Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun

2016-09-21

Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i

Munkedals kommun

Läsår 2015 - 2016

Louise Olsson Rektor Bruksskolan Barn och utbildning

Sida 2 av 10

Innehållsförteckning

Dokumentation av kvalitetsarbete ... 3

1.0 Sammanfattning ... 3

2.0 Arbetsgång ... 3

3.0 Organisation ... 4

4.0 Resultatuppföljning förbättringsområden ... 5

5.0 Resultatuppföljning utvecklingsområden ... 6

6.0 Resultat och måluppfyllelse ... 8

7.0 Värdegrundsarbete ... 9

8.0 Förbättringsområden ...10

9.0 Utvecklingsområden ...10

Sida 3 av 10

Dokumentation av kvalitetsarbete

1.0 Sammanfattning

2.0 Arbetsgång

Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen.

Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället.

Allt kvalitetsarbete ska utgå från” kvalitetshjulet”:

1. Var är vi?

5. Åtgärder för utveckling

2. Vart ska vi? Mål

4. Hur blev det? Analys 3. Hur gör vi?

Sida 4 av 10

3.0 Organisation

Bruksskolan har under läsåret 190 elever från förskoleklass till åk 6, fördelat på 7 klasser. Bruksskolan har två fritidshemsavdelningar med ca 120 elever. Fritidshemmet Guldgruvan ansvar för elever från förskoleklass tom åk 1. Höjdpunktens fritidshem ansvarar för elever i åk 2 tom åk 6.

Hela verksamheten har en inriktning för en hälsofrämjande verksamhet där naturen i vår omgivning används i ett pedagogiskt syfte. Skolgården har under många år efterhand utvecklats så att våra elever ska stimuleras i lek och rörelse. Skolan har även under många år arbetet med ett Indienprojekt där klasserna har fadderbarn som de frivilligt samlar en slant till varje vecka. Skolan har sett detta som betydelsefullt ur flera olika aspekter t.ex. solidaritet med människor i tredje världen,

internationalisering och samtal med elever om olika länder och deras förutsättningar samt språk och kulturer.

Skolans organisation bygger på att två pedagoger med varierande tjänstgöringsgrad samverkar om en klass. I förskoleklassen arbetar två förskoleklasslärare samt en barnskötare.

Skolan har behöriga lärare i alla ämnen. På de båda fritidshemsavdelningarna är större delen av personalen barnskötare, en personal är utbildad lärare mot tidigare åldrar med inriktning fritidshem och en personal är utbildad fritidspedagog, dessa har det pedagogiska ansvaret för fritidsverksamheten. Personal som arbetar i

förskoleklassen arbetar även del av tjänst på fritidshemmet.

Bruksskolan har under året resurspedagoger fördelat på 1,65% tjänst, som stöttat elever i behov av särskilt stöd i åk 4 och 5.

I Bruksskolan resurstilldelning finns en 100 speciallärare som är placerad på enheten.

Skolsköterska och kurator finns tillgänglig på enheten en gång/vecka. Elevhälsans logoped utreder och arbetar med elever i behov av tal – och språkstöd periodvis under terminen. Elevhälsans resursteam har inplanerat EHT-möte med rektor och skolans speciallärare två gånger per termin, för övrigt har de kontakt med verksamheten utifrån behov och ansökan om utredning och stöd. Skolpsykolog har utifrån behov handledning med personal under terminen.

Bruksskolan har 80 % rektorstjänst. Rektor har även 20% tjänst som chef för kommunens resursteam. Rektor är utbildad specialpedagog samt har genomgått statlig rektorsutbildning.

På skolan finns tre arbetslag, två i grundskolan och ett på fritids. Arbetslagsplanering sker varje vecka i respektive grupp.

Arbetsplatsträffar APT, hålls en gång per månad för samtlig personal. Träffarna är fördelade på två grupper, skolpersonal samt fritidshemspersonal. LOKSAM-möte hålls vid behov där representanter från skolans olika professioner deltar.

