STADSBYGGNADSANALYSER CENTRUM/TORSVIK

CENTRUM/TORSVIK

STADSBYGGNADSANALYSER

RAPPORT

2013-03-14

SPACESCAPE

Medverkande:

Alexander Ståhle (projektansvarig), Ida Wezelius, Helena Lundin Kleberg och Staffan Swartz Spacescape AB

Östgötagatan 100 116 64 Stockholm +46 (0)8 452 97 67 info@spacescape.se www.spacescape.se

1. Inledning 4 Bakgrund 5 Metod 5

Frågeställningar och framtidsbilder 6

2. Inventering 10

Friytor 11 Entréer 12 Promenadstråk 13

3. Observationer, intervjuer och enkäter 14

Gångflöden 15 På-platsen-intervju 17 Vistelseobservationer 18

4. Analys enligt planprogrammets värderos 22

Om planprogrammets värderos 23

Grönska 24 Vatten 27 Framkomlighet 30 Närhet 33 Karaktär 36 Mötesplatser 40

5. Analys enligt stadskvalitetmodellen 45

Om stadskvalitetmodellen 46

Närhet till City 47

Närhet till spårstation 49

Tillgång till gångnätet 51

Tillgång till urbana verksamheter 53

Närhet till vatten 55

Tillgång till parker 57

6. Analys av buller 59

Om analysen av buller 60

7. Analys av gång- och cykelnätet 63

Analys av gångnätet 64

Analys av cykelnätet 67

Referenser 70

Innehåll

1. Inledning

– varför och hur vi har gjort denna rapport

Spacescape har på uppdrag av Lidingö stad medverkat i framtagandet av planprogrammet för Centrum/Torsvik.

För att möta Stockholms utveckling, och planera inför den, har Lidingö stad tagit fram en översiktsplan med fokus på hur hela Lidingö ska utvecklas fram till 2030. Centrum/

Torsvik är ett av de viktigaste utvecklingsområdena för Lidingö med centrala knutpunkter för kollektivtrafik, handel och service. Här finns även en stor andel bostäder och arbetsplatser.

2009 fick miljö- och stadsbyggnadskontoret i uppdrag att ta fram ett planprogram som ska utreda förutsättningarna att utveckla Centrum/Torsvik. Vidare ska planprogrammet aktivt föreslå åtgärder som bidrar till minskade

bullerstörningar och en sammanlänkad stadsdel. Goda förutsättningar för kollektivtrafik, handel och fler bostäder ska också utredas.

Förutom dialog med boende har det även gjorts olika undersökningar för att ta reda på vilka förutsättningar projektet har att ta hänsyn till. Denna rapport är en av dessa viktiga underlag för planeringen.

Bakgrund

Rapporten bygger på flera typer av observationer, intervjuer, enkäter och analyser. De olika metoderna som har använts bygger i möjligaste mån på erkänd stadslivs- och stadsbyggnadsforskning.

Observationer genomförs systematiskt för att se mönster och vanor. Gångflödesobservationer, på-platsen-intervjuer och vistelseobservationer genomfördes den 18 augusti 2011 klockan 8–21.

• Gångflöden uppmättes under 5 minuter fyra gånger under dagen på totalt 89 platser.

• Under två timmar intervjuade de fyra observatörerna 142 människor vid Lidingö Centrum och på Torsviks torg om vilken deras hemstadsdel var.

• På åtta platser studerades vistelse (till exempel lek eller att sitta ned) under tre hela timmar. Vistelsetyp, ålder, kön och om personen vistades ensam eller i grupp karterades.

En kompletterande observation av vistelse och passerande (gående) genomfördes den 10–11 juni 2012.

Observationen bygger på en systematisk kartering av hela observationsområdet genom ”ögonblicksbilder” vid totalt åtta tillfällen klockan 9–21, varannan timme. Totalt observerades 2 138 människor och 861 vistelsetillfällen.

De analyser som har genomförts bygger på en rad olika typer av mått och metoder. Det handlar bland annat om avståndsmått till olika typer av kvaliteter, täthetsanalyser och analyser av trafiknätet för att få fram gångflöden, handelslägen och potentialen för nya mötesplatser. Allt i möjligaste mån baserat på den senaste forskningen om stadsliv och stadsmiljö.

Metoderna beskrivs mer i detalj kapitelvis var för sig.

Metod

Frågeställningar och framtidsbilder

Fyra frågeställningar

Det finns fyra viktiga frågeställningar att ta ställning till innan man kan fatta beslut om Centrum/Torsviks utveckling. Dessa är:

Fem framtidsbilder

Frågeställningarna till vänster kräver ställningstaganden – ställningstaganden som i sin tur blir avgörande för hur Centrum/Torsvik kommer att utvecklas. Planprogrammet utgår ifrån att Centrum/Torsvik kan utvecklas på fem olika sätt baserat på ställningstaganden och hur föreslagna lösningar kombineras. Här presenteras således fem framtidsbilder, tillika fem möjliga sätt att utveckla området.

Framtidsbilderna har fått sin form utifrån

utgångspunkterna att skapa en stadsdel med tydliga stråk, effektiv markanvändning, minskat buller, öka handelsutbud med färre barriärer och nya mötesplatser.

Projektförutsättningarna hållbar stadsbyggnad och ekonomi i balans har också varit avgörande för stadsdelens utformning och exploateringsgrad.

Hur väl respektive framtidsbild möter projektets målsättningar illustreras i en så kallad värderos, vilken också har applicerats på dagens Centrum/Torsvik. Det är därför möjligt att jämföra framtidsbilderna med dagsläget.

Lidingö centrum

Hur ska Lidingö centrum leva vidare och utvecklas?

Ska stadshuset bevaras, byggas till eller rivas?

Södra Kungsvägens sträckning Ska Södra Kungsvägen dras i tunnel?

Lidingöbanans sträckning

Ska Lidingöbanan gå genom centrum eller vara kvar i befintligt läge?

Entrén till Lidingö

Ska området mellan brofästet och Torsviks torg överdäckas?

Centrum/Torsvik är beroende av fyra viktiga ställningstadanden avseende Lidingö centrum med stadshuset, Södra Kungsvägens sträckning,

Framtidsbild 1

Lidingö centrum är utbyggt. En kort överdäckning vid Torsviks torg skapar ett större torg där trafiken från Södra Kungsvägen inte längre är störande. Södra Kungsvägen och Lidingöbanan är kvar i befintliga lägen. Ny

bebyggelse har tillkommit på flera platser i området.

Framtidsbild 2

Lidingö centrum är utbyggt. En del av Södra Kungsvägen förläggs i biltunnel, men Lidingöbanan är kvar i befintligt läge. Sträckan mellan centrum och det ombyggda Torsviks torg har en småstadskaraktär och är ett populärt promenad- och cykelstråk med många butiker och kaféer.

Framtidsbild 3

Lidingö centrum är utbyggt. En del av Södra Kungsvägen förläggs i biltunnel. Sträckan mellan centrum och det ombyggda Torsviks torg har en småstadskaraktär och är ett populärt promenad- och cykelstråk med butiker och kaféer. Lidingöbanan trafikerar Torsvik och centrum.

Framtidsbild 4

Lidingö centrum är utbyggt. En del av Södra Kungsvägen förläggs i biltunnel, men Lidingöbanan är kvar i befintligt läge. På överdäckningen finns en stor aktivitetspark.

Framtidsbild 5

Lidingö centrum är utbyggt. En del av Södra Kungsvägen förläggs i biltunnel. På överdäckningen finns en stor aktivitetspark. Lidingöbanan trafikerar Torsvik och centrum.

2. Inventering

– vad finns i området idag?

Friytor inventerades av Spacescape under 2012. Med friytor menas offentligt tillgängliga markytor som inte är bebyggda.

