• No results found

Klimatanpassning hos flicksländor – nu hettar det till! Erik Karlsson

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Klimatanpassning hos flicksländor – nu hettar det till! Erik Karlsson"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete i biologi 45 hp till masterexamen, Uppsala universitet, 2017

Institutionen för biologisk grundutbildning och Institutionen för ekologi och genetik/Zooekologi Handledare: Frank Johansson

Klimatanpassning hos flicksländor – nu hettar det till!

Erik Karlsson

Klimatförändringar påverkar hela jorden och därmed också alla djur på jorden.

Speciellt verkar djur som lever i vatten påverkas av denna förändring i temperatur.

Flicksländor och trollsländor är viktiga jägare i dessa ekosystem och då dessa lever som larver i djupet av sjöar och floder kommer de att påverkas av förändringen i temperatur.

I mitt experiment undersökte jag om trollsländor och flicksländor som lever i en konstant förändrande miljö är bättre på att anpassa sig till nya förändringar i temperatur än de som lever i en oföränderlig miljö?

I min experimentdesign behövdes både studier ute i fält och att genomföra experiment inne på laboratoriet. Steg ett var att undersöka var i dammar som flicksländor och trollsländor lever. Efter att ha fångat insekter vid ytan och bottnen kom jag fram till att två arter, den mörka lyrflicksländan och spjutflickslända var vanligast både på botten och nära ytan på dammarna, detta tätt följt av rödögonflicksländan. Dessa blev därför relevant för mina kommande experiment.

Nästa steg var att undersöka hur duktiga flicksländor är på att anpassa sig till förändringar i temperatur. Arterna jag testade var: mörk lyrflickslända(Coenagrion pulchellum), större kustflickslända(Ischnura elegans) och större rödögonflickslända(Erythromma najas).

Detta genomfördes i laboratoriemiljö. Jag samlade in ägg från de tre arterna, som fick kläckas och växa upp i en konstant miljö där vattnet var värmt till en konstant temperatur av 21 °C. Efter 12 veckor påbörjade jag min undersökning av temperaturanpassningen.

Detta genomfördes på följande sätt: femton larver av en art flyttades till varsin burk med vatten. Dessa burkar placerades i ett vattenbad som hade en av tre temperaturer – 18, 21 eller 24 °C– i en av fyra tidsintervall: 1, 2, 12 eller 24 timmar.

Efter att ha befunnit sig i den nya miljön en tid, mätte jag hur väl larverna anpassat sig genom att ge dem mat och se hur många som blev uppätna och hur många som blev anfallna av varje larv. Jag använde dessa data för att mäta deras förmåga att anpassa sig.

Resultatet var tydligt, den större rödögonflicksländan klarade sig bättre än de andra flicksländorna, som tydligt åt mindre mat och klarade sig sämre.

Detta resultat kan få konsekvenser i framtiden. Om det finns en skillnad i hur bra de olika arterna anpassar sig, så kan det innebära att de växer olika snabbt och då kommer

rödögonflicksländan att konkurrera ut de andra arterna. Detta i sin tur kan resultera i att arter i samma område blir utrotade. Detta är en tråkig, men möjlig framtid för våra trollsländor om vi inte kan bromsa den globala uppvärmningen.

References

Related documents

I den slutliga handläggningen har deltagit chefsjurist Elin Häggqvist och jurist Linda Welzien, föredragande..

rennäringen, den samiska kulturen eller för samiska intressen i övrigt ska konsultationer ske med Sametinget enligt vad som närmare anges i en arbetsordning. Detta gäller dock inte

avseende möjligheter som står till buds för främst Sametinget och samebyar, när det gäller att få frågan prövad om konsultationer hållits med tillräcklig omfattning

Enligt remissen följer av förvaltningslagens bestämmelser att det normalt krävs en klargörande motivering, eftersom konsultationerna ska genomföras i ärenden som får

Lycksele kommun ställer sig positiv till promemorians bedömning och välkomnar insatser för att stärka det samiska folkets inflytande och självbestämmande i frågor som berör

Länsstyrelsen i Dalarnas län samråder löpande med Idre nya sameby i frågor av särskild betydelse för samerna, främst inom.. Avdelningen för naturvård och Avdelningen för

Det behöver därför göras en grundläggande analys av vilka resurser samebyarna, de samiska organisationerna, Sametinget och övriga berörda myndigheter har och/eller behöver för

Länsstyrelsen i Norrbottens län menar att nuvarande förslag inte på ett reellt sätt bidrar till att lösa den faktiska problembilden gällande inflytande för den samiska.