Tekniska nämnden delges avrapportering av uppdrag från Solna stads verksamhetsplan kring att stärka medborgardialogen i staden I

SID 1 (10)

Tekniska förvaltningen Tjänsteskrivelse 2021-11-01

TND/2021:998

Tekniska nämnden delges avrapportering av uppdrag från Solna stads verksamhetsplan kring att stärka medborgardialogen i staden

Sammanfattning

I Solna stads verksamhetsplan och budget för 2021 hade kommunstyrelsen fått i uppdrag att ta fram förslag på hur medborgardialogen kunde stärkas. När detta var genomfört så beslutade Kommunstyrelsen att avrapporteringen skulle delges samtliga nämnder i staden.

Bakgrunden till uppdraget är att delaktighet är en viktig grund för ett levande och tryggt samhälle och att nya metoder och arbetssätt behöver prövas för att föra dialog med olika grupper och nå ut till berörda parter.

Arbetet med uppdraget har genomförts förvaltningsövergripande. Arbetet har utgått från stadens tidigare erfarenheter av dialoger och stadens upparbetade kontaktytor med medborgare, företag och civilsamhälle samt SKR:s arbete på området inklusive forskning. I arbetet har även

brukardialoger inkluderats, eftersom även den formen av dialog ger staden värdefull kunskap och erbjuder möjligheter till inflytande för de brukare som deltar i dialogen.

Med dessa utgångspunkter har en handledning tagits fram som förvaltningar och nämnder ska kunna använda som stöd i sitt arbete med medborgar- och brukardialoger. I handledningen finns ett antal frågeställningar som förvaltningarna ska kunna använda som stöd i planering,

genomförande och uppföljning av medborgar- och brukardialoger. Därutöver har arbetet fokuserat på att utveckla formerna för medborgar- och brukardialog inom tre fokusområden;

trygghet och stadsmiljö, stadsutveckling samt barn och unga. Inom varje fokusområde har ett pilotprojekt drivits för att hitta en modell för att utveckla medborgar- och brukardialogen.

Uppdraget avrapporteras till kommunstyrelsen och dess miljö- och demokratiberedning, som behandlade frågan på sitt sammanträde den 9 september 2021. En uppföljning av stadens arbete med medborgardialoger utifrån den redovisade inriktningen föreslås göras under 2023.

Förslag till beslut

Tekniska nämnden har tagit del av avrapporteringen av uppdraget från Solna stads verksamhetsplan kring att stärka medborgardialogen i staden, KS/2021:189.

Catarina Ericsson Förvaltningschef

I

SID 2 (10)

Bakgrund

I Solna stads verksamhetsplan och budget för 2021 har kommunstyrelsen fått i uppdrag att ta fram förslag på hur medborgardialogen kan stärkas. Bakgrunden till uppdraget är att delaktighet är en viktig grund för ett levande och tryggt samhälle. Nya metoder och arbetssätt behöver prövas för att föra dialog med olika grupper och nå ut till berörda parter.

Arbetet med uppdraget har genomförts förvaltningsövergripande tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen, tekniska förvaltningen, miljö- och byggnadsförvaltningen, förvaltningen för arbetsmarknad, kultur och fritid, socialförvaltningen och omvårdnadsförvaltningen. Arbetet inleddes med en kartläggning av vilka medborgardialoger, brukardialoger och andra

medborgarkontakter som sker i Solna stad. Därefter har en handledning tagits fram som stadens förvaltningar ska kunna använda som stöd i sitt arbete med medborgardialoger och

brukardialoger. Ett särskilt fokus har också legat på områdena trygghet och stadsmiljö, stadsutveckling samt barn och unga. Uppdraget avrapporteras till kommunstyrelsen och dess miljö- och demokratiberedning, som behandlade frågan på sitt sammanträde den 9 september 2021 (bilaga).

Vad är medborgardialog?