Slutsats

Vägytor, i synnerhet Södra Kungsvägen dominerar planområdets obebyggda mark. Det finns stora park- och naturytor. Dessa består till stor del av grönytor intill vägarna. En stor del av ytorna är bullerstörda. Kring Lidingö centrum finns det stora parkeringsytor.

Friytor

Friytor

Entréer inventerades av Spacescape under 2012.

Slutsats

De flesta entréerna utgörs av bostäder. Mellan Torsviks torg och Lidingö centrum utgör Stockholmsvägen ett stråk med handel och service. Söder om centrum ligger stadshuset och polisen. I övrigt finns ett hotell, en kyrka, ett kommunalt äldreboende, en skola och vid Torsviks torg några ambassader. Generellt är det få kontorsentréer i området.

Entréer

Entréer

Promenadstråk inventerades av Spacescape under 2012.

Ur ett stadslivsperspektiv är det fördelaktigt med stråk som kantas av lokaler och entréer. Det aktiverar stadsrummet samtidigt som det gör det intressantare och tryggare att röra sig utmed stråket.

Slutsats

Stockholmsvägen, som löper mellan Torsviks torg och Vasatorget i centrum, är till stor del kantad av entréer.

Detsamma gäller Torsviks torg och Vasatorget.

Kring stadshuset saknar många stråk entré- och

fasadkontakt. Detsamma gäller delar av Torsvikssvängen och Södra Kungsvägen. Det kan bidra till en upplevd otrygghet då uppsikten över dessa stråk är dålig.

Promenadstråk

Promenadstråk

3. Observationer, intervjuer och enkäter

– hur används och upplevs området idag?

kl 8-9

buss buss _200-300

100-200

0-320 00

personer/timme

<25 25-50

300-400 400-500 500-600 600-700 700-800 800-900 200-300 50-100 100-200

kl 16-17

buss buss

parkering parkering

parkering 500-600

600-70 0

200-300

personer/timme

<25 25-50

300-400 400-500 500-600 600-700 700-800 800-900 200-300 50-100 100-200

kl 12-13

buss buss

parkering parkering

parkering 600-7

00 800-900

100-200

personer/timme

<25 25-50

300-400 400-500 500-600 600-700 700-800 800-900 200-300 50-100 100-200

kl 20-21

200-30 0

25-50

kl 20-21

personer/timme

<25 25-50

300-400 400-500 500-600 600-700 700-800 800-900 200-300 50-100 100-200

Gångflöden observerades den 18 augusti 2011 klockan 8–21. Gångflöden uppmättes under 5 minuter fyra gånger under dagen på totalt 89 platser. Bilderna nedan visar uppmätta gångflöden i centrum under en vardag. Följande sida visar flödena i Torsvik.

Gångflöden i centrum klockan 8–9 Gångflöden i centrum klockan 12–13

Gångflöden i centrum klockan 16–17 Gångflöden i centrum klockan 20–21

Gångflöden

Slutsats

Vid lunchtid och på eftermiddag var det relativt höga flöden utmed Stockholmsvägen genom Lidingö centrum och utmed Friggavägen. I övrigt är flödena låga.

kl 8-9

buss buss

<25 25-50

300-400 400-500 500-600 600-700 700-800 200-300 50-100 100-200 personer/timme

kl 16-17

buss buss

mot centrum

<25 25-50

300-400 400-500 500-600 600-700 700-800 200-300 50-100 100-200 personer/timme

kl 12-13

buss buss

mot centrum

<25 25-50

300-400 400-500 500-600 600-700 700-800 200-300 50-100 100-200 personer/timme

kl 20-21

buss buss

mot centrum

<25 25-50

300-400 400-500 500-600 600-700 700-800 200-300 50-100 100-200 personer/timme

Slutsats

Gångflödena i Torsvik är överlag låga. Vid

Torsviks torg är flödena något högre, men ändå väsentligt lägre än i centrum.

Gångflöden i Torsvik klockan 8–9 Gångflöden i Torsvik klockan 12–13

Gångflöden i Torsvik klockan 16–17 Gångflöden i Torsvik klockan 20–21

Intervjuerna genomfördes den 18 augusti 2011 klockan 8–21. Under två timmar intervjuade de fyra observatörerna 142 människor vid Lidingö Centrum och på Torsviks torg om vilken deras hemstadsdel var.

Slutsats

Nära två tredjedelar av besökarna kommer från Lidingö.

Kring en tredjedel av besökarna har sin hemstadsdel inom gångavstånd. Resterande användare kan antas ha tagit sig till området med bil, kollektivtrafik eller cykel.

Majoriteten av de besökarna som tillfrågades svarade att de bor på Lidingö. Av dem kan en tredjedel antas ha gått till platsen då de bor i Torsvik, centrum, Herserud eller Hersby. 17 procent av de svarande kommer från Stockholms län utanför Lidingö och 13 procent kommer från övriga Sverige och världen. Centrum/Torsvik kan på så sätt ses som en viktig målpunkt för hela Lidingö då besökarna till stor del utgörs av Lidingöbor.

Hemstadsdelar för besökarna i Lidingö centrum och på Torsviks torg.

På-platsen-intervju

Den 18 augusti 2011 genomfördes observationer i området. På åtta platser studerades vistelse (till exempel lek eller att sitta ned) under tre hela timmar. Vistelsetyp, ålder, kön och om personen vistades ensam eller i grupp karterades.

Slutsats

Vistelsetätheten är precis som gångflödena högst i centrum. Lägst vistelsetäthet av de åtta observerade platserna har Centrumparken. Som stapeldiagrammet visar sker majoriteten av vistelsen i centrum och utmed Stockholmsvägen på eftermiddagen. Vid Torsviks torg är vistelsetätheten högst på kvällen.

På följande två sidor visas var och en av platserna avseende antal vistelsetyper, kön och ålder på besökarna, samt om de vistades ensamma eller i grupp.

Procentuell fördelning av vistelsen under de tre observationstimmarna

Vistelsetäthet i form av personer per hektar per timme på de åtta studerade platserna

Vistelseobservationer

Korsningen Herserudsvägen-Stjärnvägen Herserudsvägen

Stockholmsvägen

Framför stadshuset Centrumparken Stockholmsvägen genom centrum

Vasatorget Friggavägen

> 900 (personer/ha/timme) 700 – 900

500 – 700 300 – 500 100 – 300 40 – 100

Vistelse utmed Stockholmsvägen genom centrum Vistelse i Centrumparken

Slutsats

Centrumparken, som har lägst vistelsetäthet, har även minst antal observerade vistelsetyper och störst andel ensamma besökare.

Vistelse utmed Friggavägen Vistelse på Vasatorget

5

(prata, rekreation, vänta, sälja, köpa)

550

7

(köpa, uteservering, prata, rekreation, sälja, sport och lek, vänta)

1 070

personer/ha/timme

5

(rekreation, uteservering, prata, sport och lek, vänta)

540

3

30

Vistelse utmed Herserudsvägen Vistelse vid korsningen Herserudsvägen-Stjärnvägen

Vistelse framför stadshuset Vistelse utmed Stockholmsvägen

Slutsats

Platser som har få vistelsetyper har även låg vistelsetäthet.

4

(prata, rekreation, vänta, sport och lek)

110

4

(vänta, uteservering, köpa, prata)

270

5

(vänta, uteservering, prata, rekreation, sälja)

110

6

(uteservering, prata, vänta, sport och lek, rekreation, köpa)

260

Den andra vistelseobservationen genomfördes två fina dagar den 10–11 juni 2012. Observationen bygger på en systematisk kartering av hela observationsområdet genom ”ögonblicksbilder” vid totalt åtta tillfällen klockan 9–21, varannan timme. Totalt observerades 2 138 människor och 861 vistelsetillfällen.

