SV SV
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 10.2.2016 COM(2016) 85 final ANNEX 2
BILAGA till
Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om lägesrapporten om genomförandet av de prioriterade åtgärderna i den europeiska migrationsagendan
Lägesrapport för Grekland
2
Lägesrapport för Grekland
Rekommendationer december 2015 Läge
MOTTAGNINGSCENTRUM Grekland måste slutföra byggandet av
mottagningscentrumen på Lesbos, Leros och Chios enligt tidsplanen. Byggarbetena på Kos bör inledas omedelbart och platsen för
mottagningscentrumet på Samos bör fastställas så att det kan tas i bruk senast i slutet av januari.
Byggandet av mottagningscentrumen på Lesbos (utvidgning), Leros, Chios och Samos framskrider väl. Enligt regeringens uttalande den 31 januari 2016 bör de vara färdiga till Europeiska rådets sammanträde i februari 2016. Efter ett ministermöte lett av premiärminister Tsipras har den grekiska armén nu inkallats för att axla ledarskapet, framför allt för att slutföra byggarbetena och tillfälligt ta ansvar för
mottagningscentrumen.
Det nationella upphandlingsförfarandet för de tjänster som behövs för driften av
mottagningscentrumen har inte slutförts ännu. Tills det är klart kommer den grekiska armén att tillhandahålla dessa tjänster.
X Den grekiska armén har valt det f.d.
militärområdet Pyli som plats för mottagningscentrumet på Kos och har påbörjat markarbetena. De grekiska
myndigheterna bör slutföra byggarbetena på den utsedda platsen så att
mottagningscentrumet kan tas i bruk så snart som möjligt.
Tillsammans med Europeiska kommissionen, EU-byråer och UNCHR bör Grekland optimera organisationen av
mottagningscentrumen, utgående från en utvärdering av behoven för varje ö och med stöd av resultaten från ett pilotprojekt som genomförts genom samarbete mellan flera organ. Som en del av detta bör man inrätta ett strukturerat system för landstigning på officiella landstigningsplatser samt transport till
mottagningscentrumen.
En grundläggande rättsakt (i form av en ändring av lag 3907/2011) om mekanismer för inrättande och samordning av
mottagningscentrumen ska antas i det grekiska parlamentet under andra veckan i februari 2016.
När den grundläggande rättsakten har antagits kommer ett standardiserat tillvägagångssätt att antas genom ett ministerbeslut som kommer att fastställa roller och förfaranden för förvaltningen av mottagningscentrumen.
Detta beslut har utarbetats och förväntas antas före Europeiska rådets sammanträde.
Frontex har placerat ut kustpatruller på Lesbos, Chios och Samos.
Landstigningsförfarandena genomförs nu på ett mer kontrollerat sätt på Leros.
På kort sikt har armén tagit ansvar för samordningen av transporten av migranter från landstigningsplatser till
registreringscentren och från registreringscentren till hamnarna.
X Ett tillräckligt antal bussar bör omgående ställas till förfogande för att ytterligare förbättra landstigningssystemet på öarna. I detta syfte bör medlemsstaterna snabbt reagera på begäran om bussar inom ramen för unionens civilskyddsmekanism.
X Ett system för transport av personer som inte är i behov av internationellt skydd från mottagningscentrumen till en tillgänglig förvarsanläggning måste inrättas.
3 På grundval av en detaljerad behovsbedömning bör medlemsstaterna ställa nödvändiga experter till förfogande så att
mottagningscentrumen kan bli fullt operativa så snart byggarbetena har slutförts.
Grekland bör å sin sida se till att det finns tillräckligt många gruppledare och tillräckligt med säkerhetspersonal vid
mottagningscentrumen.
X Den grekiska polisen bör öka sin närvaro vid mottagningscentrumen för att garantera säkerheten både vid anläggningarna och för den utstationerade personalen från de olika byråerna.
X Frontex och Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo) har ökat sin närvaro (för närvarande 461respektive 13 tjänstemän), men deras närvaro bör ytterligare förstärkas när mottagningscentrumen är fullt operativa.
X Medlemsstaterna har inte ställt tillräckligt många experter till förfogande (se meddelandet).
X Grekland bör fullborda processen att tillhandahålla gruppledare.
Grekland bör införskaffa de nya apparater för insamling av fingeravtryck som behövs. Detta bör göras utan dröjsmål och genom påskyndade/förenklade upphandlingsförfaranden enligt direktiven 2004/18/EG och 2014/24/EU, som gäller för fall av ”brådska” eller ”synnerlig brådska”.
