emigrationen från Överluleå församling till Nordamerika mellan åren 1860 och 1939. Resultatet av undersökningen är att 2585 personer emigrerade till
Nordamerika och att den största emigrationen från Överluleå skedde efter sekelskiftet 1900. Då det finns relativt lite undersökningar om utvandringen från Norrbottens län överlag anser jag att den är passande för min uppsats och kan bidra med användbar information om den lokala historien och orsaker till utvandringen. Isakssons uppsats har främst varit en hjälp för att hitta tidigare forskning på ämnet och användbar litteratur för denna uppsats.
Statistiska centralbyrån (förkortat SCB) har använts för att få fram statistik kring de svenskar som emigrerade från Sverige till Amerika. SCB utvecklar, framställer och sprider statlig statistik. Genom SCB kan man hitta en stor del av Sveriges offentliga statistik, men även offentlig statistik från andra myndigheter samt statistik inom en mängd olika ämnesområden. För att kunna ge klar bild och faktiska 12 siffror av emigrationen är SCBs statiskt till stor hjälp.
Genom SCB fick jag fram ”Historisk statistik för Sverige - Del 1. Befolkning, Andra upplagan, 1720-1967” vart Sveriges befolkning mellan åren 1720 och 1967 har sammanställts i form av olika tabeller. Dokumentet behandlar statistik kring hela landets befolkning under 247 år, men endast delen om emigration är relevant för uppsatsen. Under kategorin ut- och invandring finns tabeller på ut- och
Eliasson, Annika, Kvantitativ metod från början, 2018, s 51
12
invandrare efter länder, län, yrkesgrupper, ålder, kön och civiltilstånd. Denna är användbar för att kunna jämföra de resultat jag hittar med Sveriges emigration i stort och därigenom få ett tydligare svar på mina frågeställningar.
1.3 Material
I detta kapitel kommer använd metod och källmaterial att presenteras såväl som avgränsningar, tillvägagångssätt och för- och nackdelar med metoden för undersökningen. Då uppsatsens mål är att undersöka den utvandring ur Piteå Landsförsamling och Piteå Stadsförsamling kommer summariska folkmängdsredogörelser att användas.
1.3.1 Källmaterial
För att undersöka de som emigrerade har jag använt mig att EmiWeb och därigenom kunnat söka i olika arkiv. Genom EmiWeb har man möjlighet att hitta emigranter genom olika typer av arkiv. Det finns bland annat migrationsregister, tidningsnotiser, dödsnotiser, böcker, fotosamlingar och medlemsregister.
Genom EmiWeb finns tillgång till Statistiska Centralbyråns arkiv för emigranter, denna har använts för att få fram statistik över emigrationen. Statistiska Centralbyråns arkiv är baserad på deras summariska folkmängdsredogörelser, dessa bygger på uppgifter som lämnats in från prästerna i Sverige. Genom dessa register kan man hitta emigranter både från Sverige och Norden samt ta reda på emigranters namn, yrke, födelseår och destination för flytt. På grund av den pågående situationen med covid-19 så hålls en stor del av arkiven i landet stängda och det har varit svårt att få tillgång till fysiska källmaterial, därför har EmiWeb varit passande för denna uppgift.
Det finns både för- och nackdelar med detta källmaterial. Materialet omfattar endast den legala
utvandringen vilket innebär att det är omöjligt att säga att det är exakta siffror på antalet emigranter då vi inte vet något om den illegala utvandringen som skedde. Fördelen med dessa register är att det är
dokumenterat årsvis och därför dokumenterat nära i tid.
