Europeiska unionens råd
Bryssel den 23 november 2015 (OR. en)
14438/15
LIMITE JAI 907
CFSP/PESC 806 COSI 157
COPS 361 ENFOPOL 367 COTER 153 SIRIS 86 FRONT 258 CATS 122 EDUC 308 NOT
från: EU:s samordnare för kampen mot terrorism
till: Delegationerna
Ärende: Rapport: Läget i fråga om genomförandet av uttalandet från Europeiska rådets medlemmar av den 12 februari 2015 om kampen mot terrorism Vid det extra mötet i rådet (rättsliga och inrikes frågor) den 20 november 2015 framhölls behovet av att påskynda genomförandet på alla de områden som omfattas av uttalandet från Europeiska rådets medlemmar om kampen mot terrorism den 12 februari 2015 (dok. 14406/15). Inför rådets möte den 4 december 2015 tar därför detta dokument upp alla de åtgärder som planerades i uttalandet i februari 2015 och utvärderar hur de har genomförts. Ett genomförande av rådets slutsatser av den 20 november 2015 kommer att förbättra genomförandet av uttalandet i februari 2015.
I dokumenten 9422/1/15 och 12318/15 som hade utarbetats av EU:s samordnare för kampen mot terrorism utvärderades läget i genomförandet i juni och oktober 2015. Dokument 12551/15, som hade utarbetats av ordförandeskapet och EU:s samordnare för kampen mot terrorism, godkändes av rådet i oktober 2015. I detta förslås fem prioriterade åtgärder fram till december 2015.
Diskussionerna i det extra mötet i rådet (rättsliga och inrikes frågor) den 20 november 2015 (dok.
14406/15) och ständiga kommittén för operativt samarbete i frågor som rör den inre säkerheten av den 16 november 2016 var inriktade på skjutvapen, förstärkta kontroller vid de yttre gränserna, informationsutbyte och finansiering av terrorism (dok: 14122/15).
PUBLIC
I. ATT SÄKERSTÄLLA ALLMÄNHETENS SÄKERHET 1. Passageraruppgifter
Efter antagandet av föredragandens betänkande i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor den 15 juli 2015 har fyra trepartsmöten och tre tekniska möten ägt rum. Det finns fortfarande stora åsiktsskillnader mellan rådet och Europaparlamentet, särskilt när det gäller inkluderandet av EU-interna flygningar, tillämpningsområdet (grov brottslighet som innehåller gränsöverskridande inslag ) och den tidsperiod under vilken passageraruppgifter kan lagras på ett omaskerat sätt. Överenskommelse saknas ännu om många andra frågor.
Föredragandens möjligheter att förhandla fram en överenskommelse med ordförandeskapet hindras av att hans betänkande inte stöddes av andra skuggföredragande än EPP:s skuggföredragande, och att stödet kom från en heterogen majoritet över partigränserna. Åtagandet i Europaparlamentet i resolutionen av den 11 februari 2015 att arbeta för ett antagande av direktivet om
passageraruppgifter senast i slutet av 2015 har hittills inte delats av skuggföredragandena (S&D, ALDE, De gröna, GUE/NGL) som röstade mot Kirkhopebetänkandet.
Så länge som det inte finns något EU-direktiv om passageraruppgifter har de medlemsstater som saknar nationell lagstiftning inte någon rättslig grund för att få uppgifter från lufttrafikföretag. Den 20 november 2015 upprepade rådet det skyndsamma behovet av att som en prioriterad åtgärd slutföra arbetet med ett EU-system för passageraruppgifter före utgången av 2015.
2. Informationsutbyte
– Europol: I november 2015 hade 14 medlemsstater anslutit sina terroristbekämpande myndigheter till nätapplikationen för säkert informationsutbyte (Siena), en viktig plattform för informationsutbyte som förvaltas av Europol. Detta betyder att hälften av medlemsstaterna
fortfarande inte är anslutna. Siena kommer att uppgraderas till nivån "confidential" 2016. Utbytet av uppgifter och underrättelser om terroristbrott är fortfarande lågt. Ett särskilt område för
terroristbekämpande myndigheter inrättades inom Siena i oktober 2015 som möjliggör direkt bilateral och multilateral kommunikation mellan terroristbekämpande myndigheter, med Europol och tredje parter med ett operativt samarbetsavtal.
Det har skett en kraftig ökning av användningen av Europols informationssystem (EIS) sedan december 2014. Den 13 november 2015 hade 1595 utländska terroriststridande registrerats i EIS av 14 medlemsstater, fem tredje parter och Interpol. Med tanke på att antalet befintliga utländska terroriststridande från EU är mycket större och att hälften av EU-medlemsstaterna fortfarande inte har använt EIS är det tydligt att systemet är ett pågående arbete.
Kontaktpunkten Travellers är ännu inte, både ur ett kvantitativt och ett kvalitativt perspektiv, ett verktyg som kan ge en ingående analys i förhållande till de inrapporterade operativa fallen runtom i EU. 50,45 % av alla bidrag kommer hittills från endast fem medlemsstater och ett associerat
tredjeland. 2081 bekräftade utländska terroriststridande har införts i kontaktpunkten Travellers.