Det finns ingen allmänt vedertagen definition av begreppet medborgardialog. Medborgardialog brukar användas som ett, mer eller mindre inkluderande, samlingsnamn för en mängd olika aktiviteter där offentliga aktörer på olika sätt involverar medborgarna i planerings- och beslutsprocesser mellan de allmänna valen. Begreppet rymmer ofta flera olika former av deltagande där medborgarna ges olika grader av inflytande, men gemensamt är att

medborgardialogen initieras av den offentliga aktören. Det kan handla om allt från att lyssna och samla in synpunkter till att ge en del av beslutsmakten till medborgarna som får delta i hela processen. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) är en viktig utgångspunkt för medborgardialog att de omfattar frågor som är påverkbara och där beslutsfattare är påverkbara.

Medborgarna kan vara delaktiga som enskilda personer eller som representanter för grupper i samhället, exempelvis föreningar och organisationer. I dessa processer kan andra berörda aktörer (intressenter) också bjudas in, exempelvis företag, skolor och fritidsgårdar.

SKR har i sitt projekt ”Medborgardialog” tagit fram en egen dialogtrappa. Den är inspirerad av Sherry Arnsteins deltagandestege (”Ladder of citizen participation”) från 1969, men anpassad efter svenska förhållanden, och syftar till att användas som stöd till kommuner och regioner som vill arbeta med medborgardialog. Trappan ger en beskrivning av omfattning och djup av

deltagande och inflytande - från information som skapar möjlighet till delaktighet till medbeslutande som innebär både medskapande i lösningar.

Det är inte önskvärt att komma längst upp på trappan i alla situationer. Det viktigaste är det finns en samsyn på hur stort inflytande är och bör vara i varje enskild medborgardialog. Faktorer som påverkar graden av inflytande och deltagande är syftet med delaktighetsprocessen, personella resurser, tillgänglig budget och tidsplan. Många olika typer av metoder finns tillgängliga för de olika trappstegen.

I

SID 3 (10)

Information

För att kunna bli delaktig behöver man information. Det innebär att kommunen förser

medborgarna med lättillgänglig, balanserad och objektiv information för att hjälpa till att skapa förståelse för problem, alternativ, möjligheter, och/eller lösningar som en förutsättning för fortsatt delaktighet. Kommunikation i största allmänhet är inte samma sak som medborgardialog.

Konsultation

Innebär att kommunen tar emot medborgarnas respons eller återkoppling på förslag och

alternativ, till exempel möjlighet till att ta ställning till vilket alternativ man tycker är mest lämpligt att genomföra. Konsultation innebär att den enskilde medborgaren får tycka till utan att behöva höra eller ta del av vad andra medborgare tycker i frågan. Det kan också handla om att ta emot och behandla medborgares synpunkter, förfrågningar, och klagomål.

Dialog

Kommunen bjuder in eller söker upp medborgare/grupper av medborgare för att höra deras synpunkter kring en särskild fråga. Medborgare får möjlighet att träffas och höra andra

medborgares synpunkter men det finns ingen strävan efter konsensus. Kommunen för in de olika synpunkterna som underlag till beslutsunderlag.

Inflytande

Kommunen bjuder in eller söker upp medborgare/grupper av medborgare för att involvera dem i en längre process utifrån ett övergripande tema, ämne eller fråga. Medborgaren kan ha inflytande över att identifiera problem och behov, utveckla alternativ och/eller ta fram förslag på

lösningar/åtgärder, vilka bildar underlag till politiska beslut. Medborgare får möjlighet att möta andra medborgare för att byta sina perspektiv med varandra, för att skapa gemensam kunskap och hitta mer hållbara lösningar.

Medbeslutande

Kommunen bjuder in eller söker upp medborgare/grupper av medborgare för att involvera dem i längre processer där medborgarna tillsammans med förtroendevalda, tjänstepersoner och andra

I

DELAKTICHETSTRAPPA

SID 4 (10)

aktörer i samhället medskapar, beslutar och tar ansvar för lösningars genomförande (ex.

medborgardbudget).

Ett snarlikt begrepp till medborgardeltagande är brukardialog, där medborgare deltar i rollen som brukare av en specifik verksamhet eller service. Det innebär ofta att frågan inte kräver politiska beslut och att dialogen främst sker mellan brukare och tjänstemän. Dialog med de som använder välfärdstjänsterna, brukare, elever, föräldrar, klienter, patienter etcetera är viktiga dialoger för att få återkoppling på verksamheter och ger utvecklingsmöjligheter. SKR brukar inte definiera

”Brukardialogen” som medborgardialog eftersom den riktas mot endast en grupp som använder en viss tjänst och oftast svarar på frågan hur tjänster upplevs eller behöver utvecklas.

