Svenska depåfynd med s.k. lövknivar Wyszomirski, Mark
Fornvännen 74, 145-150
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1979_145
Ingår i: samla.raa.se
Svenska depåfynd med s. k. lövknivar
Av Mark Wyszomirski
Wyszomirski, M. 1979. Svenska depäfynd med s. k. lövknivar. (Swedish dcposit finds of so-called pruning knives.) Fornvännen 74. Stockholm.
The author discusses Swedish deposit finds of so-called pruning knives of flint. Through Danish and Swedish finds these can be dated to the late Bronze Age. A microscopic investigation of 85 pruning knives shows that they were used to work materials such as bone, horn, wood and skins. Evidence indicates that they were also used as sickles.
Mark Wyszomirski, Lunds universitets historiska museum, Kraftstorg I, S-223 50 Lund, Sweden.
Ibland inträffar det att man felbestämmer eller f d d a t e r a r fynd med s. k. lövknivar. I denna uppsats skall deras kronologi och funk- tion diskuteras. Uppsatsen har tillkommit i samband med en undersökning av svenska depåfynd daterade till senneolitikum och be- sök på alla syd- och mellansvenska museer.
I Sverige är 10 depåfynd kända vilka inne- håller sådana flintredskap (se katalog). De är tillverkade av stora och kraftiga spån med en sida högretuscherad. Spetsen på ena än- dan är oftast bildad genom retuschering och ibland är basen speciellt tillhuggen för skaft- ning (fig. l a ) . Alla de 10 depåerna upp- träder längs svenska västkusten och bara i Skåne och Halland på det stora morän- området (fig. 2 ) .
I detta arbete diskuteras ej skillnaden mellan begreppen skatt-, offer-, votiv- och depåfynd. Den sistnämnda termen får be- teckna alla slutna fynd av detta slag.
Bland lövknivarna kan 2 huvudgrupper urskiljas:
Grupp 1 består av lövknivar som är tillver- kade av spån och vilkas vänstra sida är retuscherad (fig. l a ) .
Fig. 1. a lövkniv av grupp 1; b lövkniv av grupp 2.
(a LUHM inv. nr. 25407; b LUHM inv. nr.
27231.) Halv naturlig storlek. — a: pruning knife of group 1; b: pruning knife of group 2. Half natural size.
146 M a r k Wyszomirski
Fig. 2. Utbredning av depåer med lövknivar i Sverige. — Distribution of deposits with pruning knives in Sveden.
Till grupp 2 räknas lövknivar med högra sidan retuscherad (fig. I b ) . Dessutom på- träffas ibland sådana redskap som är tillver- kade av avlånga avslag med trekantig genom- skärning på mitten. Dessa kan betraktas som undergrupper av de två huvudgrupperna (1 a respektive 2 a ) . Förf. känner till två fall som representerar var sin undergrupp. Ett exem- plar av grupp 1 a härstammar från sten- åldersboplatsen i St. Råby sn, Skåne (Wyszo- mirski 1974, fig. 12 c, s. 66) och ett av grupp 2 a hittades vid Ruuthsbo i Skåne ( L U H M inv. 22.640).
Lövknivar av grupp 1 och 2 uppträder till- sammans i depåfynd. Av de tio svenska depåerna innehåller nio endast lövknivar. En depå från Halland bestående av 17 lövknivar (ursprungligen ett 50-tal), Gamla Köpstad, Träslöv sn (katalog nr 10), innehåller också ett flintavslag, en yxliknande kärna och en flintdolk. Det är omöjligt att typbestämma dolken för närvarande eftersom den för- kommit (Sarauw 1921, s. 90 f., fig. 3 ; Lind- älv 1964, s. 59 och fig. 14, s. 6 0 ) .
Från Stenild mosse, Stenild sn, Gislum hd
i D a n m a r k härstammar en lövkniv hittad till- sammans med ett skaft av björkträ (fig. 3 ) . Denna uppfattas av danska forskare som redskap till lövsamling och kallas "lövkniv"
(Broholm 1944, s. 174; Bröndsted 1966, s.
117 ff.).
