1 Förskoleverksamheten
Lena Löwbäck Förskolechef
Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14
STORBONS FÖRSKOLA
2
Innehållsförteckning:
Normer och värden sidan 3
Utveckling och lärande sidan 4
Barns inflytande sidan 6
Förskola och hem sidan 7
Helhetsbild av året sidan 8
3
Normer och värden (likabehandlingsplan och plan för barn med annat modersmål)
Lpfö 98
Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiskaa värderingar och efterhand omfatta dem
Verksamhetens mål
I det dagliga arbetet och i arbetet med den pedagogiska dokumentationen utgår vi ifrån värdeorden:
OMTANKE TRYGGHET
Med dessa ord menar vi att man:
är rädd om och hjälper varandra
bryr sig om och tar hänsyn till varandra
kan leva sig in i andra människors situation
tar hänsyn till och respekterar olikheter
är goda kamrater
inför andra är respekterad och får vara den man ä
visar omtanke om människor och miljö
har tillit till sig själv och stärkt självkänsla
Resultat och genomförande
Likabehandlingsplanen upplevs som ett gott stöd i det vardagliga arbetet. Pedagogernas förhållningssätt är tydligt och gör det lätt för barnen att tolka och förstå. De vuxna är närvarande i barnens värld, här och nu. Varje barn har utvecklat sitt självförtroende, sin självkänsla. I barnens samspel ser man att de bättre och bättre respekterar andras gränser och är tydligare med sina egna gränser. De är lyhörda för varandra och har blivit duktiga på att sätta ord på sina känslor. Pedagogerna har varit lyhörda för barnens tankar och ideer och de känner sig lyssnade på.
Under året har förskolen endast haft enstaka barn inskriva med annan kultur och bakgrund.
Man verkar för att integrera dessa familjer i verksamheten.
En avdelning har ”jobbardag” där ett barn i taget har ansvar för vissa uppgifter under dagen.
Dagen ses som en utmärkelse och är mycket omtyckt. Barnen tar stort ansvar i genomförandet av den, och lär sig visa stor hänsyn, respekt och turtagande.
De olika avdelningarna använder sig av olika modeller/verktyg för sitt värdegrundsarbete.
”Babblarna” är tolv figurer som intorducerar olika språkljud och de har olika karaktärer som barnen tagit till sig. Barnen har tagit figurerna till sig och de finns med i den dagliga
verksamheten. ”Vännerna i kungaskogen” är en saga med fokus på hur man ska vara som en god kamrat. Även här finns de olika karaktärerna med i den dagliga verksamheten.
”Förskolelådan” är ytterliggare ett material med en saga där figurerna har olka karaktärer som används som stöd i arbetet med normer och värden.
4
Analys och lärdomar
Pedagogerna är närvarande och utspridda i rummen för att stötta barnen och minska risken för kränkningar. Man kan avvärja konflikter och föra samtal omkring det som uppstått direkt när det händer. Ett viktigt arbetssätt. De vuxna har en pedagogisk medvetenhet och för ständiga diskussioner omkring förhållningssätt.
Trygghet är en viktig grund för allt lärande. Då är struktur och rutiner en grundläggande bas.
I vardagen är det ändå viktigt att vara flexibel och att ”fånga dagen” för att upptäcka vad som är på gång i barngruppen och använda det i utformningen av verksamheten.
Glädje och positivitet är också en viktig del i vardagen.
De båda avdelningarna med äldre barn organiserar sig ofta i tvärgrupper. Det bidrar till trygghetskänsla hos barnen som känner alla barn och vuxna på övervåningen.
Det material som används tillsammans med barnen är ett bra stöd i arbetet med värdegrunden.
Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår
Två avdelningar kommer att få intill en helt ny barngrupp till hösten. Samt ny personal. Då blir det viktigt att ha en tydlig struktur och fasta rutiner samtidigt som det är viktigt att vara flexibel för att lära känna de nya barnen och deras intressen och behov, samt deras föräldrar.
Avdelningen med de yngre barnen som får nästan enbart nya barn kommer att använda sig av Föräldraaktiv inskolning. Man har mycket goda erfarenhter av det sen tidigare och tar till vara på dessa.
De båda andra avdelningarna får ett fåtal nya barn och har redan en stabil barngrupp att utgå ifrån.
Dokumentation omkring Likabehandlingsplanen kan bli bättre överlag.
Utveckling och lärande
Lpfö 98
Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande.
Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det det lustfyllda lärandet samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper ch färdigheter.
