Att se och förstå undervisning och lärande

Malmö högskola

Lärande och samhälle

Självständigt arbete på grundnivå

15 högskolepoäng

Att se och förstå undervisning och lärande

Observing and understanding teaching and learning

Ann-Sofie Karlsson

http://ann-sofiekarlsson.weebly.com/

Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare

Kultur, Medier, Estetik

Datum för inlämning: 2012-01-23

Examinator: Els-Mari Törnquist

Detta arbete består av 3 delar:

SAG I Konflikthantering

SAG II Intervju med den andre SAG III Att fånga lärandet

Adressen till SAG 15hp (digitalt arbete) är:

http://ann-sofiekarlsson.weebly.com/

Sammanfattning

Detta arbete består av tre delar med en gemensam nämnare - dokumentation.

I den första delen, observation av läromiljö, har jag gjort en observation vid en konfliktsituation, som jag har dokumenterat och analyserat.

I den andra delen, intervju med den andre, har jag fångat samtalet genom auditiv dokumentation, vilket jag därefter har gestaltat auditivt, kinestetiskt och visuellt.

Den tredje och sista delen, eget iscensatt lärandeförlopp, genomförde jag ett projekt tillsammans med tre andra studenter. Genom att först planera och därefter leda ett projekt, även dokumentera och analysera mitt lärandeförlopp.

I del I – Konflikthantering

I SAG 1 genomförde jag en observation av några barn i en konfliktsituation vilken skedde på min VFT-placering. Då jag hade uppmärksammat att pedagogerna lägger ner mycket tid på att arbeta med konfliktlösning och att lösa konflikter mellan barnen uppstod mina frågor;

- Kan man öva sig till att bli en bättre konfliktlösare?

- Kan man förebygga mobbning/konflikter i skolan?

De barnen som får öva på konflikthantering hanterade konfliktlösningen bra med hjälp av en pedagog, en opartisk tredje part (Grűnbaum & Lepp, 2005). Genom turtagning får de beskriva vad som har hänt och hur det kändes för dem. Med hjälp av pedagogen får barnen hjälp och vägledning på ett pedagogiskt sätt genom att hon frågar barnen ”varför” och ”hur” det gick till. Barnens agerande och vad de hade uttryckt bör ligga som grund för samtalet (Wehner- Godée, 2010). Jag tycker att det är bra att diskutera med barnen och förmedla till dem att de är

”aktiva, kompetenta och resursrika individer” (ibid). Jag tror att det är av vikt att inte ställa vägledande och styrande frågor. Detta medför att de får öva att prata om sina känslor men även lyssna på hur andra upplever situationen. Under observationen använde jag mig av auditiv dokumentation för att fånga samtalet vilket gör att jag kan gå tillbaka och lyssna och analysera det efter behov (ibid).

Vidare nämner jag i texten att övning ger färdighet och att jag ser de estetiska kommunikationsformerna som ett bra verktyg för att tillämpa värdegrunden från läroplanen,

Lgr 11. Jag tror än i dag att de estetiska läroformerna är viktiga för läroprocessen. Det skall finnas möjligheter att använda sig av alla sinnen för att stärka inlärnings processen. Dessa verktyg kan användas både för min del men även barnens, för att synliggöra deras kunskap.

Min teori stärks då jag i läroplanen för grundskolan, under skolans värdegrund och uppdrag, läser ”Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar” (Lgr 11, 2011) Något dessa barn gjorde dels genom använda sig av dramaövningar.

Del II – Intervju med den andre

I denna del genomförde jag och en studiekamrat en etnografisk studie, bestående dels av en observation av en flicka i hennes klassrum och dels av ett antal intervjuer i olika läromiljöer med och utan vänner närvarande. Detta för att se hur det påverkar henne och hur hon blir i dessa miljöer ( Skarre Aasebø & Melhuus, 2007).

I detta arbete visas det tydligt på hur vi fångar och skapar ett rum, ett rum som har stor betydelse för hur i detta fall, vår intervjuperson, blir intresserad av våra frågor och hur och vad hon förmedlar med kroppen. Att vi stegvis skapar förtroende för att flickan skall känna sig trygg till att dela med sig av hennes tankar och idéer. Syftet med detta arbete var att vi skulle presentera ett porträtt av ett barn med hjälp av olika kommunikationsformer.

Del III – Att fånga lärandet

I vår senaste kurs, Det kulturskapade och kulturskapande rummet, genomförde vi ett naturvetenskapligt projekt i grupp om fyra studenter. I detta projekt skulle vi enskilt iscensätta vårt eget lärandeförlopp genom att i inledningsfasen formulera en frågeställning;

- Hur kan jag som pedagog fånga barns lärande?

För att kunna fånga barns lärande måste man ha lust och intresse för hur barn ser på saker och hur de tänker (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2006). Det gäller inte att enbart att se vilken kunskap de har utan även synliggöra den för dem. Vilket man kan göra genom att låta barnen producera eller reproducera sina idéer och tankar. Det är inte alltid detta sker här och nu, utan kan vara en ständigt pågående process. Grunden till att jag ska se kunskapen hos barnen är

ändå att jag tror att alla barn kan och vill, det är min uppgift att locka fram deras lust och vilja, vilket också påverkas av den miljö som jag skapar, den läromiljö som skall vara trygg och lustfylld.

Jag har även under dessa tre arbeten lärt mig att vara lyhörd för att se och lyssna på vad barnen säger. Även hur viktigt mitt möte med dem är och vilken miljö jag skapar. Vilket har gett mig fördjupande kunskaper i att observera, analysera och diskutera vad som sker. Detta dels för att se vad som sker i mötet med barnet, men även hur jag reagerar och möter barnet.

Litteraturlista

Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Att förstå barns tankar.

Stockholm: Liber AB.

Grűnbaum, Anita & Lepp, margaret (2005), Dracon i skolan, Drama, konflikthantering och medling. Lund: Studentlitteratur AB.

Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

Wehner-Godée, Christina (2010), Att fånga lärandet. Stockholm: Liber AB.