Europol kommer att inrätta det europeiska centrumet mot terrorism i början av 2016 för att stärka informationsutbytet. Detta kommer bland annat att bilda en stabil ram för säkerhet och
konfidentialitet. En stabilare plattform för informationsutbyte och operativ samordning kommer att inrättas vid Europol som en del av centrumet för att knyta samman polismyndigheter som arbetar med terrorismbekämpning. I rådets slutsatser av den 20 november 2015 åtog sig medlemsstaterna att utstationera experter på terrorismbekämpning till det europeiska centrumet mot terrorism för att skapa en stödenhet för förstärkta gränsöverskridande utredningar, och angav att Eurojust också bör involveras. Eftersom Europol aktivt stöder pågående utredningar i samband med bekämpning av terrorism i flera medlemsstater och har fått i uppdrag av rådet att inrätta IRU och centrumet kommer det att vara viktigt att öka Europols resurser i enlighet med detta för att uppnå hållbarhet.
– Eurojust: Det operativa samarbetet och informationsutbytet har vuxit avsevärt i omfång. Men detta återspeglar fortfarande inte omfattningen av pågående utredningar och åtal. Det operativa samarbetet i terroristärenden som hänskjutits till Eurojust för bistånd har mer än fördubblats (13 ärenden under 2014, 29 hittills under 2015), ärenden i samband med utländska terroriststridande ökade från tre till 14). Tio samordningsmöten i terroristärenden har anordnats 2015, av vilka fyra hade samband med utländska terroriststridande. I november 2015 samordnade Eurojust en gemensam insats i sex länder i ett ärende som gällde en radikal terroristgrupp, som ledde till 13 gripanden. Den information om lagföring och fällande domar för terroristbrott som delas med Eurojust har mer än fördubblats sedan 2014. Hittills har under 2015 109 ärenden inletts vid Eurojust i samband med informationsutbyte om terroristbrott - 17 om domstolsavgöranden och 92 om
pågående åtal.
Detta är trefaldig ökning jämfört med antalet år 2014. Inom ramen för Eurojust verkar också flera relevanta nät, t.ex. nätet för nationella kontaktpersoner för frågor som rör terrorism och det rådgivande forumet med riksåklagare och direktörer för åklagarmyndigheter, specialiserade åklagare för it-brottslighet, osv. Associeringen med Europols kontaktpunkt Travellers har möjliggjort ett bättre informationsutbyte.
– Uppdateringen av rambeslutet om bekämpande av terrorism: EU undertecknade
Europarådets konvention om förebyggande av terrorism och dess tilläggsprotokoll om utländska terroriststridande i Riga den 22 oktober 2015. Kommissionen planerar att lägga fram ett förslag till uppdatering av rambeslutet före utgången av 2015.
3. Kontroller vid de yttre gränserna
– Införande av uppgifter i och användning av SIS II
Även om antalet registreringar i SIS II - inbegripet utländska terroriststridande - har ökat är
användningen av SIS II för utländska terroriststridande fortfarande otillfredsställande. Resultaten av ett frågeformulär som nyligen skickats ut om användningen av SIS II och Interpols databaser i EU:s medlemsstater och medlemsstaterna i Schengen för terrorismbekämpning (dok. 13059/15) visar att antalet registreringar i SIS i enlighet med artikel 36.2 och 36.3 har ökat betydligt jämfört med föregående år. Användningen av detta system varierar emellertid kraftigt mellan EU:s
medlemsstater. Det finns en skillnad mellan det faktiska hotet mot vissa EU-medlemsstater och antalet registreringar som införts. Antalet registeringar i enlighet med artikel 36.3 är i allmänhet väldigt lågt och flera medlemsstater har inte utnyttjat detta alternativ överhuvudtaget. Statistiken från de flesta av medlemsstaterna bringade ingen klarhet i huruvida antalet registreringar i enlighet med artikel 36.2 eller 36.3 hade samband med utländska terroriststridande eller inte.
Den nya möjligheten till omedelbar rapportering i enlighet med artikel 36.2 och 36.3 som infördes i februari 2015 innebär att medlemsstaterna omedelbart kan rapportera en loggningsnotering om en upptäckt utländsk terroriststridande till den medlemsstat som hade infört registreringen i SIS.
Ungefär hälften av medlemsstaterna har utnyttjat detta. Praxis när det gäller användning av omedelbar rapportering varierar kraftigt mellan medlemsstaterna. Det skulle vara värdefullt att ytterligare diskutera hur detta nya verktyg bäst kan användas.
I enlighet med rådets begäran kommer SIS/Sirene-gruppen att genomföra en erfarenhetsåterföring
Att Europol inte har automatiserad och systematisk tillgång till SIS II är en svaghet. Europol har endast tillgång när det gäller manuella kontroller i enskilda fall. Detta innebär att det inte sker någon systematisk samkörning av SIS II och Europols databaser. Den 20 november 2014 uppmanade rådet kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag för att ändra på detta.