Verksamhetens mål
I det dagliga arbetet och i arbetet med den pedagogiska dokumentationen utgår vi ifrån värdeorden:
GLÄDJE NYFIKENHET INSIKT
Med dessa ord menar vi att:
man upplever lust och får inspiration
man genom glädje gynnar lärandet
vi formar en verksamhet som barn tycker är roligt att delta i
längtan är en drivkraft till att lära nytt
nyfikenhet och glädje ger kreativitet
glädjen i att vara tillsammans utvecklar samspelet med andra
5
det egna intresset tas tillvara
Resultat och genomförande
Alla avdelningar har arbetat med matematik, språk, teknik, natur, motorik och samspel i lite olika grad beroende av barnens ålder och intresse. Material och miljön inomhus förändras ständigt i takt med barnens frågor och intressen. Man skapar miljöer som utmanar barnen i deras lärande. Den ena avdelningen för yngre barn har byggt upp en ateljé i det största rummet. Här är miljön lillåtande, tillgänglig och tydlig. Atmosfären inbjuder till ett lustfyllt och kreativt skapande.
Pedagogerna ser ofta barnens glädje när de upptäcker att – Jag kan! Man ser att barnen blir stärkta i att själva hitta lösningar.
Nya saker har tillförts gården. Cykelbanor, experimenthörnor, vattenlek och annat
upplevelsematerial har iordningställts. Fler och varierade aktiviteter förekommer nu bland barnen. Både föräldrar och barn har uttryckt att gården nu är mera spännande. Under våren har gungorna tagits bort och det har bidragit till mer lek. Inget barn står nu mer eller mindre sysslolösa och väntar på sin tur att få gunga.
Förskolans barn är mycket lekinriktade med ett stort mått av fantasi. Därför ges stort utrymme för lek. Hos de yngre barnen ser man att leken utvecklats från jag-lek till vi-lek.
Analys och lärdomar
Förskolan har lyhörda pedagoger som upptäcker/ser barnens intresse och utvecklar miljön och verksamheten därefter för att utmana och vidareutveckla barnens lärprocesser.
Innan de yngsta barnen har ett så pass utvecklat talspråk att de kan komunicera med varandra är det viktigt att pedagogerna är närvarande i leken för att stötta dem i sin dialog med
varandra. När de yngsta barnen utvecklat sitt talspråk blir det lättare för dem att delta i dialoger och i leken.
Positivt att utnyttja planeringsdagen till att utforma gården mera utmanande för barnen. En dag med mycket bra planering och förberedelser som man känner sig nöjd med.
Pedagogerna har funnit rutiner och modeller för dokumentation som fungerar bra. Lotus är ett exempel. Man ösnkar ändå bli bättre på dokumentation.
En avdelning uttrycker att de ser att de får med väldigt mycket av läroplanens mål i sina projekt och den vardagliga verksamheten. Man har lärt sig att ”knyta ihop säcken” innan man påbörjar ett nytt projekt, planera – genomföra – slutföra. Anettes eget stora intresse för natur och teknik samt att hon har gått en kurs via KAU har bidragit stort i arbetet med detta område.
Avdelningarna på övervåningen har förlagt sina kvällsmöten samtidigt för att tillsammans kunna planera bl.a. tvärgrupperna. Det har upplevts mycket positivt och är en lärdom att ta fasta på framöver.
Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår
Man vill fortsätta utveckla utemiljön. Även innemiljön kommer att ses över. Fler avdelningar är intresserade av att utforma en ateljé. Material och aktiviteter ses kontinuerligt över utifrån de barn som ingår i gruppen. En avdelning kommer att bestå av mycket små barn och där handlar det om att utforma en miljö som inbjuder till att kånka, bära, dra, plocka i och ur osv.
Dessutom ska miljön inbjud till rörelse: krypa, klättra, blansera, hoppa m.m.
Projektarbete har visat sig vara en bra modell som man kommer att använda sig mera av.
Linlugg önskar även under nästa år att förlägga kvällsmöten samtidigt som Sotlugg för gemensam planering av vissa delar i verksamheten.
6
Barns inflytande
Lpfö 98
I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvr för sina egna handlingar och för miljön i förskolan.
Verksamhetens mål
I det dagliga arbetet och i arbetet med den pedagogiska dokumentationen utgår vi ifrån värdeorden:
DELAKTIGHET ANSVAR
Med dessa ord menar vi att:
man påverkar sin situation och deltar i utformningen av verksamheten
man gör egna val
man uttrycker sina åsikter
man tar ansvar för sina handlingar
man får förtroende för att ta ansvar
alla känner tillit till varandra
Resultat och genomförande
De äldre barnen har större möjlighet genom språket att uttrycka sina önskningar. Pedagogerna är lyhörda för barnens idéer och därigenom startar upp olika projekt. De äldre barnen tar ansvar för sin ”jobbardag” med stort allvar. Även de yngsta barnen gör sig hörda genom ord och kroppsspråk. Man ser att det tydliga och tillåtande arbetssätt man har påverkar barnen positivt.
