Vad är högerpopulism?: En jämförande idéanalys mellan Sverigedemokraterna, Dansk Folkeparti och Fremskrittspartiet

(1)

Examensarbete

Vad är högerpopulism?

- En jämförande idéanalys mellan Sverigedemokraterna, Dansk Folkeparti och Fremskrittspartiet

Författare: Fanny Fransson Handledare: Emil Uddhammar Termin: HT14 Ämne: Kandidatuppsats Nivå: C-nivå Kurskod: 1SK300

(2)

Abstract

In this paper I propose a definition on what right-wing populism is, by comparing three right-wing populist parties; the Swedish Democrats in Sweden, the Danish Folks Party in Denmark and the Progress Party in Norway. This is also my question formulation. I have used the idea analysis to straighten out the concept of right-wing populism. The purpose of this paper is to make a definition of the concept of right-wing populism, since one seldom speaks of what right-wing populism is but rather only uses it with parties who want to decrease immigration. However is it much more to a right-wing populist party than just the immigration question.

I begin by discussing the previous research about populism and right-wing populism to see what conclusions previous researchers have made. The analysis is divided into three parts; one section for every party. Each analysis starts with a brief history about the party and then continues with the three areas I have chosen; how they look upon democracy, the ”people” and the immigrant-

question. In my conclusion I compare the three parties with each other and find a definition of right- wing populism. My proposed definition is that a right-wing populist party advocates more direct democracy, want to preserve the culture in its country without involvement of other cultures and wants to decrease the immigration to the country.

Keywords

Högerpopulism, populism, Sverigedemokraterna, Dansk Folkeparti, Fremskrittspartiet, idéanalys

(3)

Innehållsförteckning

Introduktion ... 5

Uppsatsen syfte ... 5

Problemformulering ... 6

Metod ... 6

Material ... 7

Tidigare forskning ... 8

Populism ... 8

Högerpopulism ... 10

Analytiskt ramverk ... 14

Analys ... 15

Sverigedemokraterna ... 15

Partiets bakgrund ... Fehler! Textmarke nicht definiert. Partiets demokratisyn ... 16

Synen på ”folket” ... 17

Synen på invandring ... 18

Dansk Folkeparti ... 19

Partiets bakgrund ... 19

Partiets demokratisyn ... 21

Synen på invandring ... 23

Fremskrittspartiet ... 24

Partiets bakgrund ... 24

Partiets demokratisyn ... 25

(4)

Synen på invandring ... 27

Slutsats ... 29

Jämförelse mellan partierna ... 29

En definition av högerpopulism ... 31

Referenser ... 33

(5)

Introduktion

Högerpopulism är ett ord som hörs allt oftare. Man talar bland annat om att högerpopulistiska partier de senaste åren börjat vinna allt mer inflytande runt om i Europa. Europaparlamentsvalet 2014 visade bland annat på det då flera högerpopulistiska partier vann mycket inflytande i valet.

Vad innebär detta egentligen? Ordet högerpopulism används ofta när man talar om en viss typ av partier med åsikter om en minskad invandring. Dock är det sällan man definierar vad

högerpopulism verkligen innebär och betyder; ofta är det just bara åsikten om invandringen som kommer fram. Är det bara invandringsfrågan om avgör om ett parti är högerpopulistiskt eller inte?

Frågorna är många, framförallt eftersom diskussionen ofta stannar vid att säga: ”Det är ett högerpopulistiskt parti.”

För att kunna reda ut vad högerpopulism egentligen innebär har jag i denna uppsatsen tänkt analysera de tre stora partierna i Sverige, Danmark och Norge som man kallar högerpopulistiska.

Genom att jämföra dessa med varandra ska jag försöka ge en definition om vad högerpopulism innebär. Dessutom, genom att matcha dessa tre mot den tidigare forskningen kring högerpopulism kommer jag att kunna se om de egentligen rättmätigt ska definieras som högerpopulistiska eller inte, samt vad det är som gör ett parti högerpopulistiskt.

Uppsatsen syfte

Syftet med den här uppsatsen är att reda ut begreppet högerpopulism genom att jämföra

Sverigedemokraterna i Sverige, Dansk Folkeparti i Danmark och Fremskrittspartiet i Norge med varandra. Dessa tre partierna anses vara högerpopulistiska och genom att analysera dessa ämnar jag kunna visa på en definition vad högerpopulism egentligen innebär samt se om det finns något samband mellan högerpopulistiska partier i olika länder. Eftersom Sverige, Danmark och Norge är nordiska länder har partierna uppkommit ur kulturer som är lika varandra och en jämförelse mellan dessa kommer att ge ett tydligare svar på om högerpopulistiska partier är lika varandra än om jag jämfört partier från Danmark med partier från Ungern. Definitionen som jag ämnar komma fram till blir en definition av den ”nordiska” högerpopulismen då jag bara kommer att analysera nordiska partier. Denna är dock lika viktig som om jag hade analyserat alla europeiska partier som kallas högerpopulistiska eftersom den kommer att ge en ökad förståelse för begreppet samt för dessa partier.

(6)

Ämnet jag har valt att undersöka i min uppsats är intressant då man sällan definierar vad

högerpopulism är, oftast används ordet i samband med partier som är vill minska invandringen. Det är mycket möjligt att man använder ordet felaktigt. Genom att analysera Sverigedemokraterna, Dansk Folkeparti och Fremskrittspartiet kan jag ge ett svar om stämpeln högerpopulistiskt används rätt eller fel om dessa partier.

Problemformulering

Vad är egentligen högerpopulism? Högerpopulism är ett ord som används flitigt men som ofta ej definieras. När man pratar om politik blir det ett problem att inte förstå vad högerpopulism egentligen innebär eftersom politik ofta behöver förstås genom partiers olika uppfattningar och övertygelser. Om man då inte vet vad högerpopulism innebär men ändå väljer att använda den stämpeln på ett parti kan partiet komma att missförstås. På det sättet skapas en politisk problematik då man kanske felaktigt använder uttrycket högerpopulism.

Högerpopulistiska partier finns i olika länder runt om i världen, men man pratar sällan om att det kan skilja sig åt från land till land. Man skulle kunna anta att det förhåller sig på detta sätt då olika länder har olika problem och kulturer som handskas med problem på olika sätt. Bara för att två partier kallas högerpopulistiska betyder det inte att de är lika varandra. Jag anser att detta blir problematiskt om man antar att de förhåller sig lika utan några egentliga belägg.

Genom att definiera vad högerpopulism är leder det till en bredare förståelse för begreppet.

Samtidigt, genom att titta närmare på Sverigedemokraterna, Dansk Folkeparti och

Fremskrittspartiet kommer förståelse för partierna och deras åsikter blir större och man kommer även kunna se hur de förhåller sig till varandra. De tre partierna kallas högerpopulistiska och genom att analysera dem kommer graden av högerpopulism i deras politik att visas.

Den precisa frågeställningen som uppsatsen bygger på är; Vad är högerpopulism? - En jämförande idéanalys mellan Sverigedemokraterna, Dansk Folkeparti och Fremskrittspartiet.

Metod

Metoden jag ska använda mig av i min uppsats är en idéanalys. Varför jag valt att använda mig av en idéanalys är för att jag vill utsätta de politiska idéerna om högerpopulism för en kritisk prövning.

