En hälsosam och hållbar stadsutveckling

Hållbarhetsprogram för CentrumTorsvik

En hälsosam och hållbar

stadsutveckling

Programområdet för Centrum-Torsvik utgör hållbarhetsprogram- mets geografiska avgränsning. På kartan visas föreslagna byggna- der i rosa. Hållbarhetsprogrammet berör inte befintliga byggnader, det ger riktlinjer för nya byggnader och andra förändringar.

Lidingö med programområdet Centrum-Torsvik utmarkerat.

H

Programmet är riktat både till byggherrar och sta- dens förvaltningar. Det ligger till grund för såväl avtal med byggherrar som stadens detaljplanering och anläggande av allmänna platser. Hållbarhets- programmet gäller under hela utbyggnadstiden för Centrum-Torsvik.

Hållbarhetsprogrammet kommer att brytas ner i mer konkreta riktlinjer inför kommande detaljplaner och markanvisningsavtal. Det sker i samverkan mellan Lidingö stad och övriga invol- verade parter.

Sammanfattning

SammanfaTTning ... 3

innehåll ... 5

inleDning ... 6

hälSa oCh hållbarheT ... 8

beVara oCh bYgga ViDare ...10

en STaDSDel aTT må bra i... 12

grönSka runT hörneT ... 14

hållbara kommunikaTioner ... 16

PlaTS för möTen ...18

eTT leVanDe CenTrum ... 20

forTSaTT arbeTe ...22

mer informaTion oCh meDVerkanDe... ...23

Innehåll

Inledning

H

hållbarhetsprogrammet syftar till att säker- ställa den hållbara utvecklingen och det anger riktlinjer för hållbarhet inom Centrum-Torsviks sex projektmål. riktlinjerna är styrande och vänder sig både till byggherrar och stadens förvaltningar.

Bakgrund

Lidingö stad arbetar med hälsa och hållbarhet.

Stadens vision samt flera planer och dokument som staden tagit fram ger riktlinjer för hållbar ut- veckling på Lidingö. För planeringen av Centrum - Torsvik är exempelvis Översiktplan 2012, Lidingös miljöprogram 2011-2020 och Lidingös dagvatten- policy vägledande.

Ett planprogram har tagits fram för Centrum - Torsvik och det grundar sig på en vision och flera mål. Dessa finns närmare beskrivna i ett vision- och måldokument. Detta hållbarhetsprogram an- ger riktlinjer för hållbarheten i Centrum-Torsvik.

Syfte och process

Syftet med hållbarhetsprogrammet är att uppnå projektets gemensamma vision och mål sett ur ett hållbarhetsperspektiv. Utgångspunkten för hela projektet Centrum-Torsvik är att utveckla en stadsdel som tar hänsyn till dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att göra detsamma. Hållbarhetsprogrammet utgår ifrån hur vi på bästa sätt kan förvalta och utveckla de resurser vi har för framtiden.

Programmet ska ge byggherrar och stadens egen organisation riktlinjer för hur utvecklingen av Centrum-Torsvik ska ske på hållbart vis. Hållbar- hetsprogrammet ska ligga till grund för såväl avtal med byggherrar som stadens detaljplanering och anläggande av allmänna platser.

Centrum-Torsvik är en redan bebyggd plats med många byggnader som är tänkta att bevaras.

Planprogrammet föreslår flera nya byggnader, par- ker, gator med mera. Hållbarhetsprogrammet ger främst riktlinjer för dessa nytillskott och föränd- ringar, inte för befintlig bebyggelse.

Läsanvisning

Programområdet består av privatägd mark, mark som staden avser att sälja och mark som staden avser att behålla. För den privatägda marken kan staden och fastighetsägare upprätta exploaterings- avtal och när staden säljer mark upprättas mark- överlåtelseavtal. Staden kan också vara byggherre på egen mark, då gäller samma riktlinjer för staden som för privata byggherrar.

Staden svarar för detaljplanering som föregår all utbyggnad i området. Staden svarar också för att bygga allmänna platser som gator, torg och parker.

På följande sidor beskrivs hur programmet är uppbyggt och vad hållbarhet som begrepp betyder för Centrum-Torsvik. Därefter följer kapitel med hållbarhetsförslag uppdelade på projektets sex mål. Varje kapitel har riktlinjer i punktform för byggherrar respektive staden. Avslutningsvis beskrivs det fortsatta arbetet och genomförda analyser och utredningar redovisas.

Hållbarhetsprogrammet för Centrum-Torsvik ingår i en sam- ling med flera dokument. Dokumentet Vision och mål ligger till grund för både planprogram och hållbarhetsprogram.

Planprogram Hållbarhetsprogram

Vision och mål

Visionen för Centrum-Torsvik ligger till grund för planprogram och hållbarhetsprogram.

Utifrån målen för Centrum-Torsvik ger hållbar- hetsprogrammet riktlinjer för både byggherrar och staden.

Läs mer:

Vision och mål för Centrum-Torsvik (2014) Planprogram för Centrum-Torsvik (2014) www.lidingo.se/centrumtorsvik

Byggherrar

• Exploateringsavtal (privatägd mark)

• Marköverlåtelseavtal (staden säljer mark)

• Staden som byggherre (bygger på egen mark)

Lidingö stad

• Detaljplanera

• Anlägga allmänna platser

Riktlinjer för hållbarhet

BEVARA OCH BYGGA VIDA

RE GRÖNSKA RUNT HÖRNET

EN STADSDEL ATT MÅ BR A I

HÅLLBARA KOMMUNIKA TION

ER

PLATS FÖR MÖTEN

ETT LEVANDE CENTRUM

Mål för Centrum-Torsvik Vision

Centrum-Torsvik ska vara en attraktiv, spännande och miljösmart stadsdel.

