• No results found

Kulturnämnden Tid:

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Kulturnämnden Tid:"

Copied!
59
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kulturnämnden

Tid: 2020-03-24 kl. 17:00

Plats: Kulturhuset Multeum, Strängnäs

Gruppmöten före sammanträdet kl. 16.30 på Multeum.

Föredragningslista

Allmänhetens frågestund (i förekommande fall) Mötets öppnande

Upprop

Val av justerare

Ärende Beteckning

1. Föredragningslista, anmälan av övriga frågor

2. Öppet sammanträde

3. Förslag till syfte och definition,

mötesplatserna, diskussion KN/2020:13 Bifogas 4. Information från kulturchefen

5. Information från nämndens ordförande

6. Verksamhetsrapporter, information från enheterna

KN/2020:1, KN/2020:2, KN/2020:3, KN/2020:4

Bifogas

7. Team Ungdom, information 8. Kultur 20, information 9. Uttag ur Wåhlins fond för

minnesmärke, beslut

KN/2019:65 Bifogas

10. Uttag ur Wåhlins fond för konstnärlig utsmyckning av viadukter, beslut

KN/2020:11 Bifogas

11. Uttag ur Wåhlins fond för fortsättning av konstnärlig utsmyckning vid Långberget, beslut

KN/2019:64 Bifogas

(2)

Ärende Beteckning 12. Kriterier för kulturstipendier i

Strängnäs kommun, beslut

KN/2019:77 Bifogas

13. Remissvar - Förslag till program för Strängnäs kommuns arbete enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk, beslut

KN/2020:5 Bifogas

14. Ärendebalanslista Bifogas

15. Delegationsbeslut Cirkuleras på

sammanträdet

16. Meddelandeärenden Cirkuleras på

sammanträdet 17. Övriga frågor

Monica Lindell Rylén (S) Sara Löving

Ordförande Sekreterare

(3)

Rapport – Utredning mötesplatserna

KS/2019:120

Förslag att behålla definitionen:

”En mötesplats är en plats där människor möts och samverkar, och tillsammans bidrar till en social sammanhållning samt kreativitet och utveckling i

kommundelen.” (kultur- och fritidsnämnden 2016-02-23, § 4).

Utredningens förslag till syfte med mötesplatserna är att:

”Strängnäs kommun stödjer föreningsdrivna kommunala mötesplatser i de tre kommundelarna Mariefred, Stallarholmen och Åkers styckebruk för att:

- Ge medborgare möjlighet att växa genom delaktighet, kreativt medskapande och social samvaro över sociala, kulturella och åldersmässiga gränser.

- Ge medborgare, grupper av medborgare och civilsamhället tillgång till tillgängliga och trygga lokaler för gemensamma upplevelser, möten och dialog.

- Tillvarata engagemang och stärka samhörigheten i kommundelen. Det kan bidra till att utveckla lokaldemokratin, öka den upplevda tryggheten och attraktionskraften i kommundelen.”

(4)

Dialogmöte om mötesplatserna 2020 - sammanställning 2020

Möten hölls i biblioteken i Stallarholmen och Åkers styckebruk samt

församlingshemmet i Mariefred. Två gruppövningar med fokus på innehåll, syfte och driftsformer.

Efter sammanställningen av de annonserade dialogmötena kommer

sammanställning av två kompletterande möte på öppna förskolorna i Åkers styckebruk och Stallarholmen. På mötet i Mariefred fanns småbarnsföräldrar med bland ordinarie deltagare.

Frågorna

1. Vad är en mötesplats för dig?

Vad tänker du om det föreslagna syftet?

Saknas något för viktigt för att vi ska kunna skapa en möteplats för alla i kommundelen?

2. Vad har du för förväntningar på en kommunal mötesplats?

Vad kan den ge dig som kommuninvånare i din kommundel?

3. Vad kan en mötesplats tillföra orten och invånarna?

Hur kan den bidra till ökad gemenskap och lyfta orten?

4. Vad kan du eller din förening bidra med?

5. Kommunal drift eller föreningsdrivet? Fördelar och nackdelar.

Synpunkter gruppvis i bokstavsordning:

o Mariefred

• Stallarholmen

 Åkers styckebruk

Del 1 - Vad är en mötesplats för dig?

Topp 5-perspektiven i Mariefredsgruppen 1. En plats som skapar Vi-känsla

2. Plats för föreningar och nätverk utan lokaler. Särskilt med fokus på ungdomar

3. Måste vara tillgänglighet för ALLA! Nu exkluderas många.

4. Tillgänglighet – ska vara centralt belägen.

5. Tillräckligt stor lokal

o Ett ställe där alla i alla åldrar kan komma.

o Måste vara tillgänglighet för ALLA! Nu exkluderas många.

(5)

o Plats för föreningar och nätverk utan lokaler.

o Där det finns attraktioner, lokaler, fest, konsert, teater, barnverksamhet, musik, bio. Viktigt med en bredd!

o Kök och kafé är viktigt

o Tillgänglighet – ska vara centralt belägen.

o Möjligheter för ungdomar som inte är på fritidsgården eller med i föreningar. För kulturaktiviteter.

• Öppet för alla!

• Aktivt stöd för ungdomars aktiviteter – bara en lokal med nyckel räcker

• Möte mellan olika åldrar och generationerinte

• Information om mötesplatsen till alla nyinflyttade så de känner sig välkomna och får en möjlighet att snabbt komma in i gemenskapen på orten

• Medborgarkontor på mötesplatsen – som ett nav för alla men också nya på orten

 Det finns alltid grupper som hamnar utanför. Som inte har någon hemvist. Som inte är med i föreningslivet.

 Nu fungerar mötesplatsen (i Stallarholmen) som en plats för kulturaktiviteter. Det behövs en mångfald av uttryck. En bredd av aktiviteter. Fritid, idrott, motorungdom, och så vidare.

 Tillgänglig för alla (även för Lännabor).

Vad tänker du om det föreslagna syftet?

o Om lokaldemokrati – Politiker som lyssnar, tar in och är ärliga o Förstärk det lokala medinflytandet

o Syftet är ok att börja med. Kanske titta på det igen längre fram?

• Tillgänglig och trygg mötesplats är mkt viktigt.

• Syftet är ok.

 Det är svårt att säga emot. Det låter väldigt bra.

 Stärka samhörigheten – utveckla lokaldemokratin. Ser inte den kopplingen? Hur skulle det fungera? Hur utvecklar mötesplatsen lokaldemokratin? Vad betyder det? Beslutsmakt och ansvar för olika frågor.

 Upplevd trygghet. Har inte varit så tryggt i Åker. Där kan mötesplatsen bidra. Gränsöverskridande möten. Plats att vara på. Fler aktiviteter leder till trygghet. Se ”Lugna byn”- aktiviteter.

(6)

Saknas något för viktigt för att vi ska kunna skapa en möteplats för alla i kommundelen?

o Strängnäs kommun överst i syftesskrivningen– motsättning. Vi är ju kommunen!

o Vi kanske blir tre ggr så många i framtiden i Mariefred!

Övrigt

o Bra för skolverksamhet. (som inte har en aula idag) o Finns inga samlingslokaler i Mariefred.

o Saknas lokal på IP.

o Saknas stor lokal.

o Behövs inte medborgarkontor på mötesplatsen o Mopedburen ungdom måste också få något att göra

o Behov av en STOR aula! Saknas tillgänglig stor samlingslokal.

o Vi lever i en egoistisk tid – utveckla VI-känslan tillsammans: över generationsgränserna.

o Lokaldemokrati? Vi har valt politikerna. De ska lyssna på oss.

o Viktigt att politikerna lyssnar på medborgarna. Och arbetar med framförhållning.

o Medborgarkontorsfunktioner på mötesplatsen

 Häftigt att se fritidsgård och pensionärer som går på föreläsning. Se första stycket i utredningen.

Om Biohuset i Mariefred

o Stor nog? 150 platser. Nu 118 sittplatser.

o Vad kommer att behövas när Mariefred växer?

o Rotary behöver lokaler för att bjuda in ungdomar i olika projekt och satsningar. Då är det bra med Biohuset eller andra lokaler?

o Vi har bio för barn, nyblivna mammor, och så vidare.

o Kan bli mkt billigare än vad utredningen säger!

o SFAB har misskött huset. Q-märkt. Finns underhållsplan? Det behövs en långsiktig underhållsplan!

o Finns många kvaliteter i huset. Taklampan. Miljön i biosalongen är unik.

o Utredning efter utredning. Hur mycket har det kostat? Och nu frågar de oss vad de vill nu?

o Det generar missnöje, irritation!

o Det kan ni lösa själva i Mariefred!

o Biohuset i Mariefred är viktigt!

o Allt behöver inte ske på en gång! Gör saker och ting under årens lopp. Alla ska kunna komma in i huset.

o Biohuset har alltid varit en samlingspunkt. Det måste fortsätta.

o Biohuset till kommunstyrelsen istället för SFAB? Vad kostar egentligen driften? Ett sätt att få ner kostnaderna?