Man använder sig av en idéanalys när ideologiska aspekter av debatter eller andra textsammanhang

(7)

undersöks¹. Inom idéanalysen kan man hantera relationen mellan aktör och idé, precis som jag tänkt göra i denna uppsats. Aktörerna är Sverigedemokraterna, Dansk Folkeparti och Fremskrittspartiet och idéerna är de analysenheter som jag väljer att analysera i respektive valmanifest och

principprogram. Jag kommer använda mig av idealtyper för att utföra min analys. Idealtyper används för att renodla vissa drag och utifrån dessa ska man kunna formulera hypoteser². Jag kommer att utforma mina analysenheter som idealtyper för att sen kunna använda dessa som en prövning på de utvalda partiernas valmanifest och principprogram. Idealtyperna kommer att

utformas av den tidigare forskningen på områdena populism och högerpopulism. Dessa kommer jag sedan att använda för att reda ut om partierna i fråga är högerpopulistiska och vad som i så fall är högerpopulistiskt. Vad är det man egentligen syftar på när man kallar ett parti högerpopulistiskt?

Genom att analysera dessa partier hoppas jag på att kunna precisera vad högerpopulism faktiskt innebär och öka förståelsen för begreppet. Detta kommer jag att göra genom att jämföra resultaten som idealtyperna ger från de olika partierna.

Jag anser att min uppsats kommer att ha en god validitet även om den innehåller tolkning eftersom jag utformar mina idealtyper utifrån tidigare forskning inom områdena populism och högerpopulism, det vill säga att idealtypen är något som flera forskare kommit fram till att populistiska och framförallt högerpopulistiska partier tycker och tänker. Dessutom, eftersom idealtyperna är baserade på tidigare forskning kommer uppsatsen ha en god reabilitet. Om fler forskare väljer att göra en liknande uppsats baserad på idealtyper kommer deras idealtyper att vara liknande dem som jag använder och kommer därför få fram liknande resultat som jag.

Material

Analysmaterialet i min uppsats kommer främst bestå av böcker och artiklar men även de tre

partiernas senaste valprogram och principprogram. I avsnittet om den tidigare forskningen kommer jag att använda mig av böcker och artiklar som behandlar populism och högerpopulism för att se vad forskare tidigare har kommit fram till att det är.

Det jag vill uppnå med uppsatsen är att definiera vad högerpopulism är genom att analysera tre partier som anses vara högerpopulistiska. För att kunna göra en definition måste analysen vara neutral och därför använder jag mig i den endast av partiernas nuvarande valprogram och

principprogram i min analys. Jag anser att detta ger en god realibilitet eftersom jag då kan göra en neutral jämförelse mellan partierna och den tidigare forskningen för att kunna definiera vad

1 Bergström, Boréus, 2014:172

2 Bergström, Boréus, 2014:150

(8)

begreppet högerpopulism innebär. När det kommer till partiernas bakgrund har jag använt mig av både partiernas egna historiska berättelse samt andra källor som inte är kopplade direkt till

partierna.

Tidigare forskning

Populism

Ordet populism kan ha olika betydelser i olika sammanhang, men används ofta nedsättande om en politiker, ett politiskt förslag eller om ett parti³. Rydgren anser att populism är ett av

samhällsvetenskapens mest missbrukade begrepp eftersom det ofta används som en beteckning på politiker eller partier som vill vara ”populära”⁴. Populism är en politisk rörelse och populistisk ideologi kännetecknas av en fientlig inställning till idén om en representativ demokrati och man stället förespråkar mer direktdemokrati som man anser är den sanna demokratin. Populismen kännetecknas också av en föreställning om att folket är homogent och harmoniskt samt att eliten är skild från folket. Dessutom är det egna populistiska partiet eller ledaren för detsamma representant för folkets röst mot den korrupta eliten.

Historiskt sett har man funnit populistiska rörelser på både den politiska höger- och

vänsterflanken, även om populisterna själva menar att de varken tillhör högern eller vänstern⁵. Inom europeisk forskning har man ofta kopplat samman populismen med högern eller extremhögern och man har ofta fokuserat kring migrationen och migranter men också kring eliten och

etablissemanget⁶. Nästan alla definitioner av populism lyfter fram spänningen mellan folket och en elit. Den så kallade spänningen tolkas av ett parti eller en rörelse som menar att eliten hindrar förverkligandet av folkets vilja⁷. Populismen som strategi, det vill säga att presentera enkla lösningar för folkligt stöd, återfinns i de flesta partier och politiska rörelser men används som ett nedsättande omdöme och man menar att populism då är avsett att framställa den andra parten som något av en lycksökare i politiken.

Forskarna trodde att fascismen, nazismen och andra världskriget skulle innebära slutet för populismen i Europa⁸. När Poujadinrörelsen i Frankrike på 50-talet och sedan framstegspartierna i Danmark och Norge växte fram på 70-talet ställdes frågan om det var en ny våg av populism som drog in eller om dessa var en ny typ av partier. Det var vid denna tid som populismen först kom att

3 Berggren, Neergaard, 2013:199

4 Rydgren, 2005:11ff

5 Rydgren, 2005:11-12

6 Berggren, Neergaard, 2013:199ff

(9)

diskuteras som ett uttryck för missnöje och populistiska partier blev stundtals synonymt med missnöjes- och protestpartier.

Tidig forskning om populism förstod ofta populismen som en reaktion mot modernisering men även som ett försök att sammanföra nationalism och traditioner med ett modernt framstegsprojekt⁹. Under 60- och 70-talet kom flera studier som försökte koppla samman populistiska rörelse med en traditionell mentalitet med starka och karismatiska ledare. Det kom också studier om att de

populistiska rörelserna försökte lyfta fram de spänningar som modernisering medförde för olika individer och det kom även forskning som försökte koppla ihop specifika länder eller regioner med populism och argumenterade då för att det fanns speciella politiska kulturer som var mer mottagliga för populism än andra. Mycket av denna forskning handlade om tredje världen och många forskare fokuserade på latinamerikansk populism. Populistiska partier kom mer eller mindre tydligt att beteckna partier som på många sätt avvek från den etablerade politiska utvecklingen i Väst men som ansågs befinna sig innanför gränserna till det demokratiska¹⁰. De partier som inte befanns svara upp till sina idéer eller sina praktiker mot grundläggande demokratiska krav och normer

betecknades istället som extrema, extremistiska eller högerextrema partier och rörelser.

Populismen presenterar sig inte som antidemokratisk¹¹; istället söker populistiska rörelser legitimitet genom att hävda att de för majoritetens talan och vill se sig själva som medlare för folkviljan¹². Dock misstror populismen i regel statliga och andra etablerade samhälleliga institutioner såsom politiska partier, statsförvaltningen, universiteten och massmedia¹³. Enligt populistiska partier och rörelser är eliten korrupt och saknar det sunda förnuft som det vanliga folket besitter. Eliten bryr sig heller inte om vad det vanliga folket tycker och tänker.

Folket har en nyckelroll i den populistiska ideologin¹⁴. Dock är det inte alltid klart vad eller vilka som ska inkluderas i det begreppet. För att kunna presentera folket som en homogen samling som saknar interna konflikter och skiljaktigheter brukar populistiska partier och rörelser, uttalat eller outtalat, exkludera vissa grupper från begreppet Folket. Vissa likställer folkets gränser med

nationsgränser¹⁵ och man brukar idealisera moderlandet¹⁶. Populistiska partier förnekar ofta klasser och klasskillnader och presenterar sig ofta som klasslösa och som försvarare av folkets bästa, till skillnad från andra partier som enbart sägs främja olika gruppintressen¹⁷. Den politiska klassen beskylls ofta för att ha stulit makten från folket och populister hävdar att det behövs ett nytt politiskt

11 Rydgren, 2005:12

12 Heywood, 2012:291

14 Rydgren, 2005:13

15 Rydgren, 2005:13

(10)

parti som utgår från folkets intressen och önskemål, det vill säga, dem själva. Populismen blir i sig själv en ideologi, även om det blir en tunn sådan, vars bärande idé cirklar kring föreställningar om folket och om den liberalrepresentativa demokratins kris¹⁸.

