Hälso- och sjukvårdens och omsorgens viktiga paradigmskifte

(1)

Hälso- och sjukvårdens och omsorgens viktiga paradigmskifte

Varför vi behöver stödja utvecklingen och hur

Presentation för representanter Norrbotten Arlanda, 19 februari 2019

Dag Norén

Videre Consulting/Governo dag.noren@videre.se

+46 70 553 01 08

(2)

Disposition

– Tankar om varför och vägen

Steg 1: BAKGRUND

– Varför samverka på nya sätt?

Steg 2: UTGÅNGSPUNKTER OCH ANGREPPSSÄTT

– En gemensam inriktning och grund för samverkan kring grupper med komplexa behov?

Steg 3: FÖRDJUPNINGSEXEMPEL

- Behovsstrukturering och nya vårdlösningar till de mest sjuka äldre

Steg 4: VÄRDET AV PARADIGMSKIFTET

- Målgruppen äldre – vad kan vara potentialen i Norrbotten?

(3)

Bakgrund

Steg 1: Varför samverka på nya sätt?

(4)

Källa: BMJ, UK

Det finns många skäl till att samverkan behöver intensifieras

(5)

Historiskt snabb ökning av gruppen allra äldsta

(6)

Äldre blir äldre: Återstående levnadsår efter 65 år

Källa: SCB/Socialstyrelsen, Folkhälsorapport 2017

1970 2010 2050

Män 14,3 18,2 22,5

Kvinnor 17,0 21,1 24,4

”I mitten av 1800-talet blev varannan person över 60 år. Idag räknar vi med att varannan som föds blir över 90 år”

SCB 2016

”För närvarande ökar medellivslängden med 2 månader varje år – en ökningstakt som aldrig setts förut”

Institutet för Framtidsstudier 2015

(7)

Trendbrott: Den demografiska resursklyftan ökar radikalt

Om inga åtgärder vidtas skulle det uppstå ett gap mellan kostnader och intäkter på 59 miljarder kronor år 2021, varav 39 i kommunerna och 20 i landstingen

Källa: Ekonomirapporten oktober 2017, SKL

Det finns en klyfta till på många håll i Sverige – Kompetensförsörjnings- klyftan

(8)

STUDIE I SAMARBETE MED SKL

En av de främsta utmaningarna för effektivt resursutnyttjande

Typfallet äldre multisjuk person – En vårdorganisation för varje insats och organ

Denna ”modell” driver fram ökade insatsbehov hos båda huvudmännen.

Vårt antagande är att patienternas sjuklighet i allmänhet förvärras med dessa arbetssätt.

Källa: 298 kartlagda patientfall inom Programmet ”Bättre liv för sjuka äldre”, SKL 2012-2013

(9)

Studier av individfall och kostnadsdrivare

Individfall Äldre multisjuk: Ständiga omtag istället för en anpassad vårdform

I denna ”modell” skyfflas patienten mellan huvud- männen utan långsiktiga lösningar.

Sammantaget är detta kostnadsdrivande för båda huvudmännen.

Källa: Vårdanalys 2015, SKL 2012

(10)

✓ Kostnadsutvecklingen för vård och omsorg till de med större

behov beräknas öka med 20-40 procent till år 2025– gäller båda sjukvårdshuvudmännen

✓ Utvecklingen i detta spann är beroende av hur väl

hälsofrämjande och funktionsfrämjande insatser kan utvecklas – vilket förutsätter bättre samverkan mellan huvudmännen

✓ Huvudmännen är ömsesidigt beroende av varandras insatser för att bemöta kostnadsutvecklingen på bästa sätt.