I Lunds Universitets Historiska Museums samlingar finns 85 redskap bestämbara som lövknivar, därav 56 st av grupp 1 och 29 av grupp 2. 19 exemplar har bearbetad bas an- tagligen för bättre skaftning (som t. ex. fig.
l a ) . På alla dessa 85 redskap gjordes analys med hjälp av mikroskop. Det visade sig att på de flesta redskapen finns glans på upp- stående partier och på några av dem hittades striering som i 11 fall är vertikalt (fig. 4 A och 4 B ) , i fyra fall snett (fig. 4 C) och i fyra fall parallellt placerad mot eggen (fig.
4 D och 4 E ) . På två lövknivar förekommer striering som korsar sig åt olika håll (fig.
4 F ) och på ett exemplar uppträder striering även vid basen på en stor slagbula (fig. 4 E ) .
Den glans som hittades på nästan alla exemplaren är helt annorlunda än den som uppträder på de ythuggna skarorna. Ljus- reflekterande spår bildar på flintytan fläc- kar som förekommer endast på de högre punkterna av den ojämna ytan. Partier lig- gande mellan dessa förhöjningar är i princip glanslösa. Själva glansen är inte intensiv och av den typ som uppstår vid träbearbetning
(Curven 1930, fig. 1 och 3 ) . Vissa lövknivar förefaller också att ha användts som skaror.
Intensiv glans tyder på att de gnuggats mot grässaft. S. k. sädglans uppstår på flintytan genom att opalpartiklar som finns rikligt i olika gräsarter får kontakt med kvarts-, cyr- kon- och hornblendepartiklar från flintytan.
Resultat av den reaktion som uppstår blir en vätska. Eftersom redskapsytan under arbe- tet är varmare än omgivningen ökar denna reaktion. Efter avkylningen h å r d n a r vätskan som ett tunt lager av glans. Glansen har annorlunda kristallnät som är mera tätpackat än det ursprungliga kristallnätet av silikat
(glansens hårdhet har ca 6 och flinta ca 7 grader i Mohs skala). I vanliga fall uppstår striering efter sandkorn eller annat hårt material på denna glans (Witthöft 1967, s.
384).
Trots att komplexundersökningar utförda vid H a r v a r d i USA ( T r i n g h a m m. fl. 1974) baserats på s.k. bruksrdusch (mikro- och makrobruksretusch) ser m a n på vissa publice- rade bilder tydligt skador som liknar sådana som finns på lövknivarna. De publicerade bildernas förstoringsgrad är visserligen icke tillräcklig men t. ex. flintblad som användes vid bearbetningen av färskt ekträ har på ytan ganska djup striering (se t. ex. Tring- h a m m. fl. 1974, fig. 16, s. 189).
Samma gäller redskap använda för bear- betning av torkat skinn eller ben (Kelley &
Newcomer 1977, s. 44, fig. 6 d, s. 41 och fig.
11 d, s. 57). Liknande spår finner man också på flintredskap som användes vid horn- och benbearbetning. Korobkovas undersökningar som baseras på redskap från neolitiska kul- turer i Mellanasien sammanställer en stor kollektion av mikroskopbilder på dessa (Korobkova 1969, s. 129 ff.). Hennes bilder omfattar inte bara färdiga produkter av ben och horn utan också flintredskap som an- vändes vid tillverkningen (Korobkova 1969, tab. I, I I och V I I I : 7 ) .
Semenov som under många år har sysslat med prehistorisk teknik och redskapsfunktion (Semenov 1964, 1968 och 1970) har i de flesta fall baserat sitt arbete på mikroskop- undersökningar. Enligt honom kan man ur- skilja tre typer av slitage på flintredskap:
polering, ibland med blänkande glans, fina skrapspår eller rispor (fin striering) och grova rispor som bildar randiga slipspår eller en- staka djupa skrapsår (grov striering). De sista bör ej vara avsiktliga, t. ex. bildade i samband med yxslipning (Semenov 1970, s.
14).
Enligt Semenovs indelning skulle arbets- spår funna på lövknivarna (fig. 4) motsvara hans tredje grupp. Sådana spår uppkommer på flintredskap använda vid bearbetning av hårda material såsom ben, horn, trä och vissa bergarter (t. ex. skiffer).