Populister brukar anses vara kameleontiska då de är duktiga på att anpassa sig till sin omgivning¹⁹ samtidigt som att de reagerar mot den, att de anser att samhället och eliten sviker folket. Populister vill att politiken ska vara rakt på sak och baseras på ett sunt förnuft och politiska lösningar ska formuleras på ett sätt som vanligt folk förstår²⁰. Många populister menar att flertalet politiska frågor är mycket enklare än vad politikerna i de etablerade partierna låtsas om och menar att de försöker framställa politik som något svårt för att hålla folket på avstånd och därmed behålla makten för sig själva.

En tolkning ser populismen som är en form av delaktighet som avviker från elitens politiska etikett utan att be om ursäkt för sin oborstade praktik²¹. Man ser det även som en form av intervention som har potential att både störa och förnya den politiska processen utan att nödvändigtvis överskrida den institutionella gränsen för demokratin.

Under lång tid var populismen ofta synonymt med en uppräkning av en mängd populistiska rörelser och ett försök att hitta likheter och skillnader samt att klassificera dessa²². De senaste decenniernas forskning om populismen kan beskrivas som ett sökande efter en sammanfattning i vilket man kartlägger populistiska partier, ordnar dem och sorterar dem utifrån olika definitioner som tar höjd för vilka väljargrupper som ger de olika partierna sitt stöd och vilka idéer och ideologier dessa partier företräder²³.

Högerpopulism

Högerpopulism är en benämning som kan användas på partier som är populistiska och som driver en högerinriktad politik. Högerpopulistiska partier är en sorts systemkritiska partier, och dessa lyfter fram att det finns ett gap mellan folket och eliten²⁴. De flesta forskare är överens om att xenofobi, främlingsfientlighet, nativism, etnonationalism eller rasism är, på lite olika vis, centrala element i högerpopulistiska partiers ideologi, politik och praktik²⁵. Högerpopulistiska partier är främst höger när det gäller så kallade sociokulturella politiska frågor²⁶. Förutom synen på

invandring har högerpopulistiska partier ofta en starkt konservativ eller till och med auktoritär syn

20 Rydgren, 2005:14

(11)

på frågeområden som till exempel lag och ordning (strängare straff) och familjen (förordar traditionella könsroller och förkastar feminism). Genom att använda den etnopluralistiska doktrinen, som innebär att det inte finns någon folkgrupp som är bättre än någon annan men att olika etniska grupper ska leva åtskilt och inte blandas med varandra²⁷, anser Rydgren att

högerpopulistiska partier har getts möjlighet att framföra ett främlingsfientligt politiskt budskap utan att bli stigmatiserade som rasister blev under efterkrigstiden²⁸. Numera använder man sällan begreppet rasism i forskningen om högerpopulism, utan istället ord som främlingsfientlighet, invandrarfientlighet och xenofobi²⁹. Sällan talar dessa partier om raser vilket gör att rasism blir fel ord att använda. Berggren och Neergaard menar dock att kombinationen av nationalism, xenofobi och starkare lag och ordning kan förstås inom en rasistisk tankeram.

De högerpopulistiska partierna delar en grundläggande kärna av nationalistisk

främlingsfientlighet och ett mindre politiskt inflytande för etablissemanget, det vill säga den

politiska eliten, och man prioriterar social-kulturella problem, speciellt sådana som har att göra med nationell identitet³⁰. Mudde och många andra forskare använder begreppet radikal högerpopulism och definierar det som en kombination av främlingsfientlighet, auktoritarism och populism³¹. Auktoritarism betyder tron på ett strikt ordnat samhälle i vilket man straffas hårt om man överträder auktoriteten och nativism betyder att stater uteslutande ska bebos av medlemmar i den ursprungliga gruppen, nationen, och det som inte tillhör nationen hotar den homogena nationalstaten.

Betz anser att övergången från industriella till postindustriella samhällen i Västeuropa är central för att kunna förstå framväxten av högerpopulism i Europa³². Processerna i denna övergången har bidragit till globalisering, individualisering och fragmentering och Betz menar att dessa har påverkat framväxten av högerpopulistiska partier som en reaktion då dessa tillsammans skapat en mångetisk och mångkulturell värld. Ett viktigt perspektiv i denna tradition förklarar

högerpopulistiska partiers uppkomst och tillväxt som effekter av strömningar bland väljarna. Dock finns ett problem och det är svagheterna i förklaringarna till hur och varför dessa strömningar uppkommer, det vill säga den teoretiska förklaringen. Enklare sagt; det är svårt att veta exakt varför strömningar bland väljare uppkommer och det finns egentligen ingen förklaring som helt stämmer då det är olika i olika länder. Man säger att populismen är sprungen ur folket³³ och eftersom folken är olika i alla länder gör det att populismen, i det här fallet högerpopulismen, uppkommer på grund av olika anledningar. Dock har det i studier över nationsgränserna visats att stödet för

27 http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/etnopluralism

28 Rydgren, 2005:17

30 Rydgren, Ruth, 2013:711-712

(12)

högerpopulistiska partier korrelerar, samverkar, positivt med antalet invandrare i ett land, detta gäller även antalet asylsökande³⁴.

Mycket forskning har lagts på att försöka jämföra och systematisera högerpopulistiska partier³⁵. Man har försökt ringa in högerpopulismen som en egen ideologi som fångar upp en eller flera attitydströmningar hos de röstande, men även - genom olika sorters manifestationer - som ett sätt att vidmakthålla dessa partier som ett fenomen, det vill säga en specifik typ av partier. I tidigare forskning finns det belägg för att stödet för högerpopulism är särskilt stark inom socialekonomiskt fattiga områden och/eller i områden där koncentrationen av invandring är hög³⁶. Just den

socialekonomiska förklaringen är bland de vanligaste för framväxten av högerpopulistiska partier.

Det finns flera skäl till att säga att det i socialekonomiskt fattiga områden finns fler gynnsamma förhållanden för ett högerpopulistiskt parti. Bland annat kan det uppstå potentiella konflikter om knappa resurser i sådana områden, ett exempel som man ibland hör är att invandrare tar jobb från infödda och sådana uttalande kan hitta mer mottaglig publik i områden där arbetslösheten är hög och där konkurrens om jobb och resurser från migranter uppfattas som stor³⁷. Dessutom kan det i sådana områden finnas känslan att man har blivit bortglömd av de sittande politikerna vilket gör att det blir mer gynnsamma förhållanden för politiska alternativ, till exempel högerpopulistiska

partier³⁸. Att använda arbetslösheten som en indikator på mer mottaglighet för högerpopulistiskt stöd har dock visat sig vara missvisande då vissa studier funnit starkt samband medan andra visat på att samband saknas eller att sambandet är negativt. Den forskningen har fått kritik då man saknar större sammanhang kring makt³⁹.