– Användning av Interpols databaser:
Det finns få statistiska uppgifter om EU:s medlemsstaters användning av Interpols databaser.
Kommissionen presenterade nyligen en enkät om medlemsstaternas användning av Interpols system för meddelanden och registreringar (CM 4177/15) med syfte att analysera EU:s medlemsstaters nuvarande användning av Interpols meddelanden och registreringar särskilt s.k. red notices, samt aspekter av uppgiftsskydd och eventuellt missbruk eller eventuell felaktig användning av systemet för politiska syften.
För att kunna utföra mer systematiska kontroller krävs elektroniska förbindelser mellan gränskontrollstationer och Interpols databaser. Minst 10 % av EU:s medlemsstater och av
Schengenpartnerna har fortfarande inte någon elektronisk förbindelse till alla yttre gränsövergångar (luft-, land- och sjögränser). Automatisk sökning på resehandlingar är också nödvändigt för att öka kontroller utan att det får negativa konsekvenser för reseflödena. 7 av 26 av de medlemsstater och Schengenpartner som svarade på enkäten använder inte sig av automatiska sökningar. 6 av 26 håller fortfarande på att uppdatera Interpols databas över stulna och förkomna resehandlingar. Detta visar att tekniken i ett betydande antal medlemsstater fortfarande behöver förbättras. Rådets slutsatser av den 20 november 2015 kräver att medlemsstaterna förbättrar sin konnektivitet med kommissionens stöd.
– Genomförande av de gemensamma riskindikatorerna
Målet med de gemensamma riskindikatorerna som färdigställdes i juni 2015, är att se till att kontrollerna av de relevanta databaserna sker oftare och är mer systematiska, även för EU- medborgare och EU-invånare, i linje med den uppdaterade handboken för Schengengränserna.
Effekterna av genomförandet av de gemensamma riksindikatorerna varierar mycket mellan medlemsstater och Schengenpartner. Medlemsstaterna har införlivat de gemensamma
riskindikatorerna i sina nationella system och utför fler kontroller av databaser än förra året. Dock varierar antalet kontroller av de relevanta databaserna när det gäller personer som åtnjuter rätten till fri rörlighet mycket mellan EU:s medlemsstater: till exempel 1,5 %, 25 % eller 34 %, och, å andra sidan, 100 % i Schweiz.
Med tanke på dessa skillnader är samordnat genomförande med hjälp av Frontex än mer brådskande och viktigt. Frontex har dock ännu inte mottagit de färdiga riskindikatorerna och har ännu inte tagits med i arbetsgruppen Dumas för att arbeta med riskindikatorerna och deras operationalisering. Detta kan inbegripa att testa de färdiga riskindikatorerna i utvalda gemensamma insatser, enas om en mekanism för uppföljning och anta operativa riktlinjer och planer. Pilotprojekt kan följas av ett bredare införande och utbildning. Vägen framåt när det gäller samordnat genomförande av
riskindikatorerna med Frontex kommer att diskuteras i ständiga kommittén för inre säkerhet den 24 november 2015 utifrån förslag från Frontex, och genomförandet bör prioriteras. Detta kan kräva ytterligare resurser och uppdatering av Frontex arbetsplan.
– Samarbete mellan Frontex och Europol
Det är mycket viktigt att Europol och Frontex har ett nära samarbete och att överenskommelsen om att utbyta personuppgifter dem emellan (operativt samarbetsavtal) ingås utan dröjsmål, enligt rådets begäran. Med denna utgångspunkt kommer utbyte av uppgifter att vara möjligt från och med januari 2016.
Frontex har inte tillgång till Eurodac eller till SIS II-databasen, varken för att utföra riskanalyser och upptäcka misstänkta resor eller för att föra in uppgifter. Frontex kommer även att behöva tillgång till databasen för smarta gränser i framtiden. Samtidigt kommer det att vara viktigt att maximera de möjligheter som de nya "hot spots" innebär, framför allt EU:s regionala insatsstyrka i Catania som gör det möjligt för Frontex och Europols tjänstemän att samarbeta på plats och utnyttja kontroller och utfrågning av migranter på bästa sätt. Eurojusts koppling till "hot spots"-strategin är viktig. En mekanism har inrättats. Det är viktigt att uppgifter som erhållits av Frontex kan delas med Europol samt berörda nationella myndigheter i medlemsstaterna.
Gränskontrollerna vid EU:s yttre gränser mot västra Balkan måste förstärkas, enligt rådets begäran.
Förstärkningen bör inbegripa omfattande kontroller av bagage och fordon samt övervakning av den s.k. gröna gränsen, med tanke på smugglingsrutterna, inklusive för smuggling av skjutvapen och sprängämnen. Frontex har stärkt sin medverkan i Empact-projektet om olaglig handel med skjutvapen vid EU:s yttre gränser.