✓ Samverkan enligt den etablerade synen (utifrån

ansvarsuppdelningar och ”konsultativa arbetssätt) behöver skifta till ett synsätt av praktisk integration kring vissa mer omfattande volymgrupper – samordningsinitiativ

Kostnadsutvecklingen framåt avgörs om samordning kan komma till

Källor:

▪ Vårdanalys, Hemtjänst, vård- och omsorgsboende eller mitt emellan? Ett kunskapsunderlag för planeringen av morgondagens äldreomsorg, 2015

▪ SKL, Ekonomirapporten, 2018

(11)

✓ Inget stöd för att mindre sjukhusvård innebär ökad hemsjukvård och omsorg – avgörande för resurseffektiviteten för båda parter är hur väl samordningen utförs mellan basal hemsjukvård och specialistsjukvård gentemot de stora volymgrupperna

✓ De stora resursförlusterna för den kommunala hemsjukvården är de omfattande ”start- och ställtiderna” samt bristen på direktkontakter till allmänläkare och övrig specialistvård

- När detta åtgärdas genom samordning hålls kostnadsutvecklingen inom hemsjukvård och även äldreomsorg tillbaka i de allra flesta fall – samtidigt används de specialiserade sjukvårdsresurserna mycket mer effektivt

✓ Det finns samtidiga stora potentialer till resursförbättringar för båda huvudmännen parallellt med kvalitetsförbättringar om verklig

samordning kan skapas kring de stora volymgrupperna

✓ Det måste till nya synsätt och angreppssätt för att lyckas – från

”gränssnittspolitik till samordningskultur

Källor:

▪ Utredningen ”Målgrupper i fokus för

samverkan – bedömning av kostnadsutveckling och potentialer,, Region Skåne, 2016

▪ Följeutvärdering Mobil Närvård i Västra Götaland, Delrapporter 2 och 3

Från gränssnittspolitik till samordningskultur

(12)

Slutsatser från Ekonomirapporten oktober 2017, SKL

▪ ”Det finns vare sig tid eller råd att fastna i gamla sätt att tänka och arbeta”

▪ ”Det krävs ett nytänkande om verksamheterna kan utvecklas och omformas”

▪ ”För att kunna klara ekonomin långsiktigt behövs tidiga insatser för motverka kroniska sjukdomar”

▪ Ny teknik som kan stödja nya arbetssätt, exempelvis med egenvård och tidig upptäckt, måste användas mer

systematiskt”

(13)

Fyra vägar till samtidiga kvalitets- och resursförbättringar

+

Medborgarna &

patienternas delaktighet

Den medicinska utvecklingens framgångar

Digitaliseringens möjligheter och påverkan

Potentialen i de organisatoriska innovationerna

- Mot en mer effektiv och samverkande vård

(14)

Utgångspunkter och angreppssätt -

Steg 2: För att etablera en gemensam inriktning och grund för samverkan kring grupper med komplexa

behov

(15)

Inget avslut - kronisk

Behandling med avslut - ej kronisk Avgränsad -

begränsade vårdbehov

Gränslös – omfattande

vårdbehov

(16)

Behandling med avslut - ej kronisk

”lättare kroniker”

ex.vis diabetes

”tunga kroniker”

ex.vis äldre, multisjuka

Enklare, ej återkommande vårdbehov – ex.vis vårdcentral

Svårare ej återkommande

vårdbehov – ex.vis operation och rehab

Avgränsad - begränsade

vårdbehov

Källa: Leading Healthcare

(17)

t.ex. diabetes

ofta äldre, multisjuka

Svårare ej återkommande vårdbehov – ex.vis operation

vårdbehov

80-85% av totala vårdkostnaderna

(18)

t.ex. diabetes

ofta äldre, multisjuka

Svårare ej återkommande vårdbehov – ex.vis operation

vårdbehov

Cirka 50% av totala vårdkostnaderna

(19)

Vårdlogik

”Akut”

Vårdlogik

”Tillgänglighet”

Vårdlogik

”Kontinuitet”

”En god och

”nära vård”

”Omställningen”

”Effektiv vård”

Vårdlogiken ”Kontinuitet” – där samordningsbehoven är som störst

(20)

Organiserande principer inom hälso- och sjukvård och omsorg

Nu gällande organiserande princip:

”Kompetenser som erbjuds behov”

Forskningens svar på effektiv organiserande princip:

”Behov som erbjuds kompetens”

”Vi vet från studier av

tjänstebranscher att ju högre kundrationalitet <nytta> ju högre produktionsrationalitet <bättre resursanvändning>”

Richard Normann, prof.

