2018-04-20
DAGVATTENUTREDNING
Norra Väsjön
DAGVATTENUTREDNING
Norra Väsjön
KUND
Sollentuna kommun
KONSULT
WSP Samhällsbyggnad
121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm http://www.wspgroup.se
KONTAKTPERSONER
Erik Lidén erik.liden@wspgroup.se 010-722 85 70 Kristina Wilén kristina.wilen@wspgroup.se 010-722 69 08
PROJEKT Norra Väsjön
UPPDRAGSNAMN
Norra Väsjön dagvattenutredning
UPPDRAGSNUMMER 10238968
FÖRFATTARE Erik Lidén
DATUM 2018-04-20
ÄNDRINGSDATUM
GRANSKAD AV Maria Näslund GODKÄND AV
INNEHÅLL
SAMMANFATTNING 4
1 BAKGRUND OCH SYFTE 5
2 AVGRÄNSNING OCH RIKTLINJER 5
2.1 DAGVATTENPOLICY FÖR SOLLENTUNA KOMMUN 5 2.2 DAGVATTENPOLICY FÖR VÄSJÖPROJEKTET 5
3 UTREDNINGSOMRÅDE OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 6
3.1 OMRÅDESBESKRIVNING 6
3.2 GEOLOGISKA FÖRUTSÄTTNINGAR 9
3.3 RECIPIENT OCH MILJÖKVALITETSNORMER 10
4 DAGVATTENHANTERING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG 11
4.1 MAKADAMMAGASIN OCH TRÄDRADER MED SKELETTJORD 15
4.2 STUPRÖRSUTKASTARE 18
4.3 AVSKÄRANDE ÅTGÄRDER OCH HÖJDSÄTTNING 18
4.4 PERMEABLA YTOR 20
4.5 FÖRDRÖJNING KVARTERSMARK 21
4.6 FÖRDRÖJNING NATURMARK 21
4.7 DAGVATTENDAMM VID BLÅGRÖNA STRÅKET 21 4.8 DAGVATTENDAMM VID GUSTAVSBERGSLEDEN 22
5 DAGVATTENFLÖDEN 23
5.1 DIMENSIONERANDE REGN FÖR LEDNINGSNÄT 23
5.2 FÖRDRÖJNING- OCH RENINGSVOLYMER 23
5.2.1 Gata 23
5.2.2 Naturmark till dagvattenledning 25
5.2.3 Kvartersmark till lägre belägen mark 25
5.3 100-ÅRSREGN 26
5.4 SKYFALLSMODELL 28
6 DAGVATTENFÖRORENINGAR 30
7 REKOMMENDATION INFÖR PLANBESTÄMMELSER 32
8 FORTSATT ARBETE 34
9 REFERENSER 34
SAMMANFATTNING
Området kring Väsjön i Sollentuna ska exploateras med cirka 3 800 nya bostäder. Exploateringen är uppdelad på ett flertal detaljplaner där detaljplan Norra Väsjön är lokaliserad nordväst om Väsjön mellan Frestavägen och Norrortsleden. I området planeras för ny bostadsbebyggelse genom
nybyggnation och förtätning med blandade bebyggelsetyper tillsammans med nya vägar, kommunalt VA, belysning, parker mm. I samband med detaljplanearbetet har en dagvattenutredning tagits fram.
Planområdet avvattnas både före och efter exploatering till Väsjön och vidare till Rösjön via Väsjöån, förutom en liten del av sydvästra planområdet som avvattnas till Edsviken. Rösjön är preliminärt klassad med god ekologisk status men uppnår inte god kemisk status. Edsviken klassades senast 2017 och har dålig ekologisk status och uppnår inte god kemisk status.
En skyfallsmodellering över Väsjöområdet har utförts parallellt med denna utredning och resultaten visar att främst lågpunkter längs med Frestavägen och sydvästra delen av planområdet blir
översvämmat vid ett 100-årsregn. Det är i dessa områden därför extra viktigt att höjdsätta marken så att säker avvattning kan ske. Färdig golvnivå bör med marginal anläggas ovanför översvämningsnivån och säkra avledningsvägar bör skapas längs vägar. Som förslag på åtgärder för rening och fördröjning har underjordiska makadammagasin och trädrader med skelettjordar utretts och dimensionerats i gatorna i området. Åtgärder för hantering av skyfall på allmän mark och kvartersmark såsom dikesanvisningar och höjdsättning av kvartersmark med lutning bort från byggnader är andra föreslagna åtgärder.
Föroreningsbelastningen från planområdet till recipienterna ökar efter exploatering jämfört med innan exploatering, då större delen av området idag är naturmark. Slutsatserna i tidigare utförda utredningar där föroreningsberäkningar för olika scenarier utförts är dock att exploateringen i Väsjöområdet som helhet inte medför överskridande av gränsvärdena för Rösjön gällande fosfor eller förorenande ämnen, förutsatt att föreslagna reningsåtgärder såsom makadammagasin, skelettjordar och dagvattendamm vid blågröna stråket genomförs och att dagvattensystemen därefter sköts och underhålls. Gällande området som avvattnas direkt mot Frestavägen och vidare mot Edsviken omfattar det endast mindre delar av kvartersmark utan gator och exploateringen anses inte innebära en risk för försämring av kvalitetsfaktorerna i Edsviken. Bedömningen är att detaljplanen för Norra Väsjön inte kommer att leda till en statusförsämring i Rösjön eller äventyra uppnåendet av
miljökvalitetsnormerna.
Med utgångspunkt från resultaten av utredningen har även ett antal förslag till planbestämmelser tagits fram såsom andel genomsläpplig yta på fastighet, avskärande åtgärder och yta tillgänglig för fördröjning. Kvartersmarken ska utgöras av minst 40% grönytor/icke-hårdgjorda ytor. Om detta inte är möjligt behöver istället fördröjning av dagvattnet ske i exempelvis fördröjningsmagasin så att ett motsvarande flöde erhålls.
Fortsatt arbete inkluderar höjdsättning av marken i identifierade instängda områden, projektering av åtgärder på allmän mark och kvartersmark och uppföljning av flödes- och föroreningsberäkningar allt eftersom föreslagna åtgärder för rening och fördröjning projekteras.
1 BAKGRUND OCH SYFTE
Området kring Väsjön i Sollentuna ska exploateras med cirka 3 800 nya bostäder. Exploateringen är uppdelad på ett flertal detaljplaner där detaljplan Norra Väsjön är lokaliserad nordväst om Väsjön mellan Frestavägen och Norrortsleden. I Norra Väsjön kommer bostadsbebyggelse ske genom nybyggnation och förtätning med blandade bebyggelsetyper.
En systemhandling över gator, VA, landskap, geoteknik och el/belysning mm. tas fram i samband med detaljplanen.
