Dagvattenutredning Högvattnet 10
Lidingö Kommun
Bjerking AB Strandbodgatan 1, Uppsala. Hornsgatan 174, Stockholm. Växel 010-211 80 00. bjerking.se
Uppdragsnamn
Dagvattenutredning Högvattnet 10 Lidingö Kommun
Adress
Uppdragsgivare Lidingö kommun Ida Aronsson
Våra handläggare Johanna Lind Kajsa Forsberg
Datum 2020-04-03 Senast rev.datum -
INNEHÅLL
Uppdrag och syfte ... 2
Underlag ... 2
Riktlinjer för dagvattenhantering ... 2
Områdesbeskrivning ... 3
4.1 Recipient och statusklassificering ... 3
4.2 Geoteknik, geohydrologi och grundvatten ... 4
4.3 Befintlig och planerad markanvändning ... 6
Avrinning ... 8
5.1 Ytlig avrinning och översvämningsrisk ... 8
5.2 Befintligt ledningsnät och teknisk avrinning ... 9
Beräkningar ... 12
6.1 Flödesberäkningar ... 12
6.2 Föroreningsberäkningar ... 12
6.3 Fördröjningsbehov ... 12
Föreslagen dagvattenhantering ... 13
7.1 Allmän platsmark ... 14
7.2 Nya fastigheter ... 14
7.3 Befintlig byggnad ... 15
7.4 Principlösningar ... 15
Slutsats ... 17
Bilagor
Bilaga 1 – Ytliga avrinningsområden, avrinningsvägar och vattendjup vid 50 mm regn Bilaga 2- Föroreningsberäkningar
Bilaga 3 – Åtgärdsförslag
Uppdrag och syfte
Bjerking AB har på uppdrag av Lidingö stad tagit fram en dagvattenutredning för planområdet som omfattar fastigheten Högvattnet 10 samt intilliggande del av Södra Kungsvägen. Dagvattenutredningen har i syfte att utreda och föreslå dagvattenåtgärder inom fastigheten för att möjliggöra nybyggnation av två nya bostadshus.
Planområdet är beläget på Lidingö utmed Södra Kungsvägen söder om Lidingö centrum, se figur 1. Planområdet omfattar totalt 0,31 ha där ca 0,26 ha utgörs av fastigheten Högvattnet 10, resterande yta består av vägområdet för Södra Kungsvägen. Ny detaljplan ska möjliggöra för 2 nya bostadshus (villor) samt kontorslokal i befintlig byggnad. Befintlig byggnad på fastigheten ska bevaras.
Befintlig byggnad ligger i en lågpunkt. Vid platsbesök kunde man se sättningar på marken intill byggnaden
Figur 1. Översiktsbild med aktuellt planområde markerat med röd ring (Google Road map).
Underlag
− Policy för dagvattenhantering i Lidingö stad. Daterad 2013-03-12.
− Dwg-underlag Grundkarta mottagen 2020-02-05.
− Dwg-underlag Ledningsnät dagvatten mottagen 2020-02-05.
− Dwg-underlag Situationsplan mottagen 2020-02-05.
− Presentation från startmöte med Lidingö stad innehållande plankarta, tidigare 3D- modell av exploateringen mm. 2020-02-05.
Riktlinjer för dagvattenhantering
Lidingö stad har tagit fram en dagvattenpolicy med målet att endast dagvatten med naturliga bakgrundshalter av ämnen ska tillföras yt- och grundvattenrecipienter samt att naturlig vattenbalans bevaras. För att uppfylla målet ska följande riktlinjer uppfyllas vid planerande av dagvattenhantering:
− Hållbar och ekologisk dagvattenhantering.
Planområde Lidingö centrum
− Regionalt samarbete och samverkan för att uppnå god vattenstatus i kommunens vattenförekomster.
− Dagvatten ska inte försämra vattenförekomsternas möjlighet att uppnå miljökvalitetsnormerna (MNK).
− Minimera tillförseln av föroreningar till dagvatten.
− Dagvattensystem med avskiljning av föroreningar från dagvatten uppströms recipient.
− Fysisk planering ska inte påverka den naturliga vattenbalansen.
− I första hand lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD).
− Använda dagvatten som en resurs och estetisk resurs i staden.