Högerpopulistiska partier har markerat invandrare och multikulturalism som ett problem på fyra olika sätt; som ett hot mot den nationella identiteten, som en orsak till kriminalitet och andra sociala osäkerheter, som en orsak till arbetslöshet och som missbrukare av den generositet som erbjuds i välfärdsstater vilket då sägs ge mindre bidrag till infödda⁴⁰. Invandrare från muslimska länder andes vara speciellt problematiska. Vissa forskare anser att invandringen är den främsta orsaken till att högerpopulistiska partier växt fram och etablerat sig i flera västeuropeiska länder. De menar att den nationalism och anti-invandringspolitik som finns i högerpopulistiska partiers partiprogram tilltalar många och blir därför huvudorsaken för folkstödet. Rydgren och Ruth menar att även om inte alla som röstar på ett högerpopulistiskt parti är skeptiska till invandringen så har ändå majoriteten av väljarna för dessa partier de åsikterna. Tidigare forskning visar att just invandrarfrågan och attityden gentemot den är viktig när det kommer till vem som röstar på ett högerpopulistiskt parti.

34 Rydgren, Ruth, 2013:717

36 Rydgren, Ruth, 2013:712ff

38 Rydgren, Ruth, 2013:715

40 Rydgren, Ruth, 2013:716ff

(13)

I ett försök att förklara varför högerpopulistiska partier kunnat växa fram har man påstått att många etablerade partier ibland varit inkapabla eller ovilliga att möta de nya och förändrade opinionerna i samhället och det har gjort att partier med olika nischer kunnat uppstå i flera

västeuropeiska länder och deras politiska system⁴¹. Detta har gjort det möjligt för högerpopulistiska partier att uppmuntra folket till missnöje och politiskt protest, speciellt eftersom det visat sig att partiidentifikationen bland väljarna har minskat. Allmänt i Europa har även förtroendet för politiska institutioner minskat samt för den nationella demokratin⁴². Dessutom, i situationer där etablerade partier väljer att samarbeta med högerpopulistiska partier har det samarbetet gett de

högerpopulistiska partierna mer legitimitet i det politiska systemet och visat att dessa partierna hör hemma där⁴³. Många högerpopulistiska partier har dessutom sett att genom att vara kontroversiella ger det massmedia ett intresse för dem och partiet får mer publicitet vilket kan leda till ökat stöd.

Dessutom, om ett etablerat parti antar en ställning som ett högerpopulistiskt parti var först med att ha, gör det också att partiet och dess åsikter legitimeras och visar på det som partier från början velat hävda; att eliten inte lyssnat på folket som det högerpopulistiska partiet företräde men att folket hade rätt och eliten fel. Situationen blir därför ett medgivande från de etablerade partierna att det högerpopulistiska partiet hade rätt från början och därmed visat att detta är ett parti som man bör lyssna på och ge spelrum i det politiska systemet.

Många av de etablerade partierna i ett land brukar försöka trycka undan det högerpopulistiska partiet och visa på att det är ett parti som har konstiga åsikter som man inte bör lyssna på. Dock, att förtrycka ett parti kan vara ett dubbeleggat svärd. Förtrycket kan ge det högerpopulistiska partiet precis vad de är ute efter då det förkroppsligar meddelandet som partiet försöker få fram; att det undertryckande politiska systemet behöver en ordentlig förändring⁴⁴. Eftersom högerpopulistiska partier är ute efter att företräda folket gör det att ett förtryck mot dem från de etablerade partierna även är ett förtryck mot folket⁴⁵. Det kan då leda till att partiet kan sätta sig i en offerställning och vinna sympatiröster från väljarna. Dock kan det även bli så att förtrycket istället leder till

stigmatisering av partiet och dess medlemmar och därmed en utfasning ur det politiska systemet⁴⁶.

Sammanfattat har den tidigare forskningen om högerpopulism visat att ”kriterierna” för ett högerpopulistiskt parti är att:

• Man förespråkar en direktdemokrati istället för en representativ demokrati.

41 Rydberg, 2005:420

42 Mudde, 2013:7

43 Rydberg, 2005:424ff

44 Rydberg, 2005:425

45 Mudde, 2013:7

46 Rydberg, 2005:425

(14)

• Man anser att det finns en elit i samhället som styr och att denna elit förhindrar folkets vilja att bli förverkligad. Eliten, som ofta består av de andra politiska partierna i ett samhälle, beskylls ofta för att ha stulit maken från folket och på grund av detta behövs ett nytt politiskt parti som utgår från folkets intressen och önskemål.

• Man anser att folket och dess vilja är viktig. Dock är det sällan som det specificeras vilka som ingår i och tillhör folket.

• Man ser ofta invandrare och invandring som något negativt för samhället och att dessa är roten till många av problemen som finns i sitt land idag.

• Man har en konservativ syn på lag och ordning och på familjepolitiken. Man förespråkar ofta strängare straff och vill ha en förbättring av säkerheten i samhället. Man förespråkar ofta traditionella könsroller och att feminism är något dåligt.

• Man pratar ofta om att den nationella identiteten och den nationella kulturen måste bevaras och värnas om.

Analytiskt ramverk

Högerpopulism och högerpopulistiska partier har ökat i antal de senaste decennierna, framför allt i Västeuropa, och då de vinner mer och mer stöd från väljarna verkar de inte försvinna inom den närmaste tiden. I Norge, Danmark, Sverige och Finland finns det idag parlamentariska partier som ser invandringen och invandrare som det mest centrala samhälleliga hotet. Stödet för dessa

högerpopulistiska partier har aldrig varit starkare i Norden⁴⁷. I den här uppsatsen har jag tänkt reda ut vad högerpopulism egentligen är genom att analysera Sverigedemokraterna i Sverige, Dansk Folkeparti i Danmark och Fremskrittspartiet i Norge. Man kallar dessa partier för

högerpopulistiska, men vad är det som gör dem högerpopulistiska? Och vad är högerpopulism? För att utreda dessa frågor kommer jag att använda mig av en analysmodell som består av en närmare undersökning av tre analysenheter som är typiska för högerpopulistiska partier. De analysenheter jag har valt är partiernas demokratisyn, hur man ser på folket och vad man har för åsikt i

invandringsfrågan. Varför jag har valt dessa analysenheter är för att, som det står i sammanfattningen av den tidigare forskningen ovan, dessa tre aspekter är typiska för ett

högerpopulistiskt parti. Jag valde dessa då jag själv anser dem intressanta och viktiga att förstå. Jag kommer att använda mig av partiernas senaste principprogram och valmanifest och se vad dessa säger om analysenheterna. Jag kommer även se om den syn respektive parti har stämmer överens med den tidigare forskningen som finns om högerpopulism och därmed kunna säga om åsikten är högerpopulistisk eller ej.

(15)

Designen jag kommer att använda i min analys är att först kort granska partiets bakgrund och därefter gå igenom de tre analysenheterna en och en. I slutsatsen kommer jag att jämföra partierna med varandra för att tydligt kunna se och visa om partierna är lika varandra eller om det är frågan om tre partier som för helt olika politik. Därefter kommer jag, genom det resultat som jag får fram, att göra en definition av vad högerpopulism är samt vad det är som kännetecknar ett

högerpopulistiskt parti. Definitionen kommer jag fram till genom att ta de gemensamma dragen för de tre partierna och lägga ihop dem till en generell förklaring vad högerpopulism är eftersom de tre partierna anses vara högerpopulistiska. Jag kommer då att kunna se om den tidigare forskningen om högerpopulism stämmer överens med dessa partier eller om det finns anledning att ändra

definitionen som står ovan. Jag anser att denna analysmodell är ganska enkel att utföra och därmed enkel att förstå men att den ändå kommer att ge ett ordentligt svar på min frågeställning; att utreda vad högerpopulism är.