Observerad vistelse och passerande Observerad vistelse

Slutsats

Högst vistelsetäthet återfinns mellan stadshuset och Vasatorget och utmed Friggavägen. Även i Torsviksparken och vid Torsviks skola vistas det många människor.

Anmärkningsvärt låg vistelsetäthet återfinns på Torsviksberget. I övrigt bekräftar dessa observationer tidigare observationer.

> 9 (personer) 7 – 9 5 – 7 3 – 5 1 – 3 0 – 1

> 9 (personer) 7 – 9 5 – 7 3 – 5 1 – 3 0 – 1

4. Analys enligt planprogrammets värderos

– vilka förutsättningar har området idag och i framtiden?

Stadens planprogram har sex övergripande mål, vilka här utvärderas med hjälp av en så kallad värderos.

Värderosen redovisar hur väl de sex målen uppfylls i en skala från 1 till 5. Bedömningen baseras på ett antal kvantitativa och kvalitativa delanalyser, vilka presenteras nedan.

Grönska

Mål: I Centrum/Torsvik finns grönskan runt hörnet.

Delanalyser:

• Tillgång till grönområden

• Närhet till grönområden

• Grönyta per person

• Grönområdenas ekologiska värde

Vatten

Mål: I Centrum/Torsvik är det nära till vattnet.

Delanalyser:

• Närhet till vatten

• Tillgång till utsiktsplatser

• Tillgång till strandpromenader

• Rekreationsvärde längs stranden

Framkomlighet

Mål: I Centrum/Torsvik är det lätt att förflytta sig på ett hållbart sätt.

Delanalyser:

• Korsningstäthet

• Närhet till huvudcykelstråk

• Närhet till spårstation

• Framkomlighet med bil

Närhet

Mål: I Centrum/Torsvik finns vardagsaktiviteter inom gångavstånd.

Delanalyser:

• Handels- och serviceutbud

• Funktionsblandning

• Funktionstäthet

Karaktär

Mål: Centrum/Torsvik är en småstad på en skärgårdsö.

Delanalyser:

• Kulturmiljö och kulturlandskap

• Natur- och skärhårdslandskap

• Småstadskaraktär

Mötesplatser

Mål: I Centrum/Torsvik finns platser för möten.

Delanalyser:

• Tillgång till mötesplatser

• Närhet till mötesplatser

• Tillgång till gångnätet

• Tillgång till välintegrerade gator

Värderosen (till vänster) illustrerar hur väl respektive framtidsbild uppfyller de övergripande målen för Centrum/Torsvik. Bedömningen, på skalan 1 till 5, bygger på olika kvantitativa och kvalitativa analyser av dessa mål.

”1” betyder att målet inte uppfylls, ”2” betyder att målet knappt uppfylls,

”3” betyder att målet uppfylls, ”4” betyder att målet uppfylls väl och ”5”

betyder att målet uppfylls mer än väl.

Om planprogrammets

värderos

Grönska

Analyserna av målet Grönska består av fyra delanalyser.

Tillgång till grönområden

Analysen beräknar mängden grönyta respektive parkyta inom planområdet.

Med grönyta menas en markyta som inte är bebyggd eller hårdgjord. Ytan ska dessutom vara minst 0,25 hektar stor, tillgänglig för allmänheten samt lämpa sig för rekreation i form av fysisk aktivitet eller vila. Växtligheten kan vara både naturlig och planterad. Begreppet grönyta innefattar således både naturområden och parker.

Med parkyta menas en grönyta med i huvudsak planterad växtlighet som är anlagd för möten, lek och upplevelser.

Mindre parker används främst av boende i närområdet medan större parker har ett större upptagningsområde och utgör viktiga målpunkter för motion och lek samt agerar samlingsplats till vardags och vid festligheter. Lidingö stad har som mål att ingen ska ha längre än 300 meter till närmaste park.

För kartor som illustrerar tillgången till parker, se sidan 58.

Närhet till grönområden

Analysen beräknar hur stor andel av befolkningen (boende och arbetande) som når ett grönområde inom högst 200 meters gångavstånd.

För kartor som illustrerar närheten till grönområden, se sidan 26.

Grönyta per person

Analysen beräknar mängden grönyta per person (boende och arbetande) inom planområdet, inklusive ett omland på 500 meters radie.

Grönområdenas ekologiska värde

Utvärderingen (i en skala från 1 till 5) baseras på en bedömning gjord av en expert inom ekologi (Andreas Aronsson, Tyréns). Bedömningen baseras bland annat på biologisk mångfald och spridningssamband.

Slutsats

Nuläge

Tillgången på grönområden bedöms som god, men Södra Kungsvägen utgör en barriär mellan delområden. Torsviksparken och Torsviksberget har flest rekreationsvärden. I övrigt är rekreationsvärdena få. De ekologiska värdena är generellt sett få. Naturen på Torsviksberget är av något högre värde i ett lokalt perspektiv. Spridningssambanden är svaga.

Framtidsbild 1

Något fler människor får närmare till ett grönområde än idag. 76 procent av befolkningen inom området har mindre än 200 meter till närmsta grönområde men mängden grönyta minskar med 13 procent. Den mindre överdäckningen över Södra Kungsvägen förbättrar de ekologiska spridningsvägarna något. Samtidigt innebär ny bebyggelse att viss naturmark försvinner. Sammantaget innebär detta små förändringar av grönskans ekologiska och sociala värden.

Framtidsbild 2

Något fler människor får nära till ett grönområde än idag.

81 procent bor närmare än 200 meter, men mängden grönyta minskar med 11 procent. Ombyggnad av Torsviks torg förbättrar de ekologiska spridningsvägarna något.

Samtidigt innebär ny bebyggelse att lite naturmark försvinner. Sammantaget innebär detta små förändringar av grönskans ekologiska och sociala värden.

Framtidsbild 3

Något fler människor får nära till ett grönområde än idag.

81 procent bor närmare än 200 meter, men mängden grönyta minskar med 11 procent. Ombyggnad av Torsviks torg förbättrar de ekologiska spridningsvägarna något.

Samtidigt innebär ny bebyggelse att lite naturmark försvinner. Sammantaget innebär detta små förändringar av grönskans ekologiska och sociala värden.

Framtidsbild 4

Fler människor har närmare till ett grönområde än

tidigare, 83 procent bor närmare än 200 meter. Mängden grönyta är oförändrad. Den nya Broparken blir en viktig park i området. Den nya bebyggelsen vid Torsviksberget sker dock på naturmark. Sammantaget minskar det ekologiska värdet men det sociala värdet av grönskan ökar mycket.

Framtidsbild 5

Fler människor har närmare till ett grönområde än tidigare, 83 procent bor inom 200 meter. Mängden grönyta är oförändrad. Den nya Broparken blir en viktig park i området. Den nya bebyggelsen vid Torsviksberget sker dock på naturmark. Sammantaget minskar det ekologiska värdet men det sociala värdet av grönskan ökar mycket.

Nuläge Gångavstånd till närmaste grönområde Framtidsbild 1 Gångavstånd till närmaste grönområde

Framtidsbild 2 Gångavstånd till närmaste grönområde Framtidsbild 3 Gångavstånd till närmaste grönområde

Framtidsbild 4 Gångavstånd till närmaste grönområde Framtidsbild 5 Gångavstånd till närmaste grönområde

0 – 100 (m) 100 – 200 200 – 300 300 – 400 400 – 500 500 – 600 600 – 700 700 – 800 800 – 900

> 900

Vatten

Analyserna av målet Vatten består av fyra delanalyser.

Närhet till vatten

Analysen beräknar hur stor andel av befolkningen (boende och arbetande) som når stranden inom högst 1 kimometers gångavstånd.