Syftet med denna utredning är att sammanfatta och utvärdera tidigare föreslagna åtgärder och dimensionerande förutsättningar för dagvattenhanteringen i Norra Väsjön med avseende på flöden och föroreningar. Vidare ska utredningen visa på förslag på åtgärder i området.
2 AVGRÄNSNING OCH RIKTLINJER
2.1 DAGVATTENPOLICY FÖR SOLLENTUNA KOMMUN
En dagvattenpolicy har tagits fram av Oxunda Vattensamverkan och är gemensam för hela
Oxundaåns avrinningsområde som berör Sollentuna, Sigtuna, Vallentuna, Upplands Väsby, Täby och Järfälla kommun. I Sollentuna gäller dagvattenpolicyn hela kommunens geografiska område alltså även Edsvikens avrinningsområde. Policyn kan sammanfattas som:
Minska konsekvenserna vid översvämning – planering och höjdsättning av mark. Hänsyn ska tas till framtida klimat. Risker med instängda områden.
Bevara en naturlig vattenbalans – Avser grundvattenbildning och omsättning i sjöar och vattendrag. Begränsa bortledning av dagvatten genom att genomsläppliga ytor skapas.
Minska mängden föroreningar – materialval och lokala reningslösningar vid källan
Utjämna dagvattenflöden – reducera och fördröj dagvattenflöden inom privat, statlig och kommunalägd mark
Berika bebyggelsemiljön – dagvatten hanteras som resurs ur mänskligt och biologiskt perspektiv på mark och tak.
2.2 DAGVATTENPOLICY FÖR VÄSJÖPROJEKTET
En policy för hantering av dagvatten i Väsjöprojektet med utgångspunkt i dagvattenpolicyn för Sollentuna kommun har även tagits fram på förslag (WSP, 2017). Policyn listar tre nivåer för dagvattenhanteringen i projektet;
Lokala åtgärder för små regn främst till för rening såsom växtbäddar, svackdiken och skelettjordar
Avledningssystem för regn som inte kan infiltrera (ledningar eller diken) med åtgärder främst till för fördröjning.
Sekundärt avrinningssystem för extremregn som kan avleda vatten till recipienten utan att skada människor eller byggnader exempelvis via gator och grönytor.
Policyn listar även förslag på ett antal gemensamma förutsättningar för alla delområden;
Klimatfaktor 1,25
Ledningsnät dimensioneras för 10-årsregn till hjässa och 30-årsregn till marknivå.
Sekundära avrinningsvägar dimensioneras för 100-årsregn.
Avledande av dagvatten från fastighet är en tjänst som VA-huvudmannen tar betalt för enligt VA-taxan. Den som praktiserar LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten) kan få en lägre VA-taxa. En kvantifiering av detta är reducering av flödet vid ett 10-minuters 10-årsregn med 50%, vilket motsvarar en magasineringskapacitet på cirka 1 l/m2.
Reningsåtgärder för dagvatten dimensioneras för 20 mm under 12 timmar, vilket motsvarar cirka 90 % av årsnederbörden.
3 UTREDNINGSOMRÅDE OCH FÖRUTSÄTTNINGAR
3.1 OMRÅDESBESKRIVNING
Väsjöområdet är uppdelat i ett antal olika delområden. Söder om Norra Väsjön planeras för ny sträckning av Frestavägen. Åt nordost längs med Snuggabäcken planeras för ett så kallat blågrönt stråk med dagvattendamm som kommer att fungera som en naturlig korridor mellan Norra Väsjön och Norrsättra Västra. Dagvattendammen kommer att kunna omhänderta dagvatten från nordöstra delen av Norra Väsjön. En dagvattendamm planeras även vid Gustavsbergsleden som kan omhänderta dagvatten från sydvästra delen av planområdet och Frestavägen. Utformning av dammen vid Gustavsbergsleden är inte fastställd. Sydväst om Norra Väsjön på andra sidan Frestavägen finns de två delområdena Rökeriet och Väsjö Torg. Illustrationsplan visas i Figur 1.
Figur 1. Illustrationsplan Norra Väsjön (Tengbom, 2018).
Planområdet består idag av villatomter och naturmark med berg i dagen som sluttar åt sydost mot Frestavägen och Väsjön. Området avgränsas av Frestavägen i söder, en kraftledning i norr och blågröna stråket i nordöst. Delar av gatumarken och några fastigheter ägs idag av Sollentuna kommun, resten av privatpersoner. Ingen kommunal VA finns i området idag. Dagvattnet avleds idag diffust via infiltration och markavrinning eller via grunda vägdiken främst ner mot med Frestavägen där det troligen ställer sig i lågpunkter längs med vägen och infiltrerar. Två trummor har lokaliserats under Frestavägen som för vattnet vidare från området via diken mot Väsjön. Östra delen av området avvattnas mot Snuggabäcken. Flygfoto över området idag visas i Figur 2 och Bilaga 1 samt bilder från platsbesök i Figur 3 och Figur 4.
Figur 2. Flygfoto med planområde och befintliga flödesvägar och avrinningsområde till Frestavägen mot Edsviken (grön), mot Frestavägen till Väsjön (röd), mot Norrortsleden till Väsjön (blå) och mot blågröna stråket till Väsjön (gul). Se även Bilaga 1.
Figur 3. Norra Väsjön, Frestavägen och Väsjön sedd från skidbacken. Aktuellt område markerat med rött.
Figur 4. Befintlig väg och kuperad terräng i planområdet.
I Norra Väsjön planeras för ny bostadsbebyggelse genom nybyggnation och förtätning med blandade bebyggelsetyper tillsammans med nya vägar, kommunalt VA, belysning, parker mm.
3.2 GEOLOGISKA FÖRUTSÄTTNINGAR
En geoteknisk utredning utfördes 2016 av Geomind. Planområdet består av hällar och bergsslänter med mellanliggande moräntäckta sänkor. I områdets sydvästra del finns en lerfylld sänka som sträcker sig från Frestavägen och norrut. Även i områdets södra del mot Frestavägen och strandlinjen till Väsjön förekommer avsevärda lertäcken. Grundvattennivån i det höglänta området på berget är
beroende av topografi och årstid och fluktuationerna av grundvattnet är sannolikt stora över året.