Brukardialogen är viktig i kommunens roll som serviceaktör.

Medborgardialog och andra dialoger i Solna stad

Det finns redan idag många exempel på medborgardialoger som arrangeras av Solna stads olika förvaltningar. Dessa medborgardialoger sträcker sig från trappsteget ”information” till trappsteget

”inflytande” på SKR:s delaktighetstrappa. Det sker också många brukardialoger i förvaltningarna och även många andra kontakter och dialoger med medborgare och andra intressenter.

När det gäller medborgardialog har stadsledningsförvaltningen arbetat med medborgardialog bl a inom områdena trygghet (trygghetsmätning/dialog), klimat (framtagandet av klimatstrategin) och stadsutveckling (framtagandet av översiktsplanen och stadsutvecklingsstrategier). Tekniska

förvaltningen har också arbetat med medborgardialog bl a inom ramen för Platssamverkan Hagalund och i arbetet med framtagandet av avfallsplanen. Miljö- och byggnadsförvaltningen arbetar kontinuerligt med medborgardialoger vid samråd och granskning av detaljplaner.

Förvaltningen för arbetsmarknad, kultur och fritid arbetar kontinuerligt med medborgardialoger inom ramen för återkommande dialoger med föreningar, studieförbund och företag. På

motsvarande sätt arbetar omvårdnadsförvaltningen kontinuerligt med medborgardialoger bl a i återkommande dialogmöten med funktionshindrade och äldre och socialförvaltningen med återkommande dialoger med ideella/frivilliga organisationer. I staden finns ett råd för funktionshindersfrågor och ett pensionärsråd för dialog med representanter för intresseorganisationer som är representerade i råden.

Det sker också ett stort antal brukardialoger i Solna stads förvaltningar. Det sker framför allt inom barn- och utbildningsförvaltningens, omvårdnadsförvaltningens, socialförvaltningens och förvaltningen för arbetsmarknad, kultur och fritidsverksamheter. Det sker exempelvis

brukardialoger i samband med förändring av verksamhet, vid en specifik händelse eller vid brukarundersökningar. Det arbetas också med brukardialoger i form av olika råd såsom elevråd, föräldraråd och matråd inom barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter och

vuxenutbildningen samt boråd, brukarråd och anhörigvecka inom omvårdnadsförvaltningens verksamheter. På motsvarande sätt arbetar förvaltningen för arbetsmarknad, kultur och fritid med brukardialoger inom bl a kulturskola, bibliotek, fritid och nyanlända. Tekniska förvaltningen har även i samarbete med barn- och utbildningsförvaltningen arbetat med brukardialoger i arbetet med säkra skolvägar och upprustning av lokaler och skolgårdar.

Det finns också många andra kontakter och dialoger med medborgare, och andra intressenter, i Solna som inte klassificeras som medborgardialoger eller brukardialoger. Det kan exempelvis

I

SID 5 (10)

handla om kontakter med medborgare och företagare i bygglovsprocess eller tillsynsverksamhet, rådgivning till medborgare inom energi- och klimatrådgivningen, felanmälan, rådgivning för medborgare om vuxenutbildning och till arbetssökande, drop-in mottagning för nyanlända, utlämnande av handlingar, kontakter med utförare, kontakt med föreningar i samband med bidragsansökningar och lokaluthyrning, frukostmöten med företagare och dialoger med fastighetsägare.

Solna stad arbetar också med information och kommunikation till medborgare och andra intressenter. Information om stadens verksamheter och aktuella händelser och aktiviteter kommuniceras på Solna stads webbplats, i stadens sociala medier, via tidningar som SolnaNytt och Senior i Solna, via riktade nyhetsbrev och i andra kommunikationskanaler. Det är inte att betrakta som medborgar- eller brukardialoger, men är ändå en viktig förutsättning för

medborgarnas långsiktiga delaktighet.

Hur kan staden utveckla sitt arbete med medborgardialog?