För en utförligare beskrivning av betydelsen av närheten till vatten samt kartor som illusterarar analysen, se sidan 55–56.

Tillgång till utsiktsplatser

Analysen beräknar mängden utsiktsyta inom planområdet.

Med utsiktsyta menas grönområden med utsikt över vattnet.

För kartor som illustrerar utsiktsplatser, se sidan 29.

Tillgång till strandpromenader

Analysen beräknar den totala längden på samtliga strandpromanader inom planområdet.

För kartor som illustrerar strandpromenader, se sidan 29.

Rekreationsvärde längs stranden

Utvärderingen (i en skala från 1 till 5) baseras på en bedömning gjord av Spacescape. Bedömningen baseras bland annat på tillgängligheten till stranden och möjligheten till olika typer av rekreation i anslutning till denna.

Slutsats

Nuläge

Tillgången till stranden är idag mycket begränsad och strandparkens kvalitet är låg på grund av trafikinfrastrukturen. Det finns utsiktsplatser på Torsviksberget och Herserudsberget, men där är trafikstörningarna är höga. Både fysisk och upplevelsemässigt är det långt ner till vattnet.

Framtidsbild 1

Den nya bebyggelsen längs Norra Kungsvägen skymmer delvis utblicken från vissa platser. Samtidigt skapar den nya gatan på Torsviksberget en ny utsiktspromenad. Fler människor får närmare till stranden än i dagsläget. Totalt sett förändras närheten till vattnet och möjligheter till utblickar endast marginellt.

Framtidsbild 2

Den nya bebyggelsen längs Norra Kungsvägen skymmer delvis utblicken från vissa platser. Samtidigt skapar den nya gatan på Torsviksberget en ny utsiktspromenad. Fler människor får närmare till stranden än i dagsläget. Totalt sett förändras närheten till vattnet och möjligheter till utblickar mycket litet.

Framtidsbild 3

Den nya bebyggelsen längs Norra Kungsvägen skymmer delvis utblicken från vissa platser. Samtidigt skapar den nya gatan på Torsviksberget en ny utsiktspromenad. Fler människor får närmare till stranden än i dagsläget. Totalt sett förändras närheten till vattnet och möjligheter till utblickar mycket litet.

Framtidsbild 4

Den nya bebyggelsen längs Norra Kungsvägen och på Torsviksberget gör att befintliga utsiktsplatser minskar i storlek. Samtidigt tillkommer nya utsiktsplatser, framförallt i Broparken och längs strandpromenaden. Många fler människor får närmare till stranden än i dagsläget.

Sammantaget blir närheten till vattnet och möjligheter till utblickar bättre jämfört med nuläget.

Framtidsbild 5

Den nya bebyggelsen längs Norra Kungsvägen och på Torsviksberget gör att befintliga utsiktsplatser försvinner.

Samtidigt tillkommer nya utsiktsplatser, framförallt i Broparken och från den förlängda strandpromenaden.

Många fler människor får närmare till stranden än i dagsläget. Sammantaget blir närheten till vattnet och möjligheter till utblickar bättre jämfört med nuläget.

Nuläge Utsiktsytor och strandpromenader Framtidsbild 1 Utsiktsytor och strandpromenader

Framtidsbild 2 Utsiktsytor och strandpromenader Framtidsbild 3 Utsiktsytor och strandpromenader

Framtidsbild 4 Utsiktsytor och strandpromenader Framtidsbild 5 Utsiktsytor och strandpromenader

Utsiktsytor Strandpromenader

Framkomlighet

Analyserna av målet Framkomlighet består av fyra delanalyser.

Korsningstäthet

Analysen beräknar antalet korsningar inom planområdet, vilket indikerar antalet vägval samt hur sammankopplat gångnätet är. Ju fler vägval och ju mer sammankopplat gatunät är desto större rörelsefrihet skapas.

Närhet till huvudcykelstråk

Analysen beräknar det genomsnittliga cykelavståndet till närmaste huvudcykelstråk från respektive fastighet inom planområdet.

För kartor som illustrerar huvudcykelstråk, se sidan 32.

Närhet till spårstation

Analysen beräknar hur många boende och arbetande som når en spårstation inom högst 500 meters gångavstånd.

För en utförligare beskrivning av betydelsen av närheten till spårstation samt kartor som illustrerar analysen, se sidan 49–50.

Framkomlighet med bil

Utvärderingen (i en skala från 1 till 5) baseras på en bedömning gjord av Spacescape. Bedömningen baseras bland annat på trängsel och möjligheten att parkera nära viktiga målpunkter.

Slutsats

Nuläge

Tillgängligheten för gående och cyklister är idag mycket begränsad. Vägbarriärer och biltrafik gör gång- och cykelmiljön mycket oattraktiv. Busstrafiken är centralt placerad. Framkomligheten med bil är mycket god.

Framtidsbild 1

Den mindre överdäckningen över Södra Kungsvägen vid Torsviks Torg tillsammans med den nya gatustrukturen vid centrum gör att framkomligheten för gående och cyklister ökar något. Framkomligheten med bil är oförändrat god.

Framtidsbild 2

Tunnelförläggningen av Södra Kungsvägen tillsammans med den nya gatustrukturen vid centrum gör att

framkomligheten för gående och cyklister ökar.

Framkomligheten med bil bibehålls eller förbättras då gatunätet byggs ut.

Framtidsbild 3

Tunnelförläggningen av Södra Kungsvägen tillsammans med den nya gatustrukturen vid centrum gör att

framkomligheten för gående och cyklister ökar. Spårvägen till centrum ökar antalet människor som bor nära

spårstation. Framkomligheten med bil bibehålls eller förbättras då gatunätet byggs ut.

Framtidsbild 4

Tunnelförläggningen av Södra Kungsvägen tillsammans med den nya gatustrukturen gör att framkomligheten för gående och cyklister ökar. Fler individer kommer att bo nära befintlig station i Torsvik. Framkomligheten med bil bibehålls eller förbättras då gatunätet byggs ut.

Framtidsbild 5

Omledningen av Södra Kungsvägen tillsammans med den nya gatustrukturen gör att framkomligheten för gående och cyklister ökar. En stor andel kommer att bo nära spårstation. Framkomligheten med bil bibehålls eller förbättras då gatunätet byggs ut.

Nuläge Huvudcykelstråk Framtidsbild 1 Huvudcykelstråk

Framtidsbild 2 Huvudcykelstråk Framtidsbild 3 Huvudcykelstråk

Framtidsbild 4 Huvudcykelstråk Framtidsbild 5 Huvudcykelstråk

Huvudcykelstråk

Närhet

Analyserna av målet Närhet består av tre delanalyser.

Handels- och serviceutbud

Analysen beräknar en trolig procentuell förändring av handels- och serviceutbudet inom planområdet, baserat på den lokala befolkningsökningen. Analysen utgår från dagens utbud, där det genomsnittliga antalet handelsverksamheter (sällanköpshandel och dagligvaruhandel), restaurangverksamheter och kulturverksamheter inom 1 kilometers gångavstånd från respektive fastighet jämförs med det lokala

befolkningsunderlaget, i form av det genomsnittliga antalet boende och arbetande inom 1 kilometers gångavstånd från respektive fastighet. Denna jämförelse visar att det finns fler handels- och serviceverksamheter inom planområdet än vad det lokala befolkningsunderlaget medger. Detta beror på att Lidingö centrum är en viktig målpunkt inte bara för dem som bor eller arbetar i närområdet, utan för hela Lidingö.

För kartor som illustrerar det lokala befolkningsunderlaget, se sidan 54.