Vad gäller registrering (Eurodac):
Easo har till att börja med beställt 25 stationer för insamling av fingeravtryck och de kommer snart att tas i bruk vid mottagningscentrumen. Ytterligare 65 stationer har beställts och förväntas levereras under den tredje veckan i februari 2016.
Den grekiska polisen har införskaffat 6 stationer för insamling av fingeravtryck och dessa har tagits i bruk på Lesbos.
Andelen personer som har lämnat
fingeravtryck ökade från 8 % i september till 78 % i januari. Grekland bör garantera en fullständig registrering av alla irreguljära migranter.
X eu-LISA har besökt Grekland för att bedöma situationen och de tekniska behoven
avseende Eurodac-stationernas anslutning till IT-nätverket och centralservrarnas kapacitet, och har dragit slutsatser av detta. Med stöd av eu-LISA bör de grekiska myndigheterna snabbt öka centralservrarnas kapacitet så att registreringssystemet och
uppgiftsinsamlingen till fullo kan genomföras.
IT-systemen bör uppdateras genom att man först inför ett fullständigt automatiskt system för identifiering av
fingeravtryck (Afis) och därefter ser till att sammanlänka detta med nationella databaser, EU- databaser och internationella databaser, för att på så sätt möjliggöra en fullständig kontroll av nyanlända migranter mot Schengens
informationssystem (SIS II) och Interpols databas över stulna och förkomna resehandlingar
Vad gäller säkerhetskontroller:
Vid mottagningscentrumen finns terminaler tillgängliga för att tekniskt utföra kontroller mot SIS II samt Interpols och Europols databaser, liksom mot nationella
polisdatabaser över tredjelandsmedborgare.
En begäran har lämnats in till Europol för att garantera tillgången till dess databas i syfte att utföra säkerhetskontroller.
Det system för automatisk tillgång till relevanta säkerhetsdatabaser (nationella sådana, liksom SIS II och Interpols databas) som den grekiska polisen håller på att utveckla bör testas och tillämpas vid alla mottagningscentrum.
4
(STLD). X Systematiska kontroller mot dessa databaser måste till fullo garanteras genom relevant uppföljning. Ett fullständigt automatiskt system för identifiering av fingeravtryck bör utvecklas ytterligare.
Med stöd av Europeiska
kommissionen och EU-byråer bör Grekland identifiera behoven av kulturtolkar och tolkar och stärka deras närvaro vid mottagningscentrumen.
X De grekiska myndigheterna bör identifiera sina behov av kulturtolkar och tolkar.
X De grekiska myndigheterna bör inrätta en reserv av tolkar, eventuellt genom ett ramavtal, för att kunna tillhandahålla tolktjänster med kort varsel.
Samordningen bör förbättras genom att man på ett
systematiskt och effektivt sätt använder de
samordningsmekanismer som har inrättats. De samordnare som har utsetts för öarna bör genom särskilda mandat ges behörighet att samordna alla relevanta statliga och icke- statliga aktörer som är involverade i
mottagningscentrumen.
Lagförslaget om inrättande av
mottagningscentrum kan antas under andra veckan i februari 2016 och innehåller särskilda bestämmelser om utnämning av samordnare för mottagningscentrumen, polissamordnare och särskilda samordnare för att förvalta förbindelserna med alla aktörer som är involverade i
mottagningsförfarandet.
Enligt regeringens uttalande den
31 januari 2016 efter ett ministermöte med premiärminister Tsipras har tillfälliga samordnare från armén utsetts för alla mottagningscentrum.
X När den nya lagstiftningen träder i kraft måste de grekiska myndigheterna omgående följa det relevanta förfarandet för att utse ständiga samordnare för mottagningscentrumen enligt den nyligen antagna lagstiftningen.
Europol bör stärka sin närvaro i Grekland och ingå operativa avtal med de grekiska myndigheterna för att stödja dem i bekämpningen av smuggling. Detta stöd bör omfatta ekonomiska utredningar, åtgärder mot dokumentförfalskning och bättre användning av nätverken med sambandsmän för invandring (ILO) i tredjeländer som viktiga informationskällor.
Europols sambandsman finns för närvarande endast på Lesbos och i EU:s regionala insatsstyrka i Pireus.
Frontex har placerat ut personal som är experter på att upptäcka
dokumentförfalskning, liksom särskild utrustning för att upptäcka falska handlingar, vid alla mottagningscentrum.