Ett förvaltningsövergripande arbete har bedrivits för att utreda hur stadens arbete med

medborgardialoger kan utvecklas. Arbetet har utgått från stadens tidigare erfarenheter av dialoger, pågående dialoger, stadens upparbetade kontaktytor med medborgare, företag och civilsamhälle samt SKR:s arbete på området inklusive forskning. I arbetet har även brukardialoger inkluderats, eftersom värdet av dem inte ska underskattas. Brukardialogerna faller visserligen utanför SKR:s definition av medborgardialog, eftersom de sker med brukare, men ger de staden värdefull kunskap och erbjuder ofta möjligheter till inflytande för de brukare som deltar i dialogen. Det är dessutom viktigt att hitta former för att utveckla delaktighet och inflytande i alla stadens

verksamheter, även i de verksamheter som har ett tydligt brukarfokus.

Det förvaltningsövergripande arbetet har resulterat i en handledning som förvaltningarna ska kunna kan använda som ett stöd i arbetet med att genomföra medborgar- och brukardialoger på ett strukturerat sätt i verksamheterna. I handledningen finns ett antal frågeställningar som förvaltningarna ska kunna använda som stöd i planering, genomförande och uppföljning av medborgar- och brukardialoger. Därutöver har arbetet fokuserat på att utveckla formerna för medborgar- och brukardialog inom tre fokusområden; trygghet och stadsmiljö, stadsutveckling samt barn och unga. Inom varje fokusområde har ett pilotprojekt drivits för att hitta en modell för att utveckla medborgar- och brukardialogen.

En handledning för medborgar- och brukardialog

- När bör förvaltningen överväga att genomföra en brukar- och medborgardialog?

Medborgardialoger bör övervägas om förvaltningen gör bedömningen att kunskap kan erhållas som fördjupar underlaget inför att ett beslut ska fattas och/eller för att öka delaktigheten i en fråga. Medborgardialoger bör endast genomförs när det finns ett utrymme för deltagarna att påverka den aktuella frågan. Beslut som staden redan har fattat bör endast vara föremål för medborgardialog om det kommuniceras till deltagarna som en förutsättning för dialogen. Det är viktigt att förväntningarna på medborgardialogen är tydliga mellan deltagare och beslutsfattare.

I

SID 6 (10)

- Vilken kunskap vill förvaltningen ha ut av dialogen?

Utifrån syftet med medborgardialogen är det viktigt att fundera igenom vilken kunskap som förvaltningen vill att medborgardialogen ska generera. Det är viktigt för att dialogen ska fylla en funktion och för att resultatet ska komma till användning och underlätta och/eller förbättra stadens arbete. I det perspektivet behöver förvaltningen också fundera över målgruppen och hur ett representativt deltagande uppnås. Det är även viktigt att fundera över vilken grad av

delaktighet som eftersträvas av deltagarna. Här kan SKR:s delaktighetstrappa användas som ett stöd i arbetet.

- Vilken process/metod ska förvaltningen använda sig av i genomförandet av medborgardialogen?

Utifrån syftet, målgruppen och delaktighetsgrad behöver förvaltningen fundera igenom processen för hur medborgardialogen ska genomföras. Den vanligaste metoden för medborgardialoger är någon form av fysiska möten som leds av en samtalsledare, men det finns också goda möjligheter att genomföra medborgardialoger digitalt. SKR:s webbplats Dialogguiden kan användas som stöd i valet av metod.

För att genomföra medborgardialoger med god kvalitet är det viktigt att säkerställa att kompetens finns tillgänglig för att leda medborgardialogen. Det finns medarbetare som har erfarenhet att leda rådsmöten, dialoger och samråd i staden. Om det finns behov av att stärka eller utveckla denna kompetens finns utbildningar och utbildningsmaterial hos bland annat SKR. Det är också viktigt att det finns någon/några personer som medverkar för att dokumentera de synpunkter som framkommer vid medborgardialogen.

- När bör medborgardialogen genomföras?

Det är viktigt att fundera över tidpunkten för genomförandet av medborgardialogen. Utifrån syftet och förutsättningarna för den målgrupp som förvaltningen önskar nå behöver lämplig tidpunkt, datum och klockslag, bestämmas.

- Vilka förberedelser behöver förvaltningen göra inför en medborgardialog?