Hälsa och hållbarhet

L

hälsa är också sammankopplat med hållbar- het där staden arbetar med de tre aspekterna social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet.

både hälsa och hållbarhet ligger till grund för utvecklingen av Centrum-Torsvik.

Hälsa

Hälsa, i det vida perspektiv som stadens vision omfattar, delas in i fysisk, social och psykisk hälsa.

Det innebär att hälsa inte bara speglar frånvaron av sjukdom utan även innefattar upplevelsen av att må bra. För planeringen av Centrum-Torsvik betyder det bland annat att främja en hälsosam livsstil genom gröna och tillgängliga miljöer, framkomlighet för alla grupper, möjligheter till vardagsmotion och minskat buller. Kulturupplevelser har likaså betydelse för hälsan och plats för aktiviteter eller konst i offentliga miljöer hör därför hemma i Centrum-Torsvik.

Social hållbarhet

Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsik- tigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläg-

gande mänskliga behov tillgodoses. När människor mår bra och känner sig hemma skapas lugn, trivsel och ökad tolerans. En trevlig utemiljö är viktig.

Stadsrum med välkomnande offentliga platser där alla kan mötas bildar ett levande centrum.

Trygga bostadsgårdar där möten med grannar kan uppstå gör boendet mer attraktivt. En bland- ning av olika boendeformer gör att människor från olika generationer och med olika bakgrund kan mötas naturligt. Det bidrar till ett mer spännande och variationsrikt Centrum-Torsvik.

Ekonomisk hållbarhet

Ekonomisk hållbarhet är att långsiktigt hushålla med mänskliga och materiella resurser. Inno- vationskraft och småföretagande är viktiga beståndsdelar för att ett samhälle ska vidareut- vecklas. Stadsdelen Centrum-Torsvik innefattar Lidingö centrum med handel och service som är beroende av köpkraft och efterfrågan. För att stadsdelen ska vara ekonomiskt hållbar på lång sikt behöver centrum ett attraktivt utbud i en tilltalande miljö.

Ekologisk hållbarhet

Ekologisk hållbarhet handlar framför allt om livs kraftig natur och miljö, det vill säga att bevara alternativt vidareutveckla eller tillföra naturvärden.

Naturvärdenas koppling till människan och dennas behov är en viktig aspekt när en stadsdel ska byggas. Där graden av urbanitet är hög, som i Centrum-Torsvik, krävs en planering som bibehål- ler och vidareutvecklar natur och miljövärden samt gör dem attraktiva och tillgängliga för människan.

Hållbarhet omfattar tre aspekter:

social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet.

Hållbar utveckling

Social hållbarhet Ekologisk hållbar

het

Ekonomisk hållbar

het

Riktlinjer för hållbarhet

Bevara och bygga vidare

U

mötet mellan gammalt och nytt ger småskalig- het och variation men kan också upplevas som spännande och överraskande.

Arkitektur av hög kvalitet

Arkitekturen i det framtida Centrum-Torsvik till vara tar platsens specifika förutsättningar och till- kommande byggnader ska passas in i närliggande be- byggelsemiljöer. Kriterier för god arkitektur kommer att specificeras i gestaltningsprogram samt i varje detaljplaneetapp. På Lidingö finns en tradition av att bygga hus som är anpassade till befintlig topografi. I Centrum- Torsvik ska berggrunden i stor utsträckning bevaras så att landskapet behåller sin kontur och karaktär. Bergssprängningar och markförstärkningar bör undvikas så långt det går för god anpassning till öns skärgårdskaraktär och bergslandskap.

Miljösmart byggande

Vid anläggning och byggande bör avfallsmängder och transporter av jord- och bergmassor mini- meras för att minska negativ miljöpåverkan.

Till miljösmart byggande hör också användning av hållbara material och metoder. Individuell mätning av energi- och vattenförbrukning som boende lätt kan läsa av ger incitament för mins- kad förbrukning.

Miljöcertifiering

Det finns flera olika system för miljöcertifiering av byggnader. Certifiering innebär en kvalitetsäkring ur ett hållbarhetsperspektiv för både byggande och drift. Staden använder i dag certifieringssys- temet Miljöbyggnad i sitt eget byggande och anser att systemets nivå silver är en lämplig lägstanivå för tillkommande bebyggelse. Den nivån bedöms med dagens värde ge vinster som kan uppväga de ökade kostnader som certifieringen innebär. En rekommenderad lägsta nivå utgör inget hinder för framtida högre nivåer eller andra certifieringssys- tem med skar pare villkor.

Energi

Den billigaste och mest klimatvänliga energin är den som aldrig förbrukas. Med det menas att hållbar energi inte bara handlar om att producera hållbar el och värme utan också om att minska en- ergiförbrukningen. För att minska behovet bör en översyn av energisnåla tekniker, driftoptimering och energieffektivisering ses över vid varje utbygg- nadsfas. Nyinflyttade bör erbjudas information om energieffektivitet.