Funktionsblandning

Analysen beräknar mängden lokalyta i förhållande till mängden byggnadsyta inom planområdet. En blandning av boende och arbetande skapar levande stadsmiljöer som är trygga och där behovet av bilresor minskar. En stadsmiljö där andelen lokalyta uppgår till kring 20 procent kan anses vara funktionsblandad.

Funktionstäthet

Analysen beräknar mängden bostadsyta multiplicerad med mängden lokalyta inom planområdet.

Funktionstäthetsmåttet är ett kombinationsmått framtaget av stadsbyggnadsforskningen på KTH som beskriver täthet i kombination med funktionsblandning. Täthet genererar verksamheter och service, och en blandning av boende och arbetande skapar levande stadsmiljöer som är trygga och där behovet av bilresor minskar. Funktionstäthetsmåttet kan på så sätt sägas beskriva ett områdes attraktivitet och hållbarhet (Ståhle 2008).

För kartor som illustrerar funktionstätheten, se sidan 35.

Sambandet mellan lokalt befolkningsunderlag och handels- och

serviceutbud i Stockholm och Lidingö. Förväntat antal handels- och serviceverksamheter inom 1 kilometers gångavstånd från respektive fastighet baserat på det lokala

Slutsats

Nuläge

Idag har centrum ett relativt bra utbud av handel och service, men bara en tredjedel av besökarna bedöms komma från närområdet. Då övriga besökare i hög utsträckning är bilburna finns stor risk att de väljer andra handelsplatser med bättre utbud. En förtätning kan leda till större lokal bärkraft för centrum.

Framtidsbild 1

Den nya bebyggelsen i centrum innebär att Lidingös centrum blir mer attraktiv som stadsmiljö och gör att fler kommer att bo nära handel och service. Nytillkommen befolkning ökar utbudet av handel och service med cirka 20 procent.

Framtidsbild 2

Den nya bebyggelsen i centrum innebär att Lidingö centrum blir mer attraktivt som stadsmiljö och gör att fl er kommer att bo nära handel och service. Nya butikslokaler tillkommer längs Stockholmsvägen. Utbudet av handel och service ökar med cirka 30 procent.

Framtidsbild 3

Den nya bebyggelsen i centrum innebär att Lidingö centrum blir mer attraktivt som stadsmiljö samt gör att fl er kommer att bo nära handel och service. Nya butikslokaler tillkommer längs Stockholmsvägen.

Nytillkommen befolkning ökar utbudet av handel och service med cirka 30 procent.

Framtidsbild 4

Den nya bebyggelsen innebär att hela Centrum/Torsvik blir mer attraktivt som stadsmiljö och gör att fl er kommer att bo nära handel och service. Nytillkommen befolkning ökar utbudet av handel och service med cirka 40 procent.

Framtidsbild 5

Den nya bebyggelsen innebär att hela Centrum/Torsvik blir mer attraktivt som stadsmiljö och gör att fl er kommer att bo nära handel och service. Nytillkommen befolkning ökar utbudet av handel och service med cirka 40 procent.

Nuläge Bostadsyta X lokalyta inom 500 m radie Framtidsbild 1 Bostadsyta X lokalyta inom 500 m radie

Framtidsbild 2 Bostadsyta X lokalyta inom 500 m radie Framtidsbild 3 Bostadsyta X lokalyta inom 500 m radie

Framtidsbild 4 Bostadsyta X lokalyta inom 500 m radie Framtidsbild 5 Bostadsyta X lokalyta inom 500 m radie

> 18 000 16 000 – 18 000 14 000 – 16 000 12 000 – 14 000 10 000 – 12 000 8 000 – 10 000 6 000 – 8 000 4 000 – 6 000 2 000 – 4 000 0 – 2 000

Karaktär

Analyserna av målet Karaktär består av tre delanalyser.

Kulturmiljö och kulturlandskap

Utvärderingen (i en skala från 1 till 5) baseras på en bedömning gjord av en kulturmiljöexpert (Stina Svantesson, AIX Arkitekter). Bedömningen baseras bland annat på den existerande bebyggelsens kulturmiljövärden.

Natur- och skärgårdslandskap

Utvärderingen (i en skala från 1 till 5) baseras på en bedömning gjord av Spacescape, i huvudsak i form av en landskapsbildsanalys.

Landskapsbildsanalysen redovisas på sidan 38–39.

Småstadskaraktär

Utvärderingen (i en skala från 1 till 5) baseras på en bedömning gjord av Spacescape. Bedömningen baseras bland annat på bebyggelsens skala och karaktär.

Slutsats

Nuläge

Det storskaliga sprickdalslandskapet är avläsbart trots de stora vägbarriärerna. Kulturlandskapet och kulturmiljöerna är fragmenterade och generellt av lågt värde. Enstaka byggnader som stadshuset och Lidingö villastadskvarter, fyrtiotalshusen längs Stockholmsvägen och Torsviksbergets parkmiljö är karaktäristiska, men stadsbilden är i stort mycket splittrad.

Framtidsbild 1

Den nya centrumbebyggelsen är utformad så att den formar tydliga stadsrum. Detta gör att områdets småstadskaraktär ökar något. De kulturhistoriska värdena och upplevelsen av Lidingö som ett skärsgårdslandskap är i stort sett oförändrade.

Framtidsbild 2

Den nya bebyggelsen i centrum och längs

Stockholmsvägen bidrar till att läka såren i stadsmiljön och utformas så att den formar en tydligt sammanhängande småstadsmiljö. De kulturhistoriska värdena minskar dock när delar av fyrtiotalsbebyggelsen längs Stockholmsvägen rivs. Naturmiljö och skärgårdslandskap påverkas mycket litet. Sammantaget mer stad men mindre kulturmiljö.

Framtidsbild 3

Den nya bebyggelsen i centrum och längs

Stockholmsvägen bidrar till att läka såren i stadsmiljön och utformas så att den formar en tydligt sammanhängande småstadsmiljö. De kulturhistoriska värdena minskar dock när delar av fyrtiotalsbebyggelsen längs Stockholmsvägen rivs. Naturmiljö och skärgårdslandskap påverkas mycket litet. Sammantaget mer stad men mindre kulturmiljö.

Framtidsbild 4

Den nya bebyggelsen från centrum till brofästet bidrar till att läka såren i stadsmiljön och utformas så att den formar tydliga stadsrum. Detta gör att områdets småstadskaraktär ökar. Bebyggelsen vid brofästet minskar upplevelsen av skärgårdslandskapet något. De kulturhistoriska värdena minskar när delar av fyrtiotalsbebyggelsen längs

Stockholmsvägen rivs och Torsviksbergets siluett förändras.

Framtidsbild 5

Den nya bebyggelsen från centrum till brofästet bidrar till att läka såren i stadsmiljön och utformas så att den formar tydliga stadsrum. Detta gör att områdets småstadskaraktär ökar. Bebyggelsen vid brofästet minskar upplevelsen av skärgårdslandskapet något. De kulturhistoriska värdena minskar när delar av fyrtiotalsbebyggelsen längs

Stockholmsvägen rivs och Torsviksbergets siluett förändras.