Förf. har diskuterat problemet med kvar-
Fig. 3. Skaftad lövkniv från Stenild mosse, Stenild sn, Gislum hd i Danmark. — Hafted pruning knife from Stenild bog, Denmark.
148 M a r k Wyszomirski
Fig. 4. Mikroskopbilder av striering och slitage på lövknivar (alla från LUHM): A inv. nr 18153, B nr 3324, C nr 2334, D nr 19234, E nr 19017, F nr 18159, G nr 27231. — Microscopic photo- graphs of striation and wear on pruning knives, all from LUHM.
tärgeologer, framför allt förekomsten av fun- na arbetsspår. I de flesta fallen visade det sig att denna striering icke ligger i flintans struktur utan är gjord sekundärt under an- vändningen av redskapen (muntliga upp- gifter av R. Lilljegren från Kvartärgeologiska Institutionen i L u n d ) .
Med stöd av mikroskopundcrsökningar vill förf. göra gällande att spånlövknivar antag- ligen ej användes endast till lövsamling, utan även som redskap till bearbetning av hårda matcral som trä, horn, ben och möjligen annat. Fä detta tyder ytans karakteristiska striering. Dessa redskap bör ha varit mång- funktiondla och icke alltid skaftade som exemplaret från Stenild mosse, eftersom ar- betsspår ibland hittades på knivens hela yta.
Lövknivarnas funktion som skaror (Blinken- berg 1898, s. 141 ff.; Miiller 1919, s. 83) bör uppmärksammas. Sädglans h a r observerats på vissa verktyg och tyder på att de användes som skaror (fig. 1 och 4 G ) .
Dateringen av lövknivarna är komplicerad.
Bland depåfynden finns inga kombinationer av lövknivar tillsammans med andra, bättre daterade fynd. Förf. känner inte till några sådana redskap från Sverige, som härstam- mar från boplats- eller gravkomplex och är väldaterade. Stenildfyndet h a r daterats till äldre bronsåldern (Blinkenberg 1898, s.
149 ff.; Broholm 1944, s. 174;Bröndsted 1966, s. 118), men alla dessa forskare framhåller att fyndet även kan stamma från yngre bronsåldern. Glob anser att Stenildfyndet på
g r u n d a v t e k n i k e n m å s t e d a t e r a s s n a r a s t till y n g r e b r o n s å l d e r ( G l o b 1 9 3 8 , s. 6 1 ) . F r å n D a n m a r k ä r l ö v k n i v a r k ä n d a s o m b o p l a t s - fynd, e x e m p e l v i s f r å n V o l d t o f t e , H a s m a r k , B u l l b j e r g eller A b b e t v e d . D e s s a b o p l a t s e r ä r d a t e r a d e till y n g r e b r o n s å l d e r ( M i i l l e r 1919, s. 4 9 , 5 8 , 6 6 , 8 2 , fig. 17, s. 6 7 ) . T v å d e p å e r b e s t å e n d e a v l ö v k n i v a r f r å n L ö d d e k ö p i n g e sn, S k å n e (se k a t a l o g n r 3 o c h 4 ) p å t r ä f f a d e s u n d e r a r k e o l o g i s k a u t g r ä v n i n g a r i n ä r h e t e n a v b o p l a t s l ä m n i n g a r d a t e r a d e till y n g r e b r o n s å l d e r . D e s s a fynd h a r m ö j l i g e n d i r e k t s a m b a n d m e d b o p l a t s e n ( e n l i g t T . O h l s s o n s m u n t l i g a u p p g i f t e r ) .
E n a v d e p å e r n a , f r å n L i l l e b ö r s , H u n n e s t a d sn, H a l l a n d ( k a t a l o g n r 8 ) h i t t a d e s i e n mosse. F y n d e t g j o r d e s i o m e d e l b a r n ä r h e t a v e t t röse d a t e r a t till b r o n s å l d e r ( S a r a u w 1916, s. 9 2 ; L i n d ä l v 1964, s. 61 o c h fig. 1 5 ) . E n a n n a n d e p å , ä v e n d e n f r å n H a l l a n d ( K y r k c k u l l e n , R o l f s t o r p sn, k a t a l o g n r 9 ) , p å t r ä f f a d e s i n v i d e n s t o r j o r d f a s t s t e n ( L i n d - ä l v 1 9 6 4 , s . 6 2 ) .