Analys

Sverigedemokraterna

Partiets bakgrund

Sverigedemokraterna grundandes 1988 som en efterträdare till Sverigepartiet⁴⁸. Sverigepartiet bildades 1987 efter en sammanslagning av det svenska Framstegspartiet och Bevara Sverige

Svenskt⁴⁹. I valet 1994 fick Sverigedemokraterna sina första fem mandat i kommunfullmäktige och framgångarna kom i Dals-Ed, Höör och Ekerö⁵⁰. I många år befann sig Sverigedemokraterna utanför de stora politiska debatterna och flera av dess partimedlemmar var även medlemmar i öppet nazistiska föreningar⁵¹. Partiets första år präglades tydligt av främlingsfientlighet och hade en uppenbar koppling till vit makt-rörelsen och skinheadkulturen⁵². Med början under den senare delen av 90-talet, efter att Mikael Jansson tagit över rollen som partiledare, började partiet arbetat hårt för att skapa en mer respektabel fasad. Bland annat införde Sverigedemokraterna uniformsförbud 1996, man tog öppet avstånd från nazismen 1999 och dessutom har man tonat ned den främlingsfientliga profilen under ledning av Jimmy Åkesson⁵³. Under sommaren 2001 splittrades partiet då en grupp

48 http://www.dn.se/nyheter/politik/sverigedemokraterna-historia-och-ideologi/

49 http://expo.se/2010/fakta-sverigedemokraterna_3530.html

52 http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sverigedemokraterna

(16)

inte gillade den mjukare tonen, även kallad liberaliseringen, i partiet och de bildade istället partiet Nationaldemokraterna⁵⁴.

Sverigedemokraterna har mest uppmärksammats för en aggressiv hållning mot invandrare och partiet har framstått som ett mellanting mellan ett populistiskt och ett högerextremt parti⁵⁵. Partiets profilfrågor är en restriktivare flyktings- och invandringspolitik, nej till överstatligheten i EU, ökad trygghet genom åtgärder för sänkt brottslighet samt minskat skattetryck.

2005 fick partiet sin nuvarande partiledare Jimmy Åkesson⁵⁶ och under hans ledning har stödet för Sverigedemokraterna kontinuerligt ökat. Han har framförallt jobbat med att tona ned den främlingsfientliga profilen och bredda partiets politiska bas⁵⁷ för att göra partiet mer rumsrent och därmed attraktivt för väljarna. Lyckan och framgången kom i och med riksdagsvalet 2006 då fick partiet 2,93 %⁵⁸ av rösterna. I riksdagsvalet 2010 fick partiet 5,7 %⁵⁹ och för första gången fick partiet ta plats i riksdagen, då som vågmästare mot det rödgröna blocket och Alliansen. Nästa val, 2014, ökade partiet sitt stöd med 7,16 % och fick totalt 12,86 %⁶⁰ av rösterna och blev det tredje största partiet i Sverige. Därmed har de nu 49 stycken ledamöter i riksdagen⁶¹ och de har fått en ökad vågmästarroll i riksdagen.

Sverigedemokraterna identifierar sig som ett socialkonservativt parti med en nationalistisk grundsyn⁶². De skriver själva att de betraktar värdekonservatism och upprätthållandet av en

solidarisk välfärdsmodell som de viktigare verktygen i byggandet av det goda samhället. De menar att denna ideologin förenar de bästa elementen hos den traditionella högern och den traditionella vänstern⁶³. Partiet har dock fått kritik för att vara högerextremt, främlingsfientligt och rasistiskt även om de försökt tona ner den högerextrema ideologin och rasismen⁶⁴.

Partiets demokratisyn

I Sverigedemokraternas principprogram från 2011 skriver de att dem anser att all offentlig makt i Sverige ska utgå från folket och att detta är den mest centrala principen för partiet⁶⁵. De skriver att de bekämpar alla rörelser och idéer som vilar på en antidemokratisk grund, att de försvarar alla individers grundläggande människovärde, folks rätt till självständighet samt demokratisk utveckling. Den klassiska definitionen av demokrati, där majoritetsprincipen gäller, är den

56 http://sverigedemokraterna.se/vart-parti/

58 http://www.val.se/val/val2006/slutlig/R/rike/ovriga.html

59 http://www.val.se/val/val2010/slutresultat/R/rike/index.html

60 http://www.val.se/val/val2014/slutresultat/R/rike/index.html

61 http://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/Sverigedemokraterna/

62 Sverigedemokraternas principprogram, 2011:3

65 Sverigedemokraternas principprogram, 2011:5ff

(17)

definitionen som Sverigedemokraterna anser vara den rätta. Alla ska vara lika inför lagen och yttrandefrihet och tryckfrihet är viktiga för att demokratin ska fungera. De anser att det borde finnas starkare inslag av direktdemokrati i Sverige och ställer sig positiva till fler beslutande

folkomröstningar på lokal, regional och nationell nivå.

Sverigedemokraterna anser att överstatliga samarbeten inte är bra för landet eftersom det då inte längre är det svenska folket som bestämmer i Sverige⁶⁶. De menar att internationella organ som innefattar flera länder och som har en överstatlig bestämmanderätt inte kommer att fungera då ländernas olikheter kan leda till obalanserade maktförhållanden. Mellanstatliga samarbete är därför bättre, framförallt eftersom ingen då har rätt att bestämma något som det svenska folket inte själva tycker. De anser att varje folk bäst känner sina egna intressen och kan därför bäst värna om dessa. I denna frågan syftar Sverigedemokraterna framförallt på EU.

Den tidigare forskningen om högerpopulism säger att ett populistiskt, framför allt ett

högerpopulistiskt, parti förespråkar mer direktdemokrati hellre än representativ demokrati. Precis detta gör Sverigedemokraterna genom att dem anser att det borde ske fler beslutande

folkomröstningar i Sverige. Det är viktigt att makten ligger hos folket och inte hos dem politiska representanterna. Detta menar Sverigedemokraterna även är felet med överstatliga organisationer eftersom man har gett makt till representanter från andra länder som ska kunna fatta beslut som ska gälla Sverige. De anser att makten över Sverige endast ska ligga i Sverige och hos det svenska folket. Denna syn som Sverigedemokraterna har på demokratin är högerpopulistisk, framförallt eftersom man anser att det borde vara mer direktdemokrati i Sverige och eftersom man inte vill vara medlem i organisationer som har överstatligt bestämmande.

Synen på ”folket”

I principprogrammet från 2011 skriver Sverigedemokraterna att de anser att en gemensam nationell och kulturell identitet bland befolkningen i staten, Sverige, är en av de mest grundläggande

hörnstenarna i en stark och väl fungerande demokrati⁶⁷. De anser att när en stat består av flera olika folk kan det bli svårt att upprätthålla begreppet folket, framförallt då det inte råder konsensus om vilka som ska räknas dit. Det blir problematiskt när alla invånarna inom staten inte talar samma språk.

Infödd svensk, enligt Sverigedemokraterna, är den som är född eller i tidig ålder adopterad till Sverige av svensktalande föräldrar med svensk eller nordisk identitet⁶⁸. Som assimilerad till den svenska nationen räknar Sverigedemokraterna den med icke-svensk bakgrund som talar flytande svenska, uppfattar sig själv som svensk, lever i enlighet med den svenska kulturen, ser den svenska

(18)

historien som sin egen och känner större lojalitet med den svenska nationen än med någon annan nation. De anser att det bästa för det svenska samhället är att så stor andel som möjligt av

befolkningen i Sverige har en svensk identitet. De inser dock att det alltid kommer finnas dem som inte uppfattar sig som svenskar vilket är godtagbart så länge denna grupp är begränsad och

accepterar svenska lagar, normer och traditioner. Helst ser Sverigedemokraterna att invandrarna ska ta seden dit de kommer och på sikt överge sina ursprungliga kulturer och identiteter för att istället bli en del av den svenska nationen.