Nuläge Landskapsbildsanalys

Landskapsbildsanalys

Som en del av programarbetet har Spacescape i samarbete med Lidingö stad gjort en landskapsbilds- analys. Analysen visar att landskapet är splittrat, i huvudsak av vägsystemet men också av bebyggelsen som är svagt sammanhållen. I upplevelsen av

landskapet är trafiken dominerande medan exempelvis rekreationsmöjligheterna är i stort sett obefintliga förutom utsikter från vissa platser. Även det kulturhistoriska landskapet är mer eller mindre osynligt i den samlade landskapsbilden. Lidingös identitet som hälsans ö är starkt kopplad till naturen och landskapet. Med identiteten som grund formulerar analysen sju stadsbyggnadsstrategier:

• Förstärk förkastningsbranter och öns topografi

• Förstärk strandlinjen med grönska

• Ta bort och minska väginfrastruktur

• Utveckla en småskalig karaktär

• Skapa en sammanhållen tydlig port

• Ta tillvara trädridåerna kring brofästet

• Ta tillvara Torsviks byggnadssilhuett

Slutsats

Framtidsbild 2–5 ger positiva konsekvenser för stads- och landskapsbilden då ett sammanhängande stadslandskap erhålls i och med att Södra Kungsvägen förläggs i tunnel. Den nya sträckning av Lidingöbanan i framtidsbild 3 och 5 medför både fördelar (mark frigörs i Herseruds strandpark) och nackdelar (ny ramp i redan komplex trafikmiljö liksom intrång för tunnelmynning). I framtidsbild 4 och 5 bedöms förändringen kring brofästet sammantaget innebära positiva konsekvenser då intrycket av trafikapparat och barriärer minskar. Samtidigt

försvagas upplevelsen av skärgårdslandskapet genom att Torsviksberget bebyggs.

Vyerna på nästa sida visar hur entrén till Lidingö kan komma att upplevas i respektive framtidsbild.

Framtidsbild 1 Vy från Lidingöbron (illustration av White arkitekter)

Framtidsbild 2 Vy från Lidingöbron (illustration av White arkitekter)

Framtidsbild 3 Vy från Lidingöbron (illustration av White arkitekter)

Framtidsbild 4 Vy från Lidingöbron (illustration av White arkitekter)

Framtidsbild 5 Vy från Lidingöbron (illustration av White arkitekter)

Mötesplatser

Analyserna av målet Mötesplatser består av fyra delanalyser.

Tillgång till mötesplatser

Mötesplatser uppskattas uppstå på torg och vid viktiga målpunkter samt i centrala korsningar. Analysen beräknar antalet mötesplatser inom planområdet.

För kartor som illustrerar mötesplatser, se sidan 42.

Närhet till mötesplatser

Analysen beräknar hur stor andel av befolkningen

(boende och arbetande) som når en mötesplats inom högst 300 meters gångavstånd.

För kartor som illustrerar mötesplatser, se sidan 42.

Tillgång till gångnätet lokalt

Integrationsanalysen beräknar hur rumsligt integrerade, hur väl sammankopplade, olika gång- och gatustråk är.

Analysen beräknar hur många riktningsförändringar som behövs mellan två punkter i ett system. Den axiallinje som har närmast till alla andra linjer i systemet är bäst integrerad och blir på axialkartan rödast. Ju kallare färg en axiallinje har, desto mer segregerad är platsen i stadsstrukturen. Integrationsanalysen kan beräkna hur väl sammankopplat gång- och gatunätet är lokalt (denna analys) respektive stadsdelsövergripande (se sidan 52).

För kartor som illustrerar den lokala rumsintegrationen, se sidan 43.

Tillgång till välintegrerade gator

Analysen beräknar den totala längden på samtliga lokalt välintegrerade gångvägar och gator inom planområdet.

Gång- och gatustråk med ett integrationsvärde över 1,4 klassas som välintegrerade.

För kartor som illustrerar den lokala rumsintegrationen, se sidan 43.

Slutsats

Nuläge

Den viktigaste mötesplatsen i området är idag Vasatorget. Den fina gångmiljön i kombination med många målpunkter gör det attraktivt. Torsviks torg är en mötesplats, men har mycket stora brister som stadsmiljö.

Torsviksparken och Torviksplatån har också utpekats som lokala mötesplatser.

Framtidsbild 1

Ett utbyggt centrum, med nya gångvänliga gaturum gör centrum mer attraktivt om mötesplats. Det nya torget på överdäckningen vid Torsvik blir också en ny öppen plats att träffas på. Nya broar över Södra Kungsvägen gör att grannskapen i området blir något mer sammanhängande.

Mängden otydlig halvprivat mark är i princip oförändrad.

Framtidsbild 2

Ett uppgraderat centrum och nya Stockholmsvägen, en ny gångvänlig stadsmiljö, gör hela området mer attraktivt som mötesplats. Den nya stadsparken och det nya torget vid Torsvik blir nya öppna platser att träffas på. Det utbyggda gatunätet kopplar ihop områdets grannskap bättre. Mängden otydlig halvprivat mark minskar något då nya slutna kvarter byggs.

Framtidsbild 3

Ett uppgraderat centrum, nya Stockholmsvägen och en ny gångvänlig stadsmiljö gör hela området mer attraktivt som mötesplats. Den nya stadsparken, spårstationen och det nya torget blir nya mötesplatser. Det utbyggda gatunätet kopplar ihop områdets grannskap bättre. Mängden otydlig halvprivat mark minskar något då nya slutna kvarter byggs.

Framtidsbild 4

Uppgraderingen av centrum, Torsvik och Stockholmsvägen till en ny gångvänlig stadsmiljö gör hela området mer attraktivt som mötesplats. De nya parkerna och det nya Torsviks torg blir nya mötesplatser. Det utbyggda gatunätet kopplar ihop områdets grannskap bättre. Mängden otydlig halvprivat mark minskar då nya slutna kvarter byggs.

Framtidsbild 5

Uppgraderingen av centrum, Torsvik och Stockholmsvägen till en ny gångvänlig stadsmiljö gör hela området mer attraktivt som mötesplats. De nya parkerna och det nya Torsviks torg blir nya mötesplatser. Det utbyggda gatunätet kopplar ihop områdets grannskap bättre. Mängden otydlig halvprivat mark minskar då nya slutna kvarter byggs.

Nuläge Mötesplatser Framtidsbild 1 Mötesplatser

Framtidsbild 2 Mötesplatser Framtidsbild 3 Mötesplatser

Framtidsbild 4 Mötesplatser Framtidsbild 5 Mötesplatser

Mötesplatser

Nuläge Lokal rumsintegration (R7) Framtidsbild 1 Lokal rumsintegration (R7)

Framtidsbild 2 Lokal rumsintegration (R7) Framtidsbild 3 Lokal rumsintegration (R7)

Framtidsbild 4 Lokal rumsintegration (R7) Framtidsbild 5 Lokal rumsintegration (R7)

0 – 0,7 0,7 – 0,8 0,8 – 0,9 0,9 – 1,0 1,0 – 1,1 1,1 – 1,2 1,2 – 1,3 1,3 – 1,4 1,4 – 15

> 1,5

Framtidsbild 4 Framtidsbild 5

Framtidsbild 2 Framtidsbild 3

Nuläge Framtidsbild 1

Sammanfattning

Här redovisas den samlade värderingen i värderosor för nuläget och de fem framtidsbilderna.

5. Analys enligt stadskvalitetmodellen

– vilka förutsättningar har området idag och i framtiden?

Utredningen ”Värdering av stadskvaliteter”

(Spacescape och Evidens 2011) visade att åtta variabler tillsammans kan förklara prisvariationen på bostadsrätter i Stockholmsregionen (se figur till höger). Dessa variabler, där sju är rena stadsbyggnadsegenskaper, kan på så sätt sägas vara nyckelfaktorer när det kommer till att skapa attraktiva flerbostadshus.

Med stadskvalitet menas en läges-, områdes-, eller rumsegenskap som har positiv påverkan på värderingen av boende. Denna värdering har visat sig vara lika relevant för hyresrätters värdering.

Det finns många studier om hållbarhet, i synnerhet hållbart resande, som visar att dessa stadskvaliteter bidrar till minskat bilåkande samt ökat gående och kollektivtrafikåkande.

Åtta stadskvaliteter som värdeätts av marknaden och som tillsammans kan förklara prisvariationen på bostadsrätter i Stockholmsregionen.