Bruksskolan är byggd 1958 och ombyggnad har skett senare utifrån behov. Med ett elevantal på drygt 190 elever är skolan i behov av ytterligare lokaler för att kunna dela klasser i grupper då flera klasser har ett elevantal på 30 elever. Rektor har i skrivelse till skolchef begärt att inför höstterminen 2016 få ta över

montessoriförskolans lokaler då de planerar att flytta till utbyggnad på Önnebacka

Sida 5 av 10

förskola. Anpassningar för elever med fysiska funktionshinder planeras inför skolstart 2015, en ramp för tillgänglighet till klassrum i anslutning till expedition.

Arbetsmiljön på skolan är god och präglas av sammanhållning och en god stämning.

4.0 Resultatuppföljning förbättringsområden

Område

Prioriterade områden under året.

 Arbetslagen ska utgå från Bruksskolans årshjul där elevhälsa,

värdegrundsfrågor, samplanering för ämnesövergripande undervisning samt gemensamma bedömningar/analyser av elevers kunskapsutveckling ska utvecklas för en ökad måluppfyllelse.

 Ta fram förslag på hur förskoleklass, skola och fritids kan utveckla samarbetet.

 Fritids ansvarar för 10-rastens aktiviteter mån, tis, tor och fred. Skolpersonal ansvar för onsdagar.

 Implementering av språkplan del 2.

 Alla klasser ska arbeta med ”En läsande klass”

 Fortsatt arbete med implementering av Språket lyfter

 Använda UNIKUM fullt ut.

 Implementering av matematikplan.

 Förskoleklass- åk 3 kompetensutvecklas i statlig satsning för Läslyftet.

 Ämnesnätverk för åk 4-6.

 Höstens föräldramöte inleds med ett stormöte, där stödteam, kurator och skolans personal berättar om skolans värdegrundsarbete.

 Elever från skolans kamratstödjare skall vara med och leda rastaktiviteter tillsammans med personal.

 Klasserna ska avsätta tid för att genomföra uppgifterna från kamratstödjarna och elevrådet.

 Fadderverksamhet

 Inför stadiebyte besöker mottagande lärare klassen.

Åtgärder för förbättring Vad gör vi kommande år? Skolans arbetslag ska under arbetslagstid (onsdagar 13.00-16.00) aktivt arbeta med att utveckla rutiner för elevvården, samplanera, gemensamt bedöma elevers kunskaps utveckling samt utveckla former för ämnesövergripande temaarbete. Organisera arbetet i arbetslagen så att tidiga insatser sätts in för elever i behov av stöd, vilket kan innebära att

resurser flyttas utifrån behoven. Utifrån resultat/analys på nationella prov diskutera och planera för elevers ökad måluppfyllelse. Fritids har arbetslagsplanering på

onsdagar varje vecka kl. 9.30 -11.45. En fritidspedagog är ansvarig för verksamheten på Guldgruvan och en pedagog är ansvarig för verksamheten på Höjdpunkten.

Analys Hur har det gått?

 Enheten har under året arbetat med ovanstående punkter och fått ett bättre flyt i att hantera alla de förekommande arbetsuppgifter som ska ske under året. En planering för detta sker av arbetslagen vid skolstart. Rutiner för olika typer av elevhälsofrågor behöver fortsättningsvis diskuteras då lärare ser att många elever behöver stöd och vid utredningar och de rekommendationer som

Sida 6 av 10

ges inte alltid följs upp så att det gynnar elevens skolgång. En förbättring som vi på enheten måste jobba vidare är att följa upp och anpassa verksamheten och miljön utifrån elev behov.

 Lärare arbetar mer och mer med ämnesövergripande planering då detta är en förutsättning för att klara alla uppställda mål.

 Förskoleklass, fritids och skola har inte hunnit med att ta fram något förslag på hur ett förbättrat samarbete mellan dessa verksamheter ska ske. En anledning kan vara att det är svårt att schemamässigt få till tider för detta i

verksamheten. Inför kommande läsår kommer enheten att ha två gemensamma träffar där denna fråga kommer att prioriteras.

 Unikum används fullt ut i de funktioner som finns och personal ser det som en tidsvinst att all dokumentation och kommunikation kan ske via Unikum.