Enligt rådets begäran bör Frontex bidrag i kampen mot gränsöverskridande brottslighet och
terrorism vid EU:s yttre gränser uttryckligen nämnas i den uppdaterade Frontexförordningen för att skapa en stadigare rättslig grund för informationsutbyte mellan Frontex och Europol och Frontex och medlemsstaterna, förtydliga Frontex roll samt göra det möjligt för Frontex att få tillgång till SIS II och Eurodac och motta och använda personuppgifter från tredjeländer avseende brottslighet och terrorism.
4. Skjutvapen
Rådet antog slutsatser om stärkande av användningen av medlen för att bekämpa olaglig handel med skjutvapen (12892/15) den 8 oktober 2015 och uppmanade alla berörda aktörer,
medlemsstaterna, kommissionen, Europol och Interpol att vidta nödvändiga åtgärder för att
genomföra de åtgärder som anges i dessa slutsatser. Genomförandeförordningen om gemensamma standarder för obrukbargörande av skjutvapen antogs den 18 september 2015 för att säkerställa att skjutvapen som gjorts obrukbara aldrig kan användas på nytt.
Kommissionen lade fram sitt förslag till översyn av direktiv 91/477 av den 18 juni 1991 den 18 november 2015. Målet med översynen kommer att vara att minska den rättsosäkerhet som beror på nationella skillnader och på så sätt förenkla den nationella polisens och de utredande
myndigheternas arbete. Den bör stärka lagstiftningen om skjutvapen, till exempel för att förbättra informationsutbytet rörande skjutvapen, förbättra deras spårbarhet, standardisera märkningen och beakta den olagliga handeln via internet och Darknet.
Operativt samarbete när det gäller att ta itu med skjutvapen genom Europol inom ramen för EU:s policycykel avseende organiserad och grov internationell brottslighet, särskilt inom den operativa handlingsplanen för skjutvapen, är viktigt och bör ökas i enlighet med rådets begäran.
5. Säkerhetstjänster
I februari bad stats- och regeringscheferna medlemsstaternas säkerhetstjänster att fördjupa sitt samarbete. Gruppen för kamp mot terrorism har intensifierat sitt arbete under de senaste månader, särskilt när det gäller utländska terroriststridande, och inlett en diskussion om hur man ska
interagera närmare med EU utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 i EU-fördraget.
Utmaningen förblir att hitta sätt att skapa en miljö för utbyte av information inom EU som gör det möjligt att dela fler uppgifter. Det är viktigt för EU:s beslutsfattare att förstå de utmaningar som säkerhetstjänsterna står inför och se till att detta avspeglas i beslutsfattandet. Gruppen för kamp mot terrorism höll ett extra möte den 18 november 2015 efter attentaten i Paris. Resultaten rapporterades till RIF-rådet den 20 november. Säkerhetstjänsterna beslutade att ytterligare öka sitt samarbete.
6. Bekämpande av finansieringen av terrorism
Förutom det fjärde direktivet om bekämpning av penningtvätt som antogs den 20 maj 2015 uppmanade rådet den 20 november 2015 kommissionen att lägga fram förslag om ett antal utmaningar som rör finansieringen av terrorism.
EU och USA:s program för att spåra finansiering av terrorism har genererat mer än 14 500 ledtrådar i form av underrättelser sedan det trädde i kraft 2010. 7 514 ledtrådar i form av underrättelser genererades under 2015, av vilka 2 756 särskilt rörde utländska terroriststridande.
7. Direktivet om nät- och informationssäkerhet
Direktivet om nät- och informationssäkerhet som lades fram av kommissionen 2013 och som just nu slutförhandlas av Europaparlamentet och rådet syftar till att inrätta de mekanismer som krävs på nationell nivå och på EU-nivå för att förbättra säkerhetsnivåerna och ta itu med it-hot. Målet är att skapa en trygg och pålitlig digital miljö i hela EU. Detta bör inbegripa att förbättra
medlemsstaternas nationella cybersäkerhetskapacitet, förbättra samarbetet mellan medlemsstater och mellan den offentliga och privata sektorn och kräva att företag inom kritiska sektorer såsom energi, transport, bankväsendet och hälsosektorn samt viktiga internettjänster antar rutiner för riskhantering och rapporterar större tillbud till de nationella myndigheterna.
Det femte informella trepartsmötet ägde rum den 17 november 2015, och med tanke på att en hög gemensam nivå för it-säkerheten är nödvändig för att möta dagens utmaningar, bör medlagstiftarna sträva efter att avsluta ärendet före årets slut.
EU:s strategi för it-säkerhet innehöll också ett antal åtgärder för att främja en inre marknad för it- säkerhetsprodukter, främjande av investeringar i forskning och utveckling samt innovation. Att utveckla en digital inre marknad är också huvudmålet för kommissionens digitala agenda, där en pelare handlar om att stärka förtroende och säkerhet online, som är grundläggande för att den europeiska ekonomin ska kunna växa och en stark digital affärssektor ska kunna utvecklas.