Om stadskvalitetmodellen

Närhet till City

Det är allmänt känt inom urbanekonomisk forskning att närheten till City (Central Business District) är ett grundläggande värde. Det finns en rad utvärderingar som visar att bostadspriser tenderar att falla med avstånd till stadskärnan. I de allra flesta städer uppvisar bostadsefterfrågan ett sådant monocentriskt mönster, inte minst gäller det Stockholmsregionen.

Avstånd till City mäts i modellen i form av gångavstånd till Centralstationen. Resultatet från den statistiska analysen visar att priset på bostadsrätter faller med 1 190 kr/

kvm bostadsyta för varje kilometer som avståndet från Centralstationen ökar (Spacescape och Evidens 2011).

Detta är den unika (partiella) effekten sedan prispåverkan från övriga stadskvaliteter i modellen beaktats.

Av förklarliga skäl är det inte möjligt att påverka närheten till City i någon större grad.

Slutsats

Avståndet till Centralstationen från befintliga bostäder är oförändrat eller minskar i samtliga framtidsbilder, vilket beror på att barriärer överbryggs och att gång- och cykelnätet på så vis effektiviseras. Förändringarna är dock marginella, vilket kartorna på nästa sida visar.

Nuläge Gångavstånd till Centralstationen Framtidsbild 1 Gångavstånd till Centralstationen

Framtidsbild 2 Gångavstånd till Centralstationen Framtidsbild 3 Gångavstånd till Centralstationen

Framtidsbild 4 Gångavstånd till Centralstationen Framtidsbild 5 Gångavstånd till Centralstationen

0 – 6 000 (m) 6 000 – 6 100 6 100 – 6 200 6 200 – 6 300 6 300 – 6 400 6 400 – 6 500 6 500 – 6 600 6 600 – 6 700 6 700 – 6 800

> 6 800

Närhet till spårstation

Den spårbundna kollektivtrafiken spelar en mycket central roll när det kommer till att skapa regional tillgänglighet.

Inte minst för dess kapacitet och yteffektivitet i konkurrens med bilinfrastrukturen. Närhet till en spårstation innebär en regional rörelsefrihet och vidare ett biloberoende.

Biloberoendet är inte minst viktigt för unga och äldre som saknar körkort, och har blivit en del i nya urbana livsstilar.

Närhet till spårstation mäts i modellen i form av

gångavstånd till närmaste spårstation. Stadskvalitetstudien visade att det går en kritisk gräns vid 500 meters

gångavstånd till en spårstation. För bostäder som är lokaliserade mer än 500 meter från en station faller priserna med 1 370 kr/kvm bostadsyta, om stadskvaliteterna i övrigt är likvärdiga (Spacescape och Evidens 2011).

För kartor som illustrerar analysen, se nästa sida.

Slutsats

I framtidsbild 1, 2 och 4 är Lidingöbanans sträckning oförändrad. Det genomsnittliga gångavståndet till närmaste spårstation uppgår i dessa framtidsbilder till mellan 790 och 880 meter. I framtidsbild 3 och 5 är Lidingöbanans sträckning däremot sådan att gångavståndet till närmaste spårstation understiger 500 meter för en majoritet av bostäderna.

Nuläge Gångavstånd till närmaste spårstation Framtidsbild 1 Gångavstånd till närmaste spårstation

Framtidsbild 2 Gångavstånd till närmaste spårstation Framtidsbild 3 Gångavstånd till närmaste spårstation

Framtidsbild 4 Gångavstånd till närmaste spårstation Framtidsbild 5 Gångavstånd till närmaste spårstation

0 – 100 (m) 100 – 200 200 – 300 300 – 400 400 – 500 500 – 600 600 – 700 700 – 800 800 – 900

> 900

Tillgång till gångnätet

Att som gående kunna röra sig fritt i en stad, att ha en vägvalsfrihet, har ett erkänt värde. Gångnätets konnektivitet, det vill säga hur väl sammankopplat det är, har ett starkt samband med hur mycket människor går och i viken utsträckning man använder bilen.

Genomströmning i gaturummen gynnar dessutom handel och servicefunktioner, slumpartade möten och social integration.

Det är här viktigt att påpeka att ett så kallat ”rutnät” inte med automatik ger ett sammankopplat gångnät. Det finns exempel på ”rutiga” gatustrukturer som inte alls är sammankopplade med sin omgivning, till exempel Skarpnäck och Rinkeby. Från ett stadsbyggnadsperspektiv handlar det snarare om att knyta samman huvudstråk inom och mellan stadsdelar. Att skapa ett sammankopplat gång- och gatunät är kanske stadsbyggandets mest centrala uppgift, att skapa ett offentligt skelett.

Integrationsanalysen beräknar hur rumsligt integrerade, hur väl sammankopplade, olika gång- och gatustråk är.

Analysen beräknar hur många riktningsförändringar som behövs mellan två punkter i ett system. Den axiallinje som har närmast till alla andra linjer i systemet är bäst integrerad och blir på axialkartan rödast. Ju kallare färg en axiallinje har, desto mer segregerad är platsen i stadsstrukturen. Integrationsanalysen kan beräkna hur väl sammankopplat gång- och gatunätet är lokalt (se sidan 43) respektive stadsdelsövergripande (denna analys).

Tillgången till gångnätet har en signifikant partiell

påverkan på bostadspriser och mäts i form av gångnätets rumsliga integration (centralitet) med tolv axialstegs radie.

Om integrationsvärdet ökar med 0,1 så ökar priserna med 640 kr/kvm bostadsyta (Spacescape och Evidens 2011).

För kartor som illustrerar analysen, se nästa sida.

Slutsats

Trafiken skapar barriärer för fotgängare och cyklister i dagens Centrum/Torsvik. I samtliga framtidsbilder förbättras tillgången till gatunätet i och med att den stora barriär som Södra Kungsvägen utgör överbryggs.

I framtidsbild 1 överdäckas Södra Kungsvägen endast mellan broarna i Torsvik, vilket innebär en mindre förbättring än i övriga framtidsbilder där Södra

Kungsvägen förläggs i en biltunnel. I framtidsbild 4 och 5 skapas ett sammankopplat gatunät från centrum till brofästet. Detta skapar god framkomlighet för gång- och cykeltrafikanter samt gynnar handel och servicefunktioner, slumpartade möten och social integration.

Nuläge Stadsdelsövergripande rumsintegration (R12) Framtidsbild 1 Stadsdelsövergripande rumsintegration (R12)

Framtidsbild 2 Stadsdelsövergripande rumsintegration (R12) Framtidsbild 3 Stadsdelsövergripande rumsintegration (R12)

Framtidsbild 4 Stadsdelsövergripande rumsintegration (R12) Framtidsbild 5 Stadsdelsövergripande rumsintegration (R12)

0 – 0,65 0,65 – 0,70 0,70 – 0,75 0,75 – 0,80 0,80 – 0,85 0,85 – 0,9 0,9 – 0,95 0,95 – 1,00 1,00 – 1,05

> 1,05

Tillgång till urbana verksamheter

Butiker, restauranger och kulturverksamheter är sådant som vanligen associeras med en stads kvaliteter. Vi kallar dem urbana verksamheter. De bidrar till livskvalitet i närmiljön, att från sin bostad kunna gå och handla, äta och uppleva kultur. Det handlar inte bara om konsumtion, utan kanske främst om vad forskningen kallar en ”tredje plats”, ett andra vardagsrum, där kan man se och träffa andra i grannskapet kring en social aktivitet.