− Dagvattensystem planeras för att undvika riskerna för översvämning vid kraftig nederbörd.
Områdesbeskrivning
Planområdet omfattar 0,31 ha och utgörs i befintlig situation av fastigheten Högvattnet 10 och intilliggande del av Södra Kungsvägen. Fastigheten utgörs av kraftigt kuperad naturmark med öppet berg och vegetation samt en befintlig byggnad – Sturegården, se figur 2. I anslutning till byggnaden finns hårdgjorda gångytor och infart från Södra Kungsvägen. Marken har kraftig höjdskillnad med en marknivå på +32 m ö h i den västra delen och +47 m ö h i den nordöstra delen.
Figur 2. Bilder på befintlig byggnad samt intilliggande gc-bana längs med Södra Kungsvägen (Foto: Bjerking 2020-02-05)
4.1 Recipient och statusklassificering
Avledning av dagvatten från planområdet sker via ledningsnät med utlopp i recipienten Lilla Värtan. Kustvattnet är klassad som vattenförekomsten i Stockholms inre skärgård enligt Vatteninformationssystem Sverige (VISS)1, se tabell 1.
Lilla Värtan har otillfredsställande ekologisk status med avseende på övergödning, miljögifter och fysiska förändringar. Vattnet uppnår ej god kemisk status med anledning
1Vatteninformastionssystem Sverige (VISS).
https://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA46408217. 2020-02-13
av att perfluoroktansulfon (PFOS), antracen, bly (Pb), tributyltenn (TBT), dioxin och dioxinlika PCB:er, Kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyleterar (PBDE) överskrids i vattenförekomsten.
Kvalitetskrav för kemisk status är God, med undantag/mindre stränga krav för bromerade difenyleter samt för kvicksilver och kvicksilverföreningar samt tidsfrist för antracen och tributyltennföreningar.
Tabell 1. Status och kvalitetskrav på Lilla Värtans ekologiska och kemiska status.
• Vattenförekomst: Lilla Värtan SE658352-163189
Ekologisk: Dålig Otillfredsställande Måttlig God Hög
Status* X
Kvalitetskrav** X
Kemisk: Uppnår ej god God
Status* X
Status utan överallt överskridande ämnen X
Kvalitetskrav** X1
* Enligt senaste bedömningen VISS 2020-04-02
** Förvaltningscykel 2
1 Med undantag/mindre stränga krav för bromerade difenyleter samt för kvicksilver och kvicksilverföreningar.
Och tidsfrist för antracen och tributyltennföreningar.
4.2 Geoteknik, geohydrologi och grundvatten
Planområdet utgörs till stor del av berg i dagen eller berg med tunt markskikt ovan, se figur 3 och 4. Utmed den södra planområdesgränsen finns morän och i den västra delen finns lera och silt.
Morän bedöms generellt ha goda infiltrationsmöjligheter medan berg och lera i bebyggda områden generellt har låg permeabilitet och infiltrationsförmåga. Störst möjlighet för infiltration finns således längs områdets södra gräns. En geoteknisk undersökning rekommenderas för att noggrannare utreda möjliga infiltrationsmöjligheter inom utredningsområdet.
Figur 3. Planområdet utgörs av berg i dagen (rött), morän (ljusblått) och lera och silt (gult) (SGU jordartskarta).
Figur 4. Berg i dagen i planområdets nordöstra hörn (foto: Bjerking 2020-02-05).
4.3 Befintlig och planerad markanvändning
Planområdet utgörs idag till stor del av kraftigt kuperad naturmark med öppet berg och vegetation samt en befintlig byggnad - Sturegården. Den befintliga byggnaden ska enligt detaljplanen vara kvar och användas för kontorsverksamhet eller annan
centrumverksamhet. I anslutning till byggnaden finns hårdgjorda gångytor och infart från Södra Kungsvägen
Fastigheten planeras att bebyggas med två nya byggnader för att möjliggöra bostäder, se figur 5. Ombyggnationen inkluderar även att tillhörande hårdgjorda ytor anläggs i form av väg och infart till de nya byggnaderna.
Figur 5. I en 3D-modell framtagen för Sturegården syns tydligt områdets stora höjdskillnader.