 All personal på enheten som arbetar i F-åk 3 har genomgått den statliga satsningen för läslyftet. Personal upplever att det fått mer kunskap om elevers läs och skrivutveckling och hur lärare på ett bättre sätt kan integrera läs -och skriv i alla ämnen.

 Implementering av matematikplan och språkplan del 2 har genomförts och har varit ett stöd för lärare att se vad i de olika ämnena som behöver utvecklas och vilket stöd eleverna behöver. Specialläraren har tillsammans med personal som anställds i Lågstadiesatsningen arbetat med de elever som på testet visat sig behöva stöd i svenska och matematik.

 Fritidspersonal har under tio-rasten ansvarat för fritidsaktiviteter vilket varit positivt. Skolans ser att det framförallt på fotbollsplanen blivit lugnare då en personal alltid befinner sig där för att dela lag och döma.

 Enheten har på ett positivt sätt arbetat med samarbete inför stadiebyte mellan förskola och högstadiet samt inom den egna enheten. Detta arbete är oerhört viktigt för att mottagande ska ske så elever känner sig sedda och bekräftade samtidigt som mottagande enhet kan förbereda mottagande så bra som möjligt. För de lärare som arbetar i åk 6 upplevs överlämnande och

mottagande som viktig samtidigt som det tar mycket tid i anspråk samtidigt som de genomför nationella prov i klassen.

 Ämnesnätverk har under året inte skett så som det var planerat.

 Skolan har ett faddersystem och vissa klasser har samverkat medan andra klasser inte haft det samarbetet som vore önskvärt.

 Höstens föräldramöte inleddes med ett stor möte för alla föräldrar på skolan.

Personal upplevde det mycket positivt att alla föräldrar fick samma information samtidigt. Därefter gick lärare och föräldrar ut till sina gemensamma klasser.

Föräldrar framförde att det inför kommande läsår önskar att det ske under olika kvällar då det var svårt för föräldrar som har fler barn att vara i flera klasser. De upplevde att det blev splittrat.

5.0 Resultatuppföljning utvecklingsområden

Område

Eleverna ska genom en strukturerad undervisning ges ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd, för att eleven ska nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Läraren skall ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i. Till grund ligger den utvärdering som läraren gjort utifrån elevens utveckling i relation till målen i läroplanen och kursplanerna. Lärare gör pedagogiska planeringar där de tillsammans med eleverna går igenom mål,

undervisningens innehåll, arbetsformer, arbetssätt och bedömningskriterier. Målet är att elever ska bli delaktiga i sitt eget lärande och kunskapsutveckling.

Sida 7 av 10

Vid grundskolans utvecklingssamtal skall läraren tillsammans med vårdnadshavare och elev samtala om elevens kunskaps -och sociala utveckling samt minst en gång per läsår upprätta en skriftlig individuell utvecklingsplan (IUP), där även ett skriftligt omdöme ges om elevens kunskapsutveckling i förhållande till målen i kursplanen i åk 1-5. Som stöd för detta arbete ska läraren utgå från Skolverkets allmänna råd ” Utvecklingssamtalet och den individuella utvecklingsplanen”. Läraren skall

sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven skall nå målen. För de elever som inte befaras nå målen skall en kartläggning göras. Visar kartläggning att

anpassningar och stöd behövs ska detta ges. Når eleven trots detta inte målen skall ett åtgärdsprogram upprättas. Riktlinjer för detta finns i skolverkets allmänna råd.

I åk 6 ges eleven betyg varje termin utifrån fastställda betygskriterier. Som underlag för detta ligger den pedagogiska planeringen med bedömningskriterier lärare och elev tidigare genomfört.

Alla undervisande lärare ska redovisa varje elevs resultat i Unikum.

Analys Hur har det gått?