Kommissionen håller för närvarande på att inrätta ett avtal om ett offentlig-privat partnerskap om it- säkerhet som kommer att baseras på åtgärd 25 i Horisont 2020. För detta ändamål kommer ett offentligt samråd att inledas i slutet av november 2015 för att ta emot synpunkter om prioriteringar och kompletterande åtgärder. Resultaten väntas i februari 2016.
I den europeiska säkerhetsagendan, som kommissionen lade fram den 28 april 2015, prioriterades it-brottslighet tillsammans med terrorism och organiserad brottslighet, med tanke på den starka gränsöverskridande dimensionen och på att detta är ett område där EU-insatser verkligen kan göra skillnad. I agendan framhävs betydelsen av ett fullständigt genomförande av befintlig EU-
lagstiftning, av samarbete med den privata sektorn samt av det arbete som utförs av Europeiska it- brottscentrumet vid Europol och av Eurojust. Man kommer att behöva se över hinder för
brottsutredningar, framför allt frågor om domstolars behörighet och regler om tillgång till e-
bevisning och information, lagring av uppgifter, snabbare förfarande för ömsesidig rättslig hjälp vid utredningar av it-brottslighet, samarbete med privata sektorn, genomförande av befintliga strategier avseende it-säkerhet och EU-lagstiftning avseende it-angrepp, insatser för förstärkt it-
kapacitetsuppbyggnad inom ramen för externa biståndsinstrument, och också se över lagstiftningen för att bekämpa bedrägeri och förfalskning som rör andra betalningsmedel än kontanter. En
workshop genomfördes på Eurojust i oktober 2015 om översynen av avtalet om ömsesidig rättslig hjälp mellan EU och Förenta staterna, där frågor som rör e-bevisning diskuterades. E-bevisning var också ämnet för en konferens som organiserades av det luxemburgska ordförandeskapet i oktober 2015 och diskuterades i samordningskommittén på området för polissamarbete och straffrättsligt samarbete i november 2015 på grundval av ett dokument från ordförandeskapet. Det kommer också att diskuteras av justitieministrarna vid decembermötet i rådet (RIF).
II. FÖREBYGGA RADIKALISERING OCH VÄRNA OM VÄRDEN
1. Internet
Under de senaste månaderna har EU i hög grad intensifierat sitt arbete när det gäller internet.
Europols enhet för anmälan av innehåll på internet (IRU) inrättades i juli och har redan bidragit till 511 fall av avlägsnande av innehåll som rör terrorism (med en framgångsfaktor på mer än 90 %).
Den rådgivande gruppen för strategisk kommunikation om Syrien (SSCAT) har redan tillhandahållit rådgivning och stöd till över hälften av EU:s medlemsstater. EU:s nätverk för kunskapsspridning om radikalisering (RAN) har omvandlats till ett kompetenscentrum med en budget på 25 miljoner euro. Kommissionen kommer att inleda ett offentlig-privat partnerskap med internetföretag den 3 december (Forumet) för att undersöka hur effektiviteten kan ökas i fråga om övervakning och avlägsnande av innehåll som rör terrorism från internet, skapande av innehåll (motbudskap) och åtkomst till innehåll.
För att det första mötet i forumet ska bli framgångsrikt är det avgörande att fastställa konkreta mål som EU kan begära att internetföretag ska uppnå (t.ex. åtagande att avsätta mer personal för övervakning/avlägsnande av innehåll som rör terrorism, fri reklam för att sprida motbudskap vid toppar av Daish propaganda, ett ekonomiskt bidrag till att inrätta en fond till stöd för trovärdiga röster i civilsamhället osv).
På grundval av ytterligare arbete om e-bevisning i EU-sammanhang, kan forumet i ett senare skede tänkas vilja gripa sig an detta tema. Att säkerställa snabb och direkt tillgång till digital bevisning från företagen på frivillig basis, där den rättsliga ramen medger det är avgörande för att säkra mer fällande domar för utländska terroriststridande (se dok. 13689/15). Frivilligt samarbete med internetföretagen är avgörande för att EU:s medlemsstater ska kunna utreda och lagföra i samband med terrorismbekämpning och samarbete är fortfarande svårt.
EU:s medlemsstater uppmanas att bidra med fler nationella experter till Europols enhet för anmälan av innehåll på internet. Informationsutbyte mellan Europol och den privata sektorn är avgörande för säkerhetsändamål. I enlighet med rådets anmodan av den 20 november bör trepartsmötets parter se till att den slutliga överenskomna texten stämmer överens med de politiska förväntningarna på Europol efter Paris, i synnerhet när det gäller mandatet och målen för EU:s
terrorismbekämpningscentrum, inbegripet Europols enhet för anmälan av innehåll på internet.
Det pågående kommissionsfinansierade 18-månaders pilotprojektet "den rådgivande gruppen för strategisk kommunikation om Syrien" (SSCAT) kommer att avslutas i mitten av 2016. Tack vare dess framgångsrika genomförande och fortsatt efterfrågan från både medlemsstaterna och
institutionerna har kommissionen åtagit sig ett uppföljningsprojekt som börjar i juli 2016. Detta nya projekt kommer också i fortsättningen att utgöra ett stöd för medlemsstaterna vid hanteringen av utmaningar på kommunikationsområdet som hör samman med fenomenet med utländska stridande, men också i förhållande till alla andra utmaningar som följer av radikalisering och extremism.