Service Management

(21)

Ett nytt sätt att styra vården? Vi tar samordningen först

(22)

Det gällande sättet att styra vården? Vi tar samordningen sist

(23)

Två styrningsmodeller i konflikt?

Insatsstyrning vs. Individstyrning

Brytningen

innebär att det är svårt att få nya idéer och hälso- och sjukvårds- avtal att fungera

(24)

Det är möjligt och fullt naturligt för professionerna att arbeta med samordning från början – krävs nu en starkare behovsstyrning?

Vårdlösning 1 Vårdlösning 2

BEHOVSGRUNDER ❑ Vi vet att det fungerar

❑ Vi vet att patienter och närstående får en

betydligt bättre vård och omsorg

❑ Vi vet att båda

huvudmännen vinner stort på att arbeta på detta sätt

(25)

1. Vad krävs på övergripande nivå för att

komma igång i en systematisk samverkan mellan huvudmännen

– om en gemensam inriktning och

angreppssätt till grupper med komplexa behov?

Frågeställning för diskussion

(26)

Fördjupningsexempel

Steg 3: Behovsstrukturering och nya vårdlösningar till de mest

sjuka äldre

(27)

Att förstå målgruppen

Behovssegmentering som ny utgångspunkt

Äldre i riskgrupp med behov av proaktiva insatser

Exemplet: 298 individer i definitionen äldre multisjuka med i stort sett samma diagnoser

(enligt definition Socialstyrelsen, Stiftelsen Äldrecentrum)

0 200000 400000 600000 800000 1000000 1200000

1 9 17 25 33 41 49 57 65 73 81 89 97 105 113 121 129 137 145 153 161 169 177 185 193 201 209 217 225 233 241 249 257 265 273 281 289 297

Kostnader för vård- och omsorg per patient;

Från 1,2 mkr till 55 tkr under 18 månader

Mest sjuka äldre, kroniskt instabila

grupper

Tidvis sviktande äldre med behov av tätare samverkan

och förberedda insatser

(28)

Medicinska behov Funktion

Situation

Behovsstruktureringen behöver bygga på en helhet i bedömningen

(29)

Behovsstrukturering – personas för att tydliggöra olika behovstillstånd

(30)

Mest sjuka äldre

Multisviktande äldre

Sköra äldre

Friska äldre

GRUNDLÄGGANDE BEHOV

Sammanhängande kontinuitetsvård med hemmet som bas

Förplanerade samverkansinsatser

Tidig upptäckt och hälsofrämjande insatser 25%

av 65+

15%

av 65+

5%

av 65+

Behovsstrukturering – matchning mot vårdlösningar

Förstärkt hemsjukvård och hemtjänst med mobil

hemsjukvårdsläkare

Vårdcentraler med äldrefokus

Systematisk screening

Akutmott/VC/Bist.bedöm/hemtjänst

Hälso- främjande

tjänster

”Sortiment” av vårdlösningar

(särskild design för varje behovsgrupp) Källa: Sammanhållen seniorvård, angreppssätt för Region Stockholm

(31)

TRE SEGMENTERINGSEXEMPEL

Kontinuitetsvården – tre huvudsakliga behovsgrupper

(32)

Målgrupp för närsjukvårdsteamet i Skaraborg

(33)

Minskning av akut-besök:

Upp till 80%

Minskning av antalet slutenvårdsdagar:

Upp till90%

Minskning av antalet vårddagar totalt:

Mer än 92%

Närvårdssystemet i Skaraborg med kommunal hemsjukvård som bas

RESULTATEN

Ökningstakten av hemsjukvårdsinsatser

Bryts +/-0

(34)