1.4 Metod
En kvantitativ metod med komparativa inslag har använts i uppsatsen. Kvantitativ metod passar bäst för undersökningar som beskrivs i siffror och statistik, samt för att göra generaliseringar utifrån mindre grupper. Först har emigrationsuppgifterna summerats årsvis och sedan sorterats upp i tre olika 13
Eliasson, 2018, s 21
13
tioårsperioder. Dessa tioårsperioder har sedan delats upp i årsperioder med tabeller för total antal emigranter årsvis men även efter totala antalet män och kvinnor som emigrerade årsvis. Därefter har resultatens orsaker undersökts genom användningen av den tidigare nämnda litteraturen. När resultaten av emigrationen ur Piteå jämförs med Sverige i helt har komparativa inslag använts.
1.4.1 Avgränsningar
Då uppsatsen kommer undersöka emigrationen från Piteå Landsförsamling samt Piteå Stadsförsamling till Amerika så kommer den främst ta upp statistik på emigranter och undersöka orsaker bakom
emigrationen. Först kommer bakgrund till emigrationen i Sverige i stort att presenteras och olika bakomliggande orsaker kommer förklaras. I undersökningen kommer lokala orsaker att undersökas för att förklara statistiken och kunna se om det finns skillnader gentemot emigrationen i Sverige i stort.
Uppsatsen kommer inte gå in på själva utvandringens händelseförlopp eller följder då det inte är relevant för resultatet av undersökningen.
Tre olika tidsperioder på 10 år vardera har valts för att skala ner undersökningens omfattning men ändå ge en bild av utvandringen som helhet, det ger även större möjligheter för att se skillnader än om enstaka år undersöks. Ulf Beijbom skriver i boken Mot löftets land - den svenska utvandringen (1995) att
”massemigrationens högflodsmärken kan sättas mellan 1868 och 1872, 1880 och 1893 samt mellan 1901 och 1910”. Genom att undersöka tidsperioder kring samma årtal som Beijbom nämner går det att se 14 om utvandringen ur Piteå följer samma mönster. Genom att välja tidsperioderna 1867-1877, 1885-1895 och 1900-1910 får man en bild av emigrationens stora början samt de olika nödåren som rådde i Sverige under 1800 och 1900-talet.
Från Norrbotten skedde även en omfattande emigration till Sydamerika under 1900-talets början. Det var främst invånare från Kiruna som emigrerade till Brasilien som följd av storstrejken och de svåra tiderna i landet. Det finns inga säkra uppgifter på antalet emigranter från Norrbotten till Brasilien, men det beräknas vara mellan 700 och 1600 personer, varav 1000 av dessa var från Kiruna. Även människor från bland annat Älvsbyn, Jokkmokk, Tornedalen och Malmberget emigrerade till Brasilien. Det är värt 15 att nämna att det fanns en utvandring från Norrbotten med andra mål än Amerika, detta är dock inget som kommer undersökas vidare i denna uppsats då fokus ligger på Piteå vart den främsta emigrationen hade Amerika som mål.
1.4.2 Disposition
Beijbom, 1995, s 42
14
Groth, 1984, s 246
15
Uppsatsens disposition är följande: Kapitel två inleds med beskrivning av orsakerna bakom den svenska emigrationen till Amerika, detta för att lättare förstå undersökningsdelen och resultaten. Kapitel tre inleds med en kort beskrivning om situationen i Norrbotten under 1800- och 1900-talet för att sedan gå in på undersökningsdelen med tabeller över emigrationen under de tre valpar tidsperioderna. Kapitel fyra utgör en diskussion kring undersökningens resultat för att sedan avslutas med en sammanfattning av uppsatsen.
2. Bakgrund
Orsaker bakom utvandringen i Sverige
Det fanns en flera orsaker bakom den stora utvandringen från Sverige till Amerika. En av de stora avgörande faktorerna till att utvandringen ens var möjligt var de förbättrade kommunikationerna.
Utvecklingen av fartyg och järnvägar var en förutsättning för att själva resan var genomförbar och med de nya kommunikationsmöjligheterna kunde även emigrationspropaganda spridas. 16
Push-pull effekten
Den så kallade ”push-pull” teorin används inom migrationsforskning och syftar på förhållandena i hemorten jämfört med förhållandet i inflyttningsområdet. Svåra förhållanden i ens hemland/ort är ”push- faktorer” och kan vara låga löner, arbetslöshet, svält, naturkatastrofer eller brist på mark för jordbruk.