Kommunikationen är viktig vid medborgardialoger. Genom god kommunikation kan

förtjänsterna av medborgardialoger förstärkas och risker kan minimeras. Därför är det viktigt att stadens kommunikationsfunktioner känner till och/ eller är delaktiga i medborgardialogernas faser. Precis som vid annan kommunikation behöver det finnas en kommunikationsplan och en viktig förutsättning för kommunikationen är att skapa rätt förväntningar hos deltagarna.

Inför genomförandet av en medborgardialog är det viktigt att förvaltningen säkerställer att det finns ett relevant underlag framtaget i den aktuella frågan. Det är också viktigt att det finns ett tydligt presentationsmaterial framtaget som kan användas vid medborgardialogen.

Stadens verksamhet är komplex och ofta är flera förvaltningar berörda av en och samma fråga.

Det är därför viktigt att vidtala andra förvaltningar och även andra berörda intressenter inför en medborgardialog. Om det är möjligt bör representanter för andra berörda förvaltningar och intressenter medverka vid medborgardialogen.

I

SID 7 (10)

- Hur ska medborgardialogen återkopplas?

Det är viktigt att redan från början planera hur återkoppling efter medborgardialogen ska ske.

Det handlar både om återkoppling av inkomna synpunkter internt i staden, men också om återkoppling till deltagarna om hur deras synpunkter kommer att användas i den fortsatta processen. I återkopplingen till deltagarna kan stadens webbsida eller andra effektiva kommunikationskanaler användas.

- Hur ska medborgardialogen utvärderas?

Efter en genomförd medborgardialog bör förvaltningen analysera och utvärdera aktiviteten. De frågor som bör ställas är bl a om syftet med medborgardialogen uppnåddes, om målgruppen nåddes, om processen/metoden fungerade och om återkoppling skedde på ett tillfredsställande sätt. Syftet är att tillvarata erfarenheter och utveckla arbetssättet inför kommande

medborgardialoger.

Former för utvecklad medborgardialog inom fokusområden Trygghet och stadsmiljö

Inom ramen för arbetet med trygghetsfrågorna genomför staden trygghetsvandringar tillsammans med bl a polisen, fastighetsägare, boende, föreningar och Region Stockholm. Syftet med

trygghetsvandringarna är att identifiera vilka platser som upplevs som otrygga och vilka aktörer som är ansvariga för att vidta åtgärder för att öka tryggheten på dessa platser. Sedan november 2020 ligger ett särskilt fokus på Västra Skogen och staden har tillsammans med Bostadsstiftelsen Signalisten tagit ett initiativ för ett mer levande och tryggare Västra skogen genom samverkan med fastighetsägare, polisen, boende och verksamma i området.

När trygghetsinitiativet Ett levande och tryggare Västra skogen startade, ville staden starta en mer fördjupad dialog med medborgarna och intressenterna i området. Detta gjordes genom att staden vände sig till bostadsrättsföreningarna längs Johan Enbergs väg. Dialoginsatserna skedde genom att staden deltog på bostadsrättsföreningarnas styrelsemöten för att leda samtal om den upplevda tryggheten i området, erfarenheter av inbrott och andra incidenter m m. Dialoger fördes också med näringsidkare i området, Bostadsstiftelsen Signalisten och tunnelbaneoperatören MTR.

Sammantaget har dialogerna, tillsammans med trygghetsbesiktningarna av Västra Skogens torg och parkeringshuset Motorborgen, bidragit till värdefull kunskap om vilka platser som upplevs otrygga, varför de är otrygga och hur platserna kan förbättras. Informationen har utgjort underlag för de åtgärder som har tagits fram och som bl a innehåller förbättrad belysning, ansning av skymmande växtlighet, upprustning av trappor och uppförande av cykelparkering. Återkoppling har därefter skett till de boende om hur deras inspel och förslag har tagits om hand vid ett möte i mars 2021 och dokumentation har skickats ut till intresserade.