(Bilder från presentation på startmötet med Lidingö Kommun)
Planområdets ytor delades in utifrån markanvändning för befintlig och planerad situation, se figur 6 och tabell 2.
Figur 6. Markanvändning före och efter planerad exploatering
Tabell 2. Befintlig och planerad markanvändning inom planområdet
Markanvändning Befintlig [ha] Planerad [ha]
Tak byggnad 0,027 0,046
Parkering/uppfart/hårdgjord yta 0,018 0,062
Kuperad bergig naturmark 0,22 0,16
GC-väg 0,026 0,021
Väg (Södra Kungsvägen) 0,027 0,031
Totalt 0,32 0,32
Avrinning
5.1 Ytlig avrinning och översvämningsrisk
Ytliga avrinningsområden, lågpunkter och avrinningsvägar identifierades med SCALGO Live, se Bilaga 1. SCALGO Live är ett verktyg som används för att på en övergripande nivå identifiera översvämningsrisker vid intensiv nederbörd och skyfall. För analysen användes höjddata från Lantmäteriets nationella höjdmodell med en upplösning 2x2 m vilket är den höjddata som finns tillgänglig i SCALGO Live. Ett regn på 50 mm användes för skyfall vilket motsvarar SMHI’s definition av ett liknande regn. Skyfall preciseras enligt SMHI till att det ska ha kommit minst 50 mm på en timme eller minst 1 mm på en minut.
Analysen i SCALGO är ett bra sätt att studera avrinning och översvämningsrisker på en övergripande nivå, analysen innehåller dock osäkerheter bland annat på grund av upplösningen på höjddata, att hänsyn ej tas till ledningsnät och infiltration, tid etc. På grund av upplösningen av höjddata kan man ej se inverkan av kantsten, murar etc.
Utifrån översvämningsanalysen i SCALGO identifierades avrinningsområdet som påverkar planområdet. Detta redovisas i Bilaga 1 och benämns där som Aro 1. En inzoomad bild över planområdet redovisas i figur 7. I den syns att vatten från höjden norr om planområdet delvis avrinner ned mot planområdet. Dagvatten från området vid vattentornet avrinner inte mot planområdet utan söder ut och vidare via Mosstorpsvägen.
En större lågpunkt ligger delvis inom planområdet och påverkar den befintliga byggnaden på fastigheten vid stora regn. Områdena kring Tättingstigen, Storkvägen och del av Mosstorpsvägen avrinner också mot lågpunkten.
Översvämningsanalysen med 50 mm regn visar att planområdets vatten och lågpunkten avrinner vidare ned mot en mycket stor lågpunkt längre norr ut på Södra Kungsvägen, se Bilaga 1.
Figur 7. Avrinningsområden, instängda områden och avrinningsvägar. Rinnpilar i svart.
5.2 Befintligt ledningsnät och teknisk avrinning
I befintlig situation har fastigheten en förbindelsepunkt för vatten, spillvatten och dagvatten, se placering av förbindelsepunkt för dagvatten i figur 8. Hela fastigheten bedöms avledas till förbindelsepunkten och tillhör därmed samma tekniska
delavrinningsområde. Ingen ytterligare förbindelsepunkt för dagvatten planeras utan förväntas förbli den samma även efter exploatering. Den befintliga förbindelsepunkten har dimension D150 BTG. Dagvattenservisen ansluter i Södra Kungsvägen till D225 BTG.
Ledningsnätet har kapacitetsbrist i dagsläget och har dålig kapacitet uppströms och nedströms planområdets förbindelsepunkt. Det innebär svårigheter att avleda flöden från planområdet även i befintlig situation.2.
2 Enligt mejlkonversation och startmöte med Katarina Elfverson på Lidingö Kommun.
Figur 8. Befintligt dagvattenledningsnät och förbindelsepunkt från fastigheten idag.
Vid platsbesöket identifierades interna brunnar vid den befintliga fastigheten som ej fanns med i ledningsunderlag erhållet av kommunen, se figur 9.
Figur 9. Dagvattenbrunnar vid befintlig byggnad. (Foto: Bjerking 2020-02-05
Befintlig fastighet är placerad i en lågpunkt. Vid platsbesök 2020-02-05 noterades sättningar på marken intill befintlig byggnads fasad, se figur 10.
Figur 10. Sättningar i marken utmed byggnaden (Foto: Bjerking 2020-02-05).
