Beställning av utbildningsuppdrag inom Grundlärarprogrammet med inriktning mot F-3 och åk 4-6 vid Linköpings universitet
Detta dokument ger en kortfattad beskrivning av centrala utgångspunkter i Grundlärarpro- grammet, med inriktning F-3 och åk 4-6, som startar ht -11. Vidare redovisas de krav som måste uppfyllas vid medverkan i genomförandet av utbildningen. Avslutningsvis presenteras de institutioner som får ansvar för genomförandet av ämnesstudier inom Grundlärarprogrammet.
Beställningen avser budgetåret 2012 vilket innebär de ämneskurser som ligger under vår- och höstterminen samma år. Grundlärarutbildningen ges vid två campus där ämneskurserna ska vara i alla väsentliga delar lika. Den grundläggande policyn är därför att studenter ska erbjudas samma utbildning oavsett vilket campus de är antagna till.
Grundläggande principer för Grundlärarprogrammet
De idéer och pedagogiska överväganden som ska forma det nya Grundlärarprogrammet har dels sin grund i politiska styrdokument dels i erfarenheter och insikter från en lång tradition av arbete med lärarutbildning vid Linköpings universitet. Därtill har lärdomar från arbetet med
ansökningarna om examenstillstånd spelat en viktig roll. Samtidigt som utbildningens
övergripande idéer behöver preciseras är det viktigt att understryka medverkande institutioners roll i det fortsatta utvecklingsarbetet. De kurser som bygger upp utbildningen formas till stor del av medverkande lärare utifrån deras ämnesmässiga och ämnesdidaktiska överväganden samt i nära dialog med yrkesverksamheten. På detta sätt präglas utbildningen av en nära samverkan mellan olika nivåer och aktörer. Vad är det då för idéer som utgör stommen i Grundprogrammet?
En akademisk professionsutbildning
Utbildningen ska ta sin utgångspunkt i aktuell och relevant forskning i nära samspel med aktuell och beprövad yrkeserfarenhet. Kompetensmässigt vilar utbildningen på två ben: forsknings- och utbildningsmiljöer inom universitetet och förskoleklass- och skolmiljöer i regionen. En ständig växelverkan mellan dessa miljöer ska prägla utbildningen, vilket skapar goda förutsättningarna för den studerande att successivt utveckla sitt professionella kunnande. Professionsanknytningen stärks bland annat genom de kursmentorer som medverkar i kursernas planering, genomförande och uppföljning. Kursmentorerna är verksamma lärare, utvalda utifrån särskild kompetens inom aktuellt ämne/område samt dokumenterad erfarenhet av undervisning inom relevant
verksamhetsområde. Huvudområdet i Grundlärarprogrammet med inriktning mot F-3 och åk 4-6 är Didaktik varför de ämnesdidaktiska delarna i ämneskurserna har en självklar plats. För att stärka integrationen mellan olika kompetenser och delmoment inrättas särskilda ämnesråd, vilka har till uppgift att planera, genomföra och utvärdera de olika kurser som ingår i ett ämnesområde.
I detta ämnesråd deltar ämnesdidaktiker, ämnesföreträdare och kursmentor.
Samverkan
Utbildningen utnyttjar LiU:s samlade kompetens samt uppmuntrar och skapar förutsättningar för samverkan mellan olika aktörer och miljöer. På detta sätt blir utbildningen hela universi- tetets angelägenhet och den studerande får tillgång till god kompetens inom samtliga ämnen och områden.
Progression
Utbildningen ska vara strukturerad på ett sätt som stöttar den studerandes utveckling av grundläggande kunskaper inom olika ämnen/områden för att sedan alltmer stimulera den studerandes förmåga att självständigt kunna hantera de uppgifter som ingår i läraryrket. Två programövergripande progressionsstråk pekas ut: didaktiskt kunnande och vetenskapligt kunnande. I det didaktiska progressionsstråket utvecklar den studerande sin förståelse av det pedagogiska arbetets sociala och politiska förutsättningar samt förmågan att skapa goda betingelser för lärande. I det vetenskapliga progressionsstråket utvecklar den studerande ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt samt förmågan till egen kunskapsproduktion med hjälp av vetenskapliga metoder.
Lärande
Valet av arbetsformer vägleds av idéer om hur den studerandes lärande på bästa sätt kan stödjas och stimuleras, samt kännetecknas av höga förväntningar på de studerande genom tydliga krav, högt studietempo och markering av det egna ansvaret för studierna. Samma förutsättningar och stöd ska kunna erbjudas studenterna vid båda studieorterna.
