CHRISTINA BERG
Att mäta kost och fysisk aktivitet
• Diet and physical activity measurement toolkit
• http://dapa-toolkit.mrc.ac.uk/
Kostundersökningsmetoder
Prospektiva metoder
• Kostregistreringar
Retrospektiva metoder
• Intervjuer
– 24-timmars – kosthistorisk
• Frekvensformulär
Kostregistrering Food record
• Menyregistrering
• Skattad kostregistrering
• Vägd kostregistrering
• Dubbelportion
Korta retrospektiva intervjuer
• 24 timmars intervju (24-h recall)
• 48 timmars intervju
• upprepad 24 timmars intervju
Frekvensformulär
(Food frequency questionnaire, FFQ)
Kosthistoriska intervjuer
• Kosthistorisk intervju (dietary history)
• Förenklad kosthistorisk intervju (modified dietary history)
Kostundersökning
• All kostundersökning är uppskattning. På individnivå är den grov.
• Alla metoder har svagheter. Vissa gemensamma och vissa specifika.
• Hur många dagar som man behöver studera beror på vilka näringsämnen man vill studera. Vissa näringsämnen med få källor kräver lång tids observation för att få uppfattning om kostvanor.
Snabbtest – Matvanekollen, SLV
Snabbtest – Matvanekollen
https://www.livsmedelsverket.se/quiz/matvanekollen/matvanekollen-startsida/
BEHOV OCH REKOMMENDATIONER
Nordiska näringsrekommendationer, NNR
• Är numera det samma som svenska näringsrekommendationer
• Gjorts vart åttonde år sedan 1980
• Revideringen tar ca fyra år
• Nuvarande NNR 2012 (men nästa är planerad till 2022 men kommer troligen senare)
Utgångspunkter
NNR utgår från den nuvarande kostförhållanden och
näringssituationen i Norden och ger underlag för planering av en kost som är så sammansatt att den:
– tillfredsställer de primära näringsbehoven, dvs. tillgodoser individens fysiologiska behov för tillväxt och funktion,
– ger förutsättningar för en generellt god hälsa och minskar risken för kostrelaterade sjukdomar.
Förändringar NNR 2004-2012
De flesta av rekommendationerna oförändrade.
• Rekommenderat intag av D-vitamin har höjts.
• Rekommendationer för intaget av kolhydrater och fett är formulerade på ett annat sätt
• Mer fokus på kostmönster
Bygger på evidens
• Ger näringsmässiga riktlinjer för en kost, som så vitt vi idag vet utgör underlag för en generellt god hälsa.
• NNR får därför inte ses som slutgiltiga utan måste revideras när ny kunskap framkommer.
Rekommendationer för friska
• NNR gäller primärt för grupper av friska människor.
• Vid sjukdom och för grupper med speciella behov tex elitidrottare kan kostens sammansättning behöva
anpassas.
Kan användas som
• riktlinjer vid planering av kost,
• underlag för undervisning och näringsinformation,
• underlag för livsmedels- och nutritionspolitik,
• verktyg vid bedömning av resultat från kostundersökningar
• riktlinjer vid utveckling av livsmedelsprodukter
Rekommendationer för kosten som helhet
• Sammansättningen av kosten varierar i allmänhet från måltid till måltid och från dag till dag.
• NNR gäller i princip för ett genomsnitt av en längre period på minst en vecka.
NNR 2012 innehåller
• Rekommendationer för planering av kost för grupper
• Referensvärden för energiintag hos grupper
• Rekommendationer om fysisk aktivitet
• Referensvärden för värdering av näringsintag
Global burden of disease, Sweden
Riktlinjer från livsmedelsverket
• Fem knytnävsstora portioner om dagen. Så mycket frukt och grönsaker är bra att äta för att hålla sig hälsosam. Med andra ord: 500 gram för vuxna och 400 gram för barn (exkl potatis och juice)
• Fisk är så nyttigt att det är bra att äta två till tre gånger i veckan.
• Ät inte mer än 500 gram kött i veckan. Endast en mindre del bör vara chark.
