Ekosystemtjänster Centrum-Torsvik RAPPORT

RAPPORT

LIDINGÖ STAD

Ekosystemtjänster Centrum-Torsvik

UPPDRAGSNUMMER 1156049000

ORIGINAL

2014-03-07

SWECO ENVIRONMENT AB

KATRINA JOHANSSON ANNIKA BÖRJE KRISTINA MÅRTENSSON

Innehållsförteckning

1 Introduktion 1

1.1 Bakgrund 1

1.2 Klassificering 2

1.3 Dagsläge 3

1.4 Kommunala utmaningar 5

2 Ekosystemtjänster i Centrum Torsvik – en övergripande analys 7

2.1 Förslag på fortsatt arbete med ekosystemtjänsterna 8

2.1.1 Utbildning 9

2.1.2 Ekosystemtjänstutredning för Centrum Torsvik 9

2.2 Integrera ekosystemtjänster i detaljplaneprocessen 10

2.3 Implementering av ekosystemtjänster i byggskedet 12

2.4 Implementering av ekosystemtjänster i förvaltningsskedet 12

3 Referenser 13

1 (13)

1 Introduktion

1.1 Bakgrund

Ekosystemtjänster är de produkter och processer från naturen som vi människor drar nytta av och som möjliggör vår existens. Genom att ha kännedom om, mäta och övervaka ekosystemtjänster kan vi stärka hållbarhet och människors välmående. En urholkning/minimering av ekosystemtjänsterna kommer antingen på kort eller lång sikt att medföra att vår livsmiljö påverkas negativt – t.ex. genom jorderosion, utarmning av näringsämnen i matjordar, brist på rent vatten eller övergödning av Östersjön.

Konceptet ekosystemtjänster började användas av ekologer på 70-talet och har inom nationell och europeisk naturvårdpolitik samt statlig förvaltning varit etablerat i ca 10 år.

Begreppet har på senare år uppmärksammats världen över utifrån alarmerande forskningsresultat såsom ”Planetary Boundaries: exploring the safe operating space for humanity”, som bl.a. lyfter fram den akuta och accelererande artutrotning som pågår globalt, samt arbetet inom Millennium Ecosystem Assessment som visade uppseendeväckande resultat som att 60 % av jordens viktigaste ekosystem är hotade eller på nedgång. Och den nedåtgående trenden ser inte ut att minska. I och med att den biologiska mångfalden utarmas riskerar vi också att förlora viktiga ekosystemtjänster.

Variationen bland arter skapar en bärkraft i ekosystemen som blir allt viktigare i och med att klimatförändringar skärper deras livsförutsättningar.

Men ekosystemtjänster handlar inte bara om biologisk mångfald, utan om tjänster som rekreation, föda, rent dricksvatten, dämpning av värmeböljor och extrema väderhändelser. Ett bidragande problem till dagens situation är att vi hittills har tagit många av naturens tjänster för givet och inte värnat om deras fortsatta existens, trots ekosystemtjänsternas enorma ekonomiska betydelse. När naturens tjänster i många fall saknar ett marknadspris och när marknadskrafter styr stora delar av det samhällsekonomiska och företagsekonomiska beslutsfattandet idag, hanteras ofta ekosystemtjänster såsom de vore utan ekonomiskt värde, vilket kan visa sig vara kostsamt, på kort eller lång sikt.

FN:s miljöprogram (UNEP) har under flera år varit värd för den uppmärksammade studien The Economics of Ecosystems and Biodiversity (TEEB) som avslutades år 2010. Inom projektet gjordes bland annat ett försök till att göra en ekonomisk värdering av de globala förlusterna av ekosystemtjänster. Slutsatsen var att om trenden inte drastiskt förändras kommer de årliga förlusterna av ekosystemtjänster uppgå till sju procent av världens samlade bruttonationalprodukt (BNP) till år 2050. Siffran innefattar inte marina ekosystem vilket skulle höja kostnaden ännu mer.