I genomsnitt 25 patienter

inskrivna I genomsnitt

40-45 patienter inskrivna 1 läkare,

2 specialist- sjuksköterskor

1 läkare, 2 specialist- sjuksköterskor

I genomsnitt 300 patienter

listade per läkare

Målgruppen utgör cirka 0,2% av befolkningen,

En styrmodell som denna kan hantera en befolkningsregion på omkring 100 000 invånare

Organisationsmodellens personalresurser och ”kapacitet”

(35)

Målgrupp för Trygg hemgång i Ronneby

(36)

Trygg Hemgångsmodellen i Ronneby

Styrning mot stabilitet och trygghet

Markantökad trygghet;

patienten OCH personalen

Kostnader för korttidsboende upphör

helt (motsvarande i genomsnitt

50 000 SEK per individ)

Reducerade återinläggningar

med 80%

RESULTATEN

Hemtjänst- insatserna minskar med

över 60%

Ökningstakten i hemsjukvården

per individ bryts

(37)

Organisationsmodellens personalresurser och ”kapacitet”

Ett ”Trygg Hemgångs- team” tillförs:

4 erfarna undersköterskor Målgruppen utgör

cirka 0,3% av befolkningen

Ett team hanterar en befolkning av cirka 30 000 personer

(38)

Riskgrupper - en av målgrupperna för Proaktiv hälsostyrning i Gävleborg

(39)

Översikt av idén för systemet Proaktiv hälsostyrning i Gävleborg

Hälsocoach/

Fast vårdkontakt

(40)

(41)

Screening Akutmottagningar

Screening

Husläkarmottagningar

Screening Biståndsbedömning

CSHA-skalan 1-9:

Nivå 5: Hälsocoach

(fast vårdkontakt fysioterapeut, alt.

arbetsterapeut alt. sjuksköterska, alt. psykosocialt stöd, alt. dietist)

Nivå 4: Hälsosamtal på vårdcentral Nivå 3: Hälsoinformation

(råd till egenvård) ID nivå 6-9

initierar övriga vårdlösningar

Screening Hemtjänst

Upptäckt och initiering av proaktiva vårdtjänster för riskgrupper av äldre i Gävleborg och Stockholms län

I UTVECKLINGSARBETE

(42)

Benchmark: Kartläggningsstudier i Storbritannien av personcentrerade organisationsmodeller

(43)

Värdet av paradigmskiftet

Steg 4: Målgruppen äldre - Vad kan vara potentialen i Norrbotten?

(44)

Multisviktande kontinuerligt instabila

Multisviktande periodvis stabila

Äldre i riskgrupper

Behovsgrupper av äldre i Norrbotten

25%

av 65+

15%

av 65+

5%

av 65+

Bygger på nationella nyckeltal för patientgrupperna:

Mest sjuka äldre 5% - Äldrecentrum, Socialstyrelsen

Multisviktande äldre 15% - The Canadian Study of Health and Aging (CSHA),

Multisjuklighet hos äldre, Gunnar Akner, Liber 2005

Sköra äldre 25% - Bräckligt åldrande och multisjuklighet drabbar allt fler, Gunnar Akner, Läkartidningen, nr. 44 2010

Uppskattning av behovsgruppernas storlek i regionen

14 815 individer i regionen 2963 individer i regionen

8889 individer i regionen

Individerna inom behovsgrupperna

Margareta, 85 år

• Är klar och redig och har tydligt uttryckt att hon vill bo kvar hemma till livets slut.

• Har ont i ryggen sedan många år.

Har astma, KOL, kärlkramp, hjärtsvikt. Drabbas ofta av infektioner och har problem med andnöd.

• Äter 12 olika läkemedel och har läkemedel i form av injektioner vid behov.

• Har stöd av hemtjänsten och hemsjukvården för att klara det mesta i det dagliga livet.

Sam, 92 år

• Bor i eget hus, får hjälp av barn och barnbarn med skötsel av huset.