Avrinning sker förhållandevis snabbt. Detta gör att eventuellt förekommande lersänkor i dessa delar inte är sättningskänsliga. I den låglänta sänkan i den västra delen av området samt ner mot
Frestavägen förekommer permanent grundvatten i friktionsjorden under leran. I sänkans södra del är grundvattnet nära marknivån och området fungerar sannolikt som ett utströmningsområde för grundvattnet som tillrinner via friktionsjordarna. Grundvattennivån i sänkan beror delvis av balansen mellan tillrinning uppströms ifrån och avrinning ner mot sjön genom förhållandevis täta friktionsjordar, men nivån hålls sannolikt också uppe av en bergtröskel. I anslutningen till Frestavägen är grund- vattennivån kopplad till Väsjöns nivå. Mark- och grundvattenförhållanden i de mer låglänta delarna där friktionsjord (morän etc) finns i dagen, ger möjligheter till LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten) i viss utsträckning. Grundvattennivåerna i området ligger dock nära markytan och eventuell förekomst av lera och silt i moränen gör att möjligheten till infiltration är begränsad.
Figur 5. Jordartskarta (SGU, 2018). Norra Väsjön markerat med svart ring.
3.3 RECIPIENT OCH MILJÖKVALITETSNORMER
Norra Väsjön avvattnas till Väsjön och vidare till Rösjön via Väsjöån, förutom en liten del av sydvästra planområdet som avvattnas till Edsviken. Rösjön är preliminärt klassad med god ekologisk status men uppnår inte god kemisk status. Miljöproblemen är framförallt miljögifter. Edsviken klassades senast 2017 och har dålig ekologisk status och uppnår inte god kemisk status. Miljöproblemen är
övergödning, främmande arter och miljögifter. Förbättringsbehoven för att miljökvalitetsnormerna god
status ska uppnås för Edsviken är bland annat reducering av totalfosfor med 42% och totalkväve med 26%. Väsjöns nivåer regleras i miljödom och beskrivs i (Larm, 2016).
De föreslagna reningsåtgärderna och föroreningsberäkningar för områdena inom planen som avrinner mot Väsjön/Rösjön och mot Edsviken samt påverkan på recipienterna beskrivs i kapitel 4 och 5.
Figur 6. Delavrinningsområden till Väsjön, Rösjön och Edsviken. Planområdet ungefärligt markerat med röd ring.
4 DAGVATTENHANTERING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG
Enligt dagvattenpolicyerna för Sollentuna och Väsjöprojektet ska dagvattnet infiltreras, renas och utjämnas i den mån det är möjligt innan avledning, samtidigt som säker höjdsättning av mark och identifiering av risker med instängda områden ska utföras. Dagvattnet behöver renas innan det avleds till Väsjön och skyfall större än ledningsnätet är dimensionerat för behöver fördröjas, hanteras och avledas på ett säkert sätt. I samband med exploateringen runt Väsjön har en rad åtgärder för rening och fördröjning för Norra Väsjön tagits fram i enlighet med dagvattenpolicyerna. Åtgärdsförslagen har
inarbetats och reviderats allt eftersom utformningen av detaljplanen har ändrats. Förslagen visas i Figur 77 och Figur 88 och Bilaga 2 och 3 och finns beskrivna nedan.
Figur 7. Planområde med åtgärdsförslag och delområden södra delen. Se även Bilaga 2.
Figur 8. Planområde med åtgärdsförslag och delområden norra delen. Se även Bilaga 3.
4.1 MAKADAMMAGASIN OCH TRÄDRADER MED SKELETTJORD
Dagvattnet från gatuytorna inom planområdet föreslås i första hand avledas till underjordiska
makadammagasin för rening och flödesutjämning via dagvattenbrunnar. Makadammagasin utgörs av krossad sten utan nollfraktion och antas ha en hålrumsvolym på cirka 30%.
Dagvattnet föreslås spridas i magasinet via slitsad spridarledning eller perkolationshål i dagvattenbrunnarna i ovankant av magasinet. Magasinen löper längs med hela gatan och när magasinen går fulla bräddar de till tät ledning i gatan via bräddbrunnar med sandfång och vattenlås.
För att få så lång rinntid och rinnsträcka i magasinen och därmed så mycket fastläggning av partiklar och hög reningsgrad som möjligt så rekommenderas det att spridningen av dagvattnet sker så högt upp i magasinet som möjligt och att inte en alltför stor makadamfraktion används. Rekommenderad makadamfraktion i makadammagasinen är 8-16 alternativt 16-32 som omsluts med geotextil. En dräneringsledning i underkant av makadammagasinen kan behövas om gatorna har dålig lutning och marken har låg infiltrationskapacitet. Dräneringsledningen föreslås i dessa fall anläggas 1-2 decimeter ovanför magasinets botten för att gynna infiltrationen och bör spolas i samband med slamsugning av dagvattenbrunnarna.
Makadammagasin planeras i cirka 70 % av gatorna. Förslag på sektion och plan för ett makadammagasin visas i Figur 9 och i Bilaga 4.
Figur 9. Typsektion och plan för underjordiskt makadammagasin.
Trädrader med luftigt bärlager, trädgrop och underliggande skelettjord med en makadam/biokol blandning planeras i cirka 30 % av gatorna. Dagvattnet från gatan avleds till en bevattningsbrunn vilket gör att dagvattnet infiltrerar i skelettjorden. Skelettjorden med makadam/biokol uppskattas ha en hålrumsvolym på 30 %. Typsektion för lokalgata med trädrad och skelettjord (Topia, 2017, arbetsmaterial) visas i Figur 10.
Figur 10. Sektion trädrad med skelettjord (Topia 2017, arbetsmaterial).
Denna sektion har en area på cirka 2 m2.
I de gator som lutar mycket kan dämmen anläggas i skelettjorden för att hålla vattnet tillgängligt till träden. Skelettjorden föreslås anläggas längs med hela gatan för att erhålla ett kontinuerligt magasin för rening och fördröjning.
Gatorna i området visas i Bilaga 2 och 3 och i gatuprogrammet för Norra Väsjön.
4.2 STUPRÖRSUTKASTARE
Avledning från hustak där fastigheten ej sluttar mot annan fastighet föreslås utformas med
stuprörsutkastare och ränndalar. Dagvattnet kan därmed översila en grönyta på förgårdsmarken och reducera flöden och föroreningar. Där fastigheten ligger i sluttande terräng och delar av taket och tomtmark bakom huset inte går att avleda till ovanliggande gata så måste fördröjning ske innan avledning till nedanliggande naturmark till ett flöde motsvarande naturmarksflöde. Fördröjning kan ske genom avledning till infiltration i makadamfyllt dike.
4.3 AVSKÄRANDE ÅTGÄRDER OCH HÖJDSÄTTNING
Stora delar av planområdet består av berg i dagen eller berg med ytligt jordlager och lera och marken har därför låg till obefintlig infiltrationsförmåga (i området med morän kan infiltrationsförmågan vara högre). Förslag på åtgärder för säker avledning av skyfall omfattar avskärande dikesanvisningar och höjdsättning av fastigheterna med lutning från byggnader mot omkringliggande mark för att skydda fastigheter, elnätstationer, pumpstationer och annan bebyggelse. Med sådan höjdsättning bildas ett lågstråk runt fastigheten som samlar och avleder vattnet. Lågstråket föreslås kompletteras med ett dike, antingen öppet eller fyllt med makadam och en dränledning. Med dike dräneras tomten och avlastar dränledningen vid huskropp då grundvatten trycker på från ovanliggande naturmark. Diket kan även fördröja och hålla en del vattnet innan avledning till anslutning.
