Arkeologisk rApporT 2012:4
sörredsmotet
sörredsmotet, lundby socken | Arendal 12:117 Utredning 2011 | göteborgs kommun
Ulf Ragnesten
issN 1651-7636
© göteborgs stadsmuseum 2012 Norra Hamngatan 12 411 14 gÖTeBorg www.stadsmuseum.goteborg.se reDAkTioN else-Britt Filipsson Ulf ragnesten oMslAgeTs grAFiskA ForM
Mimmi Andersson TopogrAFiskA oCH ekoNoMiskA kArTAN
© lantmäteriverket. Medgivande 507-98-3211 kArTor FrÅN sTADsBYggNADskoNToreTs DATABAs
© göteborgs stadsbyggnadskontor
INLEDNING
Under vintern 2011 utförde göteborgs stadsmuseum en arkeologisk utredning vid Sörredsmotet i Lundby socken. Anledningen var att Trafiverket planerade om- byggnad av motet och byggande av anslutningsvägar. en arkeolog från göteborgs stadsmuseum utförde utredningen. Till hjälp användes grävmaskin. Norra delen av utredningsområdet var sank ängsmark. Den södra delen bestod av trädbevuxen bergsterräng med små dalgångar. Mitt emellan dessa områden låg en racingbana med tillhörande byggnader och parkering. Framför ett av husen på racingbanan på- träffades en tidigare okänd förhistorisk boplats. Den tillhör sannolikt yngre brons- eller äldre järnålder (ca 1000 f.kr.-600 e.kr.). på övriga områden inom utrednings- området fanns inga historiska eller förhistoriska lämningar.
ADMINISTRATIVA UPPGIFTER
länsstyrelsens beslut nr: 431-30057-2011
gsM dnr 1378/11 917
Uppdragsgivare: Trafikverket
läge: sörredsmotet, lundby sn,
Göteborgs kommun (fig. 1-2)
ekonomisk karta: 7B 1c
koordinater i rikets nät: X 6405,3 / Y 1263,6 grävningsorsak: Vägbyggnation
grävningsinstitution: göteborgs stadsmuseum Tidpunkt för undersökning i fält: 2011-12-01--12-09
Undersökt yta: 145 000 m2 (extensivt), ca 200 m2 (intensivt) Antal arkeologtimmar i fält: 29
Antal maskintimmar: 24
platsledare: Ulf ragnesten
gsMA nr: 110010
SÖRREDSMOTET, LUNDBY SOCKEN
Arkeologisk utredning
Fig. 1. platsen för den arkeologiska utredningen markerad med ring på kartan.
Blå kartan, skala 1:100 000.
Fig. 2. Utredningsområdet markerat på fastighetskartan.
Fig. 3. Utredningsområdet och närliggande fornlämningar markerade på ortofoto. röda och blå färger markerar fornlämningar.
TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ
Utredningsområdet bestod i den norra halvan av sank ängsmark. Flera diken ge- nomkorsade området. I dikena flödade så mycket vatten att framkomligheten till fots var svår (fig. 4). Även grävmaskinen hade på sina ställen svårt att ta sig fram på grund av detta. Några låga och långa gärdesgårdar fanns i området (fig. 5). Allra längst i norr, mot väg 155 Öckeröleden, pågick markarbeten, som gjorde att en ca 30 m bred sträcka söder om vägen var uppgrävd och störd.
Den södra delen av utredningsområdet bestod av låga bergsimpediment och även högre berg. Mellan bergen fanns dalgångar som visade spår av odling från historisk tid. Även i detta område fanns enstaka gärdesgårdar. I den södra delen av området växte tall och björkskog.
Mellan den södra och norra delen av utredningsområdet låg en racingbana/mo- torbana med tillhörande byggnader och parkering (fig. 2). Större delen av marken var här asfaltsbelagd men det fanns även större ytor med gräsmatta. Öster om ra- cingbanan var marken mycket vattensjuk och delvis omrörd av senare tids markar- beten.
inom utredningsområdet fanns sedan tidigare två kända fornlämningar, lu 35 och lu 16. Den förstnämnda, som av riksantikvarieämbetets fornminnesregister kallas "övrig kulturhistorisk lämning" var en vägvisarsten. Den fanns vid utred-
Fig. 4. Den norra delen av utredningsområdet bestod av sanka ängsmarker.
Fig. 5. långsträckta gärdesgårdar genomskar den norra delen av utredningsområdet.
ningstillfället inte kvar på sin plats där den skulle ha stått alldeles norr om väg 155.
stenen var enligt fornminnesregistret borttagen redan 1989-90. enligt registret var stenen 1,5 m hög, 0,3 m bred och 0,3 m tjock. Den hade inskriptioner som visade riktningen mot Björlanda och göteborg.
Den andra fornlämningen inom utredningsområdet var lu 16, en högliknande lämning 6 x 4 m stor, även den en "övrig kulturhistorisk lämning". Vid utrednings-
tillfället sågs inga spår av den. läget för denna fornlämningsliknande bildning är lite olika på göteborgs stadsmuseums fornlämningskarta och riksantikvarieäm- betets karta. På den sistnämnda skall lämningen ligga väster om Raffinaderivägen.
Den ligger i så fall kvar utanför utredningsområdet. enligt fornminnesregistret är lämningen sannolikt en sentida konstruktion.
TIDIGARE FYND OCH UNDERSÖKNINGAR
inom utredningsområdet har inte tidigare gjorts några arkeologiska undersökningar.