Den grekiska polisen har beslutat att från och med nu använda ett nytt
registreringsdokument, som innefattar säkerhetsegenskaper, vid alla
mottagningscentrum. De berörda experterna har kommit överens om detta dokument, som bör tillämpas fullt ut senast i slutet av februari.
X Dessutom bör Grekland införskaffa mer utrustning för att upptäcka
dokumentförfalskning. En ansökan om ekonomiskt stöd bör lämnas in.
X De grekiska myndigheterna måste garantera en lämplig uppföljning av upptäckta fall av falska handlingar och stärka de
brottsbekämpande insatserna på öarna för att få bukt med smugglingsverksamheten.
5 Den grekiska polisen bör erbjuda poliser vid mottagningscentrumen
utbildning i hur man identifierar falska handlingar.
X Fortfarande under behandling.
OMPLACERING Flyktingar måste informeras bättre om
omplaceringsmekanismen, bland annat genom att man har mer personal från den grekiska asylmyndigheten och Easo på plats vid mottagningscentrumen.
Informationsmaterial om mekanismen och de
omplacerades rättigheter och skyldigheter bör dessutom tas fram och delas ut till personer som kan bli aktuella för omplacering. Medlemsstaternas sambandsmän bör förse personer som eventuellt ska omplaceras med information om de aktuella destinationsländerna, inklusive asyl- och
mottagningssystemen i dessa länder.
Den grekiska asylmyndigheten är aktiv på Lesbos och har dessutom nyligen öppnat ett nytt kontor på Samos. Easo har skickat experter för att tillhandahålla information och har börjat dela ut
informationsbroschyrer.
X Asylmyndigheten och Easo bör ha experter på plats vid alla mottagningscentrum så snart byggarbetena slutförts.
X Fler medlemsstater bör utarbeta
informationspaket till personer som ska omplaceras (endast två medlemsstater, Irland och Portugal, har utarbetat sådan
information).
X Migranter bör på ett systematiskt sätt få information om sina rättigheter som
asylsökande vid alla mottagningscentrum. De som kan bli aktuella för omplacering bör också systematiskt få information om sina rättigheter.
Det behövs betydligt mer personal för att registrera och behandla asylansökningar. Den grekiska asylmyndigheten har därför för avsikt att anställa ytterligare 40 personer senast i mitten av februari, vilket bör göra det möjligt att registrera 100–120 ansökningar per dag.
Ytterligare nyrekryteringar krävs för att kunna möta de ökade registreringsbehoven.
Easo stöder de grekiska myndigheterna på Lesbos och Samos i arbetet att fastställa nationaliteten på de personer som ansöker om omplacering.
Senast i april kommer 37 personer att
anställas och ytterligare (upp till) 40 personer i juni 2016. Övriga planerade tjänster kommer att tillsättas i januari 2017. De nödvändiga medlen garanteras genom nödfinansiering inom ramen för asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif).
X Grekland och Easo bör tillsammans med kommissionen undersöka hur
omplaceringskapaciteten kan öka i en snabbare takt.
Medlemsstaterna bör avsevärt korta ner tiden för att svara på de grekiska myndigheternas begäran om omplacering (och undvika överdrivet omfattande ad hoc-kontroller i Grekland).
X För närvarande överstiger antalet personer som ansöker om omplacering antalet konkreta omplaceringsplatser som erbjuds av medlemsstaterna.
X Det tar fortfarande lång tid för
medlemsstaterna att behandla ansökningar om omplacering, vilket är en av orsakerna till att en betydande andel ansökningar dras tillbaka under processens gång.
X Medlemsstaterna ger inte tillräcklig förhandsinformation om planeringen av omplaceringar, vilket gör det svårt för de grekiska myndigheterna att effektivisera processen.
X Flera medlemsstater begär att systematiska säkerhetsintervjuer genomförs.
6 Medlemsstaterna bör avsevärt öka sina åtaganden inom omplaceringsmekanismen.
X Otillräckliga åtaganden och antalet personer som omplaceras (se bilaga 4).
Ytterligare åtgärder som fastställts efter antagandet av meddelandet i december Totalt 34 personer som har
ansökt om omplacering har avvikit och 88 personer har dragit tillbaka sin ansökan sedan systemet infördes (siffror från den 1 februari)
X Grekland bör se till att personer som ansöker om omplacering inhyses i lämpliga
anläggningar, där deras ärenden kan följas noga.
X Medlemsstaterna bör i samarbete med Easo utveckla riktade informationspaket som kan delas ut till personer som är aktuella för omplacering när deras destinationsland har kungjorts.