1.2 Klassificering

TEEB klassificerar ekosystemtjänster enligt följande. Det är den klassificering vi utgår från i denna rapport.

Bild 1. Klassificering enligt TEEB

Producerande ekosystemtjänster

Producerande ekosystemtjänster kan upplevas som de mest konkreta. Det är helt enkelt mat, vatten och naturliga material. Det vi odlar växer tack vare naturliga processer och är således en producerande ekosystemtjänst. Vi människor använder oss exempelvis av naturliga råmaterial såsom virke för byggnation samt bomull och lin till kläder. Sedan urminnes tider har vi människor även hämtat våra mediciner ur naturens apotek. En annan viktig tjänst är bildandet av färskvatten för att förse människor med dricksvatten.

Rent färskvatten är i dagsläget jordens viktigaste och kanske mest hotade resurs.

Reglerande ekosystemtjänster

Med reglerande ekosystemtjänster menas funktioner som pollinering, vattenrening och klimatreglering. Parker i städer skapar luftcirkulation pga av temperaturskillnader jämfört med byggnader och reglerar på så sätt lokal- och mikroklimatet i staden. Grönska och träd dämpar effekterna av vämeböljor. Dessutom binds luftföroreningar till bladen på träd och buskar och på så sätt renas luften vilket ger en bättre luftkvalitet. Välkänt är även vegetationens förmåga att binda koldioxid för att sedan släppa ifrån sig det syre vi människor andas. Naturen och vegetation kan även skydda oss människor vid extrema väderhändelser såsom extrema stormar, regn och översvämningar, genom stor kapacitet att binda och hålla vatten och jordar. Naturen har även en mycket god förmåga att rena vatten bl a genom växters upptag av ämnen men även genom luftning och infiltration i mark. Vegetation binder substratet den växer på vilket skyddar marken från att eroderas

3 (13) exempelvis genom jordskred. Många av våra växter är insektspollinerade och våra pollinatörer är således en förutsättning för att vi ska kunna ta del av många naturliga produkter. Vind, vatten, djur och fåglar sprider även frön, ibland långväga. Naturen är även självreglerande. Olika arter lever av varandra och är beroende av varandra och på så vis finns en balans i naturen dvs. biologisk kontroll.

Kulturella tjänster

Med kulturella tjänster menas tjänster som vi använder för känslomässigt välbefinnandet som t.ex. estetiska värden och rekreationsvärden – naturupplevelsen i en skog, skönheten i en blommande äng, en uppfriskande simtur i havet. Naturen är en källa till energi, inspiration och livskvalitet för oss människor. Att vistas i grönska och natur ger människan möjlighet till rekreation och bidrar då till en bättre fysik och mental hälsa.

Naturen är också en viktig social mötesplats. I urbana miljöer kan det ta sig uttryck i allt från en bänk i en rekreativ omgivning till grönskande lekplatser, torg och parker. På senare år har begreppen ”pocket parks” myntats i forskningen, och studier har visat att även mindre ytor kan upplevas som positivt och bidra med rekreativa värden. Vi människor hämtar inspiration från naturen både vad gäller estetik, kultur och andlighet.

Dessa värden kan i många fall även leda till att inte bara kommuninvånaren vill vistas i naturen, utan att det skapar en besöksnäring baserad på dessa naturupplevelser.

Stödjande

De stödjande tjänsterna är av en annan karaktär än de övriga. Dessa tjänster omfattar de ekosystemfunktioner som är ett slags bas för de andra, alltså de tjänster som stöder och är nödvändiga för att de andra ska fungera. Dessa tjänster drar människan ingen direkt nytta av men däremot är de en förutsättning för att alla de övriga ska existera. Genetisk diversitet är nödvändig på flera skalor, dels en mångfald av genetiskt olika arter för att skapa en resiliens (bärkraft) i naturen men även på artnivå för att säkerställa sunda och livskraftiga populationer. Detta är en förutsättning för att de ekosystem människan är beroende av ska vara välmående och väl fungerande. Dessutom behöver alla arter lämpliga habitat för att överleva.