Den avskärande åtgärden föreslås ansluta till kupolbrunn och vidare till dagvattensystemet vid tomtgräns. Höjdsättning av marken och utformningen av diket och lågstråket bör utformas så att vattnet från omkringliggande mark och fastigheten fortfarande avleds ytligt ut mot gatan innan det stiger upp mot huskroppen då kapaciteten i dagvattensystemet överstigs.
Det är viktigt att upprätthålla funktion av dessa åtgärder via information till fastighetsägare och driftpersonal. Drift av åtgärderna inkluderar rensning och undersökning av erosionsskador. Om åtgärderna ej underhålls finns det risk att även nedströms liggande fastigheter drabbas.
Behov av avskärande åtgärder för skydd mot översvämning har identifierats inom planområdet och kan ses i Bilaga 2 och 3. Exempelsektion på utformning av sådana åtgärder visas i Figur 11 och i Bilaga 4.
Figur 11. Exempel på avskärande åtgärder och höjdsättning. Se även Bilaga 4.
För ytterligare exempel på avvattning, säker höjdsättning och avskärande åtgärder, se Figur 12 och Figur 13.
Figur 12. Exempel på avskärande dränerande stråk på fastighetsmark (Svenskt Vatten, 2011).
Figur 13. Exempel på avskärande dränerande stråk på fastighetsmark (Svenskt Vatten, 2011).
4.4 PERMEABLA YTOR
För att ytterligare reducera flöden och föroreningar bör hårdgjorda ytor i parkmark och på kvartersmark ersättas med permeabla där så är möjligt såsom betongraster med gräs, pelleplattor, markplattor, permeabel asfalt, stenmjöl, grus och smågatsten. Kvartersmarken föreslås utgöras av minst 40%
grönytor/icke-hårdgjorda ytor. Exempel på permeabla ytor visas i Figur 14.
Figur 14. Exempel på genomsläpplig beläggning. Till vänster marksten och gräsförsedd rasteryta, till höger permeabel asfalt och rasteryta (Stockholms Stad, 2016).
4.5 FÖRDRÖJNING KVARTERSMARK
Avledande av dagvatten från fastighet är en tjänst som VA-huvudmannen tar betalt för enligt VA- taxan. Den som praktiserar LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten) kan få en lägre VA-taxa. En kvantifiering av detta är reducering av flödet vid ett 10-minuters 10-årsregn med 50% jämfört med utan åtgärder, vilket motsvarar en magasineringskapacitet på cirka 1 l/m2.
Området idag utgörs av till större delen naturmark med berg i dagen. De naturliga berghällarna ska bevaras i den mån det är möjligt och sådan mark bör inte modelleras om endast för att uppfylla specifika krav på genomsläpplighet och LOD. Ett rimligt krav anses därför att kvartersmarken ska utgöras av minst 40% grönytor/icke-hårdgjorda ytor. Om detta inte är möjligt behöver istället
fördröjning av dagvattnet ske i exempelvis fördröjningsmagasin så att ett motsvarande flöde erhålls.
4.6 FÖRDRÖJNING NATURMARK
Det är önskvärt om flödet från naturmark kan fördröjas och reduceras innan det avrinner mot ledningssystemet genom exempelvis diken och öppna fördröjningsytor i lågpunkter. På de flesta ställen avrinner naturmark i området via kvartersmark och fördröjning sker därmed på kvartersmark.
Där naturmarken avrinner direkt mot gaturummet föreslås ett dike vid gatukant som leder vattnet till brunnar med kupolsilsbetäckning och lokal utökning av makadammagasinet i gatan. Från brunnen går en spridarledning in i makadammagasinet. Erforderliga fördröjningsvolymer i dikena har beräknats i avsnitt 5.
4.7 DAGVATTENDAMM VID BLÅGRÖNA STRÅKET
Seriekopplade dagvattendammar planeras i det så kallade Blågröna stråket vid Snuggabäcken nordost om detaljplan Norra Väsjön för fördröjning och rening. Totalt kan cirka 6 hektar av
planområdet avledas till dammen via utlopp 1 i Figur 16. Den totala vattenytan i utformingen från 2015 är cirka 290 m2. I utredningen (Larm, 2015a) beräknas detta tillsammans med vattendjupet vara för litet för att effektivt kunna rena dagvattnet från avrinningsområdet i Norra Väsjön. I utredningen rekommenderas dammarna ha minst en 350 m2 total vattenyta och göras minst 1 meter djupa. Övriga rekommenderade parametrar kan ses i (Larm, 2015a).
Utformningen från 2015 med en vattenyta på 290 m2 är den yta som är inkluderad i
föroreningsberäkningarna och därmed den storlek som är en förutsättning för att uppnå beräknade föroreningsreduktioner för Norra Väsjön. Nyare planerad utformning visas i Figur 15.
Figur 15. Utformning av dagvattendammar vid Blågröna stråket (WSP, 2018)
Dammarna planeras att göras djupare och större än liggande förslag, vilket ytterligare skulle öka reningseffekten. Utformningen är under utredning.
4.8 DAGVATTENDAMM VID GUSTAVSBERGSLEDEN
En dagvattendamm planeras även vid behov vid Gustavsbergsleden norr om Frestavägen för rening och fördröjning. En liten del i sydvästra hörnet av detaljplanen (A15 i Figur 16) på cirka 0,7 ha samt en del av Frestavägen (utanför planen) och avrinningsområdet längs med Gustavsbergsleden har
identifierats att kunna avvattnas till dammen. Dammen är inte inkluderad i tidigare
föroreningsberäkningar och är därmed inte en förutsättning för att kunna avleda dagvatten från planområdet eller för att uppnå beräknade föroreningsreduktioner för detaljplan Norra Väsjön. Enligt (Larm, 2015b) behöver dammen vara minst 300-400 m2 stor med en vattenyta på cirka 240 m2. Ungefärlig lokalisering av dagvattendammen visas i Bilaga 2.