Trygghetsdialogen i Västra Skogen är ett stadsövergripande arbete med en tydlig koppling till stadsmiljö- och stadsutvecklingsfrågorna. Förutom stadsledningsförvaltningen är det tekniska förvaltningen och Bostadsstiftelsen Signalisten som varit närmast inblandade i arbetet. Förutom ambitionen att öka tryggheten och attraktiviteten har det medfört ökad delaktighet och stärkt inflytande för boende och övriga intressenter i området runt Västra Skogen. Ambitionen är att

I

SID 8 (10)

dialogarbetet kring trygghet och stadsmiljö i Västra skogen ska kunna fungera som en modell för det fortsatta trygghets- och stadsmiljöarbete i staden.

Stadsutveckling

Stadens arbete med att utveckla Solna med nya bostäder, arbetsplatser, service, grönområden och kommunikationer utgår från stadens översiktsplan och formaliseras i detaljplaneprocessen.

Detaljplaneprocessen är tydligt reglerad i plan- och bygglagen (PBL) och inkluderar två steg för samråd med medborgarna. Det första steget – Samråd - sker efter att byggnadsnämnden har arbetat fram ett förslag till detaljplan. Samrådet syftar till att samla in information i ett tidigt skede av processen och alla som vill kan och får lämna synpunkter på det framtagna

detaljplaneförslaget. För att redovisa förslaget offentligt arrangerar staden under samrådstiden ett särskilt samrådsmöte då allmänheten ges tillfälle att få svar på frågor och lämna synpunkter på detaljplaneförslaget. Det andra steget – Granskning – sker efter att byggnadsnämnden har bearbetat detaljplaneförslaget utifrån de synpunkter som har inkommit under samrådet och i de kompletterande utredningar som kan ha genomförts. Granskningen är ytterligare ett tillfälle att komma med synpunkter på det bearbetade detaljplaneförslaget, inte minst för de som är mer direkt berörda av detaljplanen. Efter granskningen beslutar först byggnadsnämnden om

detaljplanen och därefter antar kommunfullmäktige detaljplanen. För den som är missnöjd finns möjlighet att överklaga detaljplanen till mark- och miljödomstolen under förutsättning att man är berörd och har framfört synpunkter tidigare under detaljplaneprocessen.

Under våren 2021 skulle Solna stad, mitt under pandemin, genomföra samråd om det stora stadsutvecklingsprojektet utbyggnad av Mälarbanan och intilliggande bebyggelse. Det ställde krav på staden att hitta nya lösningar för hur samrådsprocessen kunde genomföras, dels för att skapa förutsättningar för deltagande och inflytande från Solnaborna och övriga berörda i detta stora och komplexa stadsutvecklingsprojekt i centrala Huvudsta, dels för att klara att leva upp till lagar och regler som har tillkommit för att begränsa smittspridningen. Det ledde till att antalet

samrådsmöten utökades och genomfördes digitalt. Förutom de digitala samrådsmötena togs en film fram som redovisar hur planprocessen fungerar, men framförallt pedagogiskt beskriver förslaget till detaljplan utförligt och ingående, samt även förklarar varför staden bygger bostäder och hur. Syftet med filmen var att öka intresset för och kunskapen om den kommande

stadsutvecklingen i centrala Huvudsta för att samtidigt skapa förutsättningar för en ökad delaktighet under den fortsatta planprocessen. Under våren 2021 genomförde Solna stad också samråd om den framtagna detaljplanen för en ny skola och nya bostäder i Huvudsta. Även det samrådsmötet genomfördes digitalt. I samband med framtagandet av samrådsförslaget gjordes även en barnkonsekvensanalys. Barnkonsekvensanalysen är ett nytt dialogverktyg som syftar till att erhålla barnens perspektiv på detaljplanens innehåll och genomförande.

Denna utvecklade kommunikation kan ses som en kvalitetsförstärkning av delaktighetstrappans steg information-konsultation-dialog. När pandemin är över kan arbetet med digitala samråd och beskrivande filmer mycket väl fortsätta i någon form, om och när det behövs ett komplement till de fysiska samrådsmötena. De fysiska samrådsmötena är kända för att ofta inte locka en

representativ grupp medborgare. De digitala aktiviteterna skulle därför kunna medföra att målgruppen för samrådsaktiviteterna breddas och blir mer representativ. Miljö- och

byggnadsförvaltningen kommer att utreda vidare hur de digitala mötena skulle kunna utvecklas med hjälp av tekniska verktyg för att öka medborgarnas möjligheter till aktivt deltagande. Genom att utveckla de digitala samrådsmötena med tekniska verktyg kan mötena bli roligare, mer

I

SID 9 (10)

effektiva och mer representativa – samtidigt som delaktigheten ökar.