1.3 Dagsläge

EU har formulerat en vision att till år 2050 ska den biologiska mångfalden och de ekosystemtjänster som den producerar, vara skyddade och värderade på rätt sätt. Målet är att fram till år 2020 ska förlusten av biologisk mångfald och ekosystemtjänster ha avstannat inom EU, samtidigt som man ska öka åtgärder för att göra detsamma utanför EU.

Det övergripande målet för den svenska miljöpolitiken är att nästa generation ska ta över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, och utan att det innebär att miljöproblem flyttas utanför Sveriges gränser. Det så kallade generationsmålet ska vara vägledande för miljöarbetet på samhällets alla nivåer. En av generationsmålets strecksatser, som visar vad miljöpolitiken ska inriktas mot, formuleras på följande sätt:

”Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och att deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad.”

Regeringen har beslutat om två nya etappmål under miljömålet för biologisk mångfald.

(1) Etappmål om ekosystemtjänster och resiliens: Etappmålet om ekosystemtjänster och resiliens innebär att viktiga ekosystemtjänster och faktorer som påverkar deras vidmakthållande är identifierade och systematiserade senast 2013.

(2) Etappmål om betydelsen av den biologiska mångfalden och värdet av ekosystemtjänster: Etappmålet om betydelsen av den biologiska mångfalden och värdet av ekosystemtjänster innebär att senast 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt.

I flera av de stora städerna i Europa har de lokala myndigheterna instiftat policies och regelverk som främjar bevarande av ekosystemtjänter, och/eller tillförsel eller förstärkande av befintliga ekossystemtjänster i samband med nybyggnation och exploatering. Några exempel är Zürich och London.

Bild 2. Grönt tak vid kollektivtrafiken, beställare:Transport for London.(Foto med tillåtelse av Gary Grant, Green Roof Consultancy ltd, London)

5 (13) Bild 3. Grön blommande vägg installerad på en befintlig byggnad, London. (Foto med tillåtelse av Gary Grant, Green Roof Consultancy ltd, London)

I Sverige har Malmö Stad sedan Bo01 arbetat systematiskt med att utveckla stadens ekosystemtjänster bl a genom att systematiskt addera fler gröna tak till stadsbilden, och Stockholm Stad har i Norra Djurgårdsstadsprojektet vidareutvecklat grönytefaktorn för att integrera klimatanpassning och rekreativa värden med en satsning på ökad livskvalitet, t.

ex. genom lek och rekreation, förutom att förstärka gröna stråk och norra Djurgårdens specifika naturvärden.

1.4 Kommunala utmaningar

En stor utmaning i samhällsplaneringen är att möjliggöra fortsatt utveckling och förtätning utan att det sker på bekostnad av ekosystemtjänster. Vårt samhälle är beroende av de ekosystemtjänster som naturen utför åt oss - helt gratis, men som har stora samhällsvärden för oss. Genom att integrera ekosystemtjänster i samhällsplanering värnas och förstärks samhällets ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhet.

Varför arbeta med ekosystemtjänster?

Det ligger ett stort värde i att identifiera, visualisera och värdera ekosystemtjänsternas nyttor som underlag för planering på olika skalor: regional planering, översiktsplaner, fördjupade översiktsplaner, detaljplanering samt inom fastighetsutveckling och exploatering. För beslutsfattare betyder en bra ekosystemtjänstförvaltning att man kan spara in på framtida kostnader, stimulera den lokala ekonomin, öka attraktiviteten och höja livskvaliteten för människorna.

Att arbeta systematiskt (se kapitel 2.1) utifrån ett ekosystemtjänstperspektiv ger samhällsekonomiska fördelar och är ett strategiskt förhållningssätt för att säkerställa en hållbar och väl fungerade grön- och blåstruktur i kommunen. En avgörande fördel med att planera utifrån ett ekosystemperspektiv i ett tidigt skede är att detta kan skapa stora synergieffekter, där en åtgärd kan bidra till flera positiva effekter. Genom att integrera ekosystemtänkandet i planeringen effektiviseras implementeringen och man kan t ex skapa s.k. multifunktionella ytor vilka ger både fler och högre värden på en och samma yta. Ett exempel kan vara planeringen av grön- och blåstrukturen i ett urbant område.