Analys och lärdomar:
Det kan ibland vara svårare för de yngsta barnen att göra sig förstådda eftersom de inte har ett utvecklat talspråk. Det är då viktigt att pedagogerna är lyhörda för att tyda barnens signaler så att alla barn blir sedda och lyssnade på.
Babblarna har visat sig vara ett material med många användningsområden. Pedaogerna ser tydliga tecken på att barnen har förstått att de får vara med och påverka, bli delaktiga i de flesta vardagssituationerna. Man ser att det tydliga och tillåtande arbetssätett har påverkat barnen positivt.
Även Lotusdiagram är ett bra verktyg där man kan avläsa barnens intresse och behov när de själva inte alltid kan göra sig förstådda genom språket. Ett redsakp för att dokumentera och reflektera över vad barnen har inflytade över så att verksamheten kan förändras och utvecklas.
Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår:
Till hösten får den ena avdelningen för äldre barn 10 nya barn till gruppen och kommer jobba mycket med att skapa trygghet och ”vi-känsla” i ett led till att barnen törs uttrycka sina åsikter m.m. Man kommer även att fortsätta med barnens ”jobbardag”.
En avdelning ska titta närmare på vilka vardagliga situationer som barnen kan bli mer delaktiga i tex samling, dukning. Och det arbetet fortsätta använda Lotusdiagram.
Den ena avdelningen med yngre barn får näst intill en helt ny barngrupp och kommer tidigt att ge de nya barnen känslan av att här får man ta för sig och utmana sig själv. Och möjligheten till delaktighet och kunna glädjas med varandras förmågor.
7
Förskola och hem (enkät,föräldraforum samt andra samverkansformer)
Lpfö 98
Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt.
Verksamhetens mål:
I det dagliga arbetet och i arbetet med den pedagogiska dokumentationen utgår vi ifrån värdeorden:
ÖPPENHET FÖRSTÅELSE FÖRTROENDE
Med dessa ord menar vi att man:
har respekt och tar hänsyn till varandras situationer
är ärlig och tar upp frågeställningar som är angelägna
har ett tillitsfullt samarbete
ska sträva efter att föräldrar känner sig trygga i att lämna sina barn på förskolan och att de har en tillit till att deras barn tas väl om hand
Resultat och genomförande:
Pegagogerna känner att man har ett gott samarbete med förskolans föräldrar. Det framkommer på utvecklingssamtalen och i den vardagliga kontakten vid lämning och hämtning.
Modellen för föräldraaktiv inskolning ses av både föräldrar och pedagoger som en mycket bra modell. Tack vare den får man snabbare och enklare en öppen och bra kommunikation med föräldrarna. De känner trygghet och får en bra inblick i verksamheten.
En gemensam ”överskolningsinformation” till föräldrar som ska ”flytta upp” sina barn, har upprättats och som bygger på modellen för föräldraaktiv inskolning.
Förskolechefen har bjudit in till två föräldraforum under året. Flera intresserade föräldrar deltog och det var många bra diskussioner.
Föräldramöten har hållits med god uppslutning.
Man har bjudit in till Dropp-in-fika för att locka föräldrarna till förskolan för att visa upp verksamheten. De olika avdelningarna har skillda erfarenheter av föräldrars intresse för verksamheten.
En avdelning har en stående inbjudan att komma in och ta en kopp kaffe, sitta ner och prata och se verksamheten. En del nappar, en del inte.
Trots tydlig information i hallen ses den inte av alla föräldrar.
En enkät har skickats ut via mail till föräldrarna. Tyvärr har pedagogerna inte fått ta del av resultatet, som brukligt.
Analys och lärdomar:
Den föräldraaktiva inskolningen är guld värd, den lägger en bra grund för sammarbetet kring deras barn. Pedagogerna upplever att man har en öppnare dialog med föräldrarna. Man konstaterar också att det går lika bra att ha föräldraaktivinskolning med ett barn som med flera samtidigt.
Det känns tillräckligt att ha ett utvecklingssamtal per år eftersom man har en bra daglig dialog vid lämning och hämtning. Man påtalar alltid att om föräldrar önskar fler samtal så är det bara att säga till.
8
Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår:
För att stärka Förskola-hem känslan så kan ett föräldramöte/familjekväll med olika uppgifter/arbete stärka gemenskapen. Något att fundera på framöver.
Man ska fundera över hur man kan utveckla informationsdelen så alla föräldrar ges möjlighet och tar möjligheten till insyn och delaktighet.
Föräldraenkäten måste lämnas ut tidigare så man hinner får med resultatet till utvärderingen.
Man ska bjuda in till fler tillfällen med ”drop-in-fika” med olika teman som visas upp.
Man har tagit fasta på de många goda erfarenheter och lärdomar från föräldraaktiv inskolning sedan tidigare som gör att det är ett arbetssätt som kommit för att stanna.