Rekommenderat intag (RI)
för planering av kost för grupper
Rekommenderat intag av:
• fett, kolhydrater och protein angett i procent av energin (E%)
• vitaminer och mineraler angett i
– mängd per person och dag tex µg eller mg,
specifika värden för olika åldersintervall för respektive kön – mängd per megajoule tex µg/MJ, näringstäthet för heterogena
grupper med avseende på ålder och kön
Barn Män/pojkar Kvinnor /flickor
6-11 mån 10-13 år 10-13 år
12-23 mån 14-17 år 14-17 år
2-5 år 18-30 år 18-30 år
6-9 år 31-60 år 31-60 år
61-74 år 61-74 år
>74 år >74 år Gravida Ammande
INSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP
Fett 25-40%
Kol- hydrater
45-60%
Protein 10-20%
Anges i procent av energiintaget, E%
Exklusiv amning
12-23 mån 6-11 mån
0-6 mån
30-45 E% 30-40 E%
7-15% 10-15%
Under 10 E% tillsatt socker
Främst naturligt kolhydrat- och kostfiberrika livsmedel
Kostfiber 25-35 gram per dag
5-10 E% fleromättade fettsyror
Max 10 E% mättade
fettsyror och transfettsyror
Transfettsyror så lågt som möjligt
(Omättade fettsyror totalt minst 2/3 av total mängd fettsyror)
Salt
• Högst 6 gram salt/dag (motsvarar 2,4 gram natrium)=1 tsk
Alkohol
• Bör begränsas till
≤ 10 gram/dag kvinnor
≤ 20 gram/dag män
och inte överstiga 5 % av energiintaget
Riktlinjer för måltidsordning
Finns inte längre!
Dagens energi- och näringstillförsel bör fördelas jämt över dagen.
– Frukost (morgonmål): 20-25%
– Lunch (mitt på dagen mål): 25-35%
– Middag (kvällsmål): 25-35%
– Ett till tre mellanmål.
Referensvärden energiintag
Fysisk aktivitet vuxna och äldre
Fysisk aktivitet barn och ungdomar
Inte bara ett värde att jämföra med
Rekommenderat intag
Recommended Intake (RI)
• Den mängd av ett visst näringsämne som motsvarar kända
behov och bibehåller god näringsstatus 97-98% av befolkningen
Genomsnittsbehov
Average Requirement (AR)
Genomsnittligt behov för att upprätthålla näringsstatus
Lägsta intag
Lower intake level (LI)
• Det lägsta intaget definieras som ett tröskelvärde för intag under vilket kliniska bristsymtom kan uppstå hos de flesta individer
efter längre tid.
• Baserar sig på andra kriterier än genomsnittsbehov tex observationer hos individer.
Övre gräns för intag
Upper intake level (UL)
• Högsta långvariga (månader eller år) dagliga intaget som sannolikt inte utgör hälsorisk
Lägsta observerade nivå med negativ effekt
Det högsta observerade intaget utan effekt
säkerhetsmarginal
Värdering av intag
• Man bör i första hand utgå från genomsnittsbehovet, AR, för att bedöma risken för otillräckligt intag av vitaminer och mineralämnen
• Det rekommenderade intaget (RI) och rekommenderat lägsta intag (LI) kan användas som kompletterande referensvärden.
• Vid långvarigt intag understigande LI finns en ökad risk för att utveckla bristsymptom. Men även om intaget av näringsämnen ligger över LI kan bristsymptom uppträda hos enstaka individer.
Värdering av intag
För energigivande näringsämnen är den primära
frågeställningen inte om intaget är tillräckligt utan balansen mellan de aktuella ämnena i kosten. Här utgår man från det rekommenderade intervallet för protein, fett och
kolhydrater.
För tillsatt socker och mättat fett kan man jämföra med den övre gräns som är satt och för kostfiber den lägre gränsen.
Olika näringsämnen och populationer –
olika scenarier
Olika näringsämnen och populationer –
olika scenarier
Värdering av intag, individer
• Värdering av individers intag som endast baseras på
kostdata är behäftade med stor osäkerhet eftersom det är svårt/omöjligt att fastställa näringsintag och behov
• En grov skattning av om risken för att intaget är
otillräckligt kan göras genom att jämföra intaget med AR.
• Som kompletterande information kan man använda
värdena för LI och RI. Ett intag i närheten av eller under LI innebär en risk för att intaget är bristfälligt.
• Om personen äter kosttillskott eller på annat sätt kan förväntas få i sig höga mängder av vissa näringsämnen jämförs intaget med UL.
50mg/dag
Exempel 1: intag av vitamin C är 55mg/dag
75mg/dag
LI=10mg/dag UL=1000mg/dag
7,5 µg/dag
Exempel 2: intag av vitamin D är 5 µg/dag
10µg/dag
LI=2,5 µg/dag (främst äldre) UL=100 µg/dag
Värdering av intag
• Använd resultaten från näringsberäkningsprogram med förnuft. Gör egna jämförelser med relevanta
rekommendationer och skattningar av energibehov!
• Betrakta energi- och näringsintag som skattningar!
• Det finns många felkällor i kostundersökningsmetodik och data om innehållet i livsmedel och resultatredovisningarna från näringsberäkningsprogram kan ibland vara
missvisande.