Genom smart lokalisering av grönområden och genom att välja vilda och för området naturliga arter kan man skapa habitat och spridningsvägar för arter. En sammanhängande grönstruktur leder dessutom till högre tillgänglighet, attraktivitet och därmed även högre rekreativa värden och en hälsosammare livsmiljö. Lokalt omhändertagande av dagvatten kan utformas på ett estetiskt tilltalande sätt, t e x genom att skapa en porlande bäck, vilket även ger rekreativa värden.

Naturområdens och parkers stimulans till rekreation och skapande av kulturella upplevelser är exempel på tjänster av mer livskvalitetshöjande karaktär. Grön- och blåstrukturen fyller även funktionen av neutral mötesplats i samhället. De är platser där olika socioekonomiska grupper möts, och är på så sätt även viktiga för social integration och mångfald.

Verktyg för integrering av ekosystemtjänster i planering

Certifieringssystem för byggnader, som LEED och BREEAM, rymmer en rad miljö- och hållbarhetsaspekter som poängsätts. Även grönstrukturer ingår i dessa certifieringssystem för byggnader. De är dock inte styrande på så sätt att verktyget säkerställer att planering eller genomförande beaktar platsens unika förutsättningar och de ekosystemtjänster som redan finns på platsen, i området, lokalt eller regionalt.

Grönytefaktor är ett verktyg som användes först i Berlin som styrmedel för kompensatoriska åtgärder i grönstrukturen vid förtätning och nybyggnation. Den utvecklades sedan vidare av Malmö Stad i BO01. Det är en arbetsmetod som vid olika projekt kan anpassas efter behovet. Metoden innebär att de ytor som bebyggs eller hårdgörs inom varje tomt, kompenseras av byggherrarna genom gröna och genomsläppliga ytor. Grönytefaktorn är därför ett anpassningsbart verktyg som beroende på behovet kan ge olika lösningar när man använder det i planeringen. Grönska tvingas fram genom att bygglovet är kopplat till byggherrarnas redovisning av hur mycket vegetativa ytor tomten innehåller. Även ytor på väggar och tak inkluderas. Hur grönytefaktorn ser ut och hur den kopplar till ekosystemtjänster varierar beroende på i vilket syfte man använt sig av metoden.

I Bo01 är gröna tak, som ofta består av en tunn sedummatta, ingen plats som är vistelsebar eller där man kan utöva någon form av aktivitet. Trots det har denna typ av grönska rankats högt i modellen för Bo01. För att främja en social grönstruktur och de kulturella ekosystemtjänsterna hade en anpassning av grönytefaktorn krävts, bl a genom tillgänglighet.

7 (13) En svaghet med grönytefaktorn är att den biologiska mångfalden är alltför komplex för att enbart behandlas inom verktygets ramar. Grönytefaktorn öppnar inte för innovativa och nyskapande kompensation av ekosystemtjänster. Den fungerar som ett styrande ”recept”

för byggherrarnas kompensatoriska åtgärder.

2 Ekosystemtjänster i Centrum Torsvik – en övergripande analys

Idag är området kraftigt bullerstört, och har en hög grad av påverkan av trafikstrukturer som även utgör barriärer och försvårar spridning av växter och rörligheten för djur. I området är förutsättningarna för infiltration inte så goda eftersom en betydande del av området består av berg. Naturmiljön är i stor utsträckning påverkad av mänskliga aktiviteter och har en låg grad av naturlighet. Inom området förekommer ett betydandet antal äldre träd, men någon detaljerad inventering av dessa har inte gjorts. Två områden har klassats som ”naturvärde av lokalt intresse” – Siggeboparken och området söder om Lejonvägen och öster om Floravägen.