För Centrum-Torsvik visar undersökningar att fjärrvärme i första hand och bergvärme i andra hand är lämpliga värmekällor. Solfångare kan vara en kompletterande värmekälla. I viss mån kan solenergi också omvandlas till el av solceller med gynnsam placering. Fjärrvärme distribueras av privata aktörer, men staden ska verka för att en hög grad av nya och befintliga fastigheter ansluts till systemet. Beslut om utbyggnad av systemet bör tas samordnat med beslut om anläggning av gator och andra ledningsnät. Under utbyggnadstiden ska hänsyn tas till kreativitet och nya innovationer på energiområdet. Detta hållbarhetsprogram ska inte

BEVARA OCH BYGGA V IDARE

utgöra hinder för nya och miljövänligare tekniker än vad som finns på marknaden i dag.

Avfall

I Centrum-Torsvik finns underlag för ett sopsugs- system med insamling för till exempel mat avfall, tidningar och restfall. Fastigheterna kompletteras med kretsloppsrum för exempelvis glas och bat- terier. Kombinationen sopsug och kretsloppsrum innebär färre hämtningstillfällen med mindre for- don, vilket ger lägre koldioxidutsläpp och mindre störningar för boende. Dessutom kan pappers- korgar på gator och torg tömmas automatisk via sopsugssystemet.

Det ska vara lätt att sortera avfall rätt. Åter- vinningsstationer för förpackningar ska finnas i området. De ska tömmas ofta och hållas rena och snygga. En lösning för insamling av miljöfarligt avfall ska också finnas och dagens ambulerande miljöbil kan vara ett bekvämt insamlingssätt för de boende. Nyinflyttade ska erbjudas information om avfallshantering.

Byggherrar

Arkitektur av hög kvalitet

• Arkitekturen ska hålla hög kvalitet och följa gestalt- ningsprogram för Centrum-Torsvik.

• Landskapets topografi ska bevaras så långt det går och hänsyn ska tas till landskapets karaktär.

Anläggning och byggande

• Där markförstärkningar är nödvändiga ska hållbara material och metoder användas.

• Så långt det går ska lokal återanvändning av jord- och bergmassor tillämpas.

• Vid anläggande och byggande ska byggavfall källsor- teras.

• Vid anläggande och byggande ska transporter så långt det är möjligt ske på hållbart sätt. Exploatören ska upprätta en plan för hur massor ska hanteras för att minimera antalet transporter.

Miljöbyggnad

• Certifieringssystemet Miljöbyggnad på nivå silver är med dagens värde en lämplig lägstanivå för tillkom- mande bebyggelse. Denna riktlinje utgör inget hinder för framtida högre nivåer eller andra certifieringssys- tem med skarpare villkor.

Energi

• Individuell mätning av energiförbrukning bör vara möjlig för varje bostad respektive lokal.

• Anslutning till fjärrvärmenätet ska eftersträvas.

Avfall

• Nya byggnader ska anslutas till sopsugssystem.

• Alla fastigheter ska ha kretsloppsrum.

Lidingö stad

Kulturvärden

• Fördjupad kulturinventering av värdefulla byggnader och områden ska göras i detaljplaneringen, såvida det inte är uppenbart onödigt.

• Det ska i detaljplaneringen utredas vilka kulturvärden som ska ges skydd.

Gestaltning

• Gestaltningsprogrammet för Centrum-Torsvik ska följas vid utformning av allmänna platser.

Fjärrvärme

• Beslut om systemutbyggnad av fjärrvärme bör tas innan gatorna byggs om.

Information till boende

• Nyinflyttade bör erbjudas information om energieffek- tivitet och avfallshantering.

Avfall

• Sopsugssystem ska anläggas och befintliga byggnader ska erbjudas anslutning.

• Det ska finnas strategiskt placerade återvinningssta- tioner.

Riktlinjer för bevara och bygga vidare

En stadsdel att må bra i

H

Barnkonsekvensanalys

Konsekvenser för barn ska analyseras inför varje detaljplaneetapp. Behov, tillgångar och brister som behöver lyftas fram utifrån barns perspektiv ska belysas och konsekvenser av föreslagna åtgärder ska beskrivas.

Belysning

En belysningsplan för området ska ingå i gestalt- ningsprogram för Centrum-Torsvik. Belysningen ska förstärka trygghetskänslan utomhus utan att störa boende i husen intill.

Bostäder

För att få en blandad befolkning i området och möjlighet att bo kvar i olika faser i livet behövs både hyresrätter och bostadrätter samt en varia- tion i storleken på dessa. Olika grupper har olika fysiska och ekonomiska förutsättningar. Ungdo- mar har ofta en begränsad ekonomi men möjlighet att bo enkelt. Äldre personer kan värdera ett boen- de med närhet till handel och service. Barnfamiljer i sin tur har behov av större lägenheter med många sovrum och en barnsäker bostadsgård att vistas på. Tillgång till bostäder för personer med särskil- da behov ska säkerställas.

Buller

Bullerstörningar från trafik kan vara en källa till hälsoproblem och förta njutningen av utevistelser.

Genom Centrum-Torsvik löper bland annat Södra Kungsvägen med trafikflöden som genererar höga bullernivåer. Bullerskärmar och tyst asfalt är åtgär- der som kan minska bullerstörningarna. Överdäck- ning av del av Södra Kungsvägen minskar också bullerstörningar lokalt. Vid förhöjda bullervärden inomhus kan bullerskyddande fasadlösningar

minska störningarna. För god inomhusmiljö är det viktigt att bullerstörningar från installationer i byggnader undviks, exempelvis buller från köks- fläktar och ventilation.