L ö v k n i v a r n a k a n alltså s a n n o l i k t d a t e r a s till y n g r e b r o n s å l d e r . A t t d e f ö r e k o m m i t u n d e r ä l d r e b r o n s å l d e r ä r m ö j l i g t m e n ej b e - visat. F y n d o m s t ä n d i g h e t e r n a , d ä r d e p å e r n a n e d l a g t s i m o s s a r o c h i n v i d s t o r a s t e n a r , k a n t o l k a s s o m e n t r a d i t i o n f r å n y n g r e s t e n å l d e r o c h ä l d r e b r o n s å l d e r i N o r d e n .
vattensjuk åker och fyndet har anknytning till bronsåldersbosättning (muntliga uppgifter av T . Ohlsson, L U H M ) .
5. St. H a m m a r sn (St. Hammar ägor), 32 löv- knivar, 4 stora spån (förarbete till lövknivar), 4 avlånga avslag av spånblock (blockuppfriskande avslag, i sin form påminnande om skedformiga skrapor) funna tillsammans är 1880 på en ny- odling, S H M 8651 :a, ( A T A ) .
H a l l a n d
6. Falkenberg (Klovstensliden), 10 lövknivar fun- na tillsammans år 1914, (ATA; Sarauw 1915, s.
76; Lindälv 1964, s. 6 0 ) .
7. Getinge sn (Getinge), 3 lövknivar funna till- sammans, (Montelius 1872, s. 159, nr 201).
8. Hunnestad sn (Lillebör, Trulsegården), 3 löv- knivar funna år 1818 intill ett gravröse (Hunne- stad 12). Ej klar förbindelse mellan depå och röse, GAM 5312-4, (Sarauw 1915, s. 75 och 92;
Lindälv 1964, s. 6 1 , fig. 15, s. 6 1 ) .
9. Rolfstorp sn (Kyrkekullen), 4 lövknivar och 1 flintblock funna tillsammans vid en stor jordfast sten (Lindälv 1964, s. 6 2 ) .
10. Träslöv sn (Gamla Köpstad), 50-tal lövknivar (19 förvaras i GAM 20388-407), 1 flintblock, 1 yxliknande förarbete, 1 obestämbar flintdolk funna tätt hoppackade på en yta av ca 0,35 m. Alla föremål är antagligen huggna av samma spånblock
(Sarauw 1921, s. 90 f, fig. 3, s. 90; Lindälv 1964, s. 59 f, fig. 14, s. 6 0 ) .
F y n d k a t a l o g S k å n e
1. Grevie sn (Killarröd), 2 lövknivar funna till- sammans ". . . vid ett par gravhögar." L U H M 17114a—b (Rydbeck 1918, s. 32, nr LX, fig. 57, s. 3 3 ) .
2. Grönby sn (Hönsinge), 3 lövknivar funna till- sammans år 1917, L U H M 19641 a—c, (Rydbeck 1918,s. 32, n r L I X , fig. 56, s. 3 3 ) .
3. Löddeköpinge sn (Löddeköpinge), 6 lövknivar funna i en liten grop under arkeologiska utgräv- ningar. Alla redskapen stod perpendikulärt i jorden vid varandra. Gropen låg i en vattensjuk åker och fyndet har anknytning till bronsåldersbosättning
(muntliga uppgifter av T. Ohlsson, L U H M ) . 4. Löddeköpinge sn (Löddeköpinge), 1 lövkniv, 1 stort spån (förarbete till lövkniv) och 2 stora avslag funna i en liten grop under arkeologiska utgrävningar. Alla redskapen stod perpendikulärt i jorden vid varandra. Gropen anträffades i en
R e f e r e n s e r
Blinkenberg, Ch. 1898. Skaeftade stenålders red- skaber. Aarbeger. Köbenhavn.
Broholm, H. C. 1944. Danmarks bronzealder I I . Köbenhavn.
Bröndsted, J. 1966. Danmarks oldtid I I . Bronze- alder. Köbenhavn.
Curven, C. 1930. Prehistoric flint sickles. Antiquity.
Gloucester.