En översiktlig analys har identifierat de viktigaste ekosystemtjänsterna som finns i området idag:

Reglering av lokalklimat och luftkvalitet – Även om vegetationen i området har låga naturvärden så fyller de idag en funktion i att den renar luften som är påverkad av föroreningar från både vägtrafiken och verksamheterna i Värtahamnen. Gröna tak och fasader och grönskande kvartersmark kan bidra till att dämpa effekterna av värmeböljor och förbättra lokalklimatet.

Reglering mot extrema väderhändelser – Grönskande marktäcken i parker, dungar och kring befintliga hus skapar ytor för infiltration av regnvatten. Detta är av extra vikt då området präglas av tunna jordtäcken, berg i dagen och artificiellt hårdgjorda ytor. Denna ekosystemtjänst bör förstärkas ytterligare i den fortsatta planeringen av området.

Vattenrening – På grund av de tunna jordtäckena, berg i dagen och stora hårdgjorda ytor så är denna ekosystemtjänst idag mycket svag. Den kan med fördel förstärkas genom att addera öppna anläggningar för dagvattenhantering i området. Detta kan med fördel göras på ett estetiskt tilltalande sätt, t ex genom porlande bäckar, och lokaliseras tillsammans med parkmiljö för att även höja rekreativa värden i området.

Rekreation, fysisk och mental hälsa – Denna ekosystemtjänst torde vara extra viktig för Lidingö stad som ju är ”Hälsans ö”. Grönska i anslutning till bostäder och lättillgängliga parker är extra viktiga för grupper i samhället som inte är så mobila, exempelvis ställen för barn att leka på samt för äldre och rörelsehindrade att vistas i. Ett extra viktigt grönområde att värna om, ta till vara på och eventuellt utveckla är därför Siggeboparken vid vilken äldreboendet Siggebogården ligger.

Estetiska och kulturella värden – I området kring centrum har man vintertid dekorativ belysning i några av de stora träden vilket framhäver dessa samtidigt som det skapar en stämningsfull känsla, och en ljusare, tryggare miljö den mörka årstiden. Kring stadshuset har man även anlagt vackra rabatter och träd som blommar rikt och på samma gång höjer det estetiska värdet i området. Detta kan förslagsvis utvecklas för att omfatta hela området samt skapa grönska som blommar i olika perioder under säsongen. Här föreslås även att man arbetar med gröna tak och grönskande fasader för att bidra och addera till rekreativa, estetiska och kulturella värden trots en förtätning. Gröna tak kan erbjuda ytor att umgås på och addera attraktivitet till bebyggelsen.

Grönstrukturen har en bullerdämpande effekt, detta klassas däremot inte som en ekosystemtjänst enligt TEEB men vi vill ändå lyfta fram det som en nytta i detta sammanhang. Jord och torv fungerar mycket bra som bullerdämpare. Möjlighet finns att slå ut icke önskvärda ljud såsom trafikbuller genom att tillföra positivt laddade ljud exempelvis porlande vatten från en dagvattendam, fågelkvitter eller krasande ljud från grusgångar.

2.1 Förslag på fortsatt arbete med ekosystemtjänsterna

I detta avsnitt ges förslag till hur Lidingö kommun kan hantera och integrera ekosystemtjänster i de olika delarna i planprocessen (se bild nedan) för att säkerställa god funktion på grön- och blåstrukturen i det fortsatta planarbetet i Centrum Torsvik och därmed maximera och effektivisera nyttjandet av ekosystemtjänster i området.

Bild 4. Plan- och byggprocessen

9 (13) 2.1.1 Utbildning

För att säkerställa ett engagemang och vilja att implementera arbetet med ekosystemtjänster i Centrum Torsvik föreslås en kortare och övergripande utbildning i ämnet, dels internt i kommunen, och dels för de byggherrar som blir aktuella.

1. En intern utbildning inom kommunen har till syfte att på ett tydligt sätt synliggöra nyttorna för alla förvaltningar av att arbeta med ekosystemtjänster. Denna sker lämpligtvis under programskedet. En sådan utbildning kan också modelleras för att facilitera fram goda idèer som kan vidareutvecklas och tas till vara i det fortsatta program- och planarbetet.