Beräkningar
6.1 Flödesberäkningar
Flöde av dagvatten har beräknats för ett 20-årsregn för tät bostadsbebyggelse samt med avrinningskoefficienter, φ, för respektive markanvändning i enlighet med Svenskt Vattens publikation P110, se tabell 3. Rinntiden är beräknad till 10 minuter.
Tabell 3. Befintlig markanvändning och beräknade flöden för befintlig situation inom planområdet
Markanvändning Tekniska delavrinningsområde
φ
Före Efter
Tak byggnad [ha] 0,027 0,046 0,9
Parkering/uppfart/hårdgjord yta [ha] 0,018 0,062 0,8
Kuperad bergig naturmark [ha] 0,22 0,16 0,4
GC-väg [ha] 0,026 0,021 0,8
Väg (Södra Kungsvägen) [ha] 0,027 0,031 0,8
Totalt [ha] 0,32 0,32 -
tr [min] 10 10 -
φS [-] 0,53 0,61 -
Ared [ha] 0,17 0,20 -
Qdim, 10-årsregn [l/s] 39 56
Qdim, 20-årsregn [l/s] 48 70 -
6.2 Föroreningsberäkningar
Föroreningsberäkningar är utförda i StormTac (v19.3.1) utifrån
markanvändningskarteringen i befintlig och planerad situation, se figur 6 och Bilaga 2.
För föroreningsberäkningar i planerad situation har hårdgjorda markytor, byggnader och grönytor inom fastighetsmark för de nya byggnaderna lagts ihop till flerfamiljshusområde.
Detta på grund av att markanvändningen för flerfamiljshusområde bedöms ge säkrare resultat för föroreningsberäkningar enligt StormTac än de schablonhalter som finns för respektive ytor (tak, hårdgjord yta etc.). Markanvändningen flerfamiljshusområde bedöms passa planerad bebyggelse bäst sett till hårdgöringsgrad, parkering etc.
Föroreningsberäkningarna redovisar att föroreningsbelastningen generellt kommer öka för samtliga ämnen. Ökningen beror till stor del av att obebyggd mark omvandlas till bebyggd med tillhörande nya trafikerade ytor. Då delen av Södra Kungsvägen inom planområdet är samma i befintlig och planerad situation bedöms den inte påverka ökningen av föroreningsspridningen från planområdet.
Föroreningsberäkningar för planerad situation med åtgärder har beräknats och redovisas även de i Bilaga 2. I beräkningarna har markanvändningen för flerfamiljshus med LOD använts samt väg och cykelbana.
6.3 Fördröjningsbehov
Exploateringen inom planområdet innebär större andel hårdgjorda ytor och ökad
avrinningskoefficient. Detta innebär att beräknad avrinning vid ett 10-årsregn ökar från 39 l/s i befintlig situation till 56 l/s för planerad situation. Ett 20-årsregn ökar från 48 l/s i befintlig situation till 70 l/s i planerad situation. I planerad situation är klimatkompensation medräknad för att ta höjd för framtida klimat. Enligt Lidingö kommun är
dagvattenledningsnätet inte dimensionerat för att ta emot större regn än 10-årsregn. För att inte öka avrinningen för ett framtida 20-årsregn från fastigheten behöver 18 m3 dagvatten fördröjas för att utflödet ska motsvara ett 10-årsregn för befintlig situation.
Stockholms stad antog 2016 en åtgärdsnivå för dagvatten vid om- och nybyggnation.
Åtgärdsnivån är framtagen i syfte att minska föroreningsbelastningen från dagvatten på recipienter genom att planera för renande och fördröjande steg dimensionerade för
20 mm regn. Om anläggningar och system dimensionera för att fördröja 20 mm nederbörd enligt åtgärdsnivån kan de ta hand om 90 % av årsnederbörden enligt
Stockholms stad. Nivån är framräknad med målet att föroreningsbelastningen i dagvatten till Stockholms stads vattenförekomster behöver minska med 70 - 80 %3 för att kunna uppnå miljökvalitetsnormerna.