5 DAGVATTENFLÖDEN
5.1 DIMENSIONERANDE REGN FÖR LEDNINGSNÄT
Ledningsnätet har dimensionerats för ett 10-minuters 10-årsregn till ledningens hjässa och 30-årsregn vid trycklinje i marknivå i enlighet med rekommendationer i P110 av Sweco (2016a). Två scenarion har beräknats, utan och med fördröjning av naturmarksvattnet då det är önskvärt om flödet från natur- och parkmark kan fördröjas och/eller reduceras innan det avrinner mot ledningssystemet och
gaturummet genom exempelvis diken och fördröjningsytor. Gatornas avrinningskoefficienter har reducerats med antagande att underjordiska makadammagasin i gatorna (beskrivs senare i kapitlet) reducerar flödet till viss del. Delavrinningsområden, dagvattenledningar och flöden vid 10-årsregn visas i Figur 16. Det finns 6 st utlopp för ledningsnätet i området varav ett går till Blågröna stråket via dagvattenledning och de andra ansluter till ledning i Frestavägen.
Figur 16. Planområdet efter exploatering med delavrinningsområden, dagvattenledningar och flöden för 10- årsregn (Sweco, 2016a). Skala gäller ej.
5.2 FÖRDRÖJNING- OCH RENINGSVOLYMER
5.2.1 Gata
Reningsåtgärder för dagvatten ska dimensioneras för 20 mm regn under 12 timmar, vilket motsvarar 90 % av årsnederbörden. Även vid de största skyfallen kommer de första 20 mm att ledas via magasinen för rening innan bräddning sker.
Magasinets storlek för varje gata visas i Tabell 1. Erfordrad effektiv fördröjningsvolym, sektionsareor för makadammagasin och skelettjordnedan.
Endast 2/3 av magasinsvolymen antas kunna utnyttjas. Detta för att erhålla marginal för placering av bräddledningar och avbrott i sektion för serviser mm. och erfordrade sektioner har räknats upp därefter.
Även total volym av ett 10-minuters 10-årsregn har beräknats för jämförelse.
Tabell 1. Erfordrad effektiv fördröjningsvolym, sektionsareor för makadammagasin och skelettjord
Gata
Gatusekti on bredd
(m)
Omkringligg ande kvartersmar k som antas avvattnas till gaturum (m)
Gata längd (m)
Erfordrad effektiv volym för
regn 20 mm (m3)
Erfordrad sektionsar
ea makadam
magasin (m2)
Erfordrad sektionsarea
skelettjord med biokol
(om skelettjord i hela gatans längd) (m2)
Volym av 10- minuters 10- årsregn (för jämförelse)
(m3)
Gata 1ö 6,5 5 50 11,5 1,1 10
Gata 1v 11,85 5 150 50,6 1,7 43
Gata 2n 11,85 5 250 84,3 1,7 72
Gata 2s 8,6 5 700 190,4 1,4 163
Gata 3n 11,4 5 100 32,8 1,6 28
Gata 3s 15,5 5 90 36,9 2 32
Gata 4 6,5 5 81 18,6 1,1 16
Gata 5 6,5 5 131 30,1 1,1 26
Gata 6n 8,6 5 198 53,9 1,4 46
Gata 6s 12,6 5 300 105,6 1,8 90
Gata 7 13,2 5 35 12,7 1,8 11
Gata 8 6,5 5 138 31,7 1,1 27
Gata 9 6,5 5 71 16,3 1,1 14
Gata 10 11,1 5 142 45,7 1,6 39
Gata 11 6,5 5 159 36,6 1,1 31
Gata 12 6,5 5 32 7,4 1,1 6
Gata 13 6,5 5 69 15,9 1,1 14
Fräkenväge
n 11,6 5 251 83,3 1,7
71 Stenstaväg
en 11,85 5 56 18,9 1,7
16
Totalt 180 95 3003 883 755
Om endast en enhetlig sektion används för alla gator som ska uppfylla kraven att rena 20 mm regn behöver sektionen för makadammagasin vara 1,8 m2. Det motsvarar ett makadammagasin som är 1,5 meter djupt, bottenbredd 1 meter och släntlutning 4:1.
5.2.2 Naturmark till dagvattenledning
Det är också önskvärt om flödet från högre belägen naturmark kan fördröjas och reduceras innan det avrinner mot ledningssystemet, dvs fördröjning av ett flöde motsvarande avrinningskoefficient 0,3 till en koefficient motsvarande 0,1. Ett öppet dike 0,5 m djupt alternativt ett makadamfyllt dike 1 m djupt kan rymma cirka 0,2 m3 vatten per meter dike, vilket har varit utgångspunkten i uppskattning av tillgänglig fördröjningsvolym.
Tabell 2. Fördröjningsvolym vid 10-årsregn från allmän naturmark.
Område
Flöde 10-minuters 10-årsregn (k=1,25) med naturmark ᵠ=0,3
(Sweco, 2016)
Flöde 10-minuters 10-årsregn (k=1,25) med naturmark ᵠ=0,1
(Sweco, 2016)
Erfordrad fördröjningsvolym av naturmark (m3)
Tillgänglig fördröjningsvolym
i diken på kvartersmark och
längs med gaturum enligt systemlösning
(m3)
Utlopp 1 843 766 46 48
Utlopp 2 84 84 0 -
Utlopp 3 169 169 0 -
Utlopp 4 381 355 16 20
Utlopp 5 98 71 16 20
Utlopp 6 965 754 127 92
Totalt 2540 2199 205 180
I delavrinningsområde till utlopp 6 saknas 34 m3. Volymen kan erhållas genom att dikena längs med gatorna utförs större än de som räknats med i beräkningarna, alternativt att naturmarksvattnet avleds via makadammagasinen i gatorna. Enligt beräkningarna för makadammagasinen kommer magasinen kunna rymma mer än ett 10-åsregn från gatorna vilket innebär att det finns tillgänglig volym för fördröjning av naturmarken vid dessa regntillfällen.
5.2.3 Kvartersmark till lägre belägen mark
Där fastigheten ligger i sluttande terräng och delar av taket och tomtmark bakom huset inte går att avleda till ovanliggande gata så bör fördröjning ske innan avledning till nedanliggande mark till ett
flöde motsvarande naturmarksflöde (avrinningskoefficient 0,3) för både tak och gårdsmark.
Fördröjning kan ske genom avledning till infiltration i makadamfyllt dike.
För hårdgjorda ytor och tak innebär det en reduktion av flöden med cirka 70%. Vid ett 10-minuters 10- årsregn med klimatfaktor 1,25 motsvarar det 10 l/m2 hårdgjord yta.
5.3 100-ÅRSREGN
Hantering av 100-årsregn handlar i första hand om säker avledning via gaturum och höjdsättning så att kvartersmark är högre belägen än gaturum, att avskärande åtgärder för skydd av byggnader och andra viktiga funktioner finns och att instängda områden undviks. Ett regn större än det som
ledningarna är dimensionerat för (10-årsregn fylld ledning, 30-årsregn trycklinje i marknivå) från Norra Väsjönavleds ytligt via kvartersmark, natur- och parkmark och gator främst ned mot Frestavägen.