(7)

o Det finns mycket pengar att hämta. Boverket och andra instanser.

o Nu 15-16 föreningar aktiva i Biohuset.

o Nu fungerar det väldigt bra i Mariefred. Man kan fråga folk. Det finns bra kompetenser.

o Små lokaler bra för möten.

o Finns kök (kommentar: Vet ej om det menas att det är bra som det är eller om det behövs ett bättre kök.)

Grupp 2 - Vad har du för förväntningar på en kommunal mötesplats?

Topp 5-perspektiv enligt Mariefredsgruppen:

1. Samlingsplats för äldre och unga/ Generationer att träffas över intressegränser/ Möjlighet att få träffa andra åldrar

2. Kulturella aktiviteter och andra intressen

3. Öppen och tillgänglig för alla, tillgänglig för rörelsehindrade 4. Att den är långsiktig och engagerar alla

o Ett ställe att mötas, arrangemang, möten, o Kommunen och andra kan samla medborgare o Öppen och tillgänglig för alla

o Över åldersgränser o Glad över det man har

o Samarbeten kring framförallt lokaler med de tre mötesplatserna o Ökad synkronisering mellan mötesplatserna

o Annonsering av evenemang på olika platser o En plats för att hitta samarbeten, PRO i skolan tex o Att bion får fortsätta

o Att få veta vad som är på gång med mötesplatserna från kommunen o Att den är föreningsdriven

o Att föreningen som driver mötesplatsen samlar information och

kommunicerar vad som händer i huset och vad man kan vara delaktig i.

o Att den är långsiktig och att den får vara annorlunda mot de andra.

• Flytta medborgarkontoret till mötesplatsen för att få fler besökare och att kulturella aktiviteter och medborgerliga aktiviteter ska kunna samverka.

Mötesplatsen är mer öppet än biblioteket och en samlokalisering mellan mötesplatsen och medborgarkontoret skulle stärka bägge verksamheterna (Tankesmedjan synpunkter)

• Man önskar vara ekonomiskt och tekniskt självbestämmande ute i kommundelarna.

• Man är nöjd med lokalens utformning, men behöver en samordnad anordning av utrustning (i dagsläget verkar alla olika föreningar ha sin egen kaffebryggare, teknik osv.)

(8)

Topp 5-perspektiv enligt gruppen i Åkers styckebruk:

1. En blandning av grupper och åldrar

2. Många typer av verksamheter och bokningar 3. Att alla har/får tillgång

4. Fungerande grundservice – städ, tillgänglighet…

5. En tydlig person att vända sig till

 Flexibla lokaler

 Informationskanal – kontaktnät mellan kommundelarna och verksamheterna

 Synkroniserad verksamhet så folk kan förflytta sig efter intresse

 Dagens tidning borde finnas här

 Välkomnande för många människor

 Öppen plats att mötas på

 Öppen och kravlös verksamhet

 Utformat så att olika grupper kan ses samtidigt

Vad kan den ge dig som kommuninvånare i din kommundel?

o En plats att gå till för att träffas o Program

o Kultur, film, men den är inte tillgänglig o Ger en bild av Mariefreds föreningsliv

o Man önskar samverkan/bygga broar mellan olika föreningar.

 En social plats – en plats att bara kunna vara på

 Ett nav – medborgarkontoret borde ligga på mötesplatsen

Övrigt

o Vad har vi för lokaler i kommundelen?

o Finns det ytterligare lokaler som mötesplatsen kan använda?

o Samarbete mellan mötesplatserna o Kommunen kan annonsera aktiviteterna

o Mer kontakt mellan förningarna på mötesplatsen o Vad görs i huset? Vilka aktiviteter finns?

o Kommunikation om vad som händer på mötesplatsen

o Hur går en uppsökande verksamhet till? Hur når man nya målgrupper?

o Hur får man veta vilka föreningar som finns?

o Vet inte vilka föreningar som finns på mötesplatsen idag

o Arbeta långsiktigt och försiktigt och engagera alla fasta i huset för platsens vidare verksamheter

(9)

o Bioföreningarna har tillsammans över 200 medlemmar o Saknar information uppifrån

 Att den finns på fler platser än Mariefred, Stallarholmen och Åker

 Privat verksamhet såsom bröllop, dop och dans

 Olika förutsättningar ska inte behöva påverka varandra (alkohol tex)

 Möjlighet för föreningar som inte ”bor” i Åker

Om Biohuset i Mariefred

o Biohuset är fungerande men den behöver bli tillgänglig.

o Förnäm biosalong

o Viktigaste huset i Mariefred o Etablerat i människors sinnen

o Rum i olika storlekar, behöver inte störa varandra o Behövs hiss

o Tillgängligt för många redan idag.

o Rör inte för mycket.

o Biohuset fyller förväntningarna man kan kräva av en mötesplats

Grupp 3 - Vad kan en mötesplats tillföra orten och invånarna? Hur kan den bidra till ökad gemenskap och lyfta orten?

Topp 5-perspektiv enligt Mariefredsgruppen:

1. Demokrati

2. Kulturarena/ kulturscen 3. Främjar det sociala och hälsan 4. Arena för barn och ungdom 5. En kanal in i samhället

o En plats där olika åldrar kan träffas och utvecklas. Samtal mellan gammal och ung. Mer barn och ungdomar som engagerar sig.

o En mötesplats skulle kunna lyfta kulturen i Mariefred.

o En plats för Mariefredsandan som innehåller bevarandet av det gamla, historia, hus, kultur och historia.

o Mötesplatserna vi har hjälper till att främja andan och det fina.

o Viktigt för den demokratiska processen. Demokratisk funktion och kulturell funktion..

o Bra att mötas för ensamma. Viktigt i hälso- och social aspekt.

o Viktigt för nätverk mellan människor och engagemang tillsammans. Att ta hand om varandra på mötesplatserna.

o En punkt att få information, sällskap och fortsätta Mariefredstraditionen.

o Viktigt med en samlingsplats som inte är i Strängnäs.

o Kunna erbjuda nyinflyttade familjer med blandade åldrar någonstans att få information och träffa människor.

(10)

o Gemenskap som gynnar kulturen och det sociala.

o Ungdomar får ett alternativ till idrottsrörelsen. De vill inte bara idrotta.

o Varierade aktiviteter för våra ungdomar o Att Mariefred inte blir en sovstad.

o Kvalitet och tradition.

o Öppenhet, välkomnande demokrati -> en mötesplats kan bidra

• Träffas, gemenskap, trygghet

• Eldsjälar – stadga

• Lokaldemokrati, forum, dialog

• Tankesmedja

• Framtid – utveckla demokratin

• Samordna aktiviteter

• Känsla av att påverka till exempel översiktsplaner och annat

Topp 5 enligt gruppen i Åkers styckebruk 1. Generationsöverskridande plats 2. Kunskapsöverföring

3. Matgemenskap (Calle O) 4. Plats för aktivitet

5. Länna vill vara med

 Fiber finns i Folkets hus, hur kan det användas för att locka ungdomar?

 Åkers bergslag är en resurs!

 Kanotkungen är en resurs som man kan samarbeta med.

 Matlag – lustfylld måltid och gemenskap (för ensamma och andra)

 Matlagning för ungdomar i Folkets hus

 Experimentverkstad för unga – kemi, pyroteknik

 Plats för alla generationer

 Skapa engagemang

 UF-företagare – mötesplatsen en nod i Åker

 Plats för olika studieförbund att utveckla kursutbud lokalt

 Möten mellan unga och äldre – men lokalen är inte anpassade för sysselsättning för ungdomar

Övrigt

o Stärk biblioteket!

o Långsiktiga besked önskas. Det gynnar verksamhet, även PLATS för att veta förutsättningar för verksamhetens utveckling

o Viktigt att det finns mötesplatser i alla kommundelar

(11)

• ”Det känns som vi pratar sönder något som fungerar väldigt bra”

• ”Litenheten kan bli en styrka”

 Verksamhetsledaren kan vara en möjliggörare

 Kan Åker och Länna samarbeta om lokaler?

 Placeringen av fritidsgården

o Kommunen svek ungdomarna när man flyttade fritidsgården till skolan. Det fanns bättre alternativ.

o Hur många gånger kan man flytta ungdomarna/ska ungdomarna behöva flytta på sig??