Recipient för planområdet är Lilla Värtan som även utgör recipient för delar av Stockholms stad och inkluderas därför i Stockholm av åtgärdsnivån. Därmed föreslås dagvattenhanteringen för planområdet Högvattnet att utformas i enlighet med dessa riktlinjer med kapacitet att omhänderta 20 mm regn från hårdgjorda ytor vid ny- och ombyggnation. För planområdet motsvarar 20 mm regn från hårdgjorda ytor ca 40 m3 dagvatten vilket innebär större fördröjning jämfört med erforderlig volym för att inte öka avrinningen. Det kommer att minska belastningen från planområdet på det befintliga ledningsnätet. Då naturmarken inom planområdet till stor del utgörs av berg och är kraftigt lutande så bedöms även den som hårdgjord.
Tabell 4. Fördelning av erforderlig fördröjningsvolym utifrån markanvändning för att inte öka beräknad avrinning från planområde och fördröjningsvolym motsvarande 20 mm regn från hårdgjorda ytor.
Markanvändning
Flöde:
Planerad situation
[l/s]
Flöde:
Befintlig situation [l/s]
Erforderlig fördröjningsvolym
ej öka flöde [m3]
Erforderlig fördröjningsvolym
20 mm [m3]
Fastighet A (befintlig byggnad) - - - 9
Fastighet B (ny byggnad) - - - 9
Fastighet C (ny byggnad) - - - 9
Allmän platsmark (ny väg och infart) - - - 13
Totalt 70 48 13 40
Föreslagen dagvattenhantering
Planområdet planeras att bebyggas med två nya bostadsbyggnader med tillhörande gårdsyta. Ombyggnationen innebär även ny infart till byggnaderna och delar av Södra Kungsvägen för att möjliggöra sophämtning. I planerad situation omfattar planområdet tre fastigheter. För att erhålla rening i enlighet med Stockholm stads åtgärdsnivå behöver respektive fastighet fördröja 9 m3. Utöver det behöver den nya infarten fördröja 4 m3. Hårdgjorda ytor som tillhör Södra Kungsvägen behöver fördröja 9 m3 dagvatten för att vara i linje med åtgärdsnivån. Då ombyggnationen av Södra Kungsvägen inte innebär en ökning av hårdgjord yta eller förändrad markanvändning föreslås inga åtgärder vid den ytan.
Genom att omhänderta och rena beräknade volymer för de nya fastigheterna, befintlig byggnad och ny infart renas och fördröjs 31 m3 vilket motsvarar mer än erforderlig volym för att ej öka flödet från fastigheten. Därmed bör belastningen på ledningsnätet minska vilket är positivt då ledningsnätet redan idag har kapacitetsbrist. Att omhänderta
dagvatten i enlighet med Stockholms stads åtgärdsnivå på 20 mm med mer långtgående rening än sedimentation ger också en god rening av dagvattnet.
Föreslagna åtgärder och rinnvägar redovisas i Bilaga 3. Utbredning och placering av åtgärder är ungefärlig.
3Dagvattenhantering Åtgärdsnivå vid ny- och större ombyggnation, Stockholms stad (2016)
7.1 Allmän platsmark
Allmän platsmark inom planområdet som inte ingår i fastigheterna motsvarar Södra Kungsvägen. Inga åtgärder föreslås för Södra Kungsvägen då det inte omfattar ökad hårdgjord yta.
7.2 Nya fastigheter
De nya fastigheterna, se B och C i Bilaga 3, har behov av omhändertagande av 9 m3 dagvatten per fastighet för att uppfylla rening av 20 mm regn från hårdgjorda ytor. För de nya fastigheterna föreslås regnväxtbäddar och makadamdike för omhändertagande av vatten från takyta och hårdgjorda markytor. Regnväxtbäddar, med exempelvis ytlig fördröjningszon med djup 0,15 m och underliggande växtbädd med jorddjup på 0,5 m och porositet på 15 %, innebär ett ytbehov på ca 26 m2 för att fördröja 6 m3, se typskiss i figur 11 samt ungefärlig utbredning i Bilaga 3. Resterande 3 m3 för respektive fastighet kan omhändertas i makadamdiket. Om hela volymen omhändertas i växtbäddar skulle det innebära ett ytbehov på ca 40 m2 för bäddarna. Ytterligare regnväxtbäddar kan exempelvis placeras söder om byggnaden.