Dagvattenflöden har beräknats i utredningen för ett 100-årsregn med klimatfaktor 1,25 för avrinningsområdena i Fel! Hittar inte referenskälla. och Fel! Hittar inte referenskälla. med utgångspunkt från Swecos ytkartering.
Avrinningskoefficienterna har anpassats för ett 100-årsregn enligt litteratur från Svenskt Vatten (P110) och Vägverket (2008) och är de som också använts i skyfallsmodelleringen över Väsjöområdet (WSP, 2016b). Det är svårt att uppskatta rinnhastigheten och därmed dimensionerande varaktigheten vid ett 100-årsregn då det mesta vattnet rinner på ytan då hastigheten beror på lutning, avrinningskoefficient och råhet på ytan. Flödesberäkningarna har därför utförts för värsta scenario, ett 10-minuters 100- årsregn.
Allt beräknat flöde kommer ej att avledas ytligt utan ledningssystemet till Frestavägen och blågröna stråket kommer att kunna avleda upp till dimensionerat flöde. Dagvattensystemet ska kunna avleda upp till ett 30-årsregn innan trycklinjen stiger över marknivå och beräkning där hänsyn tagits till
ledningsnätets kapacitet vid 30-årsregn har därför utförts. Vid beräkningar av 30-åsregn av har samma avrinningskoefficienter som Swecos beräkningar använts.
Använda avrinningskoefficienter i alla beräkningar visas i Tabell 3.
Tabell 3. Avrinningskoefficienter för beräkning av 100-årsregn.
Yttyp Avrinningskoefficient
ᵠ
Gata 0,9
Villor 0,6
Radhus och flerfamiljehus
0,7
Naturmark, kuperat bergig skogsmark
0,3
För att beräkna dimensionerande dagvattenflöden används rationella metoden:
𝑞𝑑 𝑑𝑖𝑚= 𝐴 ∙ 𝜑 ∙ 𝑖(𝑡𝑟) ∙ 𝑘𝑓 där:
qd dim är det dimensionerande flödet (l/s)
φ är avrinningskoefficienten
i(tr) är den dimensionerande nederbördsintensiteten (l/s/ha) tr är regnets varaktighet (min)
kf är klimatfaktorn
Resultaten visas i Tabell 4.
Tabell 4. Avrinningsarea, reducerad area och flöde vid 100-åsregn.
Område Total
avrinningsar ea (ha)
Reducerad area (ha)
Flöde 10- minuters 100- årsregn (k=1,25) (l/s)
Flöde 10- minuters 100- årsregn med hänsyn till ledningsnätets kapacitet vid 30- årsregn (k=1,25) (l/s)
Avrinningsområde mot Frestavägen
21,5 12,8 7808 3928
Avrinningsområde via Gustavsbergsleden
3,70 1,11 678 678
Avrinningsområde mot Edsviken
1 0,7 427 427
Avrinningsområde mot Blågröna stråket
1 0,3 183 183
Avrinningsområde mot Norrortsleden
0,4 0,12 73 73
Kapaciteten för gatusektionerna för varje utlopp till Frestavägen har även undersökts. Vid 100-årsregn avrinner dagvattnet som vanligtvis går i ledning till utlopp 1 mot blågröna stråket istället till utlopp 2 vid gata 2S och vattnet som vanligtvis går i ledning till utlopp 3 avrinner till utlopp 4 vid Stenstavägen.
Tabell 5. Avrinningsarea, reducerad area och flöde vid 100-åsregn för de olika utloppen till Frestavägen.
Delavrinningsområ de till Frestavägen
Total avrinnings area (ha)
Reducerad area (ha)
Flöde 10- minuters 100- årsregn totalt (utan hänsyn till ledningsnätets kapacitet vid 30-årsregn) (k=1,25) (l/s)
Flöde 10- minuters 100- årsregn (med hänsyn till ledningsnätets kapacitet vid 30-årsregn) (k=1,25) (l/s)
Uppskattad kapacitet i gatusektion upp till kantsten (12cm) (l/s)
Gata 2S, Utlopp 1 + Utlopp 2
6,8 4,2 2559 1156 1300
Stenstavägen, Utlopp 3 + Utlopp 4
3,85 2,6 1569 723 4400
Gåfartsområde, Utlopp 5
0,85 0,4 247 95 6200
Gata 3S, Utlopp 6 8 4,3 2607 1129 1600
Direkt till Frestavägen
2 1,3 825 825 -
Resultaten visar att med hänsyn till att ledningsnätet avleder ett 30-årsregn har gatusektionerna inom planområdet tillräcklig kapacitet för ytlig avledning av 100-årsregn upp till kantsten.
I dagvattenutredningen för Väsjö Torg (WSP, 2016a) nämns att för att minska problem med
översvämning i en lågpunkt längs med Väsjökajen bör flödesreducering och fördröjning av dagvatten ske i Norra Väsjön vid sådana regn där så är möjligt. Ytliga släpp längs med Frestavägen som leder vatten mot Väsjön planeras för att avlasta lågpunkten. Tillgänglig fördröjningsvolym i gatumagasinen och i fördröjningsytorna i Norra Väsjön uppskattas till totalt cirka 1100 m3. Det är som sagt oklart i vilken grad magasinen kan utnyttjas vid ett 100-årsregn och hur lokala lösningar som infiltration, permeabla ytor och LOD kan nyttjas vid sådana tillfällen men de planerade fördröjningsåtgärderna kan dock teoretiskt reducera flödet från Norra Väsjön vid ett 10-minuters 100-årsregn från 3928 l/s till cirka 2000 l/s, vilket är den kapaciteten de ytliga släppen vid Frestavägen bör ha för att inget flöde ska belasta lågpunkten vid Väsjökajen, ej inkluderat flödet från Frestavägen. Alternativt behöver sektionen vid Väsjökajen dimensioneras för det extra flödet från Frestavägen och Norra Väsjön. Ytterligare flödesreducering genom fördröjning i Norra Väsjön vid 100-årsregn anses mycket svårt att få till.
5.4 SKYFALLSMODELL
Det tydligaste sättet att beskriva situationen vid ett 100-årsregn är att utföra en skyfallsmodellering. En skyfallsmodellering över det planerade exploateringsområdet kring Väsjön har genomförts av WSP (2017) i MIKE FLOOD för ett 100-årsregn med dimensionerande varaktighet 30 minuter och
klimatfaktor 1,25, med och utan hänsyn till planerat dagvattenledningsnät. Resultaten visar att främst lågpunkter längs med Frestavägen och sydvästra delen av planområdet blir översvämmat vid ett 100- årsregn. Detta beror troligen på att den nya höjdsättningen av dessa områden inte är inkluderade och det är i dessa områden därför extra viktigt att höjdsätta marken så att säker avvattning kan ske. Färdig golvnivå bör med marginal anläggas ovanför översvämningsnivån och säkra avledningsvägar bör skapas längs exempelvis vägar. Det är också viktigt att säkerställa att man inte flyttar
problemområdena när man ändrar höjdsättningen. Scenariot utan hänsyn till ledningsnät anses vara ett extremt scenario och den verkliga situationen ligger troligtvis någonstans emellan de två
scenarierna. Resultaten visas i Figur 1819 och Figur 20.