Tankar om Biohuset

o Gamla hus ska man inte riva utan bevara. Fixa tillgängligheten.

o Huset har en gammal fin historia. Huset blev skänkt till Mariefredsborna och Mariefredsstad men tillhör nu Strängnäs kommun och det finns en rädsla att det inte ska tillhöra innevånarna längre.

o En fantastisk bio, teater, scen och akustik.

o Fint lutande golv så man ser allt. Moderna hus byggs inte så.

o Rädsla att växa ur Biohuset men det är större än man tror.

o Mariefred har en fin historia och Biohuset tillhör den.

o Var rädd om Mariefreds befintliga äldre, det unika så kallade Biohuset med väl etablerade aktiviteter

Grupp 4 - Vad kan du eller din förening bidra med?

Topp 5-perspektiv enligt gruppen (Mariefred):

1. Scen - musik och teater drar alla åldrar till mötesplatsen 2. Aktiviteter (Olika)

3. Samarbetet (mellan föreningarna)

4. Tillgänglighet (för alla åldrar och funktionsvariationer) 5. Ungdomar – kanske samarbete mellan IFK och fritidsgård o IFK till exempel kan bidra med fysiska aktiviteter

o Idrotten kan bidra med starkt ledarnätverk och samsyn – förening, föräldrar och barn/ungdomar.

o De olika föreningarna vill ha en god kommunikation och bidra med flerpartsaktiviteter som fyller mötesplatsen

o Föreningarna kan anpassa lokalerna mer för deras behov.

o De olika föreningarna bidrar med mångfald, vilket är bra när föreningarna är på samma plats.

o Musik (jazzföreningen)

o Bioverksamhet – dagfilmstudio, kvällsbio

(12)

o Möjlighet till snabb kontakt för individ eller förening som behöver hjälp eller stöd.

o IFK Akademi o E-sportanpassning

• Aktiviteter och gemenskap för äldre (PRO)

 Kunskap om orten, historisk kunskap (Hembygdsförening, Släktforskarfrämjandet)

 Aktiviteter för äldre (Hembygdsförening, Släktforskarfrämjandet)

 Samråd, remisser (Hålla möten om detta, spindel i nätet) – (Hembygdsförening, Släktforskarfrämjandet)

 Aktiviteter (för äldre) i cirkelverksamhet (bara medlemmar) – (PRO)

 Aktiviteter för icke förenings bundna personer (PRO)

Förslag på aktiviteter som andra kan göra?

o Skolan som använder sig av biosalongen samt scen o Föräldragrupper

• Qigong, stavgång, läsecirkel Västergötland, akvarellmålning, sittgymnastik, kortspel, bingo

 Kontaktnät

 Idéer och tips på hur man gör saker

 Personer som kan hjälpa till att rodda

 Film (eftermiddagar, kvällar) (Drömfabriken)

 Fritidsgården kan ordna LAN

Övrigt

o Bra för sociala grupper utanför idrotten

o Platsen kan samla föräldrar och skapa bättre kontakt mellan föräldrar ->

nätverk

• Lokal demokrati avseende mötesplatser

• Referensgrupper för idrott, barn och pensionärer mm.

• Önskemål att få hjälp med en ”buss” för transport av våra PRO- medlemmar till mötesplatsen

 Föreningsengagemanget är lågt/ har minskat i Åker

 Saknar att Länna inte är med?

 Folkets hus går inte längre att nyttja till arrangemang

(13)

Om Biohuset

o Biohuset fyller funktionen, styrelsen är aktiv, det är tillgängligt.

o Stödjer verksamhet som är där idag.

o Planritningen idag fungerar med verksamheten som är där.

o Stort engagemang att behålla huset som mötesplats.

o Bygg om i faser – allt behöver inte göras på en gång.

Del 2 Mariefred Grupp 1

Kommunalt eller förening?

Föreningar Strängnäs kommun Ej lokalt engagemang Driftas av en förening på

lokaldemokratiskt sätt. Kommunen ger bidrag föreningen ska bestämma vad som ska

göras Kommunen ska ställa resurser till

förfogande.

Verksamheten är föreningens totala

ansvar Underhållsplan och genomförande

En förening som måste hålla i

mötesplatsen. Central styrning

Lokalutformning (fullt mandat) Mentalt avstånd

Förlorar flexibiliteten i nyttjandet av lokalerna om kommunen driver platsen Kommunen har inte ”mariefredsandan”

det vill säga att alla hälsar på alla

Blir mindre flexibelt när man ska använda lokalerna

Kommunen ska tillgängliggöra lokalerna Investeringar

o Föreningsdrivet! Engagemangsdrivet.

o Gruppen vill att det ska vara FÖRENINGSDRIVET!

o Mariefredsanda: alla känner alla. Alla är tjenis med varandra.

o Hur regleras hyran för olika verksamheter?

(14)

o Underhållsplan har uteblivit

o Fundera över ägarskapet – kommunstyrelsen eller bolaget o Kommunen bestämmer om Q-märkning

Grupp 2

Kommunal drift / ansvar

+ -

Skalet, huset, underhåll, drift av huset Tröghet, byråkrati

Storstädning? Opersonligt

Risken med praktiska saker minskar

Kommunen blir ansvariga för

bemanningen, kontinuitet

Föreningsdrift / ansvar

+ -

Innehållet Det personliga ansvaret kan bli ett problem

Föreningarna städar själva Inte fastighetsägare. I sådant fall måste föreningen ha för mycket

specialkunskaper.

Städning borde kanske drivas av

föreningen. Kommer andra än äldre någonsin komma

in då föreningslivet har svårt med återväxt?

Föreningen blir personligt ansvariga. Kommer andra än äldre någonsin komma in då föreningslivet har svårt med

återväxt?

Alla föreningar bör vara representerade i mötesplatsföreningen

Det dagliga brandskyddet och tillgängligheten ska ligga på mötesplatsföreningen.

Det sociala kontaktnätet.

Förhållandet mellan kommunen, SFAB och förening idag är bra och rätt.

Grupp 3

Föreningsdriven

+ -

(15)

Innehåll Driften med t.ex. någon anställd på mötesplatsen

Risker:

o Eldsjälar tar ofta slut därför är det bra med kommunen som grund.

o Långa handläggningstider så föreningarna vet inte om dom får sina bidrag och det skulle gå ut över deras verksamhet. Det blir en osäker verksamhet om man inte vet ekonomin.

o Förväntan. Vad får man för service och utbud för skatten?

Kommunalt driven

+ -

Ekonomisktrygghet Stelbenta regler

Ansvar Långa handläggningstider

Risken med praktiska saker minskar

Grupp 4

Kommunalt driven mötesplats – fördel och nackdelar

+ -

Underhåll Långsammare kommunikation

Investeringar Mindre engagemang

Marknadsföring Mindre riktade aktiviteter Försäkringar

”Proffsigt”

Drift & ansvar

Föreningar Strängnäs kommun Kulturbidrag

Engagemang Huvudmannaskap fastighet

Kompetens Fysiska aspekter, städning, reparationer Styrelse som bollplank Fysisk tillgänglighet

Fylla mötesplatsen Brandsäkerhet, försäkringar Kommunalverksamhet Marknadsföring

o Olika föreningar kan gå samman för att driva mötesplatsen

(16)

o Kommunen kan också ha viss verksamhet i huset för att effektivera lokalen och beläggning

Stallarholmen

Grupp 1

Kommunalt driven

+ -

Stabilt och jämnare nivå ang ansvar Dyrt?

Standardiserat - dokumentation Risk att tappa ideella krafter Alla mötesplatser har samma teknik och

utrustning Risk för ökad byråkrati

Föreningsdriven

+ -

Nyckelperson, eldsjäl  Sårbart

Flexibelt Ad hoc

Flera föreningar driftansvariga Hög kostnad

Kommun och förening i samverkan

+ -

Följa upp vad som händer i Åker Bidrag minskar?

Standardisera utrustning på alla

mötesplatser  Det finns en prislapp för föreningar Samverkan ett måste Få föreningar deltar, medverkar i

mötesplatsen, kommer på dialoger mm Föreningar fixar aktiviteter och

kommunen ramverket Ökad administration Lära av varandra

• ”Kommunens organisation måste giftas med föreningslivets entusiasm”

Grupp 3

Föreningsdriven

+ -

Stort engagemang Är alla med?

Underifråndrivet Insyn?

Risk att det blir inskränkt

(17)

Kommun och förening i samverkan

+ -

Långsiktig stadga Insyn

Grupp 4

Kommunen och föreningar i samverkan:

+ -

Större engagemang med samverkan Alla avtal måste vara väldigt tydliga, annars kan slitningar uppstå

Resurserna utnyttjas bättre

Kommunen upplåter och ansvarar för ändamålsenliga lokaler

Föreningarna ansvarar för aktiviteter/verksamheten

Föreningsdriven mötesplats:

+ -

Stark lokal förankring Finansiering Monopolisering

Fastighetsdriven verksamhet med stark ekonomi

Kommunalt driven mötesplats:

+ -

En kommunalt anställd person som

”spindel i nätet” kan nog fungera bra, om den har stark lokal förankring.