Sverigedemokraterna anser att kristendomen har varit mycket betydelsefull för den svenska kulturen och den svenska identiteten⁶⁹. De menar att alla samhällsområden har varit och är starkt influerade av det svenska kristna arvet och de kristna högtiderna är fortfarande väldigt viktiga i det svenska samhället. Därför anser partiet att det är viktigt att värna om denna kristna kultur.

Den tidigare forskningen säger att ett högerpopulistiskt parti har vissa svårigheter att definiera vilka som ingår i folket, men att folket är väldigt viktigt eftersom det är dem man företräder. Enligt den Sverigedemokratiska demokratisynen är det alltså viktigt att all makt utgår från folket och att det är det svenska folket som bestämmer i Sverige. Dock, som de själva även skriver, har partiet svårigheter att definiera vilka som det svenska folket bör innefatta. De skriver att det är viktigt att man ska ha en svensk identitet, men vad som egentligen innefattar en svensk identitet är oklart.

Bara för att man talar svenska flytande och uppfattar sig själv som svensk betyder det inte att man betraktas som svensk av andra. Den allmänna uppfattningen är att de svenska medborgarna tillhör det svenska folket, men för Sverigedemokraterna är den svenska identiteten viktigare än ett medborgarskap. Sverigedemokraternas syn på det svenska folket är högerpopulistisk eftersom det inte finns någon klar definition av vilka som ingår i folket.

Synen på invandring

Sverigedemokraternas viktigaste profilfråga är invandringen och de kräver en ”ansvarsfull

invandringspolitik”⁷⁰. Sverigedemokraterna skriver i sitt principprogram från 2011 att de anser att ju mer en invandrares ursprungliga identitet och kultur skiljer sig ifrån den svenska nationens och ju större gruppen invandrare är, desto svårare blir assimileringsprocessen⁷¹. Detta är en av de primära orsakerna att Sverigedemokraterna förespråkar en långsiktigt ansvarstagande och begränsad

invandring. De anser att den sammanlagda nettoeffekten av massinvandringen från avlägsna länder har varit negativ, både ekonomiskt och socialt⁷². Sverigedemokraterna skriver i sitt principprogram att de inte motsätter sig invandringen men menar att invandringen måste hållas på en sådan nivå och

(19)

vara av sådan karaktär att den inte utgör ett hot mot den svenska identiteten eller mot den svenska välfärden och tryggheten.

Sverigedemokraterna skriver i sitt valmanifest från 2014 att de arbetar för ett Sverige som är öppet mot omvärlden samtidigt som de slår vakt om den svenska gemenskapen och den svenska unika kulturen och identiteten⁷³. I deras skuggbudget från 2010 skriver de att man vill minska asyl- och anhöriginvandringen med 90 %⁷⁴. De menar på att detta skulle spara miljarder i statskassan.

Dessa uppgifter blev dock starkt ifrågasatta av flera ekonomiexperter. Istället för att ta in flyktingar till Sverige anser Sverigedemokraterna att det är bättre att hjälpa flyktingar på plats⁷⁵. De anser att detta skulle vara bättre för alla, färre flyktingar i Sverige och människor skulle inte behöva flytta från sina hemländer. Sverigedemokraterna skriver i sitt valmanifest att de inte vill att

invandringspolitiken ska vara en belastning för samhället⁷⁶. De anser också att man ska ge ett aktivt och generöst stöd till de invandrare som önskar återvända till sina hemländer⁷⁷.

Den tidigare forskningen om högerpopulismen anser det är erkänt att högerpopulistiska partier är främlingsfientliga som anser att invandringen är ett hot mot folket i staten. I principprogrammet och i valmanifestet skriver Sverigedemokraterna tydligt att de vill minska invandringen men de skriver det på ett vältaligt sätt. Att vilja minska asyl- och anhöriginvandringen med 90 % är mycket och det kan tolkas som att man egentligen helst velat slippa den överhuvudtaget.

Sverigedemokraterna menar också att ju fler invandrare som finns i Sverige, desto svårare är det för dem att assimilera sig, något som de kräver att invandrarna ska göra. Detta tyder på

främlingsfientlighet eftersom invandrarna måste ändra på sig och bli ”svenskar” för att vara

accepterade av Sverigedemokraterna då de anser det farligt för den svenska identiteten om det är för många som inte är svenskar i Sverige. Dessa åsikter är tydligt högerpopulistiska.

Dansk Folkeparti

Dansk Folkeparti bildades 1995 av Pia Kjaersgaard och var en utbrytare ur missnöjespartiet Fremskridtspartiet⁷⁸. Fremskridtspartiet grundades 1972 som ett ultraliberalistiskt protestparti.

Partiet hade ett begränsat parlamentariskt inflytande men levererade ett radikalt liberalistiskt och

73 Sverigedemokraternas valmanifest, 2014:7

76 Sverigedemokraternas valmanifest, 2014:7

78 http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/dansk-folkeparti

(20)

senare också ett invandrarkritiskt alternativ till de existerande borgerliga partierna⁷⁹. Partiet började med att göra uppror mot den skattepolitik och byråkrati som fanns i Danmark vid den tiden⁸⁰. Senare under 80-talet fick partiet nya ledande profiler, bland annat Kjaersgaard som förespråkade en mer invandrar- och flyktingskritisk politik som kom att påverka partiets hela politik⁸¹.

Kjaersgaard blev ny partiledare 1990, men avsattes 1994 och efter en kaotisk partikongress 1995 lämnade hon partiet och bildade Dansk Folkeparti.

I det nya partiet la Kjaersgaard en tydlig fokus på invandringen och att man skulle förkasta det mångkulturella samhället⁸². Partiet vann snabbt inflytande och fick 13 platser av 179 i

folketingsvalet 1998⁸³. I valet 2001 gjorde partiet återigen ett starkt val och fördubblade nästan antalet mandat i folketinget. Den borgerliga koalitionsregeringen som bildades blev beroende av ett stöd från Dansk Folkeparti vilket gjorde att politiken kring invandringen skärptes.

I valet 2007 blev Dansk Folkeparti det tredje största partiet i Danmark⁸⁴. 2012 lämnade Pia Kjaersgaard partiledarposten och den nya partiledaren blev Kristian Thulesen Dahl⁸⁵. Kärnfrågorna för Dansk Folkeparti är en begränsad invandring, större förmåner för äldre medborgare och de är starkt negativa mot EU⁸⁶. Partiets åsikter kring invandrings- och flyktingpolitiken har smittat av sig till flera av de andra partierna, framför allt till Socialdemokratiet⁸⁷.

I Europaparlamentsvalet 2014 stod Dansk Folkeparti för en skräll och blev det största partiet i Danmark⁸⁸. De fick 26,6 % av rösterna, sju procent mer än det näst största partiet -

Socialdemokratiet⁸⁹.

Dansk Folkeparti kallar sig själva för ett positionsparti och menar på att de inte är ett ideologiskt parti⁹⁰. De anser ha starka positioner på de viktigaste politiska frågorna men att de har inslag av både konservativa, liberalistiska och socialdemokratiska åsikter i politiken. De har dock fått utstått kritik och vissa menar att Dansk Folkeparti är ett nationalistiskt högerparti med populistiska drag⁹¹. Partiledningen säger dock att de från början gjort en stor insats för att markera sitt avstånd till de mer radikala högergrupperingarna⁹².