Figur 11. Typskiss av nedsänkt växtbädd (Skiss framtagen av Bjerking)
Fastigheterna bör höjdsättas för att skapa ytlig avledning bort från byggnader. Vid normala regn bör avledningen ske till dagvattenanläggningarna på fastigheterna.
Dagvattenanläggningarna kan anläggas med terrassering och i möjligaste mån ha möjlighet att motta avrinning från den bergiga naturmarken inom fastigheten. Vid större regn när anläggningarna är mättade och ledningsnätet är fullt kommer avrinning ske ytligt. Då bör ytlig avledning ske via sekundära avrinningsvägar, se Bilaga 3. Högre belägen mark på norra sidan av byggnaderna bör avledas ytligt runt huset för att inte skapa direkt avrinning mot byggnaderna.
Den planerade infarten som ansluter de nya fastigheterna med Södra Kungsvägen är, enligt erhållen plankarta, kvartersmark och kan göras som gemensamhetsanläggning.
Uppfarten bör anläggas med renande åtgärd dimensionerad för att omhänderta minst 10 m3 för att omhänderta dagvatten från uppfarten och delar av fastigheterna B och C. Då vägen har en relativt kraftig lutning rekommenderas inte genomsläpplig beläggning som åtgärd för rening och fördröjning av dagvatten. Genomsläpplig beläggning kan anläggas
15 cm
0,5 m
för att minska avrinningen och belastningen på brunnar och anläggningar nedanför men med anledning av vägens lutning bedöms infiltrationsmöjligheten begränsad. Istället föreslås att vägen höjdsätts med lutning mot ett längsgående infiltrationsstråk eller makadamdike vilket kan skapa ytlig avledning av dagvatten till anläggningen.
Infiltrationsstråket eller makadamdiket kan anläggas med terrassering. Ur driftsynpunkt kan det även vara rekommenderat att inte anlägga dagvattenanläggningen i eller under uppfartsvägen då det är den enda vägen in till planerade bostadshus.
Ett makadamdike med en tvärsnittsarea på ca 0,8 m2 utmed vägen, se Bilaga 3, har kapacitet att fördröja och rena ca 10 m3 beräknat en porositet 30 %. Om ett material med lägre porositet, exempelvis 15 %, väljs bör diket anläggas med en tvärsnittsarea på 1,4 m2.
Med anledning av höjdskillnaden och ökad hårdgjord yta bör avgränsning, genom exempelvis mur eller höjdsättning, ske längs uppfartens södra sida, mellan infart och intilliggande fastighet, för att inte öka avrinningen och risken för översvämning på intilliggande fastighet.
7.3 Befintlig byggnad
Befintlig byggnad, Sturegården, har idag problem med sättningar och översvämningsrisk vid lågpunkt utmed fasad. För att åtgärda detta föreslås ny höjdsättning runt byggnaden för att skapa avrinning bort från byggnaden. Förslagsvis kan lågpunkten flyttas bort från byggnaden till infarten och skapa en avgränsning till intilliggande fastighet. Noggrannare höjdsättning och utformning av uppfarten behöver utredas vidare. Vid ny höjdsättning och avskärmning bör det dock säkerhetsställas att risken för översvämning vid intilliggande fastighet inte förvärras.
Vid ombyggnation vid byggnaden kan regnväxtbäddar anläggas för att skapa bättre hantering av dagvatten från byggnaden. Genom att skapa ny dränering runt byggnaden, anlägga täta regnväxtbäddar och förändra höjdsättningen bör förutsättningarna för byggnaden förbättras.
Fördröjningsbehovet för att dimensionera dagvattenanläggningarna inom fastighet A enligt 20 mm regn från hårdgjorda ytor är 9 m3. Regnväxtbäddar med exempelvis ytlig fördröjningszon med djup 0,3 m och underliggande växtbädd med jorddjup på 0,5 m och porositet på 15 % innebär ett ytbehov på ca 24 m2. Växtbäddarna kan göras upphöjda eller nedsänkta i förhållande till intilliggande mark.
7.4 Principlösningar
Principer för de föreslagna åtgärderna växtbäddar och makadamdike redovisas nedan.