Om mötesplatsen styrs från ”centralt håll” kan det motverka det lokala engagemanget och de frivilliga insatser som krävs för att verksamheten ska bli framgångsrik.

Övriga reflektioner/synpunkter:

• Byggnaden och ansvaret för den kan egentligen bara handhas av fastighetsägaren. Det krävs finansiell stabilitet och kunskap.

• Att överlåta ansvaret på föreningar kan innebära en risk – föreningarnas

”eldsjälar” kommer och går och kan inte axla ansvaret.

(18)

• Innehållet på mötesplatsen bör initieras och drivas av föreningar, intressegrupper, lokala förmågor m fl. Men organisatoriskt stöd kan behövas från kommunen.

Åkers styckebruk

Grupp 1

Föreningar Strängnäs kommun

Aktiviteter Huset kan vara kommunalt

Föreningarna är mer ideellt drivna och

engagerade Skötseln

Kommunen är ju inte tillgänglig på samma sätt på helgerna?

Bra med kommunansvar för lokaler, ljud och teknik! Scen & kulturproduktion mycket bra. Delat ansvar fungerar bra i Stallarholmen.

Risker och andra funderingar:

 Varför finns det inte café på mötesplatserna? Konkurrenssituation.

 LOU? Varför det? Blir det ett hinder för lokala föreningar att drifta en mötesplats?

 Är människor villiga att lägga in lika mycket volontärtimmar i en kommunalt driven verksamhet som i en föreningsdriven?

 Arbetsbeskrivningar. Vad ska göras eller inte göras på mötesplatserna?

Lika viktigt oavsett vem driftar mötesplatsen.

 Viktigt med lokal kompetens (scen, ljud, osv). Kommunen kan överföra kunskap.

 Kommunen är ju inte tillgänglig på samma sätt på helgerna.

 Föreningsdrivet kan innebära större ansvar. Tydligare avtal.

 Föreningar kan ha svårt att samarbeta och samverka. Vem ska göra vad?

Så många olika bollar att hantera. Var och en drar ju i sin tåt.

 Vem ska lösa detta? Svårt landskap!

 Att kunna säga nej, sätta gränser. Prioritera.

 Vilka är det som kommer och som inte kommer till mötesplatsen?

 Aktivitetsbaserat: beror på vilken aktivitet det är.

 Viktigt att ha bra och öppna personer som jobbar på mötesplatsen oavsett om det är föreningsdrivet eller kommundrivet.

 Ideellt engagemang från andra beroende på person, inte på driftsform (vem som är ”spindeln”)

 Arbetsbeskrivning lika viktig oavsett driftsform

(19)

 LOU = hinder för föreningsengagemang?

 Kunskapsöverföring är viktigt

 Aktiviteterna styr vilka som kommer oavsett driftsform

 Avtal = stöd, måste jobba med ”mjukvaran”, få alla att ta ansvar för huset/lokalerna

 Ortsutvecklare = något annat än mötesplatsen (infrastruktur, byggnation, kommunikationer…)

Grupp 2

Föreningar Strängnäs kommun

Aktiviteter Lokal

Städ Säkerhet

Delaktighet Transparens

Olika tankar om drift inklusive riskanalys

Föreningar Strängnäs kommun

Risk med kontinuitet Lokal underhåll (men renoveringsschema ska göras med föreningarna)

Mer generösa att arbeta obekväma tider Positivt med ansvar för ljus och teknik (kunskap krävs)

Eventuell konkurrens mellan föreningar?

(minus)

Vem gör vad? Uppdrag? Orka samarbeta.

Nog med att sköta sitt?

Grupp 3

Föreningar Strängnäs kommun

Kreativa idéer

Lokal, brandskydd, säkerhet, tillgänglighet Aktiviteter i lokalerna men kanske också

andra lokaler för verksamheter och aktiviteter med andra behov, eller utomhus

Ekonomi

Nycklar, bokningssystem Service

Spindel som samordnar och knyter ihop, möjliggör.

Husmöten

(20)

 Insyn i ekonomi, transparens i organisation och ledning. Inte toppstyrning och/eller för stor byråkratisk apparat.

 Lika tariffer för likställda lokaler (hyra) på de olika mötesplatserna.

 Viss kommersiell uthyrning kan få förekomma men merparten av lokalerna ska vara för föreningar och mötesplatsverksamhet.

 Inte likställt att pensionärsföreningar får hyresbidrag och andra föreningar måste själva betala hyra. Olika förutsättningar (som i Gula industrihuset)

Grupp 4

Föreningar Strängnäs kommun

Backar upp spindeln Spindeln i nätet – eftersom det är en kommunal plats (rätt person på rätt plats)

Ordna aktiviteter Lokalansvar

engagemang

Avlönar spindeln

Hade varit enklare med regler och så Stabilt med kommunen (drift och långsiktighet)

Kommunen är intresserad av det händer något i kommundelen

Alkohol Stela regler

Närvarande i Mariefred

Förtroendevalda, tjänstepersoner och (ca 70) medborgare som representerade olika intresseföreningar. De flesta hade koppling till mötesplats Mariefred idag.

Några kom från andra kommundelar.

Mötet hölls på församlingshemmet i Mariefred. Två gruppövningar med fokus på innehåll, syfte och driftsformer.

Närvarande i Stallarholmen

Förtroendevalda, tjänstepersoner och medborgare (cirka 20) som representerade olika intresseföreningar. Flera hade koppling till mötesplatsen i Stallarholmen idag. Flest äldre medverkande. Några kom från andra kommundelar.

Mötet hölls på biblioteket i Stallarholmen. Två gruppövningar med fokus på innehåll, syfte och driftsformer.

(21)

Närvarande i Åkers styckebruk

Förtroendevalda, tjänstepersoner och medborgare (cirka 20) som representerade olika intresseföreningar. Flera hade koppling till mötesplats Åker idag. Flest äldre men några i generationen förälder med barn i skolålder. Några kom från andra kommundelar.

Mötet hölls på biblioteket i Åker. Två gruppövningar med fokus på innehåll, syfte och driftsformer.

Kompletterande möten på öppna förskolor i Stallarholmen och Åkers styckebruk den 6 mars och 9 mars

Stallarholmen

Mellan fem och tio personer deltog i samtalet. De kommer och går beroende på barnens behov på platsen. Nämndordförande och en tjänsteperson var på plats.

Samlad bild:

Det var inte tydligt för de närvarande vad ortens kommunala mötesplats är. Gula industrihuset? ”Jaha är det där det är teater ibland?”

Anonym plats

Drömfabriken känner man till.

Efter att vi klargjort vad som är den kommunala platsen på orten:

Stallarholmen växer. Många barnfamiljer flyttar in.

Gula industrihuset är navet

För småbarnsföräldrar finns inget på mötesplatsen. Kyrkan har öppen förskola måndagar och fredagar.

Förväntningar Evenemang

Inte en festlokal med alkohol

Öppen för alla – också äldre och LSS

Fritidsgård? Barngrupperna fylls på och växer.

Lokal för möten med lokal förankring. Föreningar, vägföreningar och liknande.

Bättre och fler parkeringar

Hur kan mötesplatsen lyfta orten?

Kan sammanföra människor som kanske inte skulle träffas annars

Mötesplatsen driver orten framåt inom kultur men också hårdare frågor som vägnät och liknande.

Ett annat liv idag. Mycket pga alla eldsjälar.

Drömfabriken gör Stallarholmen trevligt

(22)

Förslag på aktiviteter

Kan initiera vuxensamverkan som ”föräldrar på stan”

Räddningstjänsten som är kommunal kanske kan ha aktiviteter kring HLR, säkerhet i hemmet och liknande

Farhågor och liknande synpunkter Måste vara tillgänglig för alla

Man måste veta vem man ska känna eller kontakta Det får inte bli en ”sekt”

Behövs mer och bättre marknadsföring

Är det någon som har tänkt på gruppen småbarnsföräldrar?

Kan lätt bli så att när man har mycket frihet, att man sätter sitt eget intresse först.

Åkers styckebruk

Intryck från samtal med fem föräldrar (2 fr Länna, 1 fr Snäs, 1 fr Mrfd, 1 fr Åker) på Öppna Förskolan, Åker-Länna församling 10 mars ang kommunala

mötesplatser. Nämndordförande och den lokala mötesplatssamordnaren var på plats.

Man har inte kännedom om VAD eller VAR de kommunala mötesplatserna är.