Utbildningens organisering
Värdinstitution och ämnesråd
Det överordnade målet i Grundlärarprogrammet är att upprätthålla hög kvalitet i samtliga delar av utbildningen. För att skapa tydligt fokus i ansvaret för ett ämne utses en värdinstitution. Valet av värdinstitution baseras på en analys av lärarkapacitet och forskningsmiljöer inom ämnet och signalerar ett övergripande ansvar för kvalitetssäkring av ämnet. I de fall relevanta
samarbetspartners finns inom LiU har värdinstitutionen också ansvar för att organisera
samverkan inom ämnet. Det praktiska ansvaret för utveckling och genomförande och uppföljning av de kurser som ingår ligger på ämnesrådet. Inte minst handlar detta ansvar om att skapa en fungerande integration mellan ämnesstudier, ämnesdidaktiska studier och verksamhetsförlagd utbildning.
Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
Verksamhetsförlagd utbildning ska planeras och organiseras i linje med den övergripande tanken om verksamhetsförlagd utbildning som en integrerad del av ämnesstudierna. Den del av kursen som utgör VFU genomförs i förskoleklass och skolan. Förberedelser inför och uppföljning av VFU bör ske på campusförlagd tid med stöd av kursmentor. Det antal veckor VFU den studerande ska genomföra i varje ämne framgår av aktuella studiegångar (bilaga 1). Utlägget av VFU-veckor fastställs efter att programansvariga och ämnesrådet (se ovan) för det aktuella ämnet fört
diskussioner med koordinatorer för VFU-organisationen.
Ämne, ämnesdidaktik och ämnesdidaktiska kluster
Utbildningen utnyttjar LiU:s samlade kompetens samt uppmuntrar och skapar förutsättningar för samverkan mellan olika aktörer och miljöer bland annat genom bildandet av ämnesdidaktiska kluster som har som sin främsta uppgift att inventera och samordna ämnesdidaktisk kompetens vid Linköpings universitet. På detta sätt blir utbildningen hela universitetets angelägenhet och den studerande får tillgång till god kompetens inom samtliga ämnen och områden.
Inom Grundlärarprogrammet med inriktning F-3 och åk 4-6 förväntas ämnesdidaktik utgöra en väsentlig del av ämnesinriktningen. Estetiska lärprocesser är ett inslag som ryms inom de ämnesdidaktiska momenten. Hur fördelning mellan ämne och ämnesdidaktik ser ut kan dock variera mellan olika ämnen. Inom SO och engelska utgör ämnesdidaktiken maximalt 30 procent av det totala utlägget av undervisningstid.
I svenska ingår läs och skrivutveckling samt svenskämnet som sådant. I dessa delar skall både ämne och ämnesdidaktik förekomma. I ämnet svenska skall, inom inriktningen F-3, språk, läs- och skrivutveckling utgöra 75 procent av det totala utlägget av undervisningstid, medan 25 procent ägnas åt svenskämnet. I ämnet svenska skall, inom inriktningen åk 4-6, läs och
skrivutveckling utgöra 25 procent av det totala utlägget av undervisningstid, medan 75 procent ägnas åt svenskämnet. Dessa procentuella fördelningar är redan beslutade.
Följande sex ämnesdidaktiska kluster skrevs fram i ansökan om examensrätt för Grundlärarutbildningen och håller nu på att ta form:
Svenska
SO
NO
Matematik
Moderna språk
Praktisk-estetiska ämnen
Avsikten med ämnesdidaktiska kluster är att stärka samverkan mellan ämnen i syfte att säkra den akademiska nivån på ämnesdidaktiken inom samtliga ämnen i Grundlärarprogrammet. Ämnen som inte har någon egen ämnesdidaktisk kompetens får på detta sätt hjälp med planering, genomförande och examination av kursernas ämnesdidaktiska inslag. Bemanningen av de ämnesdidaktiska inslagen sker i dialog med klusteransvarig som ger råd om vilken kompetens som finns att tillgå inom det aktuella klustret. I det fall ingen ämnesdidaktisk kompetens finns att tillgå vid den institution/de institutioner som härbärgerar ämnet sker en samverkan med andra institutioner inom ramen för klustersamverkan. I praktiken kan detta innebära att den del av kursmedlen som rör de ämnesdidaktiska inslagen går till en annan institution än den institution/de institutioner som ansvarar för ämnesinnehållet i övrigt.
De kursmentorer (se ovan) som kommer att medverka inom varje ämne bekostas inte av kursmedel (HST och HPR) utan av programmedel. Kursmentorerna ingår i de ämnesråd som ansvarar för kursernas genomförande och utveckling tillsammans med lärare med ämne och ämnesdidaktisk kompetens. Dessa kompetenser kan ibland rymmas i en och samma person.
Kursansvarig kan vara såväl ämnesföreträdare som ämnesdidaktiker.