7.4.1 Regnväxtbäddar
Dagvattenhantering i regnväxtbäddar föreslås för takvattnet från de planerade nya bostadshusen, för Sturegården samt även för hantering av avrinnande vatten från uppströms tomtyta med mycket berg i dagen. Växtbäddarna föreslås ha en ytlig fördröjningszon högst upp, med ett djup på 15 cm och filtrerande material under.
Dagvattenhantering i regnväxtbäddar bygger delvis på fördröjning i en öppen
fördröjningsvolym längst upp och fördröjning och rening i filtermaterialet, samt delvis på växternas förmåga att reducera flöden och föroreningar. Regnväxtbäddar utgörs av en nedsänkning, samt ett uppbyggt filtermaterial och har en växtbeklädd yta med exempelvis buskar, mindre plantor eller naturligt etablerade växter. Utformningen kan varieras på olika sätt och bäddarna kan vara nedsänkta eller upphöjda i förhållande till intilliggande marknivå, se figur 12.
Figur 12. Regnväxtbäddar föreslås för att ta hand om takvattnet. Då regnväxtbäddarna läggs i sluttning kan de göras terrasserade. Plats: Hammarby Sjöstad, Järvastaden, Köpenhamn och Göteborg (Foto: Bjerking).
7.4.2 Infiltrationsstråk och makadamdike
Infiltrationsstråk eller makadamdike som dagvattenåtgärd utgörs av ett makadamfyllt dike där vatten får infiltrera, se figur 13. Infiltrationsstråket kan ha vegetation längst upp, sandblandad matjord under, grusskikt samt makadamfyllning i botten. Stråket kan läggas med en dräneringsledning i botten som ansluter till ledningsnätet om
infiltrationsmöjligheterna bedöms vara begränsade. Stråket bör utformas så att det fördröjer 20 mm och dräneringsledningen kan läggas en bit över botten, eller endast i delar av diket om det behövs för att upprätthålla funktionen av diket om infiltration inte är möjligt. Stråket kan göras terrasserat vid stor längsgående lutning.
Ett infiltrationsstråk föreslås anläggas längs med uppfarten för att omhänderta uppfartens avrinnande vatten samt en del av fastigheternas dagvatten och rena detta innan
anslutning till ledingsnät.
Figur 13. Exempel på utfromning av makadamdiken på fatsighetsmark, samt ett makadamdike i genomskärning.
Slutsats
Exploateringen innebär större andel hårdgjorda ytor vilket innebär att beräknad avrinning vid ett 10-årsregn ökar från 39 l/s i befintlig situation till 56 l/s för planerad situation. För ett 20-årsregn ökar flödet från 48 l/s i befintlig situation till 70 l/s i planerad situation.
Föroreningsberäkningarna visar att föroreningsbelastningen generellt kommer att öka för samtliga beräknade ämnen. Ökningen beror till stor del av att obebyggd mark omvandlas till bebyggd med tillhörande nya hårdgjorda ytor. Planområdets sydvästra del är en befintlig lågpunkt där vatten vid skyfall kan ställa sig med nivåer på ca 0,5 m enligt SCALGO Live. Ledningsnätet som planområdet ansluter till i Södra Kungsvägen har idag kapacitetsbrist. Recipienten Lilla Värtan har otillfredsställande ekologisk status och uppnår ej god kemisk status.
För att inte öka avrinningen från fastigheten vid ett framtida 20-årsregn behöver 18 m3 dagvatten fördröjas för att utflödet ska motsvara ett 10-årsregn för befintlig situation. För att rena och fördröja dagvattnet ska dock fördröjning och rening ske enligt Stockholms stads åtgärdsnivå, på 20 mm fördröjning från hårdgjorda ytor, enligt Lidingö kommun. Det
innebär en högre ambitionsnivå än att fördröja flödena till befintlig situation. Åtgärdsnivån är framtagen för att uppnå MKN i Stockholms vattenförekomster och Lilla Värtan är en av Stockholms vattenförekomster. Om åtgärdsnivån används för exploateringen Högvattnet behöver ca 31 m3 omhändertas exklusive Södra Kungsvägen. Dagvatten föreslås omhändertas via växtbäddar för de planerade fastigheterna, makadamdike för uppfarten och fastigheterna och växtbäddar för takvattnet från befintliga byggnaden. Med
åtgärderna bedöms inte planen försämra möjligheterna att uppnå MKN i recipienten då den följer den framtagna åtgärdsnivån samt har en mer långtgående rening än
sedimentation.