Inte vilka som är ägare/skapar förutsättningar eller vem som driver.

”Är det öppet och vad kan man göra där?”

Synpunkter

Ge mer information kring vad det är och hur jag som invånare kan delta/medverka/skapa aktiviteter.

Kostnad för aktiviteterna?

Vad händer i Länna skolan? Kan det skapas en mötesplats där? Får man låna den lilla idrottshallen?

(23)

1/2

Verksamhetsrapport, bibliotek, februari 2020

Viktiga händelser

Under februari har Multeum haft ”Våga vara” som tema.

Höjdpunkten var en extra färgglad sagostund under sportlovet där

dragqueenartisten Henrik Johansson läste sagor och delade ut önskeglitter på Multeum och Mariefreds bibliotek. Efteråt fick alla som ville klä ut sig. Projektet heter ”Bland drakar och dragqueens” och startade i Stockholm för tre år sen. Vår förhoppning är att de aktiviteter vi ordnar skapar positiva samtal. Normkritik och mångfald är två mycket viktiga delar i vårt arbete.

Flera ur personalen har varit i Flen på utbildning med tema ”barnkonventionen”

med barnrättsstrategen Monica Gustavsson Wallin och på ett utvecklingsmöte med Region Sörmland inför start av läsprojektet ”Shared reading”.

Alla bibliotek har uppmärksammat våra nationella minoriteter med utställningar och boktips. 6 februari var det Samernas nationaldag och 24 februari var det Sverigefinnarnas dag.

Övrigt

Vår socialbibliotekarie har varit på fikastund med Väntjänsten i Stallarholmen och berättat om Boken kommer-tjänsten och bytt ut böcker på äldreboendena.

Målet är att i år byta böcker ungefär var 6:e vecka. Socialbibliotekarien också deltagit på årets Inspirationsdag för länets läs- och kulturombud inom

äldrevården och LSS. En dag fylld med härliga tips för alla att ta med sig till sina arbetsplatser. De fick bland annat prova på poesigympa, träffa vårdhunden, höra körsång inom äldrevården och se föreställningen Fly me to the moon. Vi från biblioteken berättade om Boken kommer och Talböcker.

Vår IT-bibliotekarie har förenklat och klarspråksanpassat textburen information till låntagare i automatiska mejl, brev och i funktioner på webbplatsen, infört systematisk rensning av äldre och inaktuella låntagaruppgifter i

bibliotekssystemet och ökat tillgängligheten till två av våra e-tjänster (Landguiden och Alex) så att de är tillgängliga hemifrån via inloggning med personnummer och inte bara lånekortsnummer.

Det har varit ett antal möten, kommunikation och felsökande med vår leverantör kring det långdragna supportärendet att våra låntagare inte har tillgång till det e- medieutbud som vi bestämt att vi ska ha, på grund av ett fel i leverantörernas system.

(24)

2/2 Den 5 februari berättade kommunförfattare Magnus Utvik och

litteraturutvecklare Peter Björkman om kommunens Skriv om ditt liv-projekt under en programpunkt på Folk och Kultur i Eskilstuna. Peter Björkman berättade också om projektet för Föreningen Norden i Strängnäs.

Författaren och journalisten Jesper Bengtsson från Svenska PEN gästade Mariefreds bibliotek. Inbjuden av Vänortsföreningen Mariefred - Rheinsberg berättade han om Tucholskypriset, ett litterärt stipendium instiftat till minne av den tyskfödde författaren Kurt Tucholsky. Förhandsintresset för författaren Anna-Karin Palms besök var mycket stort och rådhussalen fylldes till sista plats.

Hennes föredrag handlade om Selma Lagerlöf och hade sin utgångspunkt i den nyutgivna biografin Jag vill sätta världen i rörelse. Åhörarna fick ta del av ett intresseväckande och synnerligen väl genomfört program.

Vänortsföreningen Strängnäs-Simanjiro-Loiborsoit presenterade sin verksamhet genom att visa fotografier på bibliotekets utställningsvägg.

BOOKwormsgrupperna i Mariefred har haft varsin träff där vi till den ena hade läst en lättläst version av Nils Holgersson. Gruppen diskuterade kring vilka platser han hade sett om han hade passerat Mariefred, därefter programmerades det med hjälp av en robot som fick åka runt och besöka alla platser.

Under februari hade Maria Natasja Baumert Pettersson utställning på Åkers bibliotek under rubriken ”Världen är bra liten”. Hennes dockhus med mycket möbler och miniatyrer var jätteintressant för många besökare.

Bengt Olsén, författare och konstnär har haft föredrag där han berättade om folkbildningshistoria och konstnärer i Sörmland.

Mycket barn besöker biblioteket på sagostunder (7 sagostunder med 82 barn under februari), på bokcirklar och med klassen när de byter böcker och får boktips.

På Stallarholmens bibliotek har det varit program för vuxna- skönsjungande Johanna Brun med egenkomponerad musik, samt vernissage

Stallarholmsfotografernas vårsalong, vilket drog mycket folk.

För barn- Anna från Mariefreds bibliotek och Veronica från Stallarholmens bibliotek spelade upp sagan Kocken och kungen för Stallarholmsskolans

förskoleklasser och fyra förskolegrupper. 74 besökare sammanlagt fördelade på två föreställningar. Föreställningen gick sedan på turné på alla bibliotek i kommunen.

På Sportlovet fick barn från fritidshemmet möjlighet att komma in på biblioteket för att testa på att programmera två olika robotar.

Towe Karlsson, Bibliotekschef

(25)

1/1

Verksamhetsrapport, kulturskolan, februari 2020

Viktiga händelser

Kulturskolans blåsarbetslag arrangerade ett endagsläger i Paulinska salen för Raketblåset och motsvarande ålder på blåsorkester från Arboga. Ungdomarna träffades och repeterade tillsammans, gjorde massor av olika roliga

musikrelaterade aktiviteter och dagen avslutades med gemensam konsert för familj och vänner.

Scenkonst Sörmland har använt Kulturskolans aula för skolteaterföreställningar, vilket vi alltid tycker är roligt. Det blir en gratis reklampelare, att hela skolklasser kommer till vårt hus och kanske blir nyfikna på verksamheten…

Övrigt

Februari och mars är förberedelsernas intensiva period. Flera stora konserter och produktioner repeteras och finslipas just nu. En del blir inte bara offentliga föreställningar utan ges även som skolföreställningar, naturligtvis gratis!

Efter sportlovet brukar vi erbjuda resterande lediga kursplatser för halva priset.

Så har vi gjort även i år och det har blivit en påfyllning, både på individuella kurser och i grupper. Just nu säger statistiken att vi har över 800 bokade

kursplatser, men då ska man veta att ganska många av dem är gratis. Vi erbjuder nämligen fritt deltagande i orkester, kör, ensemble och musikteori, eftersom vi anser att det ”tillhör” utbildningen när man går på en kurs i instrumentalspel.

Kalendarium:

15/3 kl 15.00 Mars(ch)konsert med Blåsorkestern. Thomas arena teater.

4/4 kl 16.00 Dans- och cirkusfestival ”FLOW”. Thomas arena teater. Samarbete med André Ekelbergs balettskola, Circus Le Fou och Kulturskolorna i Gnesta och Flen.

22/4 kl 19.00 Konsert i Stallarholmens bibliotek.

25/4 kl 15.00 Återträff för gamla och nuvarande medlemmar i Blåsorkestern. Konsert i Thomas arena sporthall.

Agneta Klingberg Rektor Kulturskolan

(26)

Verksamhetsrapport, fritidsgårdsenheten, februari 2020 Viktiga händelser

Under februari har en temakväll för vuxna kring ”psykisk hälsa” ägt rum i Stallarholmen. Det var nummer två i raden av totalt fyra kvällar som genomförs under våren i samarbete med bland annat kommunens trygghetssamordnare, polisen, kommunala och friskolor, kyrkan samt mötesplatserna.

I slutet av februari besökte fritidsgårdarna fritidsgårdsverksamheterna i Flen och Katrineholm. Syftet med besöket var att få utbyta idéer och tankar samt se andra kommuners verksamheter och lokaler.

På Mariefreds fritidsgård fortsätter de populära temaveckorna då personalen passar på att skapa en lekfull miljö. En märkbar skillnad i både besöksantal och inläggsinteraktioner på sociala medier har noterats under dessa veckor.

Fritidsgården i Åker börjar vänja sig vid sina nya lokaler och ser goda

utvecklingsmöjligheter för verksamheten. Det har kommit en del nya besökare vilket vi tror beror på att vi börjat med temaveckor. Fokus ligger fortsatt på utveckling av verksamheten och arbetet med den framtida gården. Ungdomarna har fått ge sina åsikter om de två alternativ som finns i form av plus- och

minuslistor. Flera husmöten har ägt rum och de olika aktörerna i huset börjar sakta men säkert att lära sig samexistera.