 Enheten arbetar kontinuerligt med att utveckla den pedagogiska ledningen så att strukturer och rutiner ska vara så självklara att risker och frustrationer minskar. En organisation som bygger på tydlighet, upprättande av planer utvärdera insatser för att förändra utifrån behoven är viktiga parametrar för att inventera behoven och sätta in resurser där det bäst behövs. Som underlag för att bedöma behoven har ledning använt sig av tester i matematiklyftet samt språkplanen där ledning och speciallärare tillsammans med pedagoger format stödinsatser. Skolledningen kallar klasslärarna två gånger under hösten och tre gånger under våren för att diskutera klassens elevers olika behov av stöd.

 Enheten bedriver både ett kollegialt lärande genom deltagande i läslyftet där personal från olika skolor varit representerade samt genom att skolan har KU8 observatörer som åker ut på uppdrag till andra kommuner i V8. Tyvärr tar resor mellan de olika skolorna alltför stor tid i anspråk och många lärare anser att det kollegiala lärandet även kan ske på hemmaskolan i det egna

arbetslaget.

 Enheten har under vårterminen haft en stor grupp nyanlända ifrån förskoleklass till åk 6 integrerade i en förberedelsegrupp på skolan. Från höstterminen ska dessa elever helt och hållet integreras i sina ordinarie klasser. Dessa elever har utifrån skolverkets kartläggningsmaterial kartlagts och därefter fått en klasstillhörighet. Ett stort och omfattande arbete som tagit mycket tid men även gett skolans pedagoger viktiga kunskaper om de elever som kommit till Sverige och ger underlag för klasslärare att bättre kunna anpassa och stödja dessa elever i sin skolgång.

 Endast två elever har haft modersmålsundervisning utanför skoltid. Ingen av de nyanlända har haft tillgång till modersmålsundervisning men språkstödjare har funnits som en språkresurs i förberedelseklassen.

Sida 8 av 10

Åtgärder för förbättring Vad gör vi kommande år?

För våra nyanlända elever har en lärare anställts för att stödja eleverna i respektive klasser. Läraren kommer att undervisa eleverna i SVA samt i engelska. Även

språkstödjare har anställts för att vara behjälplig med att översätta från svenska till modersmålet så att dessa elever i så stor utsträckning kan följa ordinarie

undervisning.

Alla elever ska följas upp utifrån de resultat som framkommit i olika tester vad gäller svenska och matematik.

6.0 Resultat och måluppfyllelse

Betyg i åk 6

Klassen består av 28 elever, 6 elever av dessa är nyanlända.

Svenska

Av 28 elever har 67% av eleverna betyg E eller högre.

Av 22 elever har 90 % av eleverna betyg E eller högre Matematik

Av 28 elever har 71% av eleverna betyg E eller högre.

Av 22 elever har 91% av eleverna betyg E eller högre Engelska

Av 28 elever har 67% av eleverna betyg E eller högre Av 22 elever har 86% av eleverna betyg E eller högre Np åk 6

Klassen består av 28 elever, sex av dessa elever är nyanlända och kom till skolans förberedelseklass i januari 2016. Fem av dessa elever har en ej genomfört NP i svenska, matematik eller engelska. En elev av de nyanlända har genomfört NP i engelska.

Redovisning av provbetyg.

Svenska

Av 22 elever har 86% av eleverna provbetyg E eller högre.

Matematik

Av 22 elever har 91% av eleverna provbetyg E eller högre.

Engelska

Av 22 elever har 95% av eleverna provbetyg E eller högre.

Analys

Skolan har för vissa elever anpassat provsituationen utifrån skolverkets anvisningar, vilket vi tror gett bra resultat för de elever vi befarat skulle ha svårigheter att klara och genomföra NP av olika anledningar.

Skolan ser även att skillnaden mellan satta betyg och provbetyg i Np är väldigt liten vilket kan tolkas som att betygen är välgrundade. Vid nästa uppföljning vad gäller betyg borde kanske höstens betyg jämföras med NP för att se om det är större skillnad mot vårens betyg, som lärare kan ha påverkats av.

Sida 9 av 10

Åtgärder för förbättring

Enheterna borde enas om vad det är vi ska jämföra så att tolkningar blir mer likvärdiga. Utveckla sambedömning på vissa delprov. Diskutera detta i god tid för information till genomförande lärare.