Figur 17. Beräknade vattennivåer vid 100-årsregn för Norra Väsjön med planerad exploatering med hänsyn till dagvattenledningsnätet (modifierad bild från rapport) (WSP, 2017).
Figur 18. Beräknade vattennivåer vid 100-årsregn för Norra Väsjön med planerad exploatering utan hänsyn till dagvattenledningsnätet (modifierad bild från rapport) (WSP, 2017).
6 DAGVATTENFÖRORENINGAR
Föroreningsbelastningen från planområdet och påverkan på recipienterna har utretts och finns beskrivet i utredningarna från (Larm, 2016) och WRS (2015). I rapporten från (Larm, 2016) görs en samlad bedömning av föroreningsbelastningen och påverkan på Väsjön och Rösjön för alla
Figur 19. Beräknade vattennivåer vid 100-årsregn för Norra Väsjön med planerad exploatering utan hänsyn till
delområden. Utgångspunkten är att den totala årliga belastningen från alla planområden på Väsjön och nedströms vattenförekomster ska resultera i en halt i recipienterna som ligger under gränsvärdena för Rösjön gällande relevanta prioriterade ämnen eller som överensstämmer med god status för fosfor och särskilda förorenande ämnen, och inte belastningen från varje planområde för sig. Detta anses ge en bättre kvantifiering av utsläppens effekt på recipienterna i förhållande till den totala
belastningen. Minskad näringsbelastning p.g.a. borttagandet av enskilda avlopp i och med utbyggnad av kommunalt VA har räknats med samt muddringen av Väsjön vilket leder till längre uppehållstider i Väsjön. Tidigare utredning visar att fosforbelastningen till Rösjön kommer att minska vilket gör att det inte finns någon risk för försämrad status vad gäller näringsämnen. Även påverkan på andra relevanta kvalitetsfaktorer/ parametrar har utretts och inte heller där bedöms en statusförsämring föreligga.
Eftersom dessa kvalitetsfaktorer redan i nuläget har god status bedöms inte exploateringen av Väsjöområdet äventyra uppnåendet av miljökvalitetsnormerna, dvs god ekologisk och kemisk status.
Tabell 6 Jämförelse av beräknade totalhalter i Väsjön efter exploatering inklusive dagvattenåtgärder med gränsvärden/ klassgränser enligt HVMFS 2013:19. Beräknad biotillgänglig fraktion visas för de parametrar där biotillgängliga halter änvänds vid statusklassificeringen (Larm, 2016).
Parameter HVMFS 2013:19 Inlandsvatten
ÅM Max
Uppmätta filtrerade halter före exploateri ng
Beräknad biotillgän glig fraktion
Beräknad halt i vattenfas av B(a)P
Beräknad totalhalt efter exploatering inkl rening Larm (2015)
Bly 1,2 0,02 0,04
Kadmium 0,15 0,002 0,001
Kvicksilver 0,07 0,002 0,00073
Koppar 0,5 1,1 0,02 0,78
Krom 3,4 0,09 0,045
Nickel 4 0,31 0,06 0,31
Zink 5,5 2,3 0,4 0,76
B(a)P 0,00017 0,000027 0,000018
Tot-P 24 23
Tot-N 730 700
Utredningarna som redovisar påverkan av dagvatten på Väsjön och Rösjön tyder på att det finns god marginal innan Rösjön status skulle påverkas av exploateringen.(WRS, 2015). Däremot får inte detaljplanen avvika för mycket från markanvändningen och dagvattenåtgärderna som har legat till grund för dessa utredningar. Beräkning av föroreningsbelastningen från delområdet Norra Väsjön (Larm, 2016) utgick ifrån följande:
att dagvattnen från alla gatuytor kan ledas in i makadammagasin eller liknande lösningar
inget LOD på kvartersmark eller att dagvattnet från kvartersmark leds till dessa magasin
30% grönyta på kvartersmark för flerfamiljshus
rening av dagvattnet som avleds till dammen vid Blågröna stråket
Åtgärdsförslagen har reviderats allteftersom utformningen av detaljplanen har ändrats. En del av dagvattnet från lokalgatorna planeras att avledas till trädrader med skelettjord istället för till makadammagasin. Dammen vid Blågröna stråket förstoras även för bättre fördröjnings- och reningseffekt. Skelettjordarnas reningseffekt kan likställas med makadammagasinen och
föroreningsberäkningarna bedöms därför fortfarande gälla och det finns det därför inget behov av uppdaterade beräkningar. Gällande området som avvattnas direkt mot Frestavägen och vidare mot Edsviken omfattar det endast mindre delar av kvartersmark utan gator och exploateringen anses inte innebära en risk för försämring av kvalitetsfaktorerna i Edsviken. En dagvattendamm planeras även vid Gustavsbergsleden som kommer att kunna rena dagvattnet från området. Dammen beskrivs mer i kapitlet nedan.
Bedömningen är att detaljplanen för Norra Väsjön inte kommer att leda till en statusförsämring i Rösjön eller äventyra uppnåendet av miljökvalitetsnormerna. De tidigare utredningarna visar på goda marginaler i bedömningen dessutom har det räknats konservativt och har ingen fastläggning av föroreningar i Väsjön, Väsjöån eller i Södersättra våtmark tagits med i beräkningarna.
7 REKOMMENDATION INFÖR PLANBESTÄMMELSER
I detaljplan kan endast sådana frågor regleras som har stöd i fjärde kapitlet i PBL. När det gäller reglering av dagvattenhantering handlar det främst om att skapa goda förutsättningar för att avvattna kvartersmark och allmänna platser och att reservera de markområden som behövs för att avleda och ta hand om vattnet i allmänna va-anläggningar. Utgångspunkten i plan- och bygglagen, PBL, är att marken som ska tas i anspråk för bebyggelse ska vara lämplig för det ändamål som detaljplanen anger. Är dagvattnet ett problem som behöver lösas för att marken ska anses vara lämplig ska kommunen kunna visa att ett genomförande av detaljplanen klarar av att lösa problemet. I vissa fall kan det räcka att kommunen i planbeskrivningens genomförandedel visar hur lösningen ska genomföras. I andra fall kan kommunen också behöva införa särskilda planbestämmelser för att dagvattenlösningen ska kunna genomföras och marken ska bli lämplig (Boverket, 2016).