Strängnäs fritidsgård fortsätter arbeta för ett ökat samarbete med skolorna kring ungdomars allmänna välmående. Strengnäs tidning besökte fritidsgården för tidningens återkommande serie ”en timme hos” där de i bilder presenterar olika verksamheter runt om i kommunen. Under temaveckor har vi bland annat fokuserat på relationer samt uppmärksammat olika matkulturer.

Team Ungdoms populära onsdagskvällar på Multeum för ungdomar mellan 14 och 18 år fortsätter och har resulterat i en fin gemenskap och mycket bra samtal.

De har under de senaste veckorna lagt fokus på centrala Strängnäs och prioriterat platser som Präntaren och resecentrum. Samarbetet med Securitas, polis och ordningsvakter under kvällarna fungerar mycket bra. Under flera förmiddagar har Team Ungdom varit på plats i skolorna och upplever att deras närvaro har varit både behövd och uppskattad i uppehållsrum och korridorer.

(27)

2/2 Övrigt

Antal

kvällar Tjejer Killar Totalt Snitt

Strängnäs 20 194 377 593 30

Åker 19 105 284 389 21

Mariefred 17 112 127 243 15

Ulrika Klang /Fritidsgårdschef/

(28)

1/1 Verksamhetsrapport, scen och kulturproduktion, Feb 2020

Viktiga händelser

Under februari har vi påbörjat resan med att dela programbudgeten som går till konserter, teater, utställningar, dans, föredrag, författarbesök och mycket mer, i två delar. Hälften av de 280.000 kr som vi kunnat budgetera är öronmärkt för kulturprogram och aktiviteter för barn och unga och en andra halva är friare i sin målgrupp. Detta som ett led i att aktivt arbeta med barnkonventionen och att kunna säkerställa att vår prioritering ligger minst till hälften på barn och unga. Vi hoppas att kunna redovisa ett resultat av detta arbete under slutet av året.

Vår kultursamordnare, Annika Busch Palm, var delaktig på Folk och Kultur i Eskilstuna, som samlar kulturarbetare och kulturpolitiker från hela Sverige kring evenemang och kunskapsutbyte. Tillsammans med filmkonsulent från Scenkonst Sörmland höll hon ett föredrag om skolbio och filmverksamhet.

Övrigt

Bamse har spelat för fulla hus på teatern, Beatles-tribute bandet Beatus har tagit oss tillbaka till den moderna popmusikens rötter och många andra

kulturprogram och utställningar har ägt rum under februari.

Planeringen för Kulturdagen 2020 är i full gång och en ny omgång av

ungdomsfesten Dynamo som arrangerades i Ugglans Park i augusti förra året har börjat planeras. I år hoppas vi på att Strängnäs kommuns ungdomsråd (SKUR) och fritidsgårdarna tar en ännu mer aktiv roll och formar festen efter deras önskemål och behov och att vi står för arrangörsstödet.

Drömfabrikens teatersällskap gör en uppsättning varje år och i februari var det premiär för föreställningen Shirley Valentine. Förutom två föreställningar på mötesplatsen i Stallarholmen gästades även Multeum i Strängnäs och Biohuset i Mariefred. Kul att kunna erbjuda närproducerad teater. För att lösa tillgång på tekniker så har Drömfabriken tillsammans med scen & kulturproduktion jobbat för att skola in en lokal entusiast som tekniker.

Återigen vill vi slå ett slag för evenemangskalendern. Både för att arrangörer av kulturevenemang ska lägga in sina aktiviteter och för att det är här man kan hitta det digra utbud av kulturupplevelser som finns i vår kommun.

strangnas.se/evenemang Sprid det! Använd den!

Anders Lorentz Pantzar

Scen- och kulturproduktionschef

(29)

KN § 123 Dnr KN/2019:65-879

Medborgarförslag gällande minnessten över veteraner

Beslut

Kulturnämnden beslutar att

1. ansöka om ett uttag ur Wåhlins fond för att genom en konstnärlig utsmyckning skapa ett minnesmärke över veteraner.

Beslutsgång

Ordföranden finner att det bara finns ett förslag till beslut och att detta blir nämndens beslut.

Beskrivning av ärendet

Gunnar Österlund föreslår i ett medborgarförslag att Strängnäs kommun låter resa en minnessten över de FN-veteraner som har utbildats vid Södermanlands regemente P10 i Strängnäs.

Då det inte finns medel för att uppföra en minnessten inom Kulturnämndens budget föreslås nämnden att göra ett minnesmärke som en konstnärlig utsmyckning genom ett uttag ur Wåhlins fond. Under år 2020 är det flera konstnärliga utsmyckningar på gång och därför kommer konsten att upphandlas enligt LOU (Lagen om offentlig upphandling).

Placering av minnesmärket sker i samarbete med Teknik- och servicekontoret.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.

Övriga konsekvenser

Barnkonsekvens: medel som hade kunnat användas för utsmyckning riktade till barn och unga som t ex upplevelsestigen vid Långberget och graffitimålning tas ut för ett minnesmärke över veteraner.

Uppföljning

Rapport till kulturnämnden när verket är på plats.

Beslutsunderlag

Tjänsteutlåtande, 2019-11-14

Medborgarförslag Gunnar Österlund

Protokollsutdrag KFN § 54, 2018-12-18, Medborgarförslag gällande minnessten över veteraner

(30)

Handläggare Annika Busch Palm 0152-296 62

Kulturnämnden

Uttag ur Wåhlins fond för minnesmärke

Förslag till beslut

Kulturnämnden beslutar att

1. 350 000 kr uttas från Wåhlins fond för konstnärlig utsmyckning som ett minnesmärke över veteraner.

Beskrivning av ärendet

Kulturnämnden beslutade 2019-12-03 om att utta medel ur Wåhlins fond för en konstnärlig utsmyckning i form av ett minnesmärke över veteraner. Summan för den konstnärliga utsmyckningen bedöms till 350 000 kr.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

Medel uttas ur Wåhlins fond och medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.

Uppföljning

Kontinuerlig rapportering till nämnden sker.

Beslutsunderlag

Protokollsutdrag, KN § 123, 2019-12-03, Medborgarförslag gällande minnessten över veteraner

Beslutet skickas till SEB

Gunnar Österlund

Christer Hermansson Annika Busch Palm

Kontorschef Kultursamordnare

(31)

Handläggare Annika Busch Palm 0152-296 62

Kulturnämnden

Uttag ur Wåhlins fond för konstnärlig utsmyckning av viadukter

Förslag till beslut

Kulturnämnden beslutar att

1. 250 000 kr uttas från Wåhlins fond för konstnärlig utsmyckning av viadukter.

Beskrivning av ärendet

Vid Finninge/Fårhushagen finns det viadukter som är lämpliga för konstnärliga utsmyckningar i form av muralmålningar. Dessa viadukter är idag mörka och klottras i. De kan istället användas för vackra målningar i form av konst som dessutom skapar trygghet. Viadukterna fungerar som kopplingar mellan olika områden idag. I området finns också den nya lekparken Skogskullen och en fågelholksstig.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

Medel uttas ur Wåhlins fond och medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.

Övriga konsekvenser

Barnkonsekvenser: viadukterna används idag av barn för transport mellan områden som lekplats och idrottsplats. Att målning av viadukterna sker kommer att göra viadukterna trevligare att gå och cykla igenom ur ett barnperspektiv.

Uppföljning

Kontinuerlig rapportering till nämnden sker.

Beslutsunderlag Inga handlingar bifogas.

Beslutet skickas till SEB

Christer Hermansson Annika Busch Palm

Kontorschef Kultursamordnare

(32)

1. Viadukt vid Skogskullens äventyrslekpark

(33)

2. Viadukt mellan Lingonstigen och Svanvägen.

(34)

KN § 77 Dnr KN/2019:64 - 034

Motion om etablering av sagostigar i Strängnäs kommun

Beslut

Kulturnämnden beslutar att

1. genomföra en upplevelsestig för barn vid Långberget i Strängnäs,

2. ansöka hos SEB om att ta ut 420 000 kr ur Wåhlins fond för att genomföra steg 1 av upplevelsestigen som är en början och ett slut av stigen.

Yrkande

Björn Karlsson (SD), Catharina De Geer (KD), Donald Wedel (M), Henrik Mörner (M) och Göran Svärd (S) yrkar bifall till liggande förslag.

Beslutsgång

Ordföranden finner att det bara finns ett förslag till beslut och att detta blir nämndens beslut.