Genom projektet kommer medlemstater som vill utveckla strategisk kapacitet för kommunikation att få bättre service. De som redan håller på eller är på väg att genomföra nationella kampanjer (på nationell, regional och/eller lokal nivå) kommer att bistås och EU-institutionerna erbjudas
skräddarsydda tjänster. Projektets avgörande nätverksaspekt har visat sig vara särskilt framgångsrik och kommer att fortsätta att stärkas och förbättras och projektet kommer att sträva efter att utbyta idéer, erfarenheter, bästa praxis och i förekommande fall identifiera möjligheter för
medlemsstaterna att leda gränsöverskridande initiativ på detta område.
2. Tolerans, icke-diskriminering, grundläggande friheter:
Det årliga seminariet om de grundläggande rättigheterna 2015 "Tolerans och respekt: förebyggande och bekämpning av antisemitiskt och antimuslimskt hat i Europa", som anordnades av
kommissionens förste vice ordförande Frans Timmermans ägde rum den 1–2 oktober 2015. Det är nu viktigt att följa upp konferensen med särskilda projekt. Vice ordförande Frans Timmermans meddelade att han skulle utse två samordnare: en för antisemitism och en för islamofobi.
I oktober anordnade kommissionär Věra Jourová och det luxemburgska ordförandeskapet, med stöd av EU:s samordnare för kampen mot terrorism, en konferens om ”straffrättsliga åtgärder som reaktion på radikalisering”, där Eurojust också deltog aktivt. Rådets slutsatser håller på att slutföras.
Det är viktigt att investera i utvecklingen av program för rehabilitering av utländska
terroriststridande inom och utanför fängelser. Som en uppföljning av konferensen antog rådet (rättsliga och inrikes frågor) den 20 november 2015 slutsatser om att förstärka de straffrättsliga åtgärderna mot radikalisering som leder till terrorism och våldsam extremism, där man bland annat fastställer god praxis, mobiliserar ett antal relevanta EU-organ för utbyte av erfarenheter och uppmanar kommissionen att stödja medlemsstaterna att utveckla rehabiliteringsprogram genom expertråd från RAN-nätverkets kompetenscentrum och finansiering.
Några veckor efter attackerna i Paris och Köpenhamn, kallade Frankrike och kommissionen till ett extra möte mellan utbildningsministrarna i Paris den 17 mars. En särskild förklaring om främjande av medborgarskap och av de gemensamma värdena frihet, tolerans och icke-diskriminering genom utbildning antogs. Kommissionen kommer snart att lägga fram konkreta åtgärder för att stödja medlemsstater som genomför den. Flaggskeppsprojekt samt riktade ansökningsomgångar inom programmet Erasmus + (14 miljarder euro fram till 2020) kommer att planeras. Målen i
Parisförklaringen har prioriterats för finansiering från Erasmus + redan 2016. Projekt som har en inverkan på utbildning, idrott, ungdom och kultur på gräsrotsnivå kommer att läggas fram.
Dessutom skulle potentialen för plattformen för e-vänskolekontakter (ett digitalt nätverk för 300 000 lärare över hela Europa) kunna utvidgas till att omfatta skolor från tredjeländer. Det är viktigt att kommissionen lägger fram ambitiösa initiativ, även om denna fråga inte ingår i arbetsprogrammet för 2016.
Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter kommer att, i samarbete med det
österrikiska federala inrikesministeriet och med deltagande av EU:s samordnare för kampen mot terrorism, anordna workshoppen: ”Mot en EU-kommunikationsstrategi som främjar respekt, icke- diskriminering, grundläggande rättigheter, friheter och solidaritet i hela EU", den 14 – 15 december 2015. Syftet är att ta fram en verktygslåda för kommunikationsstrategier för att främja respekt, icke- diskriminering, grundläggande rättigheter, friheter och solidaritet, inklusive budskap som på ett positivt sätt förmedlar värden som stadfästs i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna.
III. SAMARBETET MED VÅRA INTERNATIONELLA PARTNER
Ytterst är Daish resultatet av två saker: politiska tillkortakommanden i Irak och konflikten i Syrien mellan regimen och oppositionen. Hanteringen av gruppen i dess kärnområden i Syrien och Irak kommer att kräva ett fullständigt engagemang av styrkor som kommer att erkännas som befriare:
Sunnimuslimska araber. Huruvida man lyckas mobilisera tillräckligt många sådana styrkor för att uppnå resultat på fältet beror på den politiska utvecklingen i Irak och Syrien. I Irak bör EU därför stödja premiärminister Haydar al-Abadi i hans försök att åstadkomma politiska reformer som överbryggar sekteristisk splittring. När det gäller Syrien innebär detta ett fortsatt starkt stöd för FN och Staffan de Misturas ansträngningar för att förhandla fram en lösning som innefattar regionala myndigheter samt undersöka ett ökat stöd till oppositionen i de befriade områdena.