Inbjudande utemiljöer

Utevistelse är viktig för människors hälsa och väl- mående. Boendes vistelse på uteplatser bör därför underlättas och uppmuntras. Bostadsgårdar kan utformas för rörelse eller avkoppling, exempelvis med en basketkorg, ett klätterträd eller en berså i stillsam miljö.

Vardagsmotion

För hälsa är rörelse i vardagen viktigt. När fram- komlighet ökar för fotgängare och cyklister mins- kar bilåkandet och fysisk aktivitet hos alla grupper, inklusive barn och äldre, främjas. Hälsans stig går i dag igenom Centrum-Torsvik men behöver utveck- las och tydliggöras i stadsrummet.

Konst

Genom konst och arkitektur skapas dagens fram- tida historia. Att via konsten ingå i ett historiskt

EN STADSDEL ATT MÅ BR A I

sammanhang får folk att känna sig hemma och att må bra. Konsten förstärker också platsers identitet och förskönar miljöerna.

När staden bygger på egen mark eller säljer mark kan krav på konst ställas. Kraven behöver inte handla om rena konstföremål, utan kan till exempel omfatta integrerade delar i byggnaders utformning, framträdande mark beläggningar eller intressant ljussättning.

Riktlinjer för en stadsdel att må bra i

Byggherrar

Varierat bostadsutbud

• Det ska finnas både hyresrätter och bostadrätter samt variation i lägenhetsstorlekar.

• Det ska finnas bostäder för personer med särskilda behov.

Tystare inomhusmiljö

• Buller från källor inomhus ska minimeras.

• Bullerdämpande fasadlösningar ska användas vid behov.

En miljö som lockar till utevistelse

• Uteplatser bör utformas så att boende uppmuntras till utevistelse. Det ska finnas en variation av grönska samt platser för lek och avkoppling.

Lidingö stad

Barnkonsekvensanalys

• Behov sett utifrån barns perspektiv ska beskrivas och konsekvenser för barn ska analyseras i varje detaljplan.

Belysning

• En plan för områdets belysning ska ingå i gestaltnings- programmet för Centrum-Torsvik.

Trafikbuller

• Bullerdämpande åtgärder ska vidtas längs Södra Kungsvägen.

• Maximala trafikbullernivåer för förskolegårdar och skolgårdar ska anges.

Framkomlighet för fotgängare prioriteras

• Fysisk aktivitet hos alla grupper ska underlättas genom framkomlighet på fotgängarnas villkor.

• Hälsans stig ska utvecklas och lyftas fram i stadsmiljön.

Vardagsmotion

• Boende ska enkelt kunna använda gång- och cykelvä- gar för arbetsresor och vardagsärenden.

Sittplatser

• Det ska finnas sittmöjligheter längs gator och gång- vägar samt i parker. De ska komma tätt för att under- lätta för personer som inte orkar gå långt utan vila.

Konst

• När staden bygger på egen mark eller säljer mark ska krav på konst ställas.

Grönska runt hörnet

D

förändringar ska ske med hänsyn till befintliga kvaliteter och dagvattnet ska användas som ett element i området.

Klimat

Kraftig nederbörd kan störa viktiga samhälls- funktioner som el, vatten, avlopp och kommuni- kationer. Klimatförändringar motiverar därför åtgärder för extraordinära nederbördsmängder, så kallade femtio- och hundraårsregn. Höjdsätt- ning av mark bör planeras med alternativa avrin- ningsvägar och befintliga avloppspumpstationer bör kompletteras med skyddsåtgärder. Mängden dagvatten som behöver tas om hand kan minskas med dagvattenlösningar som dessutom är för- skönande i stadsrummet, exempelvis gröna tak

och väggar, gröna gårdar och dagvattenkanaler.

Under värmeböljor är träd viktiga för att ge skugga. Vegetation har lokalt nedkylande effekt i stadsrum vilket bidrar till svalka.

Träd och grönska

Träden har en rad gynnsamma funktioner för människor och djur. De renar luften genom att binda partiklar och skadliga ämnen, utgör en livsmiljö för växter och djur, binder vatten vid nederbörd, utjämnar temperaturvariationer samt förskönar miljöer och stärker vårt välbe- finnande.

För barns lek och utveckling är gröna miljöer av betydelse. Befintliga träd i Centrum-Tors- vik är hårt utsatta för yttre påverkan och bör därför inventeras och skyddas. För att motver- ka skador på befintliga karaktärsträd och deras rötter bör de omges av skyddsavstånd. Skador bör ersättas med vite för de värden som går för- lorade. Om träd behöver tas bort ska de ersättas med nya träd.

Grönytefaktor

Grönytefaktor är ett sätt för staden att säker- ställa grönskande utemiljöer genom avtal med byggherrar. Olika slags ytor och växtlighet ges olika värden som räknas samman för ett område eller en fastighet. För varje utbyggnadsetapp av Centrum-Torsvik kan en anpassad grönytefaktor tas fram för att främja exempelvis träd, grönska på mark, tak och väggar samt olika slags genomsläpp- liga ytor. Byggnader bör i största möjliga mån ha gröna tak, men solfångare alternativt solceller är också hållbara alternativ.