Beskrivning av ärendet

Catharina De Geer (KD) inkom under 2016 med en motion om att etablera sagostigar i Strängnäs kommun. Kulturkontoret har via en arbetsgrupp, där bland annat kommunens nuvarande konstnärliga rådgivare Pia Rystadius ingått, utrett frågan och har nu ett förslag på en etablering av en stig. I förslaget som tagits fram av arbetsgruppen har en ombearbetning skett från i motionen sagostig till att istället bli en upplevelsestig för barn. Upplevelsestigen kommer att bestå av olika typer av konstverk och är tänkt att finansieras via uttag ur Wåhlins fond.

Under 2019 föreslås ett uttag på 420 000 kr från fonden för att påbörja arbetet med stigen via en start och ett slut. Placeringen av stigen är vid en gångväg vid Långberget då det är det område som föreslagits i samarbete med teknik- och servicekontoret.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

Medel uttas ur Wåhlins fond och belastar således inte Kulturnämndens budget.

Övriga konsekvenser

En barnkonsekvensanalys har gjorts. Där har bland annat en workshop med 6-åringar genomförts. Upplevelsestigen rimmar väl med artikel 31 i

Barnkonventionen.

(35)

KN § 77 (forts.) Uppföljning

Under följande år beräknas fler uttag ur Wåhlins fond göras för att fortsätta arbetet med Upplevelsestigen.

Beslutsunderlag

Tjänsteutlåtande, 2019-04-29 Barnkonsekvensanalys, 2018-08-02

Motion, Etablering av Sagostigar i Strängnäs kommun, 2016-04-04 ______________________

Beslutet skickas till Catharina De Geer SEB

(36)

Handläggare Annika Busch Palm 0152-296 62

Kulturnämnden

Uttag ur Wåhlins fond för fortsättning av konstnärlig utsmyckning vid Långberget

Förslag till beslut

Kulturnämnden beslutar att

1. 1 200 000 kr uttas från Wåhlins fond för fortsättning av konstnärlig utsmyckning vid Långberget.

Beskrivning av ärendet

Strängnäs kommun avser att anlägga en ”konststig” i skogen vid Långberget, primärt riktad till förskolebarn. Initiativet till projektet kom via en motion från Catharina De Geer (KD).

En utgångspunkt för projektet är Artikel 31 i Barnkonventionen där barns rätt till vila, fritid, lek och rekreation samt det kulturella och konstnärliga livet fastslås.

Detta kopplas till idén om stigen som en stimulans av barns fantasi och rörelse.

Centralt är också lärandet – om naturen, hållbarhet, samhället, barns rättigheter med mera. Del 1 i stigen innebar också ett uttag ur Wåhlins fond och blir då starten på stigen i form av en skulptur av konstnären Eva Fornåå som ska vara på plats för invigning 3 juni 2020. Detta uttag avser del 2 som ska vara mer

omfattande och blir en offentlig upphandling. När en konstnär efter

upphandlingsprocessen sedan väljs ska konstnären ha 1 år på sig att arbeta med projektet framför allt i samarbete med barn. I den uttagna summan ska kostnader för konstnärlig rådgivare, skyltar, allt material för konstverk, alla monteringar och transporter och ersättning till konstnär rymmas.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

Medel uttas ur Wåhlins fond och medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.

Övriga konsekvenser

Barnkonsekvenser: den konstnärliga stigen är framför allt gjort med tanke på barn som också inkluderas i arbetet och stämmer väl med artikel 31 i

Barnkonventionen.

Tillgänglighetskonsekvenser: Stigen är tillgänglig för rullstol, rullator och barnvagn. Även konstverken ska placeras med tanke på tillgänglighet.

Miljökonsekvenser: Miljökonsekvenser beaktas i arbetet med stigen.

(37)

Uppföljning

Kontinuerlig rapportering till nämnden sker.

Beslutsunderlag

Protokollsutdrag, KN § 77, 2019-05-21, Motion om etablering av sagostigar i Strängnäs kommun.

Beslutet skickas till SEB

Catharina De Geer

Christer Hermansson Annika Busch Palm

Kontorschef Kultursamordnare

(38)

KN § 91 Dnr KN/2019:77-091

Inrättande av kulturstipendier

Beslut

Kulturnämnden beslutar att

1. kulturstipendier åter ska utlysas från och med 2020 för att

uppmärksamma förtjänstfulla kulturella insatser i kommunen med ett totalbelopp på maximalt 50 000 kr per år som ska tas av nämndens befintliga budget.

2. kulturkontoret får i uppdrag att ta fram kriterier för vidare beslut i kulturnämnden för Strängnäs kommuns kulturstipendier.

Yrkanden

Ordförande Monica Lindell Rylén (S) yrkar på ett tillägg i att-sats 2:

kulturkontoret får i uppdrag att ta fram kriterier för vidare beslut i kulturnämnden för Strängnäs kommuns kulturstipendier.

Björn Karlsson (SD) yrkar bifall till liggande förslag med tillägg.

Beslutsgång

Ordföranden frågar nämnden om de kan besluta enligt liggande förslag med ordförandens tilläggsyrkande och finner att detta blir nämndens beslut.

Beskrivning av ärendet

Strängnäs kommun delade ut kulturstipendier 1987-2007. Medel togs från den så kallade kulturfonden. Men pengarna tog slut och sedan dess har inga stipendier fördelats för att uppmärksamma viktiga kulturella insatser i kommunen.

I Kulturpolitiskt program för Strängnäs kommun, som antogs i

kommunfullmäktige 2018-06-19, står det att kommunen vill ”inrätta kulturpris och stipendier för att uppmuntra aktörer inom kulturlivet”. Det är en prioriterad del i handlingsplanen för det kulturpolitiska programmet som finns i

Verksamhetsplan 2019-2021 för Kulturnämnden.

Syftet med Strängnäs kommuns kulturstipendier är att stödja och uppmuntra förtjänstfulla insatser inom olika kulturella områden. Musik, konst, teater, dans, konsthantverk, litteratur, med mera. Stipendierna kan delas ut till en person, grupp eller organisation, som är eller har varit bosatt/ verksam i Strängnäs kommun. Stipendierna kan också delas ut till en person, grupp eller organisation som i någon form har gjort en betydande kulturell insats för eller i Strängnäs

(39)

Maximalt 50 000 kr per år kan nyttjas till kulturstipendier och ska tas inom den befintliga budgeten för nämnden. Kulturkontoret får i uppdrag att ta fram kriterier för kulturstipendierna.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen Kulturstipendierna ska finansieras inom nämndens ram.

Övriga konsekvenser

Beslutet medför inga övriga konsekvenser.

Uppföljning

Ingen uppföljning krävs.

Beslutsunderlag

Tjänsteutlåtande, 2019-08-13

Kulturpolitiskt program 2018-2021, KFN/2017:215-003 Verksamhetsplan 2019-2021 för Kulturnämnden

______________________

Beslutet skickas till

Kommunstyrelsen för kännedom

(40)

Handläggare Annika Busch Palm 0152-296 62

Kulturnämnden

Kriterier för kulturstipendier i Strängnäs kommun

Förslag till beslut

Kulturnämnden beslutar att

1. anta kriterierna för kulturstipendier i Strängnäs kommun Beskrivning av ärendet

Kulturnämnden beslutade 2019-09-24 att kulturstipendier åter ska utlysas från och med 2020 för att uppmärksamma förtjänstfulla kulturella insatser i

kommunen med ett totalbelopp på maximalt 50 000 kr per år som ska tas av nämndens befintliga budget.

Syftet med Strängnäs kommuns kulturstipendier är att stödja och uppmuntra förtjänstfulla insatser inom olika kulturella områden: musik, konst, teater, dans, konsthantverk, litteratur, med mera. Stipendierna kan delas ut till en person, grupp eller organisation, som är eller har varit bosatt/ verksam i Strängnäs kommun. Stipendierna kan också delas ut till en person, grupp eller organisation som i någon form har gjort en betydande kulturell insats för eller i Strängnäs kommun.

En beredningsgrupp bestående av kulturchef, kultursamordnare, nämndens presidium och en representant från SKUR (Strängnäs kommuns ungdomsråd) föreslår stipendiater efter allmänhetens förslag och egna förslag. Kulturnämnden beslutar om stipendiater.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen Kulturstipendierna finansieras inom nämndens ram.

Övriga konsekvenser

Vid utnämning av stipendiater ska jämställdhet, barnkonsekvenser, miljöaspekter och tillgänglighetskonsekvenser beaktas.

Uppföljning

Ingen uppföljning krävs.

