ARSREDOVISNING 1984

o

o

o

o

Sid

7

V~ALLANDEDDWK~REN

Sld

9

BYGGMATERIAL Sid

11

^PAPPER

Sid13 FORPACKNING

Sid14 FORVALTNINGS8ERATTELSE

f)Jd

19

KONCERNENS RESULTATRAI<NING

Std2Q KONCERNENSBALANSRAKNrnNG Sid22 FINANSIERINGSANAL YSER

Sid23 MODERBOLACETS RESUL TArRÄKNING Std24 MODERBOLAGETS BALANSRAKNING Sid26 KOMMENTARER TILL BOKSLUTEN Sid29 REVISIONSBBRATI'ELSE

Std29 ARSOVERSIKTER Sid3Q AKTIER 00! ANDELAR Std31 PERSON AL

Sid32 ASSII SVERIGE Sid34 ASSI l EUROPA

ASSis koncernstyrelse (frdn vanstf!r): Rune Brandinger, Emo Katzsko, Sven Johansson, Henry Lindberg, Ulf Stromback, Karl Erik Persson (ordforande), Soren Oberg, Hans Carlsson (VD),

Bo S Hedstrom, Anders Danielsson, Margaretha Stålfors.

STYRELSE

Ordinarie ledamöter

KARL ERIKPERSSON, f 1919, ordföran- de i ASSis styrelse 1983, fd VD i Kooperativa Förbundet. styrelseord- förande i PKbanken, Celloplast.

Styrelseledamot i Riksbyggen, SJ,

siLA.

HANS C..-\RLSSON, f 1932, VD i ASSI 1983. Ordinarie ledamot 1983, tidi- gare suppleant sedan 1977. Styrelse-

ordförande i flera av ASSI-koncer- nens dotterbolag. Styrel.seledamot i Domänverket, Götabanken Norra Regionen, Hellgren Invest, Fagerlids Såg & Träindustri, Tumba Bruk.

RUNE BRANDINGPR, f 1931, VD i För- säkring&bolaget V aland, ordinarie ledamot 1983. styrelseordförande i Citadellet, Programator, R Barlach.

Styrelseledamot i Ncb, Liber Grafis- ka, Wermlandsbanken m fl.

BO 5 HEDSTROM, f 1938, generaldirek- tör i Domänverket, ordinarie leda- mot 1983. styrelseordförande i Sve- riges Skogsvårdsförbund, Domänfö- retagen. Styrelseledamot i skogssty- relsen, Skogs- och Jordbrukets Forsk- ningsråd, Sveriges Lantbruksuniver- sitet

SVEN JOHANSSON, f 1920, direktör, ordinarie ledamot 1983, tidigare ledamot 1972-1976. Styrelseordfö- rande i Ncb, styrelseledamot i Svanö AB, SAKAB, Hannoversche Papier- fabriken.

HENRY LINDBERG, f 1932, klubbord- forande SALF, ASSI Kraftliner och ASSI Timber AB, Lövholmens Säg- verk, ordinane ledamot fr o m 1985, bdigare suppleant sedan 1984. Ar- betstagarrepresentant. Styrelseleda- mot i SALF-5.

ULF STROMBACK, f 1939, avdelnings- ordförande SPIAF, ASSI Karlsborg, ordinarie ledamot 1977. Arbetstagar- representant Styrelseledamot i SPIAFs Förbundsstyrelse.

Suppleanter

ANDERS DANIELSSON, f 1933, skogs- mästare, ASSI Rävara Mellansverige AB, utsedd fr o m 19&.t:;. Arbetsta·

garrepresentant (SIF).

EINO KATISKO, f 1934, klubbordföran- de STIAF, ASSI Timber AB, Val- åsens Sågverk, supplE'ant 1981.

Arbetstagarrepresentant.

MARGARETHA STALFORS, f 1941, de- partementssekreterare i Industride- partementet, suppleant 1983. Styrel- seledamot i Ncb.

SOREN ÖBERG, f 1943, VD ^l Doman- företagen, suppleant 1983. styrelse- ordförande i flera av Domänföreta- gens dotterbolag, Svenska Torv AB.

ASSis bolagsstämma ägde rum 13/6 1984.

IngenJÖr Lennart Johansson läm- nade sitt uppdrag som styrelseleda- mot 31/12 1984. Han ersätts av Hen- ry Lindberg. Skogsmästare Anders Danielsson ersätter honom som suppleant.