Grönstruktur

Lidingö har en tradition av såväl naturlik miljö som trädgård. I Centrum-Torsvik ska det finnas allt från naturlika gröna miljöer, till parker med mer kultiverad växtlighet. Genom skapandet av olika slags växtmiljöer i en grön struktur bildas en tilltalande och intressant variation. Ambitio- nen är att skapa ett nätverk av gröna områden och stråk som kan liknas vid ett pärlband där grönskan runt hörnet utgör pärlorna. Såväl

GRÖNSKA RUNT HÖRN ET

utformning av gröna parker och torg som beva- rande och tillförande av träd och gröna ytor ska ske i en grönstruktur med hänsyn till biologisk mångfald och spridningsvägar.

Rening av dagvatten

När dagvatten rinner över vägar och parkeringar fångar det upp föroreningar från biltrafiken. Inn- an det når vattnen runt Lidingö behöver det renas för att inte försämra vattenkvaliteten. Ett natur- ligt sätt att rena dagvatten är genom infiltration i marken. Centrum-Torsvik ligger dock till stor del på berg eller kompakt lera vilket förhindrar infil- trationen. För att minska de mängder dagvatten som behöver avledas genom dagvattennätet kan täckta och täta diken anläggas. Skelettjord under exempelvis träd och gångbanor är också en möjlig metod. Områdets största källa till förorenat dag- vatten är trafiken på Södra Kungsvägen. Där är reningsåtgärder särskilt angelägna.

Byggherrar

Biologisk mångfald

• Befintliga naturvärden och naturlig vegetation ska så långt det är möjligt bevaras.

• Befintliga karaktärsträd ska ges särskild omsorg och skydd.

Gröna tak

• Byggnader bör i största möjliga mån ha gröna tak.

Undantag kan vara där solfångare eller solceller är lämpliga samt om materialval eller utformning regle- rats i gestaltningsprogrammet.

• Alla komplementbyggnader bör ha gröna tak.

Grönytefaktor

• I varje utbyggnadsetapp ska fastställd grönytefaktor följas.

Dagvatten

• Anläggning av infiltrationsytor eller magasin ska ske på lämpliga platser.

• Miljösmarta och förskönande dagvattenlösningar ska eftersträvas.

Lidingö stad

Klimat

• Befintliga avloppspumpstationer bör kompletteras med skyddsåtgärder mot extrema vattennivåer.

• Plan för höjdsättningen av mark för alternativa avrinningsvägar ska tas fram.

• På offentliga platser ska träd och vegetation finnas som kan ge svalka.

Träd och grönska

• Befintliga träd ska inventeras och vid behov ges särskilt skydd.

• Om träd behöver tas bort ska de ersättas med nya träd.

• Skolor och förskolor bör antingen ha en tillräckligt stor grön gård eller högst hundra meter till ett grönområde.

Grönytefaktor

• För varje utbyggnadsetapp ska grönytefaktor fast- ställas.

Grönstruktur

• Vid planering för bevarande och tillförande av träd och gröna ytor ska hänsyn tas till den sammanhäng- ande grönstrukturen.

Rening av dagvatten

• Förorenat dagvatten ska renas innan det når vattnen runt Lidingö.

Riktlinjer för grönska runt hörnet

Hållbara kommunikationer

I

Gångstråk

Gångvägarna ska vara säkra, speciellt de som leder till förskolor och skolor. God tillgänglighet för funktionshindrade, äldre samt personer med barnvagn ska eftersträvas. Barriärer som farliga övergångar eller otydliga trafikrum ska inte förekomma. Upplevelsevärden längs gångvägar ska värderas högt. Det kan exempelvis vara fågelkvitter längs vägen, vacker grönska och tilltalande utblickar.

Cykelvägar

Det ska vara lätt och säkert att ta sig till Lidingö centrum med cykel, särskilt till busshållplatser

och handel. Samtidigt är inte genomfartscykling i centrum önskvärt, den bör ske på omkringlig- gande cykelvägar.

Stockholm är en viktig målpunkt för många av Lidingös cykelpendlare. Därför ska cykelvägar med god standard för cykelpendling finnas hela vägen till Ropsten.

Cykelparkering

För att säkerställa tillräckligt många cykelpar- keringsplatser per bostad ska parkeringstal för cykel prövas mot stadens parkeringspolicy inför varje detaljplan.

Vid större busshållplatser ska väderskyddade cykelparkeringar finnas och i nära anslutning till busstorget i centrum behövs en större pendlarcy- kelparkering. Särskild vikt ska läggas vid ordning runt cykelparkeringar. Detta ökar den allmänna viljan att hålla ordning samtidigt som det bidrar till ökad trivsel.

Nya platser för lånecyklar behövs eftersom dagens platser försvinner när området byggs om.

Dessa ska med fördel vara väderskyddade.

Buss

Det nya busstorget framför stadshuset blir en knutpunkt och kollektivtrafikens nav på Lidingö. Staden ska verka för att busstorget ska vara en bytespunkt mellan norra och södra ön.

Det ska vara enkelt för bussar att nå centrum från alla delar av ön. Bussen ska få ta plats i stadsrummet och ha prioritet i vägtrafiken.

För att främja kollektivt resande bör hållplat- serna gestaltas med omsorg, exempelvis med väderskydd, tilltalande markbeläggning och bra belysning.