Anhöriga tycker att det börjar bli dags att flytta till särskilt boende, men Sam är skeptisk.

• Insulinbehandlad diabetes, hjärtsvikt och högt blodtryck.

• Underbensamputerad på vänster sida och har benprotes.

• Hemsjukvård och hemtjänstinsatser i form av städning, matdistribution och personlig omvårdnad.

Ella, 86 år

• Har osteoporos. Ramlade och bröt handleden för ett halvår sen.

• Får hjälp med städningen och matlådor från hemtjänsten som hon värmer själv, men har svårt med matlusten.

• Börjar få problem med minnet, känner sig ofta ledsen och orolig.

Tidigare perioder av depressionstillstånd.

Hasse, 72 år

• Ensamstående. Handlar och lagar mat själv.

• Har haft hjärtinfarkt. Har förmaksflimmer, besöker kontinuerligt vårdcentralen för provtagning och kontroller.

• Ett sedan tidigare känt riskbruk av alkohol.

• Uttrycker att han saknar social gemenskap.

(45)

• 7500-8000 individer har behov av cirka hälften av regionens sjukvårdsresurser (ca 4

miljarder kr)

• Kostnaderna per individ är vanligen 500 tkr-1,2 mkr. Till detta tillkommer kostnader för äldreomsorg.

• Merparten av kostnaderna (ca 60%) består av sjukhusvård.

Möjliga målsättningar med en ny vårdlösning För regionen:

• Minskade inläggningar i slutenvård med 70-90%

• Besök på akutmottagningar upphör (i princip) helt

För regionens kommuner:

• Uteblivna kostnader för

korttidsboenden och växelvård

• Jämnare nivåer av hemsjukvård

• Minskat behov av platser på särskilt boende

• Minskad arbetstid som läggs på

”strul” (ca 20%)

Behovsgrupper av mest sjuka och sviktande äldre i Norrbotten

(46)

Upp till 80%

Upp till90%

Mer än 92%

RESULTAT

Väsentligt högre livskvalitet och proaktiv vård

Källor : Utvärderingsrapporter

HCM Health Care Management, Närvården i västra Skaraborg – Utvärdering och ekonomisk analys av Närsjukvårdsteamet, Mobila palliativa teamet och Mobil hemsjukvårdsläkare, slutrapport till Sveriges Kommuner och Landsting, 2013 Implement, Utvärdering av närsjukvårdsteamet inom Hälsostaden Ängelholm, 2016

Vårdlösning

Ett kommunalt hemsjukvårdsteam med hemsjukvårdsläkare, som förstärks under vårdintensiva perioder med ett särskilt hemsjukhusteam med koppling till sjukhusklinik.

Vårdlösningens design anpassas utifrån individens behov och lokala förutsättningar (t.ex. glesbygd/tätort)

Bryts +/-0

Vårdlösning för mest sjuka och sviktande äldre i Norrbotten

(47)

Upp till 80%

Upp till90%

Mer än 92%

RESULTAT

Väsentligt högre livskvalitet och proaktiv vård

HCM Health Care Management, Närvården i västra Skaraborg – Utvärdering och ekonomisk analys av Närsjukvårdsteamet, Mobila palliativa teamet och Mobil hemsjukvårdsläkare, slutrapport till Sveriges Kommuner och Landsting, 2013 Implement, Utvärdering av närsjukvårdsteamet inom Hälsostaden Ängelholm, 2016

Bryts +/-0

Vårdlösning för mest sjuka och sviktande äldre i Norrbotten

Bemanning & kapacitet Teamet enligt kan hantera behovsgruppen baserat på en befolkning omkring 70 000 – 100 000 invånare.