2. En extern utbildning för de aktuella byggherrarna har till syfte att tydliggöra kommunens program och kopplingen till den övergripande planen för områdets ekosystemtjänster och på så sätt skapa förståelse för nyttorna och behovet att samverka för att säkerställa implementeringen av ekosystemtjänster under planering, byggskedet, drift och förvaltning. Denna sker lämpligtvis i detaljplaneskedet.

2.1.2 Ekosystemtjänstutredning för Centrum Torsvik

Denna utredning bör resultera i en övergripande plan och en allmän utställning över hur implementeringen av ekosystemtjänster för Centrum Torsvik ska ske under hela plan- och byggprocessen, och inkluderar även hur uppföljning, samordning och kontinuerlig förbättring genom erfarenhetsåterföring. I detta bör även förvaltningsskedet ingå. Planens syfte är att verka som ett vägledande dokument för alla inblandade parter i de olika delarna av processen, från programskedet till förvaltningen. Planen för ekosystemtjänster kopplar till programmets idé, syfte och målsättningar. Planen tas lämpligast fram i programskedet.

Kartläggning och värdering av ekosystemtjänster för Centrum Torsvik

Förslaget är att inledningsvis i programskedet göra en grundlig kartläggning av befintliga ekosystemtjänster inom planområdet och att värdera dessa kvalitativt. Om så önskas värderas ekosystemtjänsterna i området även monetärt, om så är möjligt, för att tydliggöra samhällsnyttan för investeringarna i ekosystemtjänster. Förslagsvis sker detta enligt metod och systematik baserat på TEEB. En sådan kartläggning inkluderar detaljerade inventeringar såsom bl a inmätning av befintliga träd och artinventering, utgår ifrån underlag och utredningar avseende dagvatten, buller, gröna stråk, markförhållanden. Det är även väsentligt att identifiera vilka som idag nyttjar tjänsterna och därmed påverkas av förändringar, vilket lämpligast görs med intressentanalyser.

Framtagande av plan för ekosystemtjänster i området

Efter kartläggningen bör en plan inklusive mål för ekosystemtjänsterna i området tas fram baserad på kartläggningen. Planen bör tydliggöra vilka ekosystemtjänster som ska bevaras, vilka ekosystemtjänster där påverkan från planen behöver minimeras eller i nödfall kompenseras. Kompensatoriska åtgärder bör inkluderas i detta i den mån som äldre träd eller andra strukturer påverkas negativt av exploateringen. Utöver detta tas förslag fram på vilka ekosystemtjänster som kan adderas eller förstärkas. Se bild 4.

Planen kopplar till programmets syfte och mål, där stor vikt läggs vid att skapa attraktiva bostäder och grönare och tystare miljöer med en bättre infrastruktur för fotgängare och cyklister. Överdäckningen vid Torsviks torg gör det möjligt att skapa en tystare miljö och en mer levande stadsdel att för kommuninvånaren att må bra i.

I planen bör en strategi och prioritering ingå för hur arbetet med de olika ekosystemtjänsterna i området bör läggas upp, se bild 6 nästa sida.

Bild 5. Prioriteringsordning för ekosystemtjänster.

2.2 Integrera ekosystemtjänster i detaljplaneprocessen

Ekosystemtjänstperspektivet bör integreras i program- och detaljplaneprocesserna genom att implementera de strategier och det arbetssätt som tydliggjorts i ekosystemtjänstutredningen. Genom att parallellt med detaljplanen även jobba med planen för ekosystemtjänster ges möjlighet att utforma planen så att dess påverkan på ekosystemtjänsterna minskar. I planen ingår även förslag på åtgärder som kan bevara eller till och med stärka sådana tjänster. Ekosystemtjänstperspektivet bör även integreras i behovsbedömningen och miljöbedömningen för detaljplanen över området vilken ju löper parallellt med detaljplane-processen. Bild 6 nedan visar ett översiktligt förslag på hur detta skulle kunna ske.