Förutsättningar och krav för medverkan i Grundlärarprogrammet
Den institution som önskar utföra utbildningsuppdrag i Grundlärarprogrammet med inriktning F-3 och åk 4-6 måste ställa sig bakom utbildningens grundläggande idéer och i konstruktiv samverkan med programledningen, och andra medverkande institutioner, skapa goda förutsättningar för den studerande att uppnå utbildningens mål. Utgångspunkten är den ansökan om examenstillstånd som Linköpings universitet inlämnade till Högskoleverket juni 2010 och som beviljades i december 2010. Aktuella studiegångar redovisas i bilaga 1.
Vilka ämnen omfattar denna beställning
De ämnen som startar vt 2012 är följande:
Grundlärarprogrammet med inriktning mot F-3 SO, 30 hp (2v VFU)
Grundlärarutbildning 4-6 Svenska, 36 hp (4 v VFU)
De ämnen som startar ht 2012 är följande:
Grundlärarprogrammet med inriktning mot F-3 Svenska, 30 hp (3v VFU)
Grundlärarutbildning 4-6
Engelska, 30 hp, (3v VFU) (börjar någon vecka senare) Hur många studenter inbegrips i beställningen?
I Norrköping antas för Grundlärarprogrammet med inriktning mot år F-3, ca 45 stycken studenter och i Linköping är motsvarande siffra ca 55. För Grundlärarprogrammet med inriktning mot åk 4- 6 antas ca 45 studenter i Norrköping och ca 55 stycken studenter i Linköping.
Vilka kurser avses?
Om inget annat meddelas omfattar denna beställning genomförande av kurser (inom de aktuella ämnena) i enlighet med de preliminära kursplaner som ingick i LiU:s ansökan till HSV om examenstillstånd för grundlärarutbildningen. Kursplaner bifogas i bilaga 2. Det innehåll som skrivs fram i dessa kursplaner kommer att bilda utgångspunkt för bedömning av institutionens förutsättningar att erbjuda utbildning i det aktuella ämnet inom Grundlärarprogrammet med inriktning mot F-3 och åk 4-6. Kursplanerna kommer dock att modifieras något inför kursstart för att kunna fungera som ett effektivt styrdokument. Det handlar i de flesta fall dock om
finjusteringar snarare än radikala omarbetningar.
Mer detaljerade direktiv kring genomförandet av kurserna presenteras inom kort i dokumentet Preciserad beställning, som går ut till de institutioner som medverkar i
grundlärarutbildningen. Här beskrivs också hur och när uppföljning av utbildningsuppdraget kommer att genomföras.
Beslut om värdinstitution
Det övergripande målet för beställningen är att erbjuda högsta möjliga kvalitet för de studenter som går utbildningen. Av tabellen nedan framgår vilka institutioner som får uppdraget som värdinstitution för de ämnen beställningen berör. Vägledande för beslutet om värdinstitution har varit de kompetenser som pekats ut i Högskoleverkets prövning av examenstillstånd för
grundlärarutbildningen.
Ämneskompetens
Vetenskaplig kompetens inom relevant ämne
Ämnesdidaktisk kompetens
Yrkeserfarenhet inom relevant stadium/verksamhetsområde
Erfarenhet av lärarutbildning
En viktig utgångspunkt har också varit att stötta en stark och nära relation mellan forskning och grundutbildning.
Utvecklingsarbetet inför examensrättsansökan speglade vilka miljöer inom LiU som har kompe- tens inom de ämnen som ingår i Grundlärarprogrammet. Fortsatt samverkan mellan dessa miljöer bör också känneteckna genomförandet av ämnena i den nya utbildningen. Därför framgår rele- vanta samarbetspartners av tabellen nedan. I vissa fall involverar samverkan hela miljöer och i vissa andra kan det handla om enskilda personer med nyckelkompetenser för ämnet/området.
Ämne Värdinstitution Relevanta
samarbetspartners F-3
Samhällsorienterande ämnen (SO)
ISV IBL , Tema,
IKK, ISAK Svenska
fördelning enligt tidigare överenskommelse
IBL (75 %) IKK (25%)
4-6 Svenska
fördelning enligt tidigare överenskommelse
IKK (75 %) IBL (25 %)
Engelska IKK
Beslut att fastställa denna rambeställning har fattats vid styrelsens sammanträde 2012-03-13.
I beslutet har deltagit undertecknad dekanus samt ledamöterna Thomas Östholm, Andreas Fejes, Cecilia Lindgren, Birgitta Plymoth, Joaklim Samuelsson, Louise Malmström, Åsa Ridne, Niklas Cederwall, Tobias Karlsson och Linnéa Bodén samt tjänstgörande ersättarna Gunnel Colnerud och Jesper Thorén.
Därutöver har närvarit ersättaren Elisabeth Eriksson, programansvariga utbildningsledarna Anna Johnsson Harrie och Ragnhild Löfgren, fakultetskoordinatorerna Håkan Johanson, Caroline Kelly och Eva Tjernström, föredragande, controller Samuel Zethson och Kanslichef Christina Åkerlund.
Karin Mårdsjö Blume
Eva Tjernström