”Pull-faktorerna” är de förhållanden som anses som bättre i den ort eller det land man flyttar till. 17 I Sverige var förhållandena svåra och en kombination av svårt väder, dåliga skördar, brist på
jordbruksmark till den stora ökningen av befolkning och svält som följd av allt detta var en stark push- faktor. Men för att dessa faktorer ska vara nog starka för att genomgå en flytt krävs starka pull-faktorer.
Man lockades av Amerika och dess goda tillgång på jord, arbetstillfällen, högre löner än i Sverige, större politisk och religiös frihet, avsaknaden av en social överklass och individens möjlighet till att skapa sin egen framgång och rikedom. Vilhelm Moberg målar tydligt upp bilden om det långa övervägandet att 18 lämna hemlandet med sömnlösa nätter inför det svåra beslutet, trots den svåra situationen i landet var det inte ett beslut som togs hastigt och lustigt utan krävde stora övervägningar. 19
Jordbruket och nödåren
Det skedde stora ekonomiska och sociala förändringar i Sverige under 1800-talet, jordbruket utvecklades och industrier växter fram. Den industriella revolutionen kom relativt sent till Sverige och från 1870- talet och framåt utvecklades Sverige industriellt. I samband med att det svenska samhället
industrialiserades så började även urbaniseringen i landet, allt fler flyttade från landsbygderna in till
Graninger et al, 1971, s 5
16
Nationalencyklopedin, Artikel: push-pull-teorin
17
Graninger et al, 1971, s 7
18
Beijbom, 1995, s 24
19
städerna i hopp om ett bättre liv. Men trots urbanisering var Sverige länge ett jordbruksland och en bit in på 1900-talet försörjde sig omkring hälften av landets befolkning på just jordbruk. 20
När det blev så kallade nödår mellan 1867-1869 kan man se direkta samband mellan situationen i Sverige och den stora utvandringen. Vädret var så dåligt att bönderna knappt klarade sig. Det var dåliga skördesår mellan 1865 och 1866 vilket gjorde att man inte hade någon beredskap kvar för de kommande nödåren. År 1867 var sommaren så kort och torr att det knappt fanns något att skörda. Så gott som hela landet drabbades under nödåren, folk dog i följd av svält och 1869 slog dödlighetsantalet rekord med 2,2% av medelfolkmängden. 21
Befolkningsökning och urbanisering
Under 1800-talet började befolkningen öka kraftigt, både i Sverige och resten av världen. En av orsakerna till den stora befolkningsökningen i Sverige ska enligt biskop Tegnér ha varit ”freden, vaccinet och potäterna”. Efter att kriget mot Norge 1814 slutade i union mellan länderna varade en 22 lång fred för svenskarna. Potatisen blev en viktig näringskälla och smittkoppsvaccinets obligatoriska införande räddade mängder med liv. Bättre levnadsförhållanden leder till att fler klarar sig genom spädbarnsåren, familjerna växte och fler barn klarade sig till ungdomsåren. Detta i samband med den 23 industriella revolutionen gav bättre förutsättningar för befolkningen.