79 http://danmarkshistorien.dk/leksikon-og-kilder/vis/materiale/fremskridtspartiet/

80 Johannesen, Kratka, 2012:51

81 http://danmarkshistorien.dk/leksikon-og-kilder/vis/materiale/fremskridtspartiet/

82 Johannesen, Kratka, 2012:51

83 http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Danmark/Modern-Historia

84 http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Danmark/Politiskt-System

86 http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Danmark/Politiskt-System

87 http://danmarkshistorien.dk/leksikon-og-kilder/vis/materiale/dansk-folkeparti/

88 http://www.dn.se/nyheter/sverige/jordskredsseger-for-dansk-folkeparti/

89 http://www.europarl.europa.eu/elections2014-results/sv/country-results-dk-2014.html

90 http://www.danskfolkeparti.dk/Ideologi

92 http://danmarkshistorien.dk/leksikon-og-kilder/vis/materiale/dansk-folkeparti/

(21)

Dansk Folkeparti skriver i sitt principprogram från 2002 att de ser Danmarks grundlag som grunden för folkstyret men att detta måste utvecklas ytterligare genom att öka direktdemokratin⁹³. De vill inte ändra på den danska grundlagen från 1953 då de menar att den har en konstitutionell grund för utövandet av samhällets verkställande funktion och för den danska demokratin⁹⁴. Därför vill de skydda den och avvisar varje tanke på att ändra den. Dansk Folkeparti vill dock stärka och förnya demokratin genom att införa mer direktdemokrati. I sitt valmanifest skriver Dansk Folkeparti att de tycker att det finns ett gap mellan beslutsfattare och allmänheten och att det är allt för många viktiga beslut som fattas bakom stängda dörrar utan att en tillräcklig offentlig debatt och utan folkets stöd⁹⁵. Därför anser de det viktigt att införa mer direktdemokrati. Bland annat vill man införa rådgivande omröstningar, både lokalt och nationellt, för att medborgarna ska få mer inflytande över

beslutsfattandet⁹⁶.

Partiet anser att EU gör att Danmark gör avkall på sin suveränitet genom dess överstatliga organ och av denna anledningen är Dansk Folkeparti motståndare till EU⁹⁷. De anser att utbyggnaden av EU mot en federal stat och en ökning av det överstatliga bestämmandet innebär en minskning av det danska självbestämmandet och därmed även en urholkning av demokratin⁹⁸. Om EU skulle bli en federal stat skulle de enhetliga staterna försvinna, något som Dansk Folkeparti fruktar. De anser att det är bättre om staterna får ha kvar sin självständighet. Traditionellt har de stora europeiska staterna haft det dominerande inflytandet på Europa och små länder som Danmark.

Dansk Folkeparti bekänner sig till de grundläggande fri- och rättigheterna som yttrandefrihet, mötesfrihet och trosfrihet och menar att dessa även måste accepteras av andra folkslag⁹⁹. De menar att dessa rättigheter både har varit och är avgörande för utvecklingen av den danska demokratin¹⁰⁰ och därför får dessa ej inskränkas. Det är viktigt att alla människor ska få göra sina röster hörda.

Den tidigare forskningen om högerpopulism säger att det är vanligt att ett högerpopulistiskt parti förespråkar mer direktdemokrati i samhället. Det är precis vad Dansk Folkeparti gör. De skriver i sitt principprogram att det är viktigt att direktdemokrati ska införas eftersom de anser att detta kommer att utveckla den befintliga demokratin i Danmark. Det är också därför som de är fientliga mot EU eftersom vissa organ och institutioner har överstatligt bestämmande. Överstatligt

bestämmande betyder att EU har rätt att bestämma över medlemsländernas beslutande organ i deras hemländer och Dansk Folkeparti menar att detta är farligt för Danmark. Eftersom de stora länderna

93 http://www.danskfolkeparti.dk/Principprogram

94 http://www.danskfolkeparti.dk/Statens_styre_

95 http://www.danskfolkeparti.dk/bEt_bedre_Danmark_b

(22)

i EU har mest inflytande i unionen menar Dansk Folkeparti att Danmark kommer förlora sin makt och sin suveränitet till EU. För Dansk Folkeparti är det viktigt att makten över Danmark ska ligga i det danska folkets händer.

Synen på ”folket”

I Dansk Folkepartis principprogram från 2002 skriver de att de är stolta över Danmark och att de känner en förpliktelse att värna om detta land, dess folk och det danska arvet¹⁰¹. De skriver även att de vill säkra det danska folkets frihet i sitt eget land, att de (danskarna) ska värna om sitt kulturarv och stärka det samt att folket har ansvar för varandra. Partiet anser att Danmark är danskarnas land och att dess medborgare ska kunna leva i ett tryggt rättssamhälle som utvecklas i enlighet med dansk kultur.

I principprogrammet står det även att folkkyrkan är det danska folkets kyrka¹⁰². Den etablerade kyrkan i Danmark är den protestantiska och denna måste förbli det danska folkets kyrka¹⁰³. Även om det konstitutionellt råder religionsfrihet i Danmark anser Dansk Folkeparti att det inte betyder religiös jämlikhet. Dansk Folkeparti menar att det betyder att alla medborgare har rätt att utöva den religion som de själva har valt men att det endast är den protestantiska som bör stödjas av staten. De skriver att religioner, framförallt islam, de senaste decennierna kommit till Danmark och skapat sektliknande miljöer utan solidaritet med det danska samhället och partiet menar att detta inte får ske. Danskarna ska inte behöva tolerera detta, de ska inte behöva acceptera den, som de själva kallar det, trångsynthet som präglar de fundamentalistiska religionerna, framförallt islam¹⁰⁴. Partiet menar att danskarna inte har skyldighet till att uppmuntra andra länders religioner, kulturer och språk.

Partiet skriver i sitt valprogram att Danmark är danskarnas land och för att landet ska fortsätta att existera som en stabil demokrati är det viktigt att befolkningen i landet inte ändras¹⁰⁵. Dock skriver de att särskilda regler ska gälla mellan de nordiska länderna. De menar att nordiska medborgare är fria att leva i ett annat nordiskt land.

Många aspekter i Dansk Folkepartis principprogram och valmanifest stämmer överens med den tidigare forskningen kring högerpopulism. De definierar bland annat inte vilket folk det är man pratar om. I ena stunden skriver de om det danska folket, i andra stunden om medborgarna.

Dessutom definierar de inte vilka som ingår i det danska folket. Medborgarna är de danska

medborgarna, men det danska folket skulle egentligen kunna vara vilka som helst. De skriver dock att danskarna inte ska behöva tolerera att andra religioner med andra synsätt och värderingar

103 http://www.danskfolkeparti.dk/Kristendommen_folket_og_etikken_4310_135

104 http://www.danskfolkeparti.dk/Kristendommen_folket_og_etikken_4310_135

105 http://www.danskfolkeparti.dk/Udlændinge-_og_asylpolitik

(23)

kommer till Danmark. Partiet skriver ut att det framför allt är islam som man pratar om gällande detta. En annan sak som de anser är viktigt för den danska demokratin är att befolkningen i Danmark inte ändras, men det är samtidigt helt okej för medborgare i andra nordiska länder att bosätta sig i Danmark. Detta kan anses som dubbelmoral då det är viktigt att befolkningen ska förbli som den är, men samtidigt helt okej för svenskar, norrmän, islänningar och finnar att bosätta sig i Danmark. Även svenskar, norrmän och finnar blir invandrare i Danmark om de väljer att flytta dit och det innebär en faktisk förändring av befolkningen i Danmark.