Om det finns behov av att reglera markförhållandena för att dagvattenhanteringen ska kunna lösas på allmän mark och kvartersmark kan kommunen i detaljplan införa bestämmelser om markens höjd och lutning. En säker avvattning kan också vara beroende av att avskärande diken eller skyddsvallar anläggs. I detaljplan kan bestämmelser om sådant skydd anges. Vid behov kan bestämmelser också användas för att reglera i vilken mån marken får hårdgöras eller inte. Om det krävs särskilda
skyddsåtgärder inom en enskild tomt för att dagvattnet inte ska skada byggnader kan detta regleras och i planen kan genomförandet av dessa åtgärder uttryckas som villkor för att bygglov eller
startbesked ska kunna ges. Det kan praktiskt sett innebära att man som enskild fastighetsägare exempelvis får anlägga en vall eller ett avskärande dike för att avvattna marken i en viss riktning (Boverket, 2016).
De åtgärder som åläggs en enskild fastighetsägare måste kunna anses vara ekonomiskt rimliga och stå i proportion till möjligheten att använda fastigheten för det den är ämnad. En byggherre eller en fastighetsägare ska endast bekosta anläggningar i den utsträckning som det kan anses vara skäligt med hänsyn till den nytta som exploatören kan väntas få av planens genomförande och med hänsyn till omständigheterna i övrigt (Boverket, 2016).
I vissa fall kan det vara mer rationellt att ett antal fastighetsägare genomför åtgärder gemensamt och
vilka som ska delta i denna. Planbestämmelserna som anger förutsättningarna för en
gemensamhetsanläggning måste förutom att ha stöd i PBL också vara förenliga med bestämmelserna i Anläggningslagen (Boverket, 2016).
I samband med planarbetet för Norra Väsjön har ett antal förslag till planbestämmelser rörande dagvattenhanteringen arbetats fram med utgång från resultaten i dagvattenutredningen. Slutgiltiga bestämmelser och ytor med respektive beteckning kan ses i förslag till planen för Norra Väsjön.
Exempel visas nedan:
Vattenvägar vid extrema regn ska beaktas vid höjdsättning av mark samt höjdsättning och placering och utförande av byggnader.
Marken ska till minst 40% vara genomsläpplig, om detta inte är möjligt behöver fördröjning ske så att motsvarande flöden (40% genomsläpplighet) uppnås.
Högst 50% av hårdgjorda ytor får avledas mot nedanliggandes naturmark och kvartersmark, under förutsättning att fördröjning sker.
För att undvika skador vid kraftiga regn bör en lutning om minst 1:20 mellan gata och huvudbyggnad eftersträvas och mot övriga sidor bör lutningen vara 1:50 de första metrarna.
Marken ska höjdsättas för att ansluta till nivåer på omgivande allmän platsmark.
(Prickmark i kombination med) m1 - Avskärande åtgärd får anordnas.
Startbesked får inte ges för bostäder, markerade med beteckningen a1, förrän en godkänd lösning för dagvattenhantering kan redovisas inklusive avskärande åtgärder mellan hus och ovanliggande släntfot.
I de exploateringsavtal som skrivs för flerbostadshus skrivs in att en dagvattenplan ska tas fram av exploatören och ska bifogas bygglovsansökan. Dagvattenplanen rekommenderas innehålla bland annat:
Hur dagvattnet ska omhändertas och säkert avledas både vid ett 10-årsregn till ledningsnätets anslutningspunkt och vid större skyfall såsom 100-årsregn som inte kan helt avledas till ledningsnätet. Detta kan exempelvis inkludera planerade ledningssträckor, takavvattning, diken, vallar, höjdsättning, ytanvändning, fördröjningsåtgärder och skötselrutiner.
Flödesberäkningar där man visar att man genom åtgärder listade ovan max avleder ett utflöde som motsvarar en avrinningskoefficient 0,6 från kvartersmark. Klimatfaktor 1,25.
I de fall då vattnet måste avledas i en gemensam anläggning mellan flera fastigheter behöver detta redovisas och samordnas. Vatten från ovanliggande fastighet får heller inte avledas till fastighet nedströms och inte till nedströms liggande allmän mark utan fördröjning.
8 FORTSATT ARBETE
Rekommenderat arbete i efterföljande steg inkluderar:
Höjdsättning av marken i identifierade instängda områden där de anses vara ett problem
Projektering av åtgärder på allmän mark och kvartersmark
Uppföljning och revidering av flödes- och föroreningsberäkningar allt eftersom föreslagna åtgärder för rening och fördröjning projekteras såsom makadammagasin, skelettjordar, fördröjningsytor i naturmark och dammarna.
9 REFERENSER
Boverket, 2016. (http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/detaljplan/temadelar- detaljplan/dagvatten-i-detaljplan/)
COWI, 2016. Hydrogeologisk översikt Väsjön
Geomind, 2016. ProjekteringsPM Geoteknik Norra Väsjön.
Larm, 2015a. Damm vid Snuggabäcken.
Larm, 2015b. Damm vid Gustavsbergsleden
Larm, 2015c. Föroreningsbelastning och reningsåtgärder för Väsjön Norra, Koncept 2.
Larm, 2016. Översiktlig beräkning av föroreningsbelastning och dagvattenflöden från Väsjöns planområden. Avstämning av acceptabel belastning, maximala flöden och planerade åtgärder.
Novamark/Larm, 2013. Dagvattenutredning inför utbyggnad av Väsjöområdet.
Novamark, 2013. Dagvattenutredning inför utbyggnad av Väsjön Norra.
Stockholms Stad, 2016. Dagvattenhantering riktlinjer för parkeringsytor
Svenskt Vatten, 2016. P110; Avledning av dag-, drän- och spillvatten – funktionskrav, hydraulisk dimensionering och utformning av allmänna avloppssystem.
Svenskt Vatten, 2011. P105; Hållbar dag- och dränvattenhantering – råd vid planering och utformning.
Sweco, 2015. Väsjön – dagvattenutredning.
Sweco, 2016a. PM projektering dagvatten – Väsjön försörjningsplan.
Tengbom, 2018. Plankarta Norra Väsjön
Topia, 2017. Sektion skelettjord (arbetsmaterial).
WRS, 2015. Rösjön – status och belastningsutrymme.
WSP, 2017. Skyfallsmodellering 100-årsregn Norra Väsjön.
VI ÄR WSP
WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag.
Vi erbjuder tjänster för hållbar samhällsutveckling inom Hus &
Industri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Bredd och mångfald kännetecknar våra medarbetare, kompetensområden, kunder och typer av uppdrag. Tillsammans har vi 34 000 medarbetare på över 500 kontor i 40 länder. I Sverige har vi omkring 3 500 medarbetare.
WSP Sverige AB