Men den stora befolkningsökningen var inte endast positiv. När befolkningen ökade i såpass rask takt blev det under 1800-talets första hälft svårt för befolkningen att klara sig på endast jordbruk,
arbetsmöjligheterna räckte helt enkelt inte till alla. Folk började söka sig till städerna och industrierna, men även där hängde inte industrialiseringen med befolkningsökningen. Som följd av detta hamnade de lägre ställda i samhället i kläm i form av arbetslöshet, fattigdom och social nöd. Drömmen om Amerika spred sig bland Europas befolkning och den stora befolkningsökningen kan därför ses som en av orsakerna till den stora utvandringen. 24
Religion
Att religiös förföljelse ska vara en av orsakerna bakom den svenska utvandringen är ett omdiskuterat ämne. I boken Utvandrarna målar Vilhelm Moberg upp bilden om emigration för trons skull. Den svenskamerikanske historikern George M. Stephenson ansåg att religiösa förhållanden var en stor orsak
Isaksson, 2004, s 12
20
Graninger et al, 1971, s 20
21
Graninger et al, 1971, s 12
22
Beijbom, 1995, s 14
23
Graninger et al, 1971, s 6
24
bakom den svenska emigrationen. Svenskamerikanske prästen Eric Norelius hade dock andra åsikter på ämnet, han ansåg att de ekonomiska orsakerna var de starkaste. 25
Profeten Erik Jansson från Biskopkulla i Uppland lade grunden för den så kallade ”Erik-Janssismen”, en väckelserörelse som brutit sig från statskyrkan. Jansson uppror mot stadskyrkan gjorde att hans
anhängare ansåg att utvandring var det enda alternativet för att slippa undan konventikelplakatets straff. Jansson tog med sin familj och flyttade till Bishop Hill i Illinois år 1846, dit den första 26
grupputvandringen anlänt tidigare samma år och mot slutet av året hade kring 400 av Janssons så kallade
”janssare” emigrerat till Bishop Hill. Mellan år 1846-1854 hade ca 1500 ”janssare” lämnat Sverige för Amerika. 27
År 1851 tvingades den förste baptistmissionären F. O. Nilsson att lämna landet, även J. E Forsgren som var den förste mormonmissionären landsförvisades. Mellan åren 1850-1910 ska kring 7000-8000 mormoner ha emigrerat för att undvika förföljelse. Även svenska baptister ska ha lämnat landet av religiösa skäl. 28
Ibid
25
Beijbom, 1995, s 30
26
Beijbom, 1995, s 102
27
Beijbom, 1995, s 30
28
3. Undersökningsdel
Situationen i Norrbotten samt Piteå landsförsamling och Piteå stadsförsamling under 1800-1900-talet
Även Piteå hade sin del av emigranter som flyttade till Amerika. Många levde fattigt och var beroende av jordbruket. Mellan åren 1867-1930 flyttade över 2500 personer från Piteå. 29
I Norrland var jordbruket och skogsbruket den största näringen och folket var beroende av det naturen hade att erbjuda. Utvecklingen av jordbruket var en förutsättning för Norrbottens utveckling.
Utvecklingen av jordbruket, skogsbruket, trävarvsindustrin, gruvdriften samt vattenkraften innebar stora möjligheter för Norrlands framtid. Trots det lämnade många Norrland och Piteå för ett nytt lovande liv 30 i Amerika.
3.1 Hur många emigrerade från Piteå till Nordamerika under perioderna 1867-1877, 1885-1985 och 1900-1910?
Som tidigare nämn förklarar Beijbom att ”massemigrationens högflodsmärken” är tidsperioderna 1868- 1872, 1880-1893 samt mellan 1901-1910 , vilket knyter an bra till de tre olika tidsperioder som 31
kommer att undersökas i denna uppsats. Stora skillnader mellan undandragen under dessa perioder jämfört med den tidigaste utvandringen ur Sverige till Amerika är att nu var majoriteten av de som emigrerade ensamma och inte hela familjer. 32
Folkmängden i Piteå stad var år 1899 2645 personer, varav 1134 var män och 1511 var kvinnor. I Piteå Landsförsamling var folkmängden år 1900 totalt 17647 personer, varav 9000 var män och 8647 var kvinnor. 33
Lundqvist, 1992, s 7
29
Groth, Östen, Norrbotten 1 - Ur Norrbottens historia, 1984, s 261-268
30
Beijbom, 1995, s 42
31
Ibid
32
Lundqvist, 1992, s 15
33
1867-1877
Totalt utvandrade 66 personer från Piteå landsförsamling och Piteå stadsförsamling mellan åren 1867-1877, varav 42 av dessa utvandrade till Nordamerika. Under samma tidsperiod utvandrade totalt 116 536 människor från hela Sverige till Nordamerika.