Glog, P. V. 1938. Stenredskaber fra bronzealderen.
/i:/ Winther'festskrift. Köbenhavn.
Kedey, L. H. & Newcoraer, M. H. 1977. Micro- wear analysis of experimental flint tools: a test case. Journal of archaeological science. Vol. 4, nr 1. London-New York.
Korobkova, G. F. 1969. Orudja truda i chozjajstvo neoliticeskich plemen Srednej Azji. Materialy i issledovanija po archeologii SSSR. nr 158.
Leningrad.
Lindälv E. 1964. Depåfynd i Varbergsbygden.
Varbergs museums årsbok. Varberg.
Montelius, O. 1872. Halländska fornsaker från hednatiden. Hallands fornminnes-förenings årsskrift. Halmstad.
150 M a r k Wyszomirski
Muller, S. 1919. Bopladsfund fra Bronzealderen.
Aarbeger. Köbenhavn.
Rydbeck, O. 1918. Slutna mark- och mossfynd från stenåldern i Lunds Universitets Histo- riska Museum, deras tidsställning och samband med religiösa föreställningar. Från Lunds Uni- versitets Historiska Museum. Lund.
Sarauw, G. F. L. 1915. Berättelse rörande Göte- borgs musei arkeologiska avdelning för år 1914. Göteborgs museums årstryck. Göteborg.
— 1916. Berättelse rörande Göteborgs musei arkeologiska avdelning för år 1915. Göteborgs museums årstryck. Göteborg.
— 1921. Berättelse rörande Göteborgs musei arkeologiska avdelning för år 1920. Göteborgs museums årstryck. Göteborg.
Semenov. S. A. 1964. Prehistoric technology. Lon- don.
— 1968. Rozvitje techniki v kamiennom veke.
Leningrad.
— 1970. The forms and functions of the oldest tools. Quartär 21.
Tringham, R., Cooper, G., Odell, G., Voytek, B.
& Whitman, A. 1974. Experimentation in the formation of edge damage: new approach to lithic analysis. Journal of field archaeology.
Vol. 1, nr 1—2. Boston.
Witthöft, J. 1967. Glazed polish on flint tools.
American antiquity. Vol. 32, nr 3. Salt Lake City.
Wyszomirski, M. 1974. Metodiska ytundersökningar av stenåldersboplatser vid Stora Råby. Forn- vännen. Stockholm.
Swedish deposit finds of so-called pruning knives
T h e author investigates Swedish deposits con- taining so-called pruning knives of flint. 10 such finds are known in Sweden (Fig. 2 ) .
Find conditions (placing in bogs and near large stones) indicate a continual tradition from the Late Stone Age and Early Bronze Age.
T w o main groups of pruning knives can be distinguished:
Group 1 — implement made from a chip, the left side of which has been retouched (Fig. l a ) .
Group 2 — chip implement with the right side retouched (Fig. 1 b ) .
Pruning knives of both groups are found together in deposit finds, and never make up combinations with other well dated finds. A hafted pruning knife found in Stenild Bog, Denmark (Fig. 3) is dated to the Late Bron- ze Age. O t h e r researchers date these imple- ments to the Early Bronze Age (Blinkenberg 1898; Broholm 1944; Bröndsted 1966). N o pruning knives have been found in Sweden in conjunction with burial or habitation com- plexes, but such finds are common in Den-
mark (Muller 1919) and dated to the Late Bronze Age. Also two deposits in Lödde- köpinge in Skåne have a direct relationship with Late Bronze Age habitations. O n the basis of the above-mentioned opinions and facts about the finds the pruning knives can be dated to the Late Bronzze Age.
Microscopic investigation was carried out on 85 pruning knives from L U H M . T h e heavy striation which occurs on 22 of these implements (Fig. 4) prove that the imple- ments were also used to work other härd material, possibly bone, horn, dried wood and skin. O n certain of the implements a bright silica gloss is found (Fig. 4 G) which means that pruning knives have also been employed as sickles.
It should also be noted that pruning knives need not be hafted, as is the Stenild example, since traces of use are often found along the entire surface of the knife.
O n the basis of the investigation as a whole the author feels it is possible to assert that the pruning knives were multi-fundional and can be dated to the Late Bronze Age.
