Trygghetsutredning
Nytt stationsområde vid
Hagarondellen, Skanör
Sammanfattning
Vellinge kommun arbetar tillsammans med Skånetrafiken och Trafikverket för att utveckla busslinje 100 till en stomlinje och station Haga kommer då bli en viktig station för pendlare med bil och cykel. Ambitionen är att det ska vara en plats som ska
uppmana till hållbart resande samt att det ska vara en trygg och säker plats.För att trygghetsskapande åtgärder ska få en framskjuten roll i den fortsatta
samhällsbyggnadsprocessen på platsen har samhälsbyggnadsförvaltningen genomfört en analys av den gestaltning som ligger till grund för detaljplanen utifrån Tryggare Sveriges fyra principer för trygghet.
Platsen ligger i utkanten av Skanör och utgör entrén till Skanör och förslag till
gestaltning utgår från platsen, bl a bevaras den gröna känslan (träd, gräs och grus) och befintliga inslag som klippta lindar och häckar plockas in i förslaget. Nya
pendelparkeringar för bil placeras primärt öster om Storevångsvägen och sekundärt mellan Södra Sparvstyckevägen och Malmövägen. Cykelparkeringar placeras utmed cykelvägarna och intill hållplatsen på Storevångsvägen.
Ur ett trygghetsperspektiv finns behov att i fortsatt process bevaka siktlinjer och koppla samman de olika delarna för att öka den sociala kontrollen. Till exempel kan god placering av gångstigar, eventuella byggnader (cykelgarage) och inga parkeringar på aviga platser ge bättre överblickbarhet och smidiga rörelser. Belysning har en viktig roll och bör vara anpassad och koncentrerad till strategiska platser. Till förvaltningen av platsen är medskicket att en välskött plats som är förankrat i Skanörskänslan förebyggande mot framtida sabotage.
Innehåll
Sammanfattning ... 2
Inledning ... 4
Trygghet ... 4
Analysmetod ... 5
Ett stationsområde vid Hagarondellen ... 6
Beskrivning av platsen ... 6
Framtida utveckling ... 7
Framtida brukare ... 8
Resenären ... 8
Boende i närområde ... 9
Slutsatser ... 10
Medverkande ... 12
Inledning
Vellinge kommun arbetar tillsammans med Skånetrafiken och Trafikverket för att utveckla busslinje 100 till en stomlinje enligt konceptet bus rapid transit. Ambitionen är att göra kollektivtrafiken mer attraktiv och effektivare för pendlare. I Skanör kommer bussen få en ny körväg som innebär att station Haga bli viktig för pendlare med bil och cykel. Ambitionen är att det ska vara en plats som ska uppmana till hållbart resande samt att det ska vara en trygg och säker plats.
Fastigheten Skanör 2:1 vid Hagarondellen detaljplaneras för att kommunen ska kunna bygga om den befintliga hållplatsen och göra den till en attraktiv bytespunkt från bil och cykel till kollektivtrafik. Det är idag en hållplats i utkanten av tätorten som mycket väl kan kännas ödslig och uppmana till störningar.
Denna skrift är framtaget som en utredning (bilaga) till detaljplanen som syftar till att trygghetsskapande åtgärder får en framskjuten roll i den fortsatta
samhällsbyggnadsprocessen på platsen. Utredningen ska följa med i processen genom projektering och byggnation fram till användning och förvaltning av området.
Utredningen är framtagen av plan- och byggenheten i samarbete med tekniska enheten och kommunens trygghets- och säkerhetsutvecklare genom en analys av platsen.
Trygghet
Trygghet kan definieras som:
den känsla som utlöses när individen tolkar en fysisk miljös utformning och användning genom att sinnesintryck kombineras med egna erfarenheter såväl som med andra individers eller mediers beskrivningar av risken för att utsättas för brott eller hotfulla situationer.1
Detta ska inte förväxlas med begreppet säkerhet. Säkerhet är den faktiska risken att utsättas för brott och ordningsstörningar, medan trygghet är individens upplevelse av säkerheten eller risken så som definierat av t.ex. Trygghetskommissionen eller
Stiftelsen Tryggare Sverige. I denna utredning diskuteras åtgärder som både kan ha en trygghets- och en säkerhetsskapande effekt utan att dessa aspekter alltid skiljs åt.