Totalt antal emigrerade varje år:
Källa: SCB Summariska Folkmängdsredogörelser
Antal män som emigrerade varje år:
Källa: SCB Summariska Folkmängdsredogörelser
Antal kvinnor som emigrerade varje år:
Källa: SCB Summariska Folkmängdsredogörelser
Majoriteten av emigranterna var män, endast 19% av de som utvandrade var kvinnor. Totalt sett var det relativt få som utvandrade mellan dessa år, endast 0,0003% av den totala utvandringen var från Piteå.
År 1867 1868 1869 1870 1871 1872 1873 1874 1875 1876 1877 Total t Anta
l
3 4 1 9 5 11 7 0 2 0 0 42
År 1867 1868 1869 1870 1871 1872 1873 1874 1875 1876 1877 Total t Anta
l
3 4 1 6 4 9 5 0 2 0 0 34
År 1867 1868 1869 1870 1871 1872 1873 1874 1875 1876 1877 Total t Anta
l
0 0 0 3 1 2 2 0 0 0 0 8
1860-talet var ett årtionde av missväxt i hela Norrland och det blev som värst mellan 1867-1868. En lång och kall vår 1867 följdes av en kall sommar med snö ändå in i juni månad, resultaten blev en sommar utan växt och en tidig höst med frost redan i juli. 34
Nödåren 1867-1868 påverkade hela landet och särskilt hårt drabbades norra Norrland, men trots detta är det relativt få som lämnade landet. Beijbom anser att det berodde på att den delen av landet inte hade emigranttraditioner sen tidigare samt att kommunikationerna var sämre där jämfört med de södra delarna av landet. Därför kan man se tydligare följder av utvandring i samband med nödåren i södra Sverige jämfört med Norrland. Många av de som utvandrade efter de första nödåren var anhöriga till de som redan emigrerat, genom kontakt med familjen hemma i Sverige spreds informationen om Amerika och fler fick upp ögonen för det nya landet. 35
Östen Groth skriver om nödåren i Norrbotten i boken Norrbotten 1 - ur Norrbottens historia. Groth förklarar att trots att det var nödår och befolkningen i Norrland svalt som följ så exporterade Sverige enorma mängder spannmål. Han påstår att den stora dödligheten och emigrationsvågen som var ett resultat av dessa nödår hade kunnat undvikas om skördarna hade fördelats annorlunda. 36
Jan Lundqvist skriver i boken Från Piteå till Piteo att det fanns en osäkerhet kring flytten till Amerika bland Piteborna, två personer som redan antecknats som emigrerade den 16:de respektive 30:de maj 1868 ska ha valt att stannat hemma istället. Lundqvist noterar även att de som utvandrat till Göteborg och Malmö under samma tidsperiod kan ha gjort flytten till Amerika från dessa städer istället, men det är svårt att veta. 37
Under dessa nödår bildades nödhjälpskommittéer som hade i uppgift att fördela spannmål och förnödenheter som både myndigheter och privatpersoner bidrog med för de som breddades hårdast.
Detta räckte dock inte till för att stoppa svälten. 38
Trots att det rådde svåra förhållanden i hela landet och norra Sverige drabbades hårdast under vissa perioder så är det ingen anmärkningsvärd mängd emigranter under denna tidsperiod. Det följer heller inte Sveriges mönster i stort med en drastisk ökning kring nödåren 1867-1868.
