Statistik från
sametinget februari 2011
Statistik över renslakt
för höstperioderna 2006–2010
Layout: Norrfolket i Kiruna AB 03.2011
I denna utgåva visas statistik över renslakt för höstperioderna och med höst menar vi perioden juli till och med november. Statistik är ett levande material och det beror på att det kan komma in kompletteringar från slakterierna. Merparten av redovisningarna för hösten 2010 bedöms vara med i denna utgåva.
Extra statistik
Siffrorna för december månad kommer med denna gång. Vi har lagt in den informationen i slutet av broschyren. Sammanfattningsvis har slakten för juli–december minskat något jämfört med före- gående år.
Hör gärna av er om ni har synpunkter eller frågor.
Isabella Nutti
Samordnare för pristillägg/företagsregister telefon 063 - 15 08 50
mobil 070 - 666 22 72
e-post isabella.nutti@sametinget.se Rickard Doj
Projektledare Statistik samiskt näringsliv telefon 063-15 08 76
mobil 070-651 08 76
e-post rickard.doj@sametinget.se
Statistik över renslakt för
höstperioderna 2006–2010
Antalet slaktade renar
I nedanstående tabell redovisas utvecklingen av slakten.
Diagram 1: Antalet slaktade renar juli-november för höstperioderna 2006–2010.
Trenden för hösten 2010 är att renslakten ökat markant sedan hösten 2009. Denna ökning behöver inte betyda att slakten för hela säsongen ökat utan beskriver att slakten för perioden juli–november varit hög.
Utveckling per kg och djurslag
Nedan visas antal kg per djurslag. Slakten i kg räknat har ökat med 31 % om man jämför hösten 2010 med hösten 2009.
Slaktår Kalvar Oxe Vajor Tjurar Totalt
Höst 2006 426 279 22 902 198 763 275 641 923 586
Höst 2007 408 041 30 166 181 974 205 784 825 966
Höst 2008 292 263 28 922 111 916 162 072 595 173
Höst 2009 304 241 18 418 114 671 175 122 612 452
Höst 2010 468 542 21 158 175 977 135 877 801 556
Antalet slaktade renar har ökat med 48 %, medan slak- ten i kg enbart har ökat med 31 %. Den stora skillnaden förklaras med en kraftig sänkning av medelvikten.
Tabell 1: Antal kg ren per djurslag.
Höst 2010 Höst 2009 Höst 2008 Höst 2007
Höst 2006
0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 31 524 21 321
20 630
29 371 33 189
0 Höst -06 Höst -07 Höst -08 Höst -09 Höst -10 2 000
4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000
Västerbotten Norrbotten Konc.
Jämtland Antal
Utveckling av slakten per län och koncessionssamebyar – diagram och tabell
Jämför man hösten 2010 med föregående höst har an- talet slaktade renar ökat med 68 % i Norrbotten, 27 % i Västerbotten och 54 % i Jämtland. Slakten i konces- sionssamebyarna är i stort oförändrad.
Slaktår Väster- Norr- Koncessions- Jämt- Totalt
botten botten samebyar land
Höst 2006 10 854 12 305 935 9 095 33 189
Höst 2007 10 836 9 100 1 061 8 374 29 371
Höst 2008 7 642 6 460 904 5 624 20 630
Höst 2009 7 291 8 523 1 100 4 407 21 321
Höst 2010 9 265 14 354 1 109 6 796 31 524
Diagram 2: Antal slaktade renar per län.
Tabell 2: Antal slaktade renar per län.
Antalet slaktade renar fördelat procen- tuellt per djurslag
Slaktår Kalvar Vajor Tjurar
Höst 2006 61,8 % 19,2 % 19,0 %
Höst 2007 65,3 % 18,9 % 15,8 %
Höst 2008 65,4 % 16,4 % 18,2 %
Höst 2009 65,6 % 15,8 % 18,6 %
Höst 2010 71,8 % 17,0 % 11,2 %
Under hösten 2010 ser vi en tydlig ökning av kalvslak- ten. Även slakten av vajor har ökat något medan slak- ten av tjurar minskar kraftigt.
Medelslaktvikt per djurslag
Slaktår Kalvar Vajor Tjurar Totalt
Höst 2006 20,8 31,2 47,4 27,8
Höst 2007 21,3 32,8 50,9 28,1
Höst 2008 21,7 33,0 50,9 28,8
Höst 2009 21,8 34,1 48,8 28,7
Höst 2010 20,7 32,9 44,4 25,4
Medelvikten har minskat tydligt jämfört med förra årets vikter. Vikten för tjur är en sammanslagen medelvikt av både oxe och tjur. Den markanta viktminskningen be- ror dels på att alla djurslag har minskat i vikt, men även att slakten av lätta djur, dvs kalv, har ökat.
Medelavräkningspriset för renkött per län i hela Sápmi – diagram och tabell
Slaktår Väster- Norr- Koncessions- Jämt- Totalt
botten botten samebyar land
Höst 2006 32,6 33,1 34,2 28,8 32,2
Höst 2007 40,1 38,4 39,9 34,8 38,8
Höst 2008 49,5 50,3 50,0 49,8 49,8
Höst 2009 50,5 52,5 54,4 49,9 51,6
Höst 2010 53,7 54,2 54,8 51,5 53,7
Avräkningspriserna fortsätter att stiga något. Det är framförallt priset i Västerbotten som stigit. Prisök- ningen har dock mattats av jämfört med den kraftiga prishöjningen som skedde mellan 2004 och 2008.