Känslan av trygghet kan påverkas dels av den faktiska gestaltningen på platsen, olika rums och designelements utformning men också t.ex. av mediebevakning och sociala processer på eller i närheten av området. Det kan i sin tur leda till att faktiska
säkerhetseffekter uppstår. Alla som arbetar med dessa frågor, likväl som de som brukar platsen kan genom en ökad förståelse för frågeställningarna och de föreslagna eller genomförda åtgärderna bidra till att en plats både upplevs som tryggare och faktisk blir säkrare.
1 Boverket (2019) s.50
Stiftelsen Tryggare Sverige beskriver följande principer för trygghet i handboken BoTryggt 052:
• Ögon: överblickbarhet, befolka med mix av människor, verktyg – belysning, siktlinjer, undvik att skapa ”dolda fickor
• Skötsel: Ovårdade miljöer ökar vandalisering och otrygghet, bör hållas i gott skick, verktyg: Kontrollera och åtgärda
• Tydlighet: Gena och trygga gångstråk, gränsdragningar mellan enskilt och allmänt, Kunna läsa hur man ska bete sig på platsen, verktyg: symboliska gränser (ex. ändrad markbeläggning eller portal), skarpa gränser (ex. stängsel)
• Inbrottsskydd. Skyddet ska vara väl integrerat i byggnaden. Det krävs hållbara material och komponenter. Utforma detaljerna i skalskyddet noga, t.ex.
omslutningsytor, brytvinklar och placering av dörrar och fönster.. Undvik att markera skydd, eftersom det ökar otryggheten och kan provocera till brott och vandalisering. (Galler och larm är ofta nödlösningar.)
Analysmetod
Denna utredning baseras på en workshop som genomfördes inom processen för detaljplan med deltagare från samhällbyggnadsprocessen olika skeden, från det övergripande strategiska perspektivet ner till förvaltningsperspektivet. Syftet var att diskutera gestaltningen av det nya stationsområdet vid Hagarondellen för att lyfta och stärka trygghetsaspekterna. Målet är att utveckla gestaltningen och bygga in
trygghetsperspektiv i hela processen: Planering - Genomförande – Drift.
Deltagarna fick analysera gestaltningsförslaget som detaljplanen samrådshandling bygger på utifrån olika perspektiv. Resenären är den stora målgruppen med projektet men under detaljplanen samråd har det även uppmärksammats att närboende upplever störningar på platsen och därför valdes ett fokus även på boende i närområdet.
Analysen gick till så att deltagarna fick sätta sig in i sex fiktiva användare, tre resenärer och tre närboende och fundera över hur platsen upplevs och vad de i sin yrkesroll kan göra för att stärka platsen. Som stöd hade deltagarna Tryggare Sveriges principer för trygghet.
2 Polismyndigheten i Stockholms län 2005
Ett stationsområde vid Hagarondellen
Beskrivning av platsen
Platsen ligger i utkanten av Skanör och utgör entrén till Skanör, karaktären på platsen viktig att bibehålla. Skogskänslan är viktig som första upplevelse, framförallt
vegetationen mot Malmövägen. Grönt rum, under kronorna på stora tallar och lövträd.
Platsen erbjuder utblickar över den öppna betesmarken på Skanörs ljung.
Den befintliga hållplatsen och cykelparkeringarna på den östra sidan av
Storevångsvägen ligger mycket nära bostadsbebyggelsen. Cykelparkeringen är sliten och ofta finns det cyklar ställda utanför cykelställen.
Grönytan mellan Södra Sparvstyckevägen och Malmövägen är en grön buffert mellan bostadsbebyggelsen och den trafikerade infartsvägen. Grönytan har flera informella stigar, mycket tät vegetation samt ett fåtal parkeringsplatser.
Öster om Storevångsvägen ligger en gammal entreprenadyta och ett ställverk som idag inte används i samma utsträckning. Det är en öppen plats med hårt packad mark som delvis döljs från vägen av buskar och träd. Delar är en befintlig parkering och återvinningsstation och andra delar går inte att nå på grund av stängsel.
Framtida utveckling
Förslaget utgår gestaltningsmässigt från platsen, bl a bevaras den gröna känslan (träd, gräs och grus) och befintliga inslag som klippta lindar och häckar plockas in i förslaget.
Station Haga kommer att bestå av fyra hållplatslägen, pendelparkeringar för bil och cykel samt gångvägar. Huvudplats blir hållplatsläget och cykelparkeringen väster om Storevångsvägen som får en ny utformning med ny utrustning. Pendelparkeringen öster om Södervångsgatan blir den primära bilparkeringen och mellan Södra
Sparvstyckevägen och Malmövägen planeras en större cykelparkering en sekundär bilparkering och gångvägar mellan hållplatslägena.