Groth, 1984, s 186
34
Beijbom, 1995, s 42-43
35
Groth, 1984, s 189
36
Lundqvist, 1992, s 11
37
Groth, 1984, s 187-188
38
1885-1895
Mellan 1885-1895 utvandrade totalt 215 personer från Piteå, varav 189 av dessa hade Nordamerika som destination. Under samma tidsperiod utvandrade totalt 46 252 personer från Sverige till Amerika.
Totalt antal emigrerade per år:
Källa: SCB Summariska Folkmängdsredogörelser
Antal män som emigrerade varje år:
Källa: SCB Summariska Folkmängdsredogörelser
Antal kvinnor som emigrerade varje år:
Källa: SCB Summariska Folkmängdsredogörelser
Även under denna tidsperiod var majoriteten av emigranterna män, men jämfört med perioden
1867-1877 var det en liten större del kvinnor som utvandrade: 27,5%. År 1885 var det dock bara kvinnor som lämnade Piteå för Amerika. 1800-talet var det decennium då utvandringen nådde sin höjdpunkt med 1887 som toppår i Sverige. Totalt ska 50 786 personer ha lämnat landet, varav 46 252 av dessa hade
År 1885 1886 1887 1888 1889 1890 1891 1892 1893 1894 1895 Total t Anta
l
3 10 56 25 11 18 18 36 10 0 2 189
År 1885 1886 1887 1888 1889 1890 1891 1892 1893 1894 1895 Total t Anta
l
0 7 47 16 7 11 13 24 10 0 2 137
År 1885 1886 1887 1888 1889 1890 1891 1892 1893 1894 1895 Total t Anta
l
3 3 9 9 4 7 5 12 0 0 0 52
Amerika som slutdestination. Samma mönster ser vi även i Piteå då totalt 57 personer lämnade landet 39 för Amerika. Jämfört med de andra åren i samma tidsperiod samt den första tidsperioden var det en väldigt stor skillnad och 1887 var tydligt ett toppår för utvandringen i Piteå. År 1887 var även det år då flest män utvandrade, medan 1892 var det år då flest kvinnor lämnade landet.
Bönderna hade det särskilt svårt under 1880-talet då spannmålspriserna sjönk som följd av import från andra länder. Den rådande jordbrukskrisen hör mycket troligt ihop med toppåren för emigration år 1887-1888. Samtidigt var industrialiseringen i full gång och många flyttade från landet in till städerna och till sågverksdistrikten i Norrland. 40
Under denna tidsperiod ökar utvandringen ur Piteå stort jämfört med förra tidsperioden samtidigt som den totala utvandringen ur landet minskar i jämförelse.
1900-1910
Totalt emigrerade 1158 personer från Piteå mellan år 1900-1910, varav 1023 av dessa emigrerade till Nordamerika. Från hela Sverige var det totalt 21 7134 personer som utvandrade till Amerika under dessa år.
Totalt antal emigrerade per år:
Källa: SCB Summariska Folkmängdsredogörelser
År 1900 1901 1902 1903 1904 1905 1906 1907 1908 1909 1910 Total t Anta
l
3 17 81 1 76 147 173 82 72 232 139 1023
Statistiska Centralbyrån https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2013/sa-paverkade-utvandringen-till-amerika-
39
sveriges-befolkning/
Beijbom, 1995, s 43
40
Antal män som emigrerade varje år:
Källa: SCB Summariska Folkmängdsredogörelser
Antal kvinnor som emigrerade varje år:
Källa: SCB Summariska Folkmängdsredogörelser
Tidsperioden 1900-1910 var den period av de tre undersöka som hade högst utvandring. Även andelen kvinnor som emigrerade ökade under denna tidsperiod då 44,3% av de som utvandrade var kvinnor. År 1900 var 2 av de 3 som utvandrade kvinnor och år 1908 var det lika många kvinnor och män, detta skiljer sig lite från tidigare undersökta år då det oftast är majoritet av män.