Inga ensamkommande barn har förflyttats sedan
omplaceringsprocessen infördes.
X Grekland bör slutföra utarbetandet av särskilda förfaranden för förflyttning av ensamkommande barn.
X Medlemsstaterna bör vika särskilda platser åt ensamkommande barn.
Vissa medlemsstater har åberopat andra kriterier än de som föreskrivs i rådets beslut vad gäller att avslå ansökningar om omplacering.
X Medlemsstaterna bör strikt tillämpa
kriterierna som föreskrivs i rådets beslut när de avslår ansökningar om omplacering.
Framför allt bör ansökningar om omplacering inte avslås på grund av
medlemsstaternas önskemål om de sökandes profiler.
ÅTERVÄNDANDE OCH ÅTERSÄNDANDE
De grekiska myndigheterna måste utarbeta en tydlig strategi för påtvingat återsändande, kartlägga prioriterade
tredjeländer för samarbete och åtgärda brister i sitt system för förvar. Grekland måste
rationalisera sina administrativa förfaranden för att möjliggöra snabbt återvändande.
Grekland använder ett förenklat förfarande för att utfärda beslut om återsändande till tredjelandsmedborgare som inte har rätt till skydd.
X Som en prioriterad fråga bör Grekland tillsammans med Frontex fastställa och lansera en tydlig operativ plan för
återvändande och återtagande, utgående från en tydlig planerings- och behovsbedömning av Grekland. Denna plan bör utgöra ett stöd i alla delar av genomförandet av återvändandet när så krävs.
X Grekland bör fullt ut utnyttja de möjligheter som erbjuds genom den grekiska
lagstiftningen i enlighet med direktivet om återvändande för att hålla irreguljära migranter i förvar tills återsändandet har fullföljts. Migranter får hållas i förvar under högst 18 månader.
X Grekland bör uppmuntras till att så snart som möjligt till fullo utnyttja möjligheterna att få stöd från EU-finansierade program för återvändande, särskilt Eurint, Erin och Eurlo.
Grekland måste öka antalet påtvingade återsändanden och frivilliga återvändanden, samt vidta nödvändiga åtgärder för att se till att de tillgängliga medlen från det nationella programmet
En mekanism för nödfinansiering vid
självmant återvändande har finansierats inom ramen för Amif, vilket har gjort det möjligt för totalt 1 000 migranter att återvända självmant. Hittills har över 1 400 migranter registrerats för frivillig avresa. Det
7 inom ramen för asyl- migrations- och
integrationsfonden (Amif) omedelbart utnyttjas (inklusive nödhjälp inom ramen för Amif och fonden för inre säkerhet, ISF).
uppskattas att 1 005 frivilliga avresor snart kommer att uppnås.
X Anbudsförfarandet för den nya mekanismen för nödfinansiering vid självmant
återvändande, som finansieras genom Amifs nationella program, bör slutföras så snart som möjligt.
X En mekanism för nödfinansiering vid
påtvingat återsändande (som ska genomföras av den grekiska polisen) har finansierats med medel från Amif. Anbudsförfarandet för transport (tillhandahållande av biljetter) vid påtvingade återsändanden som genomförs på kommersiella flygningar pågår och bör slutföras snarast.
De grekiska myndigheternas arbete när det gäller
återvändande bör inriktas mer på de nationaliteter som är mest relevanta vid
mottagningscentrumen och på de utsatta områdena (personer från Pakistan, men även Afghanistan, Iran och Bangladesh), istället för den nuvarande inriktningen på personer från Albanien och f.d.
jugoslaviska republiken Makedonien.
X Se ovan vad gäller en operativ plan. En sådan plan bör beakta de nationaliteter som för närvarande kommer till Grekland som en del av de irreguljära migrationsströmmarna och som inte betraktas som flyktingar.
Bättre information om stöd vid självmant återvändande bör ges till migranter redan när de vistas vid mottagningscentrumen. En informationskampanj bör också övervägas i områden nära gränsen mot f.d. jugoslaviska republiken Makedonien.
Internationella organisationen för migration (IOM) har öppnat kontor på Lesbos för detta ändamål.
X Särskilda ankomstplatser bör snarast inrättas på andra utsatta områden och i Aten för migranter som återsänts från Idomeni, så de kan få stöd vid självmant återvändande.
X IOM bör vara närvarande vid alla förvarsanläggningar i Grekland för att erbjuda stöd vid självmant återvändande till alla migranter som ska återsändas.