Kostnader (för regionen) Kostnader för

kärnverksamheten (närsjukvårdsteam och

hemsjukvårdsläkare) är cirka 5 mkr per år

(48)

Kostnader och besparingar

Ordinärt omhändertagande av ca 8000 patienter Ungefärliga kostnader

Regionen: Hälso- och sjukvårdens kostnad för behovsgrupperna är cirka 4 miljarder kr per år

Regionens kommuner: Kostnadsökningstakt för delmålgruppen bedöms till cirka 20%

Nya vårdlösningar för omhändertagande av ca 8000 patienter

Ungefärliga kostnader

Regionen: 200 mkr per år för nyckelkompetenserna i vårdlösningarna

Regionens kommuner: Kostnadsökningstakt för delmålgruppen med cirka 20%

kan brytas. Korttidsplatser behöver inte längre användas

Bedömda effekter av vårdlösning för mest sjuka äldre och sviktande i Norrbotten

(49)

• Ca 5000 individer beräknas ha långa perioder av stabilitet, men sviktar periodvis.

• Kostnaderna per individ är vanligen 300 tkr – 500 tkr per år. Till detta

tillkommer kostnader för äldreomsorg, främst

hemtjänstinsatser.

Möjliga målsättningar med en ny vårdlösning

Fokus i den nya vårdlösningen är att förhindra en eskalering av ökade vård- och omsorgsbehov.

För regionen:

• Minskade återinskrivningar.

• Ökat vårdbehov förhindras För regionens kommuner:

• Ökat omsorgsbehov förhindras

• Minskat behov av hemsjukvård

Behovsgruppen av sviktande äldre periodvis stabila, i Norrbotten

(50)

En nära, personcentrerad och samordnad vårdlösning

HCM Health Care Management, Trygg Hemgång i Ronneby – utvärdering och ekonomisk analys av ett tjänstekoncept, 2014

HCM Health Care Management, Från insats till individ: Effekter av samordnat

omhändertagande samt kostnadsstyrning för grupper med stora behov – Exemplet mest sjuka äldre, rapport till Socialdepartementet, 2013

Vårdlösning

Fokus i vårdlösningen är att säkra övergångar mellan vård och omsorg, t.ex. vid utskrivning från sjukhus till hemmet. Ett särskilt

utskrivningsteam formeras liksom ett hemtagningsteam. Samtliga

insatser kräver fördjupad samverkan mellan regionens sjukhusvård och primärvård samt kommunens äldreomsorg.

Kostnader för korttids- boende upphör (motsvarande igenom- snitt 50 000 SEK per individ)

Reducerade återinläggningar med 80%

Hemtjänstinsatser minskar med över 60%

RESULTAT

Markant ökad trygghet och effekt i vård- och omsorgsinsatserna

Bryts +/-0

Bedömda effekter av vårdlösning för sviktande äldre periodvis stabila i Norrbotten

(51)

HCM Health Care Management, Trygg Hemgång i Ronneby – utvärdering och ekonomisk analys av ett tjänstekoncept, 2014

HCM Health Care Management, Från insats till individ: Effekter av samordnat

omhändertagande samt kostnadsstyrning för grupper med stora behov – Exemplet mest sjuka äldre, rapport till Socialdepartementet, 2013

Kostnader för korttids- boende upphör (motsvarande igenom- snitt 50 000 SEK per individ)

Reducerade återinläggningar med 80%

Hemtjänstinsatser minskar med över 60%

RESULTAT

Markant ökad trygghet och effekt i vård- och omsorgsinsatserna

Bryts +/-0

Bedömda effekter av vårdlösning för sviktande äldre periodvis stabila i Norrbotten

Bemanning & kapacitet Två team,

utskrivningsteam och hemtagningsteam,

hanterar målgruppen av äldre utifrån ett

befolkningsunderlag av 30 000 personer

Kostnader (för regionen) Personalkategorier som tillförs denna lösning är enbart hemtagningsteamet av fyra undersköterskor.

Övriga resurser finns tillgängligasedan tidigare

(52)

• Ca 15 000 individer beräknas tillhöra gruppen äldre i riskgrupper.

• Kostnaderna per individ och år är mellan 30 tkr till 200 tkr.