Synen på invandring

Invandringen är och har alltid varit en stor och viktig fråga för Dansk Folkeparti. Partiet anser att det är invandrarna som måste anpassa sig till Danmark och danskarna och inte tvärtom¹⁰⁶. Danmark är danskarnas land och landet ska styras enligt dansk kultur¹⁰⁷. Dansk Folkeparti skriver i sitt

valprogram att de kommer motsätta sig varje försök att skapa ett mångkulturellt Danmark¹⁰⁸. De vill inte ha en betydande population som tillhör en annan kultur än den danska och skulle det komma fler kulturer till Danmark skulle det urholka det stabila och homogena samhället som finns i

Danmark idag. Dansk Folkeparti menar att när invandrarna kommer till Danmark vill de fortsätta att leva enligt sin egen kultur. Dansk Folkeparti ser detta som något dåligt eftersom den kulturen kommer ha samma effekt i Danmark som den haft i deras egna länder. De menar att kulturen gjort att landet som de kommer ifrån befinner sig i kris av olika anledningar och att även skulle inträffa i Danmark om invandrarna ska leva efter sin egen kultur. Detta gäller, enligt partiet, framför allt flyktingar och invandrare från muslimska länder.

Dansk Folkeparti skiljer på invandrare och flyktingar¹⁰⁹. Flyktingar är de som betraktas som flyktingar enligt FNs flyktingkonvention och dessa ska resa tillbaka till sina länder när hotet som de flytt från inte längre existerar. Invandrare är de som kommer till Danmark för att arbeta, gifta sig med en dansk eller som vill leva sitt liv under danska förhållanden¹¹⁰. Dansk Folkeparti skriver i sitt principprogram från 2002 att invandrare ska kunna upptas i det danska samhället men att detta endast kan ske under förutsättning att det inte sätter trygghet och folkstyre på spel¹¹¹. Partiet anser inte att lösningen på problemen i de länder som människor flyr från består i att dessa ska invandra till Danmark utan lösningen ligger i det egna landet¹¹².

(24)

Dansk Folkeparti skriver i sitt valmanifest att sedan 1983 har det varit en massiv invandring från länder skilda från den danska och europeiska kulturen och livsstilen till Danmark¹¹³. De skriver att detta har betytt att landet fått en stadigt växande grupp muslimer som inte vill integreras i Danmark och att fanatiska muslimska imamer för en envis kamp för att hindra unga muslimer att välja den danska friheten. Det här, menar partiet, är ett ökande problem i Danmark.

Enligt den tidigare forskningen om högerpopulism säger man att högerpopulistiska partier är främlingsfientliga och att de ser det som ett hot mot den egna kulturen och det egna landet att det kommer folk från andra länder med andra kulturer. Främlingsfientligheten och rädslan för

invandrare kan utläsas tydligt från både Dansk Folkepartis principprogram och valmanifest. De skriver i klartext att de anser att Danmark är danskarnas land och att inga människor från andra kulturer och länder ska förstöra det Danmark som finns idag. Invandrare ska integreras till Danmark om de vill leva i Danmark anser partiet. Framförallt anser Dansk Folkeparti att det är muslimer som inte vill anpassa sig till den danska kulturen, något som Dansk Folkeparti kräver att invandrare gör.

Detta visar på främlingsfientlighet och rädsla för förändring av den egna kulturen, två åsikter som är högerpopulistiska.

Fremskrittspartiet

Fremskrittspartiet grundades 1973 av Anders Lange och hette då Anders Langes Parti til stærk nedsættelse av skatter, avgifter og offentlige inngrepp. Partiet fick inte sitt nuvarande namn förrän 1977¹¹⁴. Fremskrittspartiet var från början ett utpräglat missnöjesparti och påverkades av

Fremskridtspartiet i Danmark¹¹⁵. Partiet började som en rörelse mot höga skatter men har därefter debatterat för en minskad invandring i Norge¹¹⁶. Till en början har partiet setts som en populistisk gruppering, men sedan 1990 har partiet försökt att profilera sig som ett renodlat liberalt parti med stark betoning på personlig frihet och valfrihet¹¹⁷. Den nuvarande partiledaren Siv Jensen har försökt tona ned de främlingsfientliga inslagen och därmed få en mer accepterad roll som koalitionspartner till Høyre¹¹⁸.

114 http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/fremskrittspartiet

115 Bågenholm, 2012:62

116 http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Norge/Politiskt-System

117 Bågenholm, 2012:62

(25)

Redan vid partiets första val 1973 fick partiet många röster, 5,1 %, och partiet tog plats i Stortinget¹¹⁹. De största frågorna vid den här tiden var skatterna och rationaliseringen av den statliga förvaltningen. Anders Lange dog 1974 och efter att ha haft två andra partiledare i korta perioder tog Carl I Hagen över rollen 1978. Vid nästkommande val tappade partiet stort väljarstöd och kom därför inte in i Stortinget på några år.

Valet 1989 blev en stor framgång för Fremskrittspartiet som fick 13 % av rösterna¹²⁰. Förutom en tillbakagång i valet 1993 har partiets väljarstöd ökat och i valen 2005 och 2009 blev partiet Norges näst största parti. I valet 2013 backade partiet med nästan 7 procentenheter men det blev ändå en framgång i och med att partiet inbjöds att bilda koalitionsregering med Høyre.

Fremskrittspartiet är invandrarkritiskt men tar samtidigt avstånd från partier såsom

Sverigedemokraterna¹²¹. Det var under ledning av Carl I Hagen partiet började kombinera sitt motstånd till höga skatter och en stor offentlig sektor med främlingsfientliga utspel¹²². Dock har skattemissnöjet alltid funnits kvar och invandringskritiken har inte fått överhand. Efter terrordådet utfört av Anders Behring Breivik i juli 2011, tidigare medlem i Fremskrittspartiet, fick partiet problem att hantera debatten om sin islamkritiska hållning och partiet gick bakåt i

opinionsmätningen¹²³. När man i september samma år höll kommun- och fylkesval miste partiet mer än en tredjedel av sin väljarandel. Det var efter den händelsen partiets retorik förändrades och starka och generaliserade åsikter togs tillbaka från offentligheten samtidigt som partiet i viss mån visade ånger.

Fremskrittspartiet kallar sig själva för ett liberalistiskt parti som arbetar för lägre skatter, avgifter och offentlig inblandning och för att skydda medborgarnas rättigheter och friheter¹²⁴. Dock har partiet anklagats för att ha en populistisk och nationalistisk framtoning och för att både ha höger- och vänsterfrågor på programmet¹²⁵. Partiet har även kallats ett missnöjesparti som stöds av väljare som är kritiska mot Høyres försiktiga politik i frågor som skatter och invandring¹²⁶.

Fremskrittspartiet skriver i sitt principprogram från 2013 att den demokratiska rättsstaten kräver ett demokratiskt statsstyre och ett marknadsekonomiskt system¹²⁷. De skriver att endast en

marknadsekonomi kan säkerställa spridningen av makt som en demokratisk stat är beroende av.

119 http://www.frp.no/nor/Om-FrP/40-aar-for-folk-flest/40-aar-for-folk-flest/Fremskrittspartiets-historie

121 http://www.expressen.se/nyheter/fremskrittspartiet-tappar-stort-i-valet/

122 http://expo.se/2011/viktigt-att-peka-pa-skiljelinjerna_4207.html

123 http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Norge/Aktuell-Politik

124 http://www.frp.no/nor/Om-FrP

127 Fremskrittspartiets principprogram, 2013:4ff