Med stöd av medlemsstaterna bör Europeiska kommissionen ytterligare intensifiera sitt samarbete med tredjeländer för att underlätta återtagande av migranter som inte har rätt till internationellt skydd. Framför allt krävs mer arbete för att garantera återtagande av tredjelandsmedborgare av Turkiet.
Den gemensamma kommittén för återtagande har godkänt resultaten av de senaste
diskussionerna med de pakistanska
myndigheterna. Nu är det viktigt att konkret bekräfta detta positiva steg genom att sätta in nya flygningar från Grekland till Pakistan under de kommande veckorna. Detta bör prioriteras.
X De grekiska myndigheterna måste öka sina insatser, särskilt genom att påskynda genomgången av ansökningar om
återtagande av Turkiet och minimera risken för att migranter avviker under förfarandet.
Turkiet bör också samarbeta närmare med de grekiska myndigheterna så att antalet migranter som faktiskt återtas bland de migranter som godkänts för återtagande ökar
8
kraftigt (bara 8 personer av 5 148 godkända ansökningar återtogs av Turkiet 2015).
X Med stöd av medlemsstaterna bör Frontex hjälpa Grekland att punktligt lämna in ansökningar om återtagande av Turkiet och att ordna transport av migranter från den plats där de gripits eller suttit i förvar till en av de tre avreseorter som man kommit överens om i det grekisk-turkiska protokollet.
X Grekland bör överväga att låta Turkiet utse en sambandsman som ska vara på plats i Grekland för att underlätta arbetet med ansökningar om återtagande.
X Grekland bör se till att migranter som Turkiet åtagit sig att återta faktiskt inställer sig (vid behov genom att ta dessa personer i förvar inför återtagande).
Frontex bör se till att det under gemensamma flygningar för återvändande görs regelbundna mellanlandningar i Grekland för att genomföra återvändandet.
X Med stöd av medlemsstaterna har Frontex sagt sig vara villigt att samordna och stödja alla gemensamma insatser för återvändande med mellanlandningar i Grekland. De grekiska myndigheterna måste regelbundet och punktligt informera Frontex om sina särskilda behov så att gemensamma insatser för återvändande kan planeras och
genomföras.
Förhållandena för personer som hålls i förvar inför återsändande måste förbättras med omedelbar verkan.
De grekiska myndigheterna håller på att utarbeta ett ramavtal för cateringverksamhet för 2016-2018 vid de slutna anläggningarna för vistelse före återsändande. På grundval av rättsliga bestämmelser som antogs den 29 januari 2016 har den grekiska polisen åtagit sig att tillhandahålla livsmedel tills detta avtal träder i kraft.
X Därutöver bör vissa slutna anläggningar för vistelse före återsändande, särskilt på öarna, vid behov renoveras och underhållas på rätt sätt så att migranterna kan erbjudas lämplig logi i enlighet med EU-normer.
Med stöd av medlemsstaterna bör Europeiska kommissionen ytterligare intensifiera sitt samarbete med tredjeländer för att underlätta återtagande av migranter som inte har rätt till internationellt skydd, bland annat genom riktad användning av förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika.
De gemensamma kommittéerna för
återtagande höll sammanträden med Turkiet och Pakistan den 19 januari respektive den 2 februari 2016. Kommissionen har besökt Afghanistan och kommer att besöka Nigeria för att diskutera återtagande.
FÖRBÄTTRAD GRÄNSFÖRVALTNING
De grekiska myndigheterna och Frontex bör snarast fastställa de operativa detaljerna för
utplacering av personal från Frontex vid Greklands norra gräns.
Frontex verksamhet vid Greklands norra gräns pågår och bör snabbt utvidgas.
X Grekland bör dock utse och fullborda tillsättandet av gruppledare och kontorslokaler för tjänstemännen från Frontex som ska vara fullt operativa på fältet.
Frontex kommer att stödja de grekiska
9
myndigheterna i arbetet med att kontrollera tredjelandsmedborgares identitet och huruvida de har registrerats i de relevanta databaserna.
Utöver inkallandet av den snabba gränsinsatsenheten Poseidon på öarna i Egeiska havet bör medlemsstaterna genast ställa nödvändig personal och utrustning till förfogande för att till fullo uppfylla de behov som identifierats av Grekland och Frontex.