11 (13) Planen för ekosystemtjänster utgör även en guide vid detaljutformning av bebyggelse, och tillkommande strukturer som den planerade överdäckningen av Södra Kungsvägen, genom att varje planerad åtgärd kan konsekvensbedömas utifrån dess inverkan på ekosystemtjänster av kommunen. Genom att göra dessa bedömningar kan man på ett kvalitativt sätt komma fram till vilka tjänster som förstärker varandra, vilka som riskerar att påverkas negativt och vilka åtgärder som behöver vidtas.

Bild 6. Översiktlig beskrivning av integrering av ekosystemtjänstperspektiv i kommunal detaljplanering.

2.3 Implementering av ekosystemtjänster i byggskedet

Utgångspunkten i den fortsatta processen är att byggherrarna arbetar utifrån ett ekosystemtjänstperspektiv. Implementeringen bör utgå ifrån prioriteringsordningen (se bild 5) och den framtagna planen för ekosystemtjänster i Centrum Torsvik. Kommunens plan ligger till grund för hur byggherrarna ska beakta ekosystemtjänsterna.

Byggherrarnas förslag på hur de ska arbeta med ekosystemtjänsterna bör samordnas, så att synergieffekter i implementeringen kan uppnås. Det gäller särskilt gröna och blå stråk.

Erfarenheter från Norra Djurgårdsstadsprojektet har också visat att samordning av ekosystemtjänst-implementering är ett kostnadseffektivit sätt att arbeta med dessa frågor för byggherrarna.

2.4 Implementering av ekosystemtjänster i förvaltningsskedet

Det är viktigt att kunskap om hur ekossystemtjänsternas drift och underhåll förs vidare från projekterings- och byggskede till förvaltning och drift. Felaktig drift eller underhåll kan försämra effektiviteten av ekosystemtjänsterna eller, i värsta fall, helt omintetgöra dem.

Exempel på detta finns från en inventering av gröna sedumtak i Malmö, där en stor andel av takens växter dött, och inte längre fyller någon funktion.

I förvaltnings- och driftskedet är det väsentligt att följa upp de planerade och implementerade ekossystemtjänsternas funktion, gärna genom intervjuer med de människor som nyttjar dem och vistas på platsen. Uppföljning skapar ett lärande och gör det möjligt att utvärdera nytta i förhållande till investeringskostnade, samt underlättar för kommunen att föra goda exempel vidare till andra planer och program.

Livscykelkostnader kan utvärderas i förhållande till nyttorna. Genom enkla intressentanalyser/ enkäter kan också förbättringsåtgärder fångs upp som ytterligare kan öka nyttorna.

13 (13)

3 Referenser

Daily, G. C. (1997). Introduction: what are ecosystem services. i Nature’s Services:

Societal Dependence on Natural Ecosystems (ss. 1-10). Washington D.C: Island Press.

EU. (2012). EU Biodiversity Policy Development. Hämtat från http://ec.europa.eu/environment/nature/biodiversity/policy/ den 21 Oktober 2011 GRI. (2011). Approach for reporting on ecosystem services. GRI.

MEA. (2005). Ecosystems and Human Wellbeing: Synthesis. Washington DC.: Island Press.

Regeringskansliet. (2012). 13 etappmål. Hämtat från

http://www.regeringen.se/sb/d/2055/a/191671 den 21 Maj 2012

Rockström, J., Steffen , W., Noone, K., Persson, Å., Chapin, F. S., Lambin, E. F., o.a.

(2009). Planetary boundaries: exploring the safe operating space for humanity.

Ecology and Society, 14(2), 137-146.

TEEB. (2010). The Economics of Ecosystems and Biodiversity: For National and International Policy Makers.

TEEB. (2010). The Economics of Ecosystems and Biodiversity: TEEB for Business.

TEEB. (2011). TEEB Manual for Cities: Ecosystem Services in Urban Management.