Under början av 1900-talet rådde återigen nödår i landet. Under sommaren 1901 var det fattigt med regn vilket resulterade i utebliven skörd, vintern som följde var lång och kall och våren 1902 var kall och långdragen vilket gjorde resulterade i ännu en dålig skörd. Groth skriver att ”svältvintern 1902-1903 blev den svåraste på årtionden för jordbrukare, inhysningar och backstugusittare i framför allt
inlandssocknarna.” Även om Piteå inte tillhörde inlandssocknarna så kan nödåren vara orsaken till att 41 Piteå år 1902 hade den då största utvandringen sedan det första toppåret 1887. År 1903 minskade dock utvandringen drastiskt, endast 1 person emigrerade det året, för att sedan nå högre mängder än tidigare.
I boken Från Piteå till Piteo av Jan Lundqvist har insändare samt texter ur olika tidsskrifter samlats.
Den 20:de februari 1902 stod det i Norrbottens-Posten att en norrländsk massemigration planerades till Kanada och om hur hemskt det är att folk fortsätter att flytta dit torts ”Kanadas ogästvänliga jord” samt ” När man erinrar sig de upprörande skildringar […] är det verkligen förvånansvärdt, att de kan lyckas att
År 1900 1901 1902 1903 1904 1905 1906 1907 1908 1909 1910 Total t Anta
l
1 17 60 1 55 101 118 52 36 178 90 709
År 1900 1901 1902 1903 1904 1905 1906 1907 1908 1909 1910 Total t Anta
l
2 0 21 0 21 46 55 30 36 54 49 314
Groth, 1984, s 222
41
fortfarande narra folk dit öfver”. Den kan vara så att en stor del av de som emigrerade från Piteå år 42 1902 faktiskt bosatte sig i Kanada, då folkmängdsredogörelserna endast har Nordamerika som destination så kan det innebära att Kanada var det främsta målet detta år.
I Norrbottens-Posten den 12:de mars 1903 publicerades följande text:
En väldig utvandring från Väster- och Norrbotten, säges vara förstående. Äfven från andra norrländska trakter utvandrar folket i mängd; det väntas att minst dubbelt så mycket folk som under fjolåret kommer att utvandra, och ändå gjorde sig detta år bemärkt genom en högre emigrantsiffra än under något af de närmast föregående 10 åren. 43
År 1903 utvandrade endast 1 person, året innan var rekordet dittills med 81 person och det förväntades alltså att dubblas till år 1904. Detta skedde dock inte, det uppstod en ökning från år 1903 till 1904 men det var först år 1905-1906 som det slog nya rekord och sedan igen under 1909-1910. Samtidigt höjdes priserna för biljetten till Amerika med 5 kr per person och emigrationen ökade trots varningar om att flytta till Amerika. 44
Bland dessa tidningsurklipp finns flertalet texter från tidigt 1900-tal som beräknar en ökning i
emigrationen och hur ”bättre tider” i Amerika är lockande för Piteborna. Det publicerades även en text i Norrbottens-Posten som beskrev en ökning bland män i värnpliktsåldern och den 13:de mars 1905 skrevs det att emigrationen minskat från Sverige överlag, men att emigrationen från Piteå fortsätter att stiga. I samma tidskrift publicerades texter om nödtiderna i Sverige och hur svenskarna i Amerika 45 samlat in pengar för att skicka hem till Sverige. 46
1907 publicerades en undersökning i Dagens Nyheter, utförd i Stockholm, som sedan sammanfattades i Norrbottens-Posten. Frågan som ställts var ”varför utvandrade ni?” Och omkring 300 svar hade visat på samma orsaker. Det var dyrt att leva i Sverige, det var överdrivna klasskillnader och de svåra
situationerna med naturliga tillgångar. Folk upplevde att de möttes med respekt i Amerika, oavsett vilken klass de tillhörde medan man som arbetare hade det tufft i Sverige.47
Lundqvist, 1992, s 8
42
Ibid
43
Ibid
44
Ibid
45
Lundqvist, 1992, s 16
46
Lundqvist, 1992, s 18
47
4. Slutsatser och diskussion
Uppsatsen första frågeställning frågar hur många som emigrerade från Piteå till Amerika. Summeringen av de tre tidsperioderna är följande:
- Mellan 1867-1877 utvandrade totalt 42 personer från Piteå till Amerika - Mellan 1885-1895 utvandrade totalt 189 personer från Piteå till Amerika - Mellan 1900-1910 utvandrade totalt 1023 personer från Piteå till Amerika
Den andra frågan som ställdes i uppsatsen var om det var fler män eller kvinnor som emigrerade. Genom undersökningen ser man att det var majoriteten män som utvandrade från Piteå till Amerika. Detta gällde för alla tre undersökta tidsperioder och det var endast ett fåtal år då det var lika mycket eller fler kvinnor som emigrerade än män.