Bilpool

Bilpool bör uppmuntras genom att fastigheter får lägre parkeringstal om plats i garage upplåts för bilpool. Det betyder att fastigheter kan an- lägga ett mindre antal parkeringsplatser totalt sett om de upplåter platser för en bilpool. Bil- poolen kan med fördel delas upp så att bilarna finns på flera platser i området.

HÅLLBARA KOMMUNIKATION ER

Bilparkering

Avgiftsbelagd eller tidsbegränsad gatuparkering är nödvändig för att motivera kostnader för de som väljer att stå i garage. Vid detaljplanering ska samutnyttjande av parkering eftersträvas för boende och pendlare samt handel.

Laddstolpar

Studier pekar på att omställningen till eldriv- na fordon går långsamt i Sverige på grund av bristen på laddningsställen för eldrivna fordon.

Därför är det angeläget att ge möjligheter till laddning av elcyklar och elbilar. Laddnings- platser bör ha lämplig placering ur resenärens synpunkt och tillhandahålla miljövänligt pro- ducerad el.

Byggherrar

Cykelförvaring

• Cykelförvaring ska finnas bekvämt nära bostadshus och minst hälften av platserna ska vara väderskyd- dade.

• Det ska finnas goda möjligheter att låsa fast cykeln säkert vid bostäder och övriga verksamheter.

• Parkeringstal för cykel ska följa stadens parkerings- policy.

Bilpool

• Utrymme för bilpool bör finnas på flera platser i området.

Bilparkering

• Markparkering med fler än 20 bilparkeringsplatser ska ha godkänd oljeavskiljare.

• Bilgarage på över 50 kvadratmeter ska ha godkänd oljeavskiljare.

Laddstolpar

• Laddstolpar med grön el för elcykel ska ges god placering.

• Laddstolpar med grön el för elbil ska ges god placering.

Lidingö stad

Gång- och cykelvägar

• Upplevelsevärden längs gång- och cykelvägar ska värderas högt.

• Stockholm är en viktig målpunkt för många cykel- pendlare. Det ska vara god standard på cykelvägar hela vägen till Ropsten.

• Gång- och cykelvägar ska vara säkra, framför allt skolvägarna.

• Barriärer ska arbetas bort med hänsyn till barn, äldre och personer med funktionshinder.

Cykelparkering

• Vid busstorg i centrum och i Torsvik ska pendlarcykel- parkeringar anläggas.

• Vid alla större busshållplatser ska väderskyddade cykelparkeringar finnas.

• Nya platser för lånecyklar ska säkerställas.

• Det ska finnas goda möjligheter att låsa fast cykeln i cykelställ.

• Cykelpumpar ska placeras ut i centrum och Torsvik.

Buss

• Staden ska verka för att busstorget i centrum ska vara en bytespunkt mellan norra och södra ön.

• Bussen ska få ta plats i stadsrummet och få prioritet i vägtrafiken.

Bilparkering

• Avgiftsbelagd eller tidsbegränsad gatuparkering ska utredas vidare.

• Parkering bör kunna samutnyttjas av boende och pendlare samt handel.

Riktlinjer för hållbara kommunikationer

Plats för möten

C

Grönska

Grönskan är viktig för mötesplatser, såväl på allmänna platser som parker och torg, som på privata bostadsgårdar. Det är vackert att se på grönskan. Den skapar rum i staden, bidrar till bra mikroklimat genom att erbjuda lä och skugga och den tar hand om en del av dagvattnet lokalt.

Stadsodling

Odling är en hälsobefrämjande aktivitet som människor kan samlas kring. Boende i flerbo- stadshus har inte alltid möjlighet att odla på den egna fastigheten. Det vore därför bra om intresse- rade kunde erbjudas odlingsmöjligheter på allmän

plats. I Centrum-Torsvik är dock utrymmet för stadsodling begränsat. Staden bör utreda om min- dre grupper av odlingslådor kan placeras ut.

Träffpunkter

Genom god sammankoppling av offentliga rum och gångvägar uppstår naturliga träffpunkter utomhus. Samlingsplatser, till exempel kaféer, bör lokaliseras med utsikt över stråk eller aktivi- tetsytor.

Ickekommersiella mötesplatser

För att skapa en större variation på aktiviteterna i området och för att centrum ska vara levande en större del av dygnet behövs ickekommersiella mötesplatser både inomhus och utomhus. Det kan exempelvis vara studieplatser, föreningslo- kaler eller kultur- och idrottsrelaterade mötes- platser.

Stadshuset

Stadshuset och dess terrasser ska införlivas bättre med centrum och göras mer inbjudande. Platsen

blir ett nav i anslutning till det nya busstorget på Stockholmsvägen. Här ska det vara intressant att vistas en stund medan man väntar på bussen.

Entréhallen kan användas för kulturella evene- mang som konstutställningar och som mötesrum för föreningar. Vid ombyggnad ska hänsyn tas till stadshusets arkitektoniska värden inklusive gårdar och omgivning.

Barn och unga

Lekplatser för barn bör uppmuntra till idrott och rörelse för både flickor och pojkar. I Centrum-Tors- vik behövs både mindre och större lekplatser, gärna i park eller i anslutning till grönska.

Äldre barn och ungdomar behöver också träff punkter utomhus, till exempel en plan för streetbasket som kan omvandlas till skridskobana vintertid. En sådan plats för aktivitet kan förslags- vis anläggas nära centrum. Gärna i anslutning till ett kafé eller liknande verksamhet med generösa öppettider kvällstid, där alla känner sig välkomna inklusive ungdomarna.