I februari 2015 beslutade utrikesrådet att prioritera engagemanget i kampen mot terrorismen i Mellanöstern och Nordafrika, på Balkan och i Turkiet, områden som samtliga har destabiliserats i och med att Daish vunnit mark. Slutsatserna låg i linje med EU:s strategier avseende utländska stridande och EU:s regionala strategi för Syrien och Irak och mot hotet från Isil/Daish.
Utrikestjänsten och kommissionen har med stöd av EU:s samordnare för kampen mot terrorism inlett genomförandet av utrikesrådets slutsatser: Experter på säkerhetsfrågor/terrorismbekämpning har utstationerats i Marocko, Tunisien, Nigeria, Jordanien, Irak, Saudiarabien och Turkiet. Experter på terrorismbekämpning kommer inom kort att utstationeras i Egypten och Algeriet. Workshoppar med experter har anordnats i Libanon och Turkiet för att identifiera vilka behov dessa länder har i fråga om terrorismbekämpning. Den första förstärkta dialogen om säkerhet och
terrorismbekämpning har ägt rum i Tunisien. Ett flertal finansieringsprogram (regionala, tematiska, bilaterala) har genomförts för att förstärka kapaciteten för terrorismbekämpning i länderna i
Mellanöstern och Nordafrika. Konkreta projekt har inletts nyligen (t.ex. 23 miljoner euro för reform av säkerhetssektorn i Tunisien, 3,5 miljoner euro i stöd till den nationella säkerhetsrådgivarens kansli i Irak, 5 miljoner euro till förstärkning av kapaciteten för brottsbekämpning och rättskipning i brottmål för att bemöta hotet med utländska stridande, två projekt (5 miljoner euro respektive 1,675 miljoner euro) för förstärkta förebyggande åtgärder mot radikalisering i Maghreb och Sahel), andra projekt befinner sig i slutskedet av förberedelserna (t.ex. 3,3 miljoner euro för att inrätta en
arbetsgrupp för strategisk kommunikation, 2,5 miljoner euro för ett partnerskap för utbildning avseende terrorismbekämpning som genomförs av Cepol, terrorismbekämpning i Mellanöstern och Nordafrika 14 miljoner euro, projekt för att förebygga radikalisering i Jordanien (9 miljoner euro) och Libanon (2,5 miljoner euro), Euromed Police IV, luftfartsskydd i Mellanöstern och Nordafrika samt övriga Afrika 7 miljoner euro, samhällsengagemang i Tunisien 2 miljoner euro).
Ett omfattande stödpaket för terrorismbekämpning till Tunisien håller på att utarbetas och kommer att diskuteras i kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik den 26 november 2015. Det tredje Euromedmötet om utländska terroriststridande har hållits i Bagdad. I september undertecknade den höga representanten ett samförståndsavtal med Islamiska samarbetsorganisationen vilket omfattar ett åtagande om närmare samarbete avseende terrorismbekämpning och våldsbejakande extremism.
I slutet av november kommer EU att ta upp samma frågor vid ett möte med Arabförbundet. En arbetsgrupp för terrorismbekämpning håller på att inrättas och man håller på att identifiera åtgärder för närmare samarbete om terrorismbekämpning.
Utrikestjänsten kommer tillsammans med kommissionen och EU:s samordnare för kampen mot terrorism att intensifiera sina insatser tillsammans med länderna i Mellanöstern och Nordafrika, Turkiet och västra Balkan, med utgångspunkt i de framsteg vi har gjort de senaste 10 månaderna.
Det kommer att vara viktigt att mobilisera ytterligare resurser för att erbjuda omfattande stödpaket för terrorismbekämpning på samma sätt som för Tunisien. Terrorismbekämpning och motverkande av våldsbejakande extremism bör spela en viktig roll i kommande programplanering för stöd 2016.
EU kommer framför allt att göra följande:
– Eftersträva en överenskommelse om en gemensam terrorismbekämpningsplan tillsammans med Libanons regering (utrikestjänstens biträdande generalsekreterare som en av flera ordförande och EU:s samordnare för kampen mot terrorism kommer att delta i det politiska dialogmötet om terrorismbekämpning för att slutföra planen den 17–18 december) som sedan måste genomföras genom kapacitetsuppbyggnadsprojekt och annat samarbete avseende terrorismbekämpning.
– Sträva efter att utarbeta en gemensam handlingsplan för terrorismbekämpning tillsammans med Jordanien, som ska diskuteras vid en workshop om terrorismbekämpning i Amman den 15–16 december, som sedan ska genomföras med hjälp av stödåtgärder.
– Snabbt genomföra listan med gemensamma åtgärder som man enats om med Tunisiens regering, med fokus på att stärka det strategiska förhållningssättet till terrorismbekämpning, motverkande av våldsbejakande extremism, gränssäkerhet och reform av säkerhetssektorn.