Beslutsunderlag

Protokollsutdrag, KN § 91, 2019-09-24, Inrättande av kulturstipendier

(41)

Beslutet skickas till -

Christer Hermansson Annika Busch Palm

Kontorschef Kultursamordnare

(42)

Beslutad: 2020-03-24 § xx

Myndighet: Kulturnämnden

Diarienummer: KN/2019:77-091

Ersätter: -

Gäller för: Kulturnämnden

Gäller fr o m: 2020-03-24

Gäller t o m: Tillsvidare

Dokumentansvarig: Kulturkontoret

Uppföljning: Vid behov

Kriterier för kulturstipendier i Strängnäs kommun Stipendiesumman är max 50 000 kr per år som tas av medel avsatta i Kulturnämndens budget.

Stipendiesumman kan delas på ett flertal stipendiater eller tillfalla en stipendiat. Kulturnämnden kan också bestämma sig för att inte utdela stipendier då det saknas lämpliga kandidater.

Syftet med stipendierna är att de utdelas till person/grupp eller

organisation verksam i kommunen eller som på annat sätt har eller har haft anknytning till Strängnäs kommun för förtjänstfull verksamhet inom kulturområden så som dans, design, film, folkbildning, foto, konst,

kulturarv, litteratur, musik och teater.

Anmälan görs på kommunens hemsida och man kan själv anmäla sitt intresse för att få stipendiet. Man kan nominera annan

person/grupp/förening och beredningsgruppen kan också utse kandidater.

Utannonsering: Senast 1 månad innan sista datum ska stipendiet utlysas i sociala medier, hemsida och andra möjliga kanaler.

- Den sökande ska vara bosatt i kommunen eller på annat sätt ha eller ha haft anknytning till kommunen.

- Personen/organisationen/gruppen ska ha sin verksamhet inom kulturområden så som dans, design, film, folkbildning, foto, konst, kulturarv, litteratur, musik och teater.

- Personen/gruppen/organisationen ska ha gjort något förtjänstfullt

inom kulturområdet som förtjänar att uppmärksammas genom ett

stipendium.

(43)

- Till ansökan ska bifogas intyg och andra handlingar av relevans för ansökan. Vid nomineringar ska ansökan följas av särskild

motivering.

- Vid utnämning av stipendiater ska jämställdhet, barnkonsekvenser, miljöaspekter och tillgänglighetskonsekvenser beaktas.

Beredningsgrupp: kulturnämndens presidium, 1 representant från ungdomsrådet, kulturchef och kultursamordnare. Beredningsgruppen får själva föreslå stipendiater. Beredningsgruppens medlemmar får inte föreslå eller delta i beslut som innefattar släktingar eller föreningar där de själva är medlemmar eller på annat sätt kan anses vara jäviga.

Beslutsfattare: Kulturnämnden beslutar om kulturstipendiater efter

förslag från beredningsgruppen.

(44)

KS § 290 Dnr KS/2019:609-003

Program för Strängnäs kommuns arbete enligt lagen

(2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk

Beslut

Kommunstyrelsen beslutar att

1. remittera förslag till program för Strängnäs kommuns arbete enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk till barn- och utbildningsnämnden, kulturnämnden, miljö- och samhällsbyggnads- nämnden, socialnämnden, teknik- och fritidsnämnden, överförmyndar- nämnden, rådet för attraktionskraft, rådet för funktionshinderfrågor, rådet för seniorfrågor, Strängnäs kommuns ungdomsråd (SKUR),Finska föreningen i Åkers styckebruk och Strängnäs romska ideella förening.

2. remissvaren ska ha inkommit till kommunstyrelsen senast 2020-03-27.

Yrkanden

Maria Nerby (C), Monica Lindell Rylén (S), Catharina De Geer (KD) och Björn Karlsson (SD) yrkar bifall till liggande förslag.

Beslutsgång

Ordföranden finner att det endast finns ett förslag till beslut och att detta blir kommunstyrelsens beslut.

Beskrivning av ärendet

I syfte att stärka rättigheterna för de nationella minoriteterna och skydda deras språk och kultur är kommuner sedan 1 januari 2019 skyldiga att ta fram mål och riktlinjer för sitt aktiva arbete enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Detta styrdokument ska på begäran kunna lämnas ut till Länsstyrelsen i Stockholm och Sametinget som är uppföljningsmyndigheter för minoritetspolitiken i Sverige.

Uppföljningsmyndigheterna har identifierat fyra faktorer för framgångsrikt arbete med att skydda och främja de nationella minoriteternas rättigheter: att arbetet har tydliga mål, att arbetet är förankrat i den politiska ledningen, att det finns ett fungerande samråd med de nationella minoriteterna, samt att det finns en samordnande funktion för arbetet i tjänstemannaorganisationen. Förslaget till program för Strängnäs kommuns minoritetspolitiska arbete utgår från dessa framgångsfaktorer. Intervjuer och kontakter med en mängd olika verksamheter inom förvaltningen och ett välbesökt samrådsmöte med nationella minoriteter har gett en bild av hur Strängnäs kommun idag arbetar med att stärka

rättigheterna för de nationella minoriteterna, som ligger till grund för förslaget till program.

(45)

ansvaret för frågorna inom den kommunala organisationen. Programmet ska bidra till att skapa långsiktighet och kontinuitet i arbetet med de nationella minoriteternas rättigheter. Det minoritetspolitiska arbetet bidrar till att uppfylla Strängnäs kommuns vision: ”Tillsammans och med invånarnyttan i fokus, skapar vi framtidens hållbara kommun i hjärtat av Mälardalen”.

Eftersom programmet ska gälla för alla nämnder och förvaltningen föreslår kommunstyrelsen att förslaget till program sänds på remiss till samtliga nämnder med undantag av valnämnden, som inte har några inplanerade möten under 2020. Vidare föreslår kommunstyrelsen att remissen skickas till kommunens samtliga rådgivande organ. Då framgångsrikt minoritetspolitiskt arbete bygger på fungerande samråd med de nationella minoriteterna, föreslås även de två

föreningar som organiserar nationella minoriteter som finns i kommunen - Finska föreningen i Åkers styckebruk och Strängnäs romska ideella förening - få programmet på remiss. Svaret på remissen ska vara kommunstyrelsen tillhanda senast den 27 mars 2020.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.

Övriga konsekvenser

Ett stärkt minoritetspolitiskt arbete kommer att bidra till att uppfylla kommunens vision. Med hjälp av ökade kunskaper om de nationella minoriteternas situation i Strängnäs skapas en hållbar kommun med hög livskvalitet för alla invånare. Det minoritetspolitiska arbetet ger kommunen förutsättningar att utveckla en ännu bättre kommunal service och det är en del i kommunens aktiva arbete med social hållbarhet i enlighet med Agenda 2030.

Uppföljning

Ingen uppföljning krävs.

Beslutsunderlag

Tjänsteutlåtande, Förslag till program för Strängnäs kommuns arbete enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk, 2019-11-21

Förslag till program för Strängnäs kommuns arbete enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk, 2019-11-22

(46)

Beslutet skickas till

Barn- och utbildningsnämnden Kulturnämnden

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Socialnämnden

Teknik- och fritidsnämnden Överförmyndarnämnden Rådet för attraktionskraft Rådet för funktionshinderfrågor Rådet för seniorfrågor

Strängnäs kommuns ungdomsråd (SKUR)

Finska föreningen i Åkers styckebruk (Åkerin Suomi-Seura) Strängnäs romska ideella förening

References

Related documents

6 § 1 Statsbidrag enligt denna förordning lämnas, i mån av tillgång på medel, till regionerna i Dalarnas län, Gävleborgs län, Jämtlands län, Jönköpings län,

3 § 2 Kommuner och regioner ska informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter och det allmännas ansvar enligt denna lag och de före- skrifter som denna

Borlänge kommun Borås kommun Degerfors kommun Dorotea kommun Enköpings kommun Fagersta kommun Finspångs kommun Gislaveds kommun Gävle kommun Göteborgs kommun

Borlänge kommun Borås kommun Degerfors kommun Dorotea kommun Enköpings kommun Fagersta kommun Finspångs kommun Gislaveds kommun Gävle kommun Göteborgs kommun

Kommuner och regioner som gett nationella minoriteter möjlighet till inflytande och delaktighet i arbetet med minoritetspolitiska mål och riktlinjer... Kommuner och

Institutet för språk och folkminnen (ISOF) ska i årsredovisningen för 2018 särskilt redovisa hur medlen från anslag 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter har använts för

Syftet med denna fokusgruppsintervjun är att få kunskap om vilka erfarenheter kommunala och landstingskommunala tjänstemän har av arbete med att ge natio- nella minoriteter

Länsstyrelsen har under året utbetalat 400 000 kr vardera till Sverigefinländarnas delegation och Svenska tornedalingarnas riksförbund (STR-T) för att stärka sverige- finnars