Diagram 3: Medelavräkningspris för renkött, i kr exkl moms.
0 Höst 2006 Höst 2007 Höst 2008 Höst 2009 Höst 2010 Norrbotten
Västerbotten Koncessions- Jämtland
samebyar Riket
10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0
P- P P+ O- O O+ R- R R+
Höst 2010 54,5 49,9 50,5 53,3 53,7 53,7 54,2 54,5 51,37
För ren används EUROP systemet för att klassifi cera köttets kvalitet, där E är högsta klass och P lägst. Klas- ser högre än R är mycket ovanliga för ren.
Priserna för klassen O och uppåt brukar hålla ungefär samma nivå. Prisskillnader mellan slakterierna samt att priset varierar under hösten är en förklaring till att t.ex.
priset för R+ är något lägre än O-. Denna variation i pris som fi nns över tid och mellan slakterierna förkla- rar även det höga priset på P-. Observera i diagrammet nedan, att antalet P- som slaktas är väldigt lågt (6 st eller 0,019 %)
I tabellen nedan visas hur fördelningen i antal ser ut för klasserna.
Majoriteten av den slaktade renen klassas i kvalitets- klass O följt av O- och O+.
Medelavräkningspriset per kvalitets- klass
Diagram 4: Andel procent av renslakten för respektive kvalitetsklass.
60,0 %
Höst 2010 50,0 % 40,0 % 30,0 % 20,0 % 10,0 % 0,0 %
0,0 % 0,2 % 1,7 % 18,9 % 56,2 % 16,2 % 3,8 % 2,4 % 0,5 %
P- P P+ O- O O+ R- R R+
0 % Höst 2006 Höst 2007 Höst 2008 Höst 2009 Höst 2010 10,0 %
20,0 % 30,0 % 40,0 % 50,0 % 60,0 %
P- P P+
O- O O+
R- R R+
I staplarna ovan ser man hur kvalitén enligt EUROP stadigt förbättrats. Notera t.ex. hur antalet ren av klas- sen O- har sjunkit. För hösten 2010 har det skett ett mindre trendbrott där t.ex. andelen O- återigen ökar jämfört med O+ som minskar.
Diagram över kvalitet enligt EUROP
Slaktår juli aug sep okt nov dec juli-dec
2008/2009 4 3 184 8 576 8 866 19 061 39 691
2009/2010 19 1 2 800 8 701 9 800 19 040 40 361
2010/2011 1 960 8 921 20 643 8 154 39 678
Slakten under hösten 2010 fram till och med november var ovanligt hög. Tar vi med december ser vi att slakten för hösten inte alls är högre utan 2010 motsvarar slak- terna för hösten 2009 och 2008.
Sammanställning slakt juli–december 2010
Nedan redovisas antalet slaktade renar för juli-decem- ber 2010 uppdelat per län.Här ser vi att slakten mins- kar något för Norrbotten, oförändrat för Västerbotten och en ökning för Jämtland.
Län juli-dec 2008 juli-dec 2009 juli-dec 2010
Västerbotten 12 030 11 115 11 073
Norrbotten 17 593 21 372 19 483
Koncessionssamebyar 1 818 1 641 1 457
Jämtland 8 250 6 233 7 665
Totalt 39 691 40 361 39 678
Merparten av slaktdata för december månad har kommit in. Eftersom variationen mellan november och december kan vara stor tar vi med siffrorna för december.
Extra statistik
Län juli-dec 2008 juli-dec 2009 juli-dec 2010
Västerbotten 329 913 306 845 277 600
Norrbotten 491 392 574 778 550 955
Koncessionssamebyar 47 672 44 639 38 184
Jämtland 200 340 152 339 182 744
Totalt 1 069 317 1 078 601 1 049 484
Jämför man i stället slakten i antal kg ser man att slak- ten har minskat något sedan föregående höst.
Med hänsyn även till slakten i december så ser slakten för hösten 2010 ut att ligga på motsvarande nivå som hösten 2008 och hösten 2009.
Det är däremot ett trendbrott i statistiken avseende vikten, slaktuttagets ålder och renkroppens kvalitet (enligt EUROP).
Faktorer som kan förklara detta är bland annat:
• Försämrat bete, t.ex. en varm sommar.
• Ändrad åldersstruktur inom hjorden. Det vill säga att de vajor och tjurar som slaktats har blivit yngre.
En ren når sin fulla vikt först vid 7-8 års ålder.
• Ändrad strategi för slaktuttag från renägarens sida.
En till viktig faktor som kan förklara både vikt- och åldersförändring är påverkan från rovdjur. Ett långva- rigt och högt tryck från predatorer leder till en ändrad hjordsammansättning där de produktiva vajorna blir allt yngre. Yngre vajor producerar lättare kalvar.
Ändrad slaktstatistik
Med tanke på att slakten kan variera kraftigt mellan månaderna ser vi över möjligheterna att redovisa höst- slakten för juli-december istället för juli-november.
För att kunna förstå de förändringar som skett hösten 2010, behövs mer basfakta. Exempelvis skulle en redo- visning av honkalv och hankalv i samband med slakten, skapa betydligt bättre underlag för förklaringar och analys.
Vi arbetar tillsammans med rennäringen och föräd- lingsbranschen för att se över möjligheterna att för- bättra statistiken inom dessa områden.
Sammanfattning