PLATS FÖR MÖTEN

Tydliga gränser

Gränserna mellan privat, halvprivat och offentligt ska vara tydliga. Det ökar tryggheten och för- ståelsen för hur man ska röra sig i stadsrummet vilket gör att boende och besökare känner sig mer bekväma.

Tillgänglighet för alla

Genom att bygga framkomligt och attraktivt för alla grupper skapas platser för möten både på bo- stadsgårdar och på offentliga platser. Bänkar vid en lekplats eller sittgrupper i en berså, allt beroende på situation och plats. En variation av aktiva såväl som rofyllda aktiviteter och gärna i grönska med inbjudande utformning. Ett fokus på människan och den mänskliga skalan gör det lättare att lyckas med såväl trivsamma bostadsgårdar som offentliga miljöer.

Byggherrar

Bostadsgårdar

• Bostadsgårdar ska ha grönska och inbjudande utformning.

• Det ska finnas möjlighet till både vila och aktivitet på bostadsgårdar.

Tydliga gränser

• Gränser mellan gårdar och allmänna platser ska vara tydliga.

Lidingö stad

Grönska på allmänna platser

• I såväl Lidingö centrum som på Torsviks torg ska grön- ska med träd och planteringar prioriteras.

Stadsodling

• Staden bör utreda om mindre grupper av odlingslådor kan placeras ut i Centrum-Torsvik.

Ickekommersiella mötesplatser

• Ickekommersiella mötesplatser ska finnas både inom- hus och utomhus för större variation på aktiviteter i området.

Plats för barn och unga

• Lekplatser bör finnas i park eller i anslutning till grönska.

• Det bör utredas om en plats för äldre barns och ung- domars aktiviteter kan anläggas nära centrum.

• Inrättande av studieplatser bör undersökas vidare.

Tillgänglighet för alla

• Vid planering av offentliga platser ska särskild upp- märksamhet ägnas åt framkomlighet för barn, äldre och personer med funktionsnedsättning.

• Parker ska utformas för att tilltala alla grupper av boende och besökare.

Riktlinjer för plats för möten

Ett levande centrum

O

fler affärsidkare, servicein- rättningar och butiker finns i stadsdelen. Stockholmsvägen är ett trevligt stråk som kopplar ihop lidingö centrum och Torsviks torg. lidingö centrums småskaliga karaktär behålls och utvecklas med ett utbud som lidingöborna efterfrågar.

Levande gator och torg

I de centrala kvarteren ska bottenvåningarna vara publika och innehålla handel och service av olika slag. Alla lokaler ska ha entré och skyltfönster mot gatan för att skapa en levande gatumiljö.

Belysningen i skyltfönstren gör att gatumiljön känns trygg och levande även efter stängnings- dags. Skyltar och ljusanordningar ska utformas enligt stadens skyltprogram och underordna sig bebyggelsen.

Olika och utbytbara funktioner i bottenvåning- ar gör handelsstråken mindre sårbara för konjunk-

tursvängningar. Bokaler, det vill säga bostad med lokal för handel eller hantverk ut mot gatan, bör därför medges i detaljplaner. För att stärka folk- livet på gatorna med handel bör staden underlätta för uteserveringar och torghandel.

Trygghet

Till ett levande centrum hör bostäder. De gör om- rådet befolkat dygnet runt vilket skapar trygghet och minskar risken för skadegörelse. Fönster lyser på kvällarna och balkonger kan prunka av växtlig- het. Bostadshusens entréer ska vara tydliga och välkomnande samt vara vända ut mot stråken. Ett varierat utbud av bostäder ger en blandning av barnfamiljer, unga och äldre som tillsammans kan befolka centrum på olika tider och dagar.

Verksamheter med aktivitet en större del av dygnet eller på udda tider då inte så mycket annat har öppet ger ett värdefullt tillskott av liv och rörelse samt ”ögon på gatan”. Kvällsöppna kaféer med uteservering sommartid, föreningslokaler och andra ickekommersiella mötesplatser är viktiga för såväl ungdomar som andra. Lidingö

centrum bör förses med fler studieplatser och möjlighet till en bredare kulturverksamhet.

Lekmöjligheter i centrum

Lekmöjligheter för barn, till exempel i centrum- parken och på överdäckningen vid Torsviks torg, kan bli ett livligt inslag i stadsbilden samtidigt som det blir attraktivt för barnfamiljer att välja att handla här. Lekplatserna blir mötesplatser och viktiga träffpunkter och fler människor befolkar centrum. Det är viktigt att lekplatserna har något att erbjuda även vintertid.

Lätt att nå handel med cykel

Det ska finnas bra cykelparkeringar nära butiks- entréer. Dessa ska även ha plats för lådcyklar och cyklar med bagagekärror.

ETT LEVANDE CENTRUM

Byggherrar

Flexibla bottenvåningar

• För att minska risken för tomma lokaler i centrum bör olika och utbytbara funktioner i bottenvåningarna på husen eftersträvas.

Lokaler för uthyrning

• Det bör möjliggöras för egenföretagare, konstnärer och föreningar att hyra små lokaler. Detta för att gyn- na variationen och skapa ett mer levande centrum.

Trygghet

• Kvarter bör utformas så att trygghetskänslan i områ- det ökar, exempelvis med verksamheter i botten- våningar och med bostäder vända mot gatan.