Barn och ungdomar

Den 1 januari 2020 blev FN:s barnkonvention lag i Sverige och i samband med det har frågan om barns delaktighet blivit allt viktigare. FN:s barnkonvention har dock länge legat till grund för och tillämpats i Solna stads arbete. Staden har genomfört såväl utbildnings- och informationsinsatser för anställda om barnkonventionen som ett antal projekt som har varit särskilt inriktade på att fånga upp synpunkter från barn i frågor när de har varit särskilt berörda och även när barnen har fått avgöra inriktningen för det fortsatta arbetet.

Barn- och utbildningsförvaltningen har sedan 2017 arbetat med barnrättsfrågorna på

organisations-, grupp- och individnivå med inriktningen att beslut som berör barn ska fattas så nära barnet som möjligt för att barnets bästa ska beaktas och att barnets röst ska bli hörd.

Förvaltningen har tagit fram en mall som kan användas vid barnkonsekvensanalyser och har också utvecklat en metod för dialoger med barn som underlag för barnkonsekvensanalyser.

Arbetet är kopplat till FN:s barnkonventionens artiklarna 2, 3, 6 och 12. Dialogerna har lett till tydliga åtgärder som har återkopplats, exempelvis vid utformningen av skolgården tillhörande Råsunda skola och införandet av elevskåp vid samma skola.

Bild: Processbild för barn- och utbildningsförvaltningens dialog med barn

Ambitionen är att barn- och utbildningsförvaltningens arbetsprocess för dialog med barn ska kunna fungera även som modell för dialogprojekt som riktar sig till barn och unga i verksamheter inom förvaltningen för arbetsmarknad, kultur och fritid.

Fortsatt arbete och uppföljning

Det förvaltningsövergripande arbetet utifrån uppdraget har resulterat i en handledning som förvaltningarna ska kunna kan använda som ett stöd i arbetet med att på ett strukturerat sätt genomföra medborgar- och brukardialoger i verksamheterna. I handledningen finns ett antal frågeställningar som förvaltningarna ska kunna använda som stöd i planering, genomförande och uppföljning av medborgar- och brukardialoger. Därutöver har de tre pilotprojekten som har drivits inom fokusområdena; trygghet och stadsmiljö, stadsutveckling samt barn och ungdomar fokuserat på att utveckla modeller för att stärka medborgar- och brukardialogen inom dessa

I

- - - ... -=

-

- - '

^..

^..

^.

. ..

- ^'

^{. .}

^....

-

a·· .. ·-

SID 10 (10)

viktiga områden. Uppdraget avrapporteras till kommunstyrelsen och dess miljö- och

demokratiberedning, som har behandlat frågan den 9 september 2021. Lägesredovisningen delges också övriga nämnder för att de ska kunna ta vid i det fortsatta arbetet med att utveckla formerna för medborgardialog inom sina respektive verksamheter. En uppföljning av stadens arbete med medborgardialoger utifrån den redovisade inriktningen föreslås göras under 2023.

I

SID 1 (1)

Tekniska förvaltningen Tjänsteskrivelse 2021-11-01

TND/2021:1055

Tekniska nämndens sammanträdesdagar 2022

Förslag till beslut

Tekniska nämnden fastställer följande sammanträdesdatum för 2022:

Våren Hösten

26 januari 7 september

23 februari 12 oktober

23 mars 9 november

27 april 14 december

18 maj 15 juni

Sammanträdena startar kl. 18:00 om inget annat framgår av föredragningslistan.

Sammanfattning

Ett förslag till tekniska nämndens sammanträdestider för 2022 har tagits fram. I förslaget har hänsyn tagits till helgdagar, andra nämnders sammanträden, tillgång till lokal och när beslut om ekonomiska underlag (såsom årsredovisning, delårsrapporter samt verksamhetsplan och budget) ska fattas. Tekniska nämndens sammanträden hålls på onsdagar.

Catarina Ericsson Peter Adolfsson

Förvaltningschef Nämndsekreterare

Johanna Hultgren Enhetschef kansliet

I