NP åk 3

Klassen består av 28 elever, två av dessa elever är nyanlända och de har inte deltagit i NP.

Matematik

Av 26 elever har i medeltal på delproven 94% rätt utförda uppgifter.

Svenska

Av 26 elever har i medeltal på delproven 91% rätt utförda uppgifter.

Analys

Två elever som inte fått godkänt på NP i svenska och matematik har genomgått en allsidig elevutredning eftersom de under sin skoltid haft svårigheter med inlärning.

Trots intensivt stöd har skolan inte lyckats få dessa elever godkända.

Åtgärder för förbättring

Enheterna borde enas om vad det är vi ska jämföra så att tolkningar blir mer likvärdiga. Utveckla sambedömning på vissa delprov. Diskutera detta i god tid för information till genomförande lärare.

7.0 Värdegrundsarbete

Enheten har arbetat med en ny upprättad plan för Hot och våld, där skolverkets folder diskuterats och ligger som bilaga till planen. All personal har varit delaktiga i detta arbete.

Plan mot diskriminering, kränkning och mobbning upprättades i juni utifrån enkäter och sociogram. Kamratstödjargruppen arbetar kontinuerligt med dessa frågor för att identifiera var på skolan det kan finnas risker för att elever blir utsatta.

Systematisk arbetsmiljökontroll sker årligen och det som framkommit i denna är att skolan är trång och ventilation och värme i vissa klassrum inte är tillfredställande.

Kontakt har tagits med fastighet men problemet kvarstår. Inför hösten har skolan övertagit montessorigårdens ”gamla lokaler” och på så vis fått ökat utrymme. Utav 7 klasser är fem klasser fler än 30 elever.

Miljö och hälsa har under tidig vår varit på skolan för kontrollera att skolan följer de rutiner som ska gälla. Utifrån den inspektionen fanns inget att åtgärda.

Skolan genomför varje termin utvecklingssamtal, dessutom genomförs samverkansråd med representanter från skola, fritids och föräldrar vid tre tillfällen under läsåret.

Skolan arbetar kontinuerligt med att våra elever ska ges inflytande över sin skolgång och vara delaktiga i olika samverkansformer såsom klassråd, elevråd, kamratstödjare samt som skyddsombud.

Sida 10 av 10

8.0 Förbättringsområden

För att en likvärdig utbildning i kommunen ska få bättre genomslagskraft bör

enheterna diskutera och tolka de riktlinjer som finns i Skolverkets allmänna råd. Inför Np prov ska gemensamma diskussioner leda fram till att enhetliga tolkningar görs så att resultaten tolkas utifrån samma förutsättningar.

Enheten arbetar på bred front för att utveckla elevers språk i alla ämnen. Kommunen har en röd tråd i detta arbete och resultat av arbetet kommer inte att kunna ses förrän om några år. Enhetens personal är väl införstådda med uppdraget och den kompetenssatsning som görs inom området. Viktigt att ledning och personal arbetar långsiktigt med dessa frågor och är inte ett förbättringsområde på kort sikt.

För att våra elever ska lyckas med sina studier är föräldrasamverkan ett

nyckelbegrepp. Alla som arbetar inom verksamheten skall utgå från att föräldrar är en viktig samarbetspartner.

9.0 Utvecklingsområden

Utvecklingsområden på lång sikt.

Utvärdera genomfört arbete, följa upp och upprätta nya planer där strukturer och rutiner blir något som genomsyrar verksamheten är en arbetsmiljöfråga som ska underlätta arbetet och förtydliga hur enheten ska arbeta vidare.

Analysera verksamheten är en viktig del i kvalitetshjulet som ständigt måste förbättras. Den pedagogiska ledning måste här ta ett ansvar i att följa upp det som genomförts, analysera och påvisa för personalen vad som behöver arbetas vidare med.

Den pedagogiska ledningen ser ett stort behov av att personal fortbildas i att analysera sin egen verksamhet och utveckla det kollegiala samarbetet så att diskussioner kan ske mer förbehållslöst.