Lidingö stad

Blandade funktioner

• Näringsliv och människors trivsel ska gynnas genom en blandning av olika funktioner i centrum som handel, föreningsliv, kultur och idrott.

Stärka viktiga stråk

• För att stärka folklivet på gatorna bör staden underlätta för uteserveringar och torghandel.

Lekmöjligheter i centrum

• Där det är lämpligt bör lekmöjligheter för barn finnas i centrum. Det ökar attraktiviteten för barnfamiljer och bidrar till en livfull miljö.

Handel lätt att nå

• Cykelparkering och busshållsplatser ska finnas nära handelsstråken.

Riktlinjer för ett levande centrum

Fortsatt arbete

H

Processen

Centrum-Torsvik är Lidingös största och mest komplexa utvecklingsområde. I projektet komplet- teras mark som i huvudsak redan tagits i anspråk med bostäder, handel och service. Tillskott i befintliga miljöer och strukturer kräver en särskild finess och inpassning vid den fysiska planeringen. I det här projektet rör det sig dessutom om kommu- nens centrala delar vilket höjer ribban ytterligare.

Centrum-Torsvik är ett varierat område med allt

från en stor genomfartsled till småskaliga torg.

Programskedet är ett första steg i planeringen av området Centrum-Torsvik. I processen ingår arbetet med att ta fram ett hållbarhetsprogram som sätter en robust och samtidigt övergripande, flexibel struktur för det framtida arbetet med markanvisning och detaljplanering.

Samverkan mellan aktörer

Lidingö stad har som markägare och planansvariga goda möjligheter att tillsammans med intresse- rade aktörer utveckla hållbarhetsarbetet för varje detaljplan. Delprocesserna i det kommande arbetet bör hela tiden utvärderas och förbättras för att få bästa resultat. Boende som flyttat in ska tillfrågas om hur de upplever hållbarheten i stadsdelen.

Ingen aktör kan ensam bygga en hållbar stads- del och aktörerna påverkar hållbarhetsarbetet på olika sätt. Att arbeta med ett antal fastighetsägare inom varje detaljplan kan gynna erfarenhetsutby-

tet och variationen i den byggda stadsdelen. Sam- verkan gör det även möjligt att lyfta exempelvis frågor kring miljöcertifiering och gestaltning tidigt i plan- och avtalsprocessen.

Precisering av riktlinjer

Inför varje ny markanvisning ska hållbarhetspro- grammets riktlinjer preciseras för det avsedda området. Så långt det går ska de kvantifieras med siffersatta målvärden. Preciseringen av riktlinjerna och framtagning av målvärden ska ske i samverkan mellan staden och övriga aktörer. Exploatörens ambition i hållbarhetsfrågor viktas högt vid mark- anvisning i Centrum-Torsvik. Målvärden underlät- tar kommunikationen parter emellan och förenk- lar uppföljning av hur Centrum-Torsvik lever upp till de sex projektmålen avseende hållbarhet.

Hållbarhetsprogrammet bryts ner i mer kon- kreta riktlinjer inför kommande detaljplaner och markanvisningsavtal.

H

Analyser och utredningar

Allmänekologisk naturinventering i Centrum- Torsvik (2011)

Bullerutredning Centrum-Torsvik (2014) Ekologisk spridningsanalys (2013) Ekosystemtjänster Centrum-Torsvik (2014) Grönska Lidingö centrum – Torsvik (2014) Inventering och riskklassning av äldre, potentiellt förorenande verksamheter på Lidingö (2012)

Kulturvärdesbedömning (2012) Landskapsbildsanalys (2012) Lidingö trafikstrategi 2030 (2013) Lidingös miljöprogram 2011-2020 (2011)

Lidingös parkprogram (2012) Dialog om Centrum-Torsvik (2012) Miljökvalitetsnormer - Norra Östersjöns vattendistrikt (Vattenmyndigheten Norra Östersjön, 2009)

Planprogram för Centrum-Torsvik (2014) PM Konsekvenser av planprogram för Lidingö Centrum-Torsvik (2014)

PM Teknik (2014) PM Utbyggnad (2014)

Policy för dagvattenhantering i Lidingö stad (2013)

Strategi för utveckling av Lidingö stadskärna (2011)

Vision och mål för Centrum-Torsvik (2014) Översiktplan 2012 (2012)

Medverkande

Hållbarhetsprogrammet har tagits fram under projektledning av Camilla Engström på miljö- och stadsbyggnadskontoret (msk).

I arbetet har även Ingela Isaksson, Malin Lindqvist, Peter Bergqvist, Amelie Oscarsson och Catarina Kvarnmalm från msk deltagit.

Följande personer från övriga förvaltningar har deltagit i arbetet: Mirsad Bektesevic från tekniska förvaltningen, Stina Boklund och Stina Jaensson från stadsledningskontoret, Maria Sören, Kicki Braun och Lotta Ljungberg från konsult- och servicekontoret och Annelie Alexander från kultur- och fritidsförvaltningen.

Kontaktuppgifter

Lidingö stad, Stockholmsv 50, 181 82 Lidingö Telefon (växel): 08-731 30 00

Webbplats: www.lidingo.se/centrumtorsvik

Mer information och medverkande

Läs mer:

Du hittar mer information på Lidingö stads webbplats www.lidingo.se/centrumtorsvik

Hållbarhetsprogram för CentrumTorsvik

e arkitekter. Foto: Micke Lundström. Producerad av informationsenheten, Lidingö stad, 2014.