En annan fråga som ställdes var vilka orsaker som låg bakom emigrationen från Piteå. Detta är precis som gällande resten av Sverige svårt att avgöra helt säkert, men många faktorer pekar på att det var nödår i form av dåliga skördar och svårigheter inom jordbruken som var en stor så kallad push-faktor.
Detta gäller dock ej för åren 1867-1869, trots att det rådde nödår i landet hade det ingen påverkan på emigrationen från Piteå dessa år. De svåra förhållandena i Sverige beskrivs återkommande som en avgörande faktor och man kan se ökning i emigrationen kring perioderna av nödår. Även flykt från värnplikt kan vara en anledning till att en stor del män emigrerade.
Sista frågan som ställdes till undersökningen var om emigrationen från Piteå skiljer sig mot den i Sverige i stort. Där är svaret både ja och nej. I flera fall kan man se stora likheter mellan utvandringen från Piteå och från hela landet, men under vissa perioder skiljer det sig. Exempelvis så beskrevs det i Norrbottens-Posten år 1905 hur emigrationen i landet överlag börjat avta medan det var stigande i Piteå.
Detta beror dels på att det var andra förutsättningar för utvandring från Piteå och Norrbotten överlag jämfört med Sverige i stort. Dels var inte kommunikationerna lika utvecklade i Norrland under den första stora emigrationsvågen och dels rådde andra förutsättningar för jordbruk i Norrbotten. Lundqvist
nämner även att vissa som tog ut sina utflyttningsbetyg i slutet av ett år gjorde flytten först året därpå, vilket kan göra att den årliga statistiken är missvisande. 48
Det finns självklart risk för viss felaktighet i statistiken. Som tidigare nämnt är den illegala utvandringen inte antecknad i utflyttningslängderna och där kan en stor del emigranter missats att räknas med i det totala. Vissa antecknades som utflyttade men ändrade sig och stannade kvar, medan vissa flyttade till andra städer för att sedan därifrån göra flytten över Atlanten.
Då undersökningen inte visar på stora skillnader från tidigare forskning kan vi anta att både statistiken och resultaten stämmer någorlunda och går i linje med den tidigare forskningen.
Sammanfattning
Denna uppsats syfte har varit att undersöka utvandringen från Piteå till Nordamerika, detta har gjorts med Statistiska Centralbyråns Summariska Folkmängdsredogörelser som grund för emigrationsstatistik.
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur många som emigrerade från Piteå till Amerika, om det var fler män eller kvinnor som gjorde det, vilka orsaker som låg bakom utvandringen i Piteå samt hur det skiljde sig jämfört med hela Sveriges utvandring. Genom att undersöka antalet emigrerade i Piteå jämfört med Sverige i stort har skillnader och likheter jämförts med slutsatsen att det finns både likheter och
skillnader. Precis som i resten av Sverige drabbades Piteå av nödår i olika omgångar vilket påverkade emigrationen.
Lundqvist, 1992, s 13
48
