Så blev Silverhättan Cames Svahnström, Karin
Fornvännen 1996:3, 173-175
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1996_173
Ingår i: samla.raa.se
Korta meddelanden 173 k e n s k a p e r n a för n ä m n d a år står också: »För-
sålda gamla effekter från kyrkan 4.12». En möj- lighet är att d e n skulptur som Bergman för- värvade var en av de snidade »Bilder» som om- n ä m n s i »Trädaltaret» och som sedan i sin tur eventuellt tillhörde de »gamla effekter»som försåldes detta år. Den kan efter detta ha målats för att antingen användas som prydnadsföre- mål eller givits som docka eller liknande till ett
b a r n . O m Carl J o h a n Bergmans skulptur verk- ligen tillhört det gamla altarskåpet i Hejde får vi antagligen aldrig veta. Den kan j u lika gärna ha tillhört ett liknande altarskåp i någon an- n a n Gotlandskyrka. Det finns dock inga lik- n a n d e 1400-talsfigurer kända på eller från Got- land.
Torsten Svensson Mellangatan 7A, 62157 Visby
Så blev Silverhättan Carries
U n d e r d e senaste åren h a r Visby stadsmur m e r n a m n e n på några av d e viktigaste t o r n e n : Kaj- an vanligt kommit i blickfånget g e n o m de om- sam (Kejsaren), Dalmanska tornet, Kruttornet, fattande restaureringsarbeten som utförts där. Sprundflaskan, Jungfrutornet, Silverhättan el- De som begagnat tillfället att följa m e d på en ler »Carnes (Fiames)». Somliga n a m n är lätta vandring längs m u r e n har bl.a. fått sig till livs att förklara, a n d r a vållar m e r huvudbry. Till
~9- Tu er05 Slukiiftp, uL c/i clz^luXic
Fig. 1. Detalj av Erik Dahlbergs kopparstick 1707 av Visbv i Surna Antiqua, där nuvarande Krutlornel kallas Silverhättan och Silverhättan kallas Carnes
Fnrnvännrn-n 91 (1996)
;f J f U l l t v t/j*rsy>
^ f J P ^ t t e n
sc t f ^ A V?/Ufe-.-
u / t ä ^ yre* y^.
W « l %"'W
c7 j ^ u i i t r t - t n t g g u ) oi
-—^-~~"^-
Fig. 2. Lantmätaren Matthias Schilder gjorde pä 1690-talet en serie teckningar som underlag för 1707 års kop- parstick. Han kallade tornet i stadens nordvästra hörn för Silverhättan och nuvarande Kruttornet för »Lames tornet, ett fångetorn».
d e m h ö r just Carnes, som är ett andra n a m n på Silverhättan, tornet längst i nordväst, nere vid stranden. N a m n e t Carnes f ö r e k o m m e r första gången på Erik Dahlbergs bilder i verket Suecia Antiqua et Hodierna »det forna och nuvarande Sverige», som utkom 1717. Kopparsticken av Visby är utförda redan 1707. Historikern Adolf Schuck har u p p m ä r k s a m m a t n a m n e t på Dahl- bergs bild och har förmodat, att tornet hetat
»Greven» m e n att Dahlberg översatt ordet till latin, »Comes». Kopparstickaren har sedan läst o som a. Så skulle det obegripliga n a m n e t Ca- rnes ha uppstått. (Fig. 1.)
Greven, Comes, Carnes, skulle sålunda be- teckna det mindre, svagare tornet i motsats lill Kajsarn (Kejsaren), som var det stora, starka tornet. Förklaringen torde neig vara en a n n a n . Dahlbergs kopparstickare har säkert varit or- sak till n a m n f ö r ä n d r i n g e n , m e n inte så som Schuck har tänkt sig.
Dahlberg använder sig för det storslagna Su- eciaverket av flera medhjälpare. För Visby anli-
tade han lantmätaren Matthias Schilder, som på 1690-talet gjorde en serie teckningar som underlag för kopparstickaren. Av Visby gjorde han bl.a. dels en karta, dels en perspektivbild (fig. 2). Han kallade då tornet i stadens nord- västra h ö r n för Silverhättan. H u r långt tillbaka det n a m n e t går, är f.n. inte bekant. Möjligen är det ett gammalt n a m n med hävd från en tid, då tornet kan ha varit täckt m e d bly, som glänst som silver i solen. Nuvarande Kruttornet (nam- net stammar från 1700-talet, då tornet var för- varingsplats för krut) kallar Schilder för Lames torn, ett n a m n som han på en senare Visby- karta, från 1697, ä n d r a t till Lamberts t o r n . Dahlbergs kopparstickare förväxlar n a m n e n på Lames torn och Silverhättan. Nuvarande Krut- tornet kallas sålunda för Silverhättan, och Sil- verhättetornet k o m m e r att heta Carnes, som är en felläsning av Lames. Och för att få någon vettig förklaring till det obegripliga n a m n e t Ca- rnes har Schuck sedan velat tolka det som Co- mes (greven). Varifrån sedan nuvarande Krut-
Fornvännnen 91 (1996)
Korta meddelanden 175 t o r n e t fått sitt n a m n (Lamberts), ja, d ä r o m
tvista de lärde.
Lagom till »Ringmurens dag» 1994 u t k o m en vackert illustrerad bok av Waldemar Falck Visbys stadsmur (ny upplaga 1995). Tyvärr h a d e Falck ej observerat en artikel med ovanstående innehåll av författaren till d e n n a uppsats pub- licerad i Gotlands Allehanda den 4 j u n i 1977.
Namnförväxlingen finns även upptagen i båda u p p l a g o r n a 1984 och 1990 av G. Svahnström, Visby under tusen år, sid. 54, litt.hänvisning sid.
271.
H u g o Yrving har i sin recension av Falcks bok {Fornvännen 1995) ej heller lagt märke till felskrivningen av t o r n n a m n e t utan ger en egen förklaring: »... h ö r n t o r n e t Kames. Detta n a m n synes mig inte ha m e d 'Comes' att göra utan snarare m e d ordet 'camus' - muiikavlen, dvs.
tornet som knöt samman sjömuren m e d land- m u r e n . 'Silverhättan' är troligen en senare folklig b e n ä m n i n g , som tränger u n d a n det la- tinska namnet.»
Karin Svahnström f
Fomvännnen 91 (1996)