Möjlig parkering utmed Åldermannens gata kan även användas som komplement till pendlarparkering. Utbyggnaden avser att byggas ut i etapper efter behov av framförallt bilparkeringar och planerad bilparkering utmed Södra Spavstyckevägen utförs därför i en senare etapp.
Framtida brukare Resenären
Viktigt att platsen blir bra för unga. Tänkt platsbildning vid cykelväg/cykelparkering kan bli en bra mötesplats men den riskerar också att bli tillhåll, som kan upplevas otryggt att passera. Eventuellt cykelgarage kan medföra dolda hörn som det finns möjlighet att gömma sig bakom.
Stationen ligger avsides med lite kontakt med omkringliggande bostäder, inga fönster eller annat som vetter ut mot platsen och kan bidra till social kontroll. Viktigt att parkering och hållplats knyts till och är synliga från vägar och gång- och cykelväg där människor passerar förbi.
Malmövägens hållplats är en utsatt plats, ensligt och biltrafik med hög hastighet intill.
Hållplatsläget vid Storevångsvägen har bättre förutsättningar för social kontroll, kontakt med en gata med lugnare trafik,
närhet till stråk där människor rör sig och större sannolikhet att människor uppehåller sig en stund vid hållplatsen.
Pendlarparkeringen öster om Storevångsvägen kan upplevas ödslig och avskild. Viktigt att denna knyts till gatan, genom överblickbarhet och möjlighet att röra sig från
parkering ut på gatan (flyktväg). Här bör inte finnas staket och buskskiktet bör röjas.
Belysning viktig även på och omkring parkeringen.
Parkeringen ligger i närheten av vandringsleder och ska kunna användas av personer som vill nå dessa. Viktigt att det även framöver finns en gen och säker koppling till fots mot dessa.
Kan vara stort flöde från parkeringen ut mot Storevångsvägen med bil under
pendlartider (framför allt morgon, till viss del eftermiddag). Fundera över ev konflikt med bussen och gående som korsar vägen på väg till/från sin bil.
För tryggheten på platsen viktigt att området upplevs omhändertaget, väl gestaltat och väl skött.
Eventuellt planera in plats för hämtning/lämning med bil av bussresenärer. Inte lämpligt stanna till vid hållplatsen på Malmövägen. Resenärer som hoppar av bussen där
kommer troligtvis ta sig till annan plats för att vänta på att bli upphämtade.
Kan behövas motivator för att locka över personer till att ta bussen från denna hållplats och även för att stärka platsen som en mötesplats som får fler människor att röra sig i området (kaffeförsäljning, hyra av elcykel/scooter…). Foodtrucks, cykelverkstad - möjliggöra byggrätter för diverse behov och verksamheter, både tillfälligt och mer permanent. Satsa på placemaking med evenemang och pop up verksamheter för att marknadsföra det nya stationsläget.
Boende i närområde
Korsning med Malmövägen och Södra Sparvstyckevägen kan upplevas osäker för de som rör sig i området, framför allt för barn och unga. Höga hastigheter framför allt på Malmövägen som av bilisten kan upplevas som en landsväg utan koppling till bostäder och stråk. Viktigt att tydliggöra gång- och cykelstråket över Malmövägen. Upphöjda cykelöverfarter med crosslight (belysning från sidan så att cyklist och gående syns) föreslås.
De som rör sig i området måste kunna känna sig trygga att ingen gömmer sig i
buskagen intill gång- och cykelvägen. Belysning och röjt buskskikt viktigt utmed hela gång- och cykelvägen, från Åldermannens gata i söder och norrut utmed
Storevångsvägen.
Viktigt att spara framför allt större träd och äldre tallar, för att bibehåll karaktären.
Rensa upp i buskskiktet för överblickbarhet. Effektbelysning i naturområdet för att lysa upp så att gående och cyklister på gång- och cykelväg, hållplats och parkeringar kan känna sig trygga.
Hållplatsläget vid Storevångsvägen kan bli en plats där människor som ska in till Malmö samlas. Gängbildningar kan upplevas skrämmande för personer som cyklar eller går förbi. Extra belysning vid hållplatsen, dock inte så mycket som vid tågstationer som kan ha motsatt effekt.