De snabba gränsinsatserna på öarna i Egeiska havet inleddes den 28 december 2015. För närvarande deltar 775 gästande tjänstemän i insatsen (243 besättningsmedlemmar, 248 personer som arbetar med insamling av fingeravtryck, 53
preliminärundersökningsexperter, 30 experter på att upptäcka
dokumentförfalskning, 75 tolkar, 16 utfrågningsspecialister, 8 stödpersoner till Frontex, 31 gruppledare och 71 samordnare).
X Medlemsstaternas åtaganden uppgår till 83 % av den nödvändiga täckningen.
MOTTAGNINGSKAPACITET
Grekland måste snabbt slutföra byggandet av 7 000 platser för alla fem öar med
mottagningscentrum.
Dessa mottagningsplatser bör tillhandahållas även under tiden som byggarbetena
fortfarande pågår.
Grekland måste förbättra mottagningen av särskilt utsatta grupper, i synnerhet
ensamkommande barn.
Unicef, UNHCR och Rädda barnen har inlett ett pilotprojekt på Kos, Lesbos och Idomeni för att kunna ge minderåriga särskild omsorg.
Avsikten är att utvidga projektet till Samos och Leros.
Hälsoundersökningar planeras för alla mottagningscentrum som ett sista steg i registreringsförfarandet.
X Grekland bör inrätta särskilda utrymmen för inkvartering av minderåriga och andra utsatta grupper när de förflyttas från öarna.
Man måste hitta fler strukturella lösningar för att kunna
tillhandahålla livsmedel och tillfredsställa andra
grundläggande behov vid mottagningscentrumen.
De grekiska myndigheterna håller på att utarbeta ett ramavtal för cateringverksamhet för 2016–2018 vid mottagningscentrumen.
Grekland bör fortsätta att öka sin mottagningskapacitet i linje med sitt åtagande vid
sammanträdet med ledarna för länderna på västra Balkan.
Utöver de 7 181 platser som för närvarande finns tillgängliga vid tillfälliga och mer permanenta anläggningar på öarna i den östra delen av Egeiska havet har Grekland 10 447 mottagningsplatser på fastlandet. Därmed uppgår antalet befintliga mottagningsplatser i Grekland för närvarande till 17 628.
Vad beträffar de 10 447 platserna på fastlandet:
1 840 platser finns vid anläggningar för första mottagande.
1 190 platser finns vid mottagningscentrum för personer som ansöker om internationellt skydd.
5 707 platser finns vid anläggningarna för vistelse före återsändande.
10
110 platser finns vid en särskild öppen anläggning för migranter som självmant ska återvända.
1 600 platser finns vid tillfälliga
anläggningar vid gränsen mellan Grekland och f.d. jugoslaviska republiken
Makedonien.
Dessutom har UNHCR undertecknat ett genomförandeavtal med
frivilligorganisationen Praksis. 14 950 platser har tillgängliggjorts inom checksystemet.
Inom en nära framtid planerar man att öka mottagningskapaciteten enligt följande:
Enligt företrädare för det grekiska nationella försvaret kommer det från och med den 15 februari att finnas ytterligare 1 500 platser vid mottagningscentrumet i Diavata och 1 500 platser vid centrumet i Schistos. Kapaciteten kommer på sikt att öka till 4 000 platser vid båda dessa mottagningscentrum (totalt 8 000 platser).
Grekland har lämnat in en begäran om nödfinansiering för anskaffningen av 1 150 monteringsfärdiga hus vid dessa
mottagningscentrum. Bedömningen är långt framskriden och anskaffningen kan genomföras under den andra veckan i februari 2016. Till dess att dessa monteringsfärdiga hus har beställts och uppförts vid de nya mottagningscentrumen har de grekiska myndigheterna för avsikt att installera uppvärmda tält där.
X De grekiska myndigheterna bör ytterligare utöka sin mottagningskapacitet för att uppnå målet på totalt 30 000 platser för inkvartering av irreguljära migranter och personer som ansöker om internationellt skydd, inklusive personer som ska omplaceras, för att uppfylla sina åtaganden enligt uttalandet från ledarna på västra Balkan. Dessutom bör UNCHR fortsätta att ingå genomförandeavtal för att uppnå målet på 20 000 platser inom ramen för hyressystemet.
X Ett svar på kommissionär Avaramopoulos brev för att klargöra den nuvarande situationen (platser, kapacitet och beläggningsgrad) förväntas.
Medlemsstaterna bör utan dröjsmål besvara begäran om bistånd inom ramen för
unionens civilskyddsmekanism.
X Endast 9 medlemsstater har erbjudit bistånd inom ramen för unionens
civilskyddsmekanism.