• Stödjande och relativt enkla insatser har ofta stor betydelse för att begränsa en snabb ökning av vård- omsorgsbehov

Möjliga målsättningar med en ny vårdlösning

För regionen:

• Vården kan skötas längre på primärvårdsnivå och dyr slutenvård begränsas.

Livskvaliteten för patienterna förbättras väsentligt

• Undvika att patienten skickas mellan olika vårdgivare

• och specialister.

För regionens kommuner:

• Bromsad utveckling av

äldreomsorgsinsatser och på längre sikt hemsjukvård

Behovsgruppen av äldre i riskgrupper i Norrbotten

(53)

Vårdlösning

Vårdlösningen bygger på ett system för tidig och systematisk upptäckt av ”riskpatienter” utifrån symptom och sceeningsskalor. Olika

utfallsnivåer bemöts med olika förplanerade och anpassade insatser - från stöd till egenvård till hälsosamtal till hälsocoacher. Arbetssättet har störst potential i en nära samverkan mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten inom kommunen

Screening Akutmottagningar

Screening Husläkarmottagningar

Screening Biståndsbedömning

CSHA-skalan 1-9:

Nivå 5: Hälsocoach

(fast vårdkontakt fysioterapeut, alt.

arbetsterapeut alt. sjuksköterska, alt. psykosocialt stöd, alt. dietist)

Nivå 4: Hälsosamtal på vårdcentral Nivå 3: Hälsoinformation

(råd till egenvård) ID nivå 6-9

initierar övriga vårdlösningar

Screening Hemtjänst

Vårdlösning för behovsgruppen av äldre i riskgrupper i Norrbotten

(54)

Gällivare

Jokkmokk

Arjeplog

Kiruna

Älvsbyn

Arvidsjaur Piteå Luleå

Boden

Kalix Haparanda

Pajala Överkalix Övertorneå

220

1099 659

238

1192 715

104

519 311

56

279 167

72

361 216

69

344 207

106

531 318

340

1702 1021

136

681 409

39

194 116

85

427 256

487

2434 1461

783

3914 2349

228

1139 683

Det är möjligt att dimensionera vårdlösningar regionövergripande för äldre i Norrbotten

(55)

Steg 1:

Etablera en gemensam

inriktning

Steg 2: En ny styrmodell utifrån

helheter av behov

Steg 3:

Dimensionering av nya vård- och omsorgslösningar

Steg 4: Etablering och införande

Fyra steg mot ett paradigmskifte för Norrbotten

HÄR LIGGER FÖRMODLIGEN TYNGDPUNKTEN I ARBETET

(56)

2. Vi lyckades faktiskt att etablera en samsyn och en gemensam inriktning – och nu har en

gränsöverskridande samverkan kommit till med sammanhållna vård- och omsorgslösningar för grupper med komplexa behov i Norrbotten

- Vad var det som hände?

- Vad har vi slutat att göra?

- Vad har börjat att göra?

Frågeställning för diskussion

(57)

SLUTSATSER: Tre erfarenheter för att nå

utgångspunkterna inom kontinuitetsvården

▪ Det är svårt att komma åt potentialerna – och få utvecklingsarbetet att bli uthålligt - om man inte

fokuserar och renodlar de olika behovsgrupperna – i samverkan mellan huvudmännen

▪ Utvecklingsarbetet måste drivas av verksamheterna själva och i en större skala som involverar bredden av verksamheter och geografi - i kombination med

systematisk lärande uppföljning

▪ Den regionala och kommunala övergripande ansvarsnivån behöver understödja arbetet med

metodstöd, spridning och undanröja ”hinder” så långt som möjligt

(58)

NÄSTA ANHALT: Mobil Närvård i Västra Götaland En god sammanhållen vård I hemmet livet ut

Täckningsgrad Mobil hemsjukvårdsläkare 2019

21 projekt som övergått till ordinär verksamhet i 48 av Västra Götalands 49 kommuner