Boende vid hållplatsen kan uppleva en utsatthet om det finns möjlighet att se över planket från busshållplatsen. Tomterna vid hållplatsen ligger lite lägre än hållplatsen.
Tomterna rymmer idag en hel del grönska i den del som vetter mot hållplatsen, troligtvis på grund av att de boende velat avskärma sig från hållplatsen, skapa en upplevelse av avstånd. Viktigt titta vidare på utformningen av markområdet närmaste gränsen, så att detta inte blir en skräpig yta.
Eftersom platsen är relativt avskild finns en risk till cykelstölder. Viktigt att försvåra stölder. Möjlighet att låsa fast cykeln, ramlås, ska finnas. Kan ytterligare åtgärder vidtas för att försvåra, exempelvis hindra flyktvägen, såsom staket? Detta kan stå i konflikt med ett önskemål om att cykelparkeringen ska enkel att nå och att snabbt ta sig ifrån på väg hem.
Viktigt att cykelparkeringen är lätt att nå från Södra Sparvstyckevägen, via flera punkter.
Slutsatser
Utifrån övningen som utredningen bygger har följande punkter sammanfattats som viktiga att i arbetet med detaljplanen, genomförande och förvaltning av platsen:
• Tydliggör gång- och cykelstråket över Malmövägen. Upphöjd cykelöverfart med crosslight föreslås.
• Upphöjd cykelpassage på Södra Sparvstyckevägen.
• Belysning och röjt buskskikt viktigt utmed hela gång- och cykelvägen, från Åldermannens gata i söder och norrut utmed Storevångsvägen.
• Möjlighet att låsa fast cykeln, ramlås. Kan ytterligare åtgärder vidtas för att försvåra, exempelvis hindra flyktvägen, såsom staket?
• Spara äldre träd, för att bibehåll karaktären.
• Rensa upp i buskskiktet för överblickbarhet.
• Effektbelysning i naturområdet för att de som rör sig i området ska kunna känna sig trygga.
• Gångfartsgata med avvikande beläggning (för uppmärksamhet på oskyddade trafikanter) utmed delar av Södra Sparvstyckevägen och Östervångsvägen?
• Titta vidare på utformningen av markområdet närmaste gränsen, så att detta inte blir en skräpig yta.
• Viktigt att cykelparkeringen är lätt att nå från Södra Sparvstyckevägen,
• Tänkt platsbildning vid cykelväg/cykelparkering kan bli en bra mötesplats men den riskerar också att bli tillhåll, som kan upplevas otryggt att passera.
• Eventuellt cykelgarage kan medföra dolda hörn som det finns möjlighet att gömma sig bakom.
• Yta mellan parkering och Östervångsvägen; Här bör inte finnas staket och buskskiktet bör röjas. Belysning viktig på och omkring parkeringen.
• Gen och säker koppling till fots mot rekreationsområden.
• För tryggheten på platsen viktigt att området upplevs omhändertaget, väl gestaltat och väl skött.
• Möjliggöra byggrätter för diverse behov och verksamheter, både tillfälligt och mer permanent.
• Plats för hämtning/lämning med bil av bussresenärer
• Ytan för parkering söder om Södra Sparvstyckevägen är flexibel i detaljplanen, dvs om det behövs större cykelparkering än vad som är illustrerat kan
cykelparkeringen växa västerut in i det som
Medverkande
I framtagandet av detta dokument följande medverkat från tekniska enheten Anders Purcell, projektledare, Anders Cederhag gatuchef och Elisabeth Sundgren,
stadsträdgårdsmästare, från plan- och byggenheten Lisa Dieckhoff, planeringsarkitekt från kommunstaben Tina Larsen, trygghets- och säkerhetsutvecklare samt externa stöd Jonas Jiborn, landskapsarkitekt (Edge), Emma Olvenmyr, planeringsarkitekt (Krook &
Tjäder).
Litteratur:
Boverket (2019). Brottsförebyggande och trygghetsskapande perspektiv och åtgärder i samhällsbyggnadsprocessen (Rapport 2019:20). Karlskrona: Boverket.
Polismyndigheten i Stockholms län (2005). Bo Tryggt 05 – Handbok för brottsförebyggande och trygghetsskapande i bostäder och bostadsområden.
Vellinge kommun (2013). Översiktsplan 2010 med utblick mot 2050 – Vellinge vidgar vyerna. Vellinge:Tillväxtavdelningen.