Utbudet av urbana verksamheter är helt och fullt beroende av befolkningsunderlaget, det vill säga stadens täthet, samt om det finns lokaler i gatuplan. Utan täthet och lokaler, inga urbana verksamheter. Undantag från detta samband går att finna i externa köpcentrum utanför stadskärnan i områden med låg täthet, till exempel Kungens Kurva, Barkarby och Stinsen. Även Lidingö centrum överpresterar i förhållande till befolkningsunderlaget, vilket tyder på att många av besökarna är mer långväga, det vill säga från hela Lidingö. Kring många av de externa köpcentrumen, pågår emellertid planering för förtätning och stadsutveckling, bland annat för att stärka det lokala befolkningsunderlaget.

Stadskvalitetstudien visar också att tillgängligheten påverkas av tillgången till gångnätet. Trafikbarriärer innebär till exempel ett hinder för tillgången till urbana verksamheter. Det ska också påpekas att dessa urbana verksamheter behöver goda ekonomiska förutsättningar.

En kommersiell utveckling av en plats kan börja i det lilla för att successivt växa med stadsutvecklingen.

Stadskvalitetstudien visar att tillgången till urbana verksamheter inom 1 kilometers gångavstånd har stor effekt på bostadspriset. Priseffekten blir större om tillgången till urbana verksamheter ökar i glesare miljöer än i miljöer där utbudet redan är stort. Om antalet urbana verksamheter inom 1 kilometers gångavstånd ökar med hundra procent så ökar priserna med 1 760 kr/kvm bostadsyta (Spacescape och Evidens 2011).

Tillgången till urbana verksamheter samvarierar med befolkningsunderlaget till nästan 90 procent (se diagram på sidan 35). För att uppskatta det framtida utbudet av urbana verksamheter har därför tillgången till boende och arbetande inom 1 kilometers gångavstånd analyserats.

För kartor som illustrerar analysen, se nästa sida.

Slutsats

Oavsett hur ny bebyggelse utformas förväntas antalet urbana verksamheter att stiga med en ökad befolkning.

Utbudet kan därför förväntas bli störst i framtidsbild 4 och 5. Överdäckningen av Södra Kungsvägen medför dessutom en betydande förbättring av gatunätet ur ett fotgängarperspektiv. Även detta bidrar till

bättre förutsättningar för handel, restauranger och kulturverksamheter.

Nuläge Befolkning inom 1 km gångavstånd Framtidsbild 1 Befolkning inom 1 km gångavstånd

Framtidsbild 2 Befolkning inom 1 km gångavstånd Framtidsbild 3 Befolkning inom 1 km gångavstånd

Framtidsbild 4 Befolkning inom 1 km gångavstånd Framtidsbild 5 Befolkning inom 1 km gångavstånd

> 14 000 12 000 – 14 000 10 000 – 12 000 8 000 – 10 000 6 000 – 8 000 4 000 – 6 000 2 000 – 4 000 1 000 – 2 000 500 – 1 000 0 – 500

Närhet till vatten

Denna stadskvalitet fångar värdet av att kunna gå eller cykla till en större vattenyta. Givet storleken som krävs är det inte realistiskt att i ett stadsbyggnadsprojekt nyskapa vattenytor. Däremot kan man påverka närheten genom att skapa bra gång- och cykelförbindelser samt att göra stranden offentligt tillgänglig.

Närhet till vatten är något som för hundra år sedan hade betydelse för tillgängligheten, då vattnet i högre grad var en del av stadens transportsystem. Idag betyder närhet till och utsikt över vatten någonting annat. Det är mer av ett upplevelsevärde. Att man kan uppleva de öppna vattenytorna, vidden, rymden och känslan av skärgård.

Efterfrågan på att bo i vattennära lägen handlar till stor del om upplevelsen av att ha ”naturen” nära sitt boende.

Lidingö är en skärgårdskommun och det är något mycket attraktivt.

Närheten till vatten har mätts som gångavstånd till närmaste offentligt tillgängliga strandkant. Närhet till vatten har en klart signifikant påverkan på bostadspriset.

Priset minskar med ca 1 600 kr/kvm bostadsyta för varje kilometer som avståndet från närmaste offentligt tillgängliga strandkant ökar (Spacescape och Evidens 2011).

För kartor som illustrerar analysen, se nästa sida.

Slutsats

Analysen visar att det genomsnittliga gångavståndet till stranden minskar något i framtidsbild 2 och 3 samt 4 och 5, tack vare ett mer sammankopplat och effektivt gång- och gatunät.

Trots detta stärks inte attraktiviteten och därmed betalningsviljan för bostadsrätter i någon högre grad oavsett vilken av de fem framtidsbilderna som genomförs.

Detta är att förvänta. Det krävs relativt stora ingrepp i den redan byggda miljön för att närheten till existerande vatten drastiskt ska minska.

Nuläge Gångavstånd till stranden Framtidsbild 1 Gångavstånd till stranden

Framtidsbild 2 Gångavstånd till stranden Framtidsbild 3 Gångavstånd till stranden

Framtidsbild 4 Gångavstånd till stranden Framtidsbild 5 Gångavstånd till stranden

0 – 100 (m) 100 – 200 200 – 300 300 – 400 400 – 500 500 – 600 600 – 700 700 – 800 800 – 900

> 900

Tillgång till parker

Grönska har sedan stadens födelse varit ett viktigt och värdefullt inslag. I början hade grönområdena främst en agrar roll, för att på 1800- och 1900-talet få en mer rekreativ betydelse. Flera studier har visat att närheten till grönområden i vardagen bidrar till ökad fysisk och psykisk hälsa. Grönska bidrar dessutom till stadsbilden, till stadens upplevda skönhet och karaktär.

De områden som har god tillgång till parker och

grönområden har oftast en kombination av små och stora grönområden sammankopplade av gröna stråk. Förutom att den gröna strukturen ska vara effektivt distribuerad i stadsstrukturen så ska det finnas bra gång- och cykelförbindelser. Det är i praktiken inte bara närheten utan även synligheten, om grönområdena är lätta att hitta till, som är viktig.

Stadskvalitetstudien pekar på att parker har ett särskilt värde. Detta pekar på landskapsarkitekturens betydelse, att det är viktigt hur parkerna utformas och sköts.

Samtidigt sätter stadsbyggandet ramarna för vad som är möjligt. Det är inte möjligt att skapa en värdetät park i en gles och perifer urban miljö.

Tillgång till parker mäts i form av parkyta inom

1 kilometers gångavstånd. Måttet 1 kilometer återfinns i rekreationsforskningen som ett avstånd för hur långt man är beredd att gå till ett större rekreationsområden.

Om man kan tillskapa 10 hektar parkyta inom 1 kilometers gångavstånd från bostaden så ökar

bostadspriset med 600 kr/kvm bostadsyta, allt annat lika (Spacescape och Evidens 2011).

För kartor som illustrerar analysen, se nästa sida.

Slutsats

Tillgången till parker ökar i samtliga framtidsbilder. Störst är ökningen i framtidsbild 4 och 5 där hela 3,4 hektar parkyta tillskapas, mycket tack vare aktivitetsparken som tillkommer i och med överdäckningen av Södra Kungsvägen och omvandlingen av entrén till Lidingö.

Trots detta är förändringen för liten för att ge en i detta sammanhang mätbar effekt på betalningsviljan.

Nuläge Kvm parkyta inom 1 km gångavstånd Framtidsbild 1 Kvm parkyta inom 1 km gångavstånd

Framtidsbild 2 Kvm parkyta inom 1 km gångavstånd Framtidsbild 3 Kvm parkyta inom 1 km gångavstånd

Framtidsbild 4 Kvm parkyta inom 1 km gångavstånd Framtidsbild 5 Kvm parkyta inom 1 km gångavstånd

> 120 000 100 000 – 120 000 80 000 – 100 000 60 000 – 80 000 50 000 – 60 000 40 000 – 50 000 30 000 – 40 000 20 000 – 30 000 10 000 – 20 000 0 – 10 000

6. Analys av buller