Helhetsbild av verksamhetsåret
Arbetslaget:
Höstens planeringsdag då förskolan var stängd utnyttjades till att utveckla gården så den blev mer inspirerande för barnen. Det var ett bra sätt att använda dagen till och som bidrog till samhörighet och samverkan i hela huset.
En avdelning uttrycker en önskan om att oftare föra gemensamma diskussioner, hela Storbron, omkring regler, rutiner och arbetssätt.
Det har varit svårt att finna lämpliga vikarier. Det är synd att tim.vikarierna knappt hinner börja innan de försvinner. Det är kanske dags att återinföra POOL-tjänster??
Nina har gått kursen Småbarnspedagogik och Anette har läst natur och teknik. Innehållet i de båda kursenra har tillförts verksamheten.
De gemensamma förskoleträffarna med samma innehåll har upplevts mycket positivt.
Barngruppen:
Indelningen av barngrupperna i yngre och äldre barn har medfört att grupperna med de äldre barnen känns stora med sina 21 barn. Det gör det svårare att tillgodose varje barns enskilda behov och lärande. Det gör det även svårare att förhindra kränkningar och säkra
barnsäkerheten.
Tack vare tvärgrupper och samarbete mellan avdelningarna främst på övervåningen, har barnen fått en större grundtrygghet.
De mindre grupperna med de yngsta barnen ses som en stor fördel.
Det har varit ett härligt år med mycket skratt och ”aha”-upplevelser. Man blir lika överraskad varje gång man har en nästan helt ny barngrupp och får förmånen att följa dem under deras tidiga utveckling. Pedagogerna kan konstatera att barn i åldersindelade grupper har stort utbyte av varandra att utvecklas tillsammans eftersom de befinner sig i ungefär samma utvecklingsfas. De lär av varandra ex: De barn som inte har ett utvecklat talspråk har
förmånen att kunna kommunisera med sina kompisar på avdelningen som redan tillfogat sig talspråkets funktioner, vilket man tror beror på att de nyss befunnit sig i samma utv.fas.
Kommunikation ger upphov till lärande, men det är viktigt att få” SKYNDA LÅNGSAMT”
och få utvecklas i sin egen takt, vilket är möjligt när man har lugn och ro omkring sig.
Man kan ha åldersanpassat material tillgängligt, utan säkerhetsrisker. Detta är en förutsättning för att barnen ska tillåtas och kunna lära sig att ta ansvar.
9 När det gäller arbetet utifrån läroplanen ser man tydligt att en åldershomogen barngrupp gör det lättare att värdera verksamhetens kvalitét och hur den bättre tillgodoser barnens utveckling och lärande.
Om ålderfördelningen är ojämn i grupperna med de yngre barnen, spelar det inte så stor roll.
Samtliga grupper har haft hög närvaro och många barn som gått fulla dagar.
Grupper av yngre och äldre barn är personalkrävande men en indelning som är mera gynnsam för barnen.
Förskolan:
Det har kännts lite rörigt vad gäller mötesordningen. Det har inte blivit någon kontinuitet vad gäller tiderna för reflektionsmötena. Något som måste ses över inför hösten.
Utvecklingen av utemiljön blev bra. Barnen hittade de nya utmaningarna allt eftersom, vilket visar att man lyckades med förändringarna.
Tack vare de åldersindelade grupperna kan man koncentrera sig på att ”bygga” miljöer samt ha material som är anpassade för de yngsta respektive äldsta barnens utveckling,vilket man lyckats mycket bra med.
Annat av betydelse:
Man önskar köpa in och bygga vidare på den digitala tekniken.
Hösten startade med mycken oro inför diskussionerna om Lillstugans nedläggning och flytt till nya lokaler. Det störde arbetsron och tryggheten bland personalen. Mycket olyckligt! Trots det har året präglats av stor arbetsglädje hos både barn och pedagoger.
Tofsöra har under detta år:
Informerat Buns politiker och all förskolepersonal om den föräldraaktiva inskolningen.
Man har haft en mycket uppskattad förskoleträffsserie om språk och kommunikation där man delgav sitt arbete med Babblarna. Många förskolor anammade och tog detta
aebetssätt till sig.
Fått utmärkelsen som Filipstads kommuns första nytänkare och som man är mycket stolt och tacksamma över.
Trollgänget:
En grupp med barn födda -08 har täffats en gång i veckan under våren, tillsamman med två pedagoger. Alla barn deltagit nästan varje gång. Det har varit mycket tid för lek både ute och inne där man utgått från barnens intresse och önskemål. Barnen har fått ta eget ansvar för vad de gjort och plockat undan. Gruppen har fungerat väl och haft mycket skoj.
Man har följt ”plan för övergång och samverkan” och besökt respektive skola. Då skolorna planerat in samma dag för dessa besök blev det svårt att få ihop tillräkligt med personal som följde med barnen. Något att ta fasta på till näsat gång.