UNDERSÖKNINGSMETOD
Fältundersökningen innebar att ett 30-tal schakt grävdes med maskin inom under- sökningsområdet. på den norra delen användes en ca 20 ton tung maskin och på den mellersta och södra delen en ca 3 ton tung. på en plats grävdes provgropar för hand. Där fynd och/eller äldre historiska eller förhistoriska anläggningar påträffa- des dokumenterades dessa i bild och text samt mättes in.
Äldre kartor eftersöktes i lantmäteriets databas över historiska kartor. En granskning och tolkning gjordes i förhållande till dagens kartbild.
Fig. 6. en liten grävmaskin kom åt att gräva schakt på den trädbeväxta södra delen av undersökningsområdet.
NATURVETENSKAPLIGA BESTÄMNINGAR
inga naturvetenskapliga analyser har utförts.GRÄVNINGSIAKTTAGELSER
inom utredningsområdet grävdes 31 schakt med maskin. schaktens läge har mar- kerats på fig. 7. På den nordostligaste delen av undersökningsområdet, norr om väg 155 ansågs det inte nödvändigt att gräva schakt eftersom marken var kraftigt störd av senare tids grävningar och markplaneringar.
schakten har inte numrerats eftersom det endast var på en plats som det fram- kom fynd och anläggningar som har antikvariskt intresse. Den platsen är särskilt markerad på fig. 7 och benämnd "ny boplats. Den framkom i ett schakt som gräv- des på en gräsmatta framför en byggnad på racingbanan (fig. 8). Den nypåträffade fornlämningen har stort vetenskapligt värde då den är välbevarad och innehåller kulturlager (fig. 9). Dess ursprungliga utbredning är dock sannolikt begränsad av senare tids exploatering. Det pedagogiska värdet är relativt stort då fornlämningen ligger nära nutida väg och den innehåller bevarade anläggningar som kan påvisa huslämning/ar. Anläggningarna utgjordes av två stolphål och en härdbotten.
FYND, TOLKNING OCH DATERING
De flesta schakten var helt fyndtomma. I något schakt kunde det dyka upp pors- linsskärvor eller tegel. i ett av schakten på den norra delen av utredningsområdet påträffades en del av en kritpipa av ovanligt slag. Det var ett kritpipshuvud som var format som ett skäggprytt ansikte (fig. 10). Föremålet är mer kuriosa än av kul- turhistoriskt värde. Denna typ av kritpipor tillverkades mellan ca 1860 och 1920.
Ursprungsorten där de tillverkades var sV Värmland (Åkerhagen 1994). kritpipan vid sörredsmotet kom helt utan sammanhang med bebyggelselämningar eller andra anläggningar. Den visar dock att det funnits handelskontakter mellan Värmland och göteborg under den aktuella perioden, även vad gäller kritpipor. en av kritpipstill- verkarna från Värmland, rudolf Åhser, sålde sin utrustning till dåvarande göte- borgs Historiska Museum, där den var med på göteborgsutställningen 1923. på fig. 11 ses en del av denna utrustningen från nuvarande Göteborgs stadsmuseums magasin.
De fynd som påträffades på den nya förhistoriska boplatsen utgjordes av bränd lera, en keramikskärva samt slagen flinta (fig. 12). Fynden framkom i ett kulturla- ger. Boplatslämningen ligger ca 9 m över havet. Detta tillsammans med fynden gör att man kan anta att boplatsen tillhör den yngre bronsåldern eller den äldre järnål- dern. Den arkeologiska utredningen vid sörredsmotet i lundby har visat attsåväl
på kartan har markerats de 31 schakt som grävdes på undersökningsområdet. platsen för den nypåträffade
Fig. 8. en tidigare okänd förhistorisk boplats påträffades framför ett hus på racingbanan.
Foto mot No.
Fig. 9. i schaktet där den nya boplatsen påträffades sågs ett mörkt kulturlager längst ned mot leran.
Fig. 12. Fynd som insamlades på den nypåträffade boplatsen. längst till vänster tre bitar bränd lera från väggtätning, en bit keramik från hushållskärl samt fyra bitar flinta för enkla redskap.
Fig. 11. en del av den utrustning för kritpipstillverkning som rudolf Åhser sålde till göteborgs Historiska Museum. Från skillingmarks socken, Värmland.
Fig. 10. i ett schakt på den norra delen av
utredningsområdet påträffades ett kritpipshuvud format som ett ansikte.
historiska som förhistoriska bebyggelselämningar saknas på det låglänta ängspar- tiet i den norra delen av området. Detta trots att det här skall ha legat en kronogård så sent som på 1930-talet enligt den ekonomiska kartan (fig. 13). Av samma karta framgår att nästan hela utredningsområdet vid den tiden utgjorde åkermark. inte heller på södra delen av området fanns några historiska eller förhistoriska läm- ningar. Den nypåträffade boplatsen låg vid ett litet impediment i terrängen på utred- ningsområdets mellersta parti. Denna svaga förhöjning ses inte på 1930-talskartan.
ANTIKVARISK BEDÖMNING
om området kring racingbanan kommer att beröras av markarbeten är det av stor betydelse att länsstyrelsen kontaktas, då den nypåträffade fornlämningen har skydd enligt kulturminneslagen.
LITTERATUR
Åkerhagen, Arne. 1994. Pipmakare i Värmlandsskogarna. De sista kritpipsma- karna i Sverige.
Fig. 13. så sent som 1930 har det legat en gårdslämning inom utredningsområdet. Denna var helt försvunnen till följd av senare tids industri- och vägbyggnation.