Befintlig byggnad har idag problem med sättningar och lågpunkt utmed fasad. För att åtgärda detta föreslås ny höjdsättning runt byggnaden för att skapa avrinning bort från byggnaden vid dimensionerande regn och vid skyfall. Vid ny höjdsättning bör det dock säkerhetsställas att risken för översvämning vid intilliggande fastighet inte förvärras samt att risken för översvämning inte ökar nedströms planområdet.
Bjerking AB
Författare: Granskad av:
Johanna Lind Gabriella Hjerpe
Kajsa Forsberg
Kontakt:
010 – 211 80 87
Johanna.lind@bjerking.se Digitalt signerad av Johanna Lind Datum:
2020.04.06 13:07:37+02'00'
Bilaga 1 - Ytliga avrinningsområden, avrinningsvägar och vattendjup vid 50 mm regn
Uppdragsnamn: Dagvattenutredning Högvattnet 10 Uppdragsnummer: 20U0224
Handläggare: Johanna Lind Datum: 2020-02-25
Version: Granskningshandling/
Slutversion
0 85 170 340 Meter
¯
Teckenförklaring
Avrinningsvägar 50 mm Planområde
Avrinningsområde 2
Aro 1 Aro 2 Aro 3
Bilaga 2 – Föroreningsberäkningar
Tabell 1. Föroreningsbelastning utifrån StormTac:s schablonhalter för befintlig och planerad markanvändning inom planområdet (StormTac v19.3.1).
Ämne
Befintlig situation Planerad situation Planerad situation med LOD
Enhet Kg/år Kg/år Kg/år
Fosfor (P) 0,078 0,21 0,12
Kväve (N) 1,2 1,9 1,3
Bly (Pb) 0,0051 0,011 0,0045
Koppar (Cu) 0,014 0,028 0,015
Zink (Zn) 0,021 0,079 0,04
Kadmium (Cd) 0,00034 0,00056 0,00024
Krom (Cr) 0,0054 0,01 0,0053
Nickel (Ni) 0,006 0,0085 0,0049
Kvicksilver (Hg) 0,000029 0,000037 0,000028
Suspenderad substans (SS) 35 64 29
Olja 0,38 0,71 0,39
PAH16 0,00017 0,00044 0,00017
Benso(a)pyren (BaP) 0,000012 0,000038 0,000016
markanvändning inom planområdet (StormTac v19.3.1).
Ämne Befintlig situation Planerad situation Planerad situation med LOD
Enhet µg/l µg/l µg/l
Fosfor (P) 61 180 130
Kväve (N) 930 1600 1500
Bly (Pb) 4 9,9 5,1
Koppar (Cu) 11 24 17
Zink (Zn) 16 68 46
Kadmium (Cd) 0,27 0,49 0,27
Krom (Cr) 4,3 9 6
Nickel (Ni) 4,7 7,3 5,6
Kvicksilver (Hg) 0,023 0,032 0,031
Suspenderad substans (SS) 28 000 55 000 33 000
Olja 300 610 450
PAH16 0,13 0,38 0,19
Benso(a)pyren (BaP) 0,0097 0,033 0,018
Uppdragsnamn: Dagvattenutredning Högvattnet 10 Uppdragsnummer: 20U0224
Handläggare: Johanna Lind Datum: 2020-04-03
Version: Slutversion
¯
Teckenförklaring
Planområde Fastigheter Rinnvägar
Sekundära avrinningsvägar Befintliga Dagvattenledningar
Åtgärder
Infiltrationsstråk/Makadamdike Regnväxtbädd
Planerad markanvändning
Kuperad bergig naturmark Byggnad
Hårdgjord yta Parkering GC-väg Väg
0 5 10 20 Meters
A
B
C
Regnväxtbäddar med kapacitet för totalt 6 m3. totalt 6 m3.
Makadamdike/infiltrationsstråk för hantering av dagvatten från infart med kapacitet för totalt 10 m3.
Befintlig lågpunkt vid husfasad Regnväxtbäddar
med kapacitet för totalt 9 m3.
Avgränsning mot intilliggande fastighet
Södra Kungsvägen
Kajsa Forsberg