– Skynda på igångsättandet av luftfartsskyddprojektet om 7 miljoner euro (instrumentet som bidrar till stabilitet och fred – på lång sikt), för att förbättra åtgärderna för luftfartsskydd i Mellanöstern, Nordafrika och övriga Afrika, med primärt fokus på Egypten och Turkiet (med tanke på att båda länderna är populära turistmål för européer) under början av 2016. EU kommer också att undersöka möjligheterna att utarbeta ett bredare program för stöd till kapacitetsuppbyggnad tillsammans med Egyptens regering.
– Uppmana Turkiets regering att föra en dialog med EU om EU:s förslag om ökat engagemang avseende utländska terroriststridandes resor, finansiering av terrorism och motverkande av våldsbejakande terrorism. EU kommer att föra en politisk dialog om terrorismbekämpning med Turkiet under första kvartalet 2016 för att slutföra en gemensam handlingsplan.
– I januari kommer EU:s samordnare för kampen mot terrorism/utrikestjänsten att besöka Marocko och Algeriet (workshop om terrorismbekämpning) för att utveckla tankar om att förstärka samarbetet om terrorismbekämpning.
– Genomförandet av strategin för Syrien och Irak och mot hotet från Isil/Daish kommer också att prioriteras.
– Stödja ytterligare projekt inom initiativet för terrorismbekämpning på västra Balkan under ledning av Slovenien (föranslutningsinstrumentet), särskilt i fråga om motverkande av våldsbejakande extremism (framför allt om hur man hanterar återvändande utländska
terroriststridande). EU bör också samarbeta med staterna på västra Balkan för att minska den olagliga vapenhandeln i regionen. Detta kan uppnås genom särskilda vapenamnestier och strängare tillämpning av nationell lagstiftning.
– Ett antal länder i Mellanöstern och Nordafrika samt Turkiet har uttryckt intresse för ökad delaktighet i RAN-nätverkets kompetenscentrum. EU bör uppmuntra utbyten mellan RAN- nätverket, Mellanöstern och Nordafrika, västra Balkan och Turkiet så snart som möjligt, med utgångspunkt i de framsteg som nåddes i september då toppmötet om motverkande av
våldsbejakande extremism enades om att anta bästa praxis som grundas på EU-
medlemsstaternas erfarenheter. Många av dessa rekommendationer kommer sannolikt att ingå i FN:s generalsekreterares handlingsplan för att motverka våldsbejakande extremism.
– EU:s organ Europol, Eurojust och Cepol har inlett utökat samarbete med länderna i Mellanöstern och Nordafrika, västra Balkan och Turkiet om bekämpning av terrorism.
Samarbetet behöver intensifieras ytterligare och budgetmedel bör anslås, efter behov. I samråd med kommissionens avdelningar, utrikestjänsten och berörda EU-organ lade EU:s samordnare för kampen mot terrorism i november 2015 fram ett underlag för ständiga
kommittén för operativt samarbete i frågor som rör den inre säkerheten om hur detta kan ske, inklusive frågorna om tjänstemän och åklagare/domare som sambandspersoner.
– EU kommer att fortsätta att använda sig av sitt medlemskap i det globala forumet för terrorismbekämpning, G7-ländernas Rom-Lyon-grupp och koalitionen mot Isil, för att ge underlag till diskussioner och beslutsfattande, utforma politiken, bidra till att främja samordning och hjälpa till med bedömning av ytterligare behov, däribland tredjeländers behov av kapacitetsuppbyggnad. Rent konkret pågår för närvarande ett arbete tillsammans med den turkiska medordföranden i arbetsgruppen för Afrikas horn inom det globala forumet för terrorismbekämpning, för att beakta ungdomsaspekten vid vårmötet i arbetsgruppen för Afrikas horn. Det är EU:s avsikt att aktivt bidra till arbetet i samband med USA:s
"livscykelinitiativ", den nya, USA-ledda clearing house-mekanismen och kartläggningen av pågående stöd, som görs av den nederländska ordföranden i det globala forumet för
terrorismbekämpning. EU kommer dessutom att noggrant studera FN:s generalsekreterares kommande allmänna handlingsplan för förebyggande av våldsbejakande extremism och identifiera hur man kan se till att den genomförs snabbt. Utrikestjänsten har kontakt med partner för att under det kommande året främja arbetet med att bekämpa finansiering av terrorism och ta itu med problemet med utländska terroriststridande.
– Slutligen bör EU intensifiera sina insatser för att Europa ska uppfattas mer positivt i den intilliggande arabvärlden, utifrån expertkunskaperna inom den rådgivande gruppen för strategisk kommunikation om Syrien (SSCAT). Det är viktigt med adekvat finansiering. Att utnämna en arabisktalande kommunikationsrådgivare med bas i Mellanöstern och Nordafrika skulle vara ett viktigt steg för att bättre nå ut i större medier och bistå delegationerna. Även ungdomsinitiativ är viktiga, t.ex. att utreda frågan om att inrätta ett virtuellt utbytesprogram med länderna i Mellanöstern och Nordafrika, i likhet med president Obamas virtuella utbytesprogram Stevens.