LEDNINGSGRUPP

HANS CARLSSON, VD och koncern- chef

ROLF ENBLAD, Chefsutveckling

BENGT A HOLMBERG, Koncernutveck- ling

BO JONESTEDT, Koncernfunktion Inköp och Transporter

ULFKaANDER,Ekonorrti

BO KUNGBERG, Finanser

OLLE LINDQWISTER, Administration

ULF RO NG E, Koncernfunktion Virkes- råvara

KURTFAXANDER, VD i ASSI Timber AB är också vVD i moderbolaget.

REVISORER

SUNE CARLSSON. auktoriserad revisor

HANS LINDf.N, auktoriserad revisor Revisorssuppleanter

LARS-GORAN NILSSON, auktoriserad revisor

GORAN TIDSTROM, auktoriserad revi- sor

s

ASSI

SAMMANDRAG

Sammandrag av koncernens resultaträkningar för 10 år

MSEK 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984

N ettaleveransvärde 1238 l 501 l 820 2371 ^{2 897} 3471 3 656 4 343 5076 5 391

Rörelsere&ultat 219 132 4 74 320 457 259 293 781 l 000

Avsknvnmgar

enhgtplan -92 -104 -131 -169 -177 -170 -217 -305 -240 -219

Fmans1ella po&ter, netto - 61 - 93 -144 -180 -238 -274 -431 -545 -314 -196 Realiserade valuta-

kurscbfferenser

-

8 - 6 - 16 34 18 60

Resultat efter

finan&iella poster 66 - 65 -271 -275 -103 7 -405 -523 245 645

Orealiserade valuta-

kursdifferenser 3 19 - 93 20 17 4 -121 -248 - 72 -104

Extraordmara poster 2 1 125 30 36 8 -64 1928 29 20

Resultat före boksluts-

dispositioner och skatt 71. - 45 -239 ^-225 -50 19 -590 1157 202 561

Räntabilitet på totalt kapital(%) ¹⁾ soliditet (%) ¹)

Investeringar (MSEK) Antal anställda

1000

~ l ~B'

1 /

"""''I~

l ~

1 \

l

...,.,..

'

^L.~~~

~_..__j l~ l r: ~

,---

'iOO

o

1NXlO

~

~ - ^~

f--- ^~--

"' ^l

^Koncemeo

^{! .._}

--- ~

.... _!

l

o± 1r

~~

t

8000 6000 4000

21)00

o

~1~ 1m 1m 1m1~ 1~ ~ ~ ~~ 1975 1S76 ·977 1978 1971< 1960 1"61 1382 1&83 100ol

1) Definitioner återfmns på std 26.

6

kvalitet och kostnadssänkande åtgärder.

Virkesråvaran är och förblir en be- gränsande faktor. Vår huvudleve- rantör - Domänverket - tvingas till kraftiga nedskärningar på grund av den s k virkessvackan och miljömäs- siga restriktioner. En del av denna nedgång kan vi möta genom ökad användning av träddelar och gall- ringsved. ASSI Kraftliner i Piteå har utfört ett pionjärarbete på detta om- rc\de. Under 1985 får ASSI Karls- borg, Kalix, samma möjligheter och 1986 följer Frövifors Bruk. Skall Hans CarLc;son, verkstallande direktör svackan i virkestillgången helt kun-

na kompenseras krävs dock ökad

A

avverkning på privatägd skogsmark.

'SSis vinst efter avgkrivningar Vi har glädjande nog kunnat se en och räntor 1984 uppgår till 645 vilja till ökad avverkning hos de pri- MSEK. Det är mer än en fördubbling vata skogsägarna under 1983 och av 1983 års resultat. 1984 har inne- 1984.

burit ett stort steg i en planerad och ASSI och Domänverket har under nödvändig konsolidering av ASSI. 1984 enats om ett samarbetsavtal Soliditeten har ökat från 28 till 33 %. och ett leveransavtal. Dessa avtal För ett företag som ASSI är resul- ger möjligheter för båda parter att tatet ett enskilt år ingen bra värde- tillvarata sina ekonomiska intressen mätare. Den genomsnittliga resultat~ i det nära samarbete som ägarge- nivån över en konjunkturcykel ger menskapen förutsätter.

en bättre bild. För ett konjunktur- Sågade trävaror möter 1985 en miis&igt bra år som 1984 är vårt av- trög marknad. De högre råvarupri~

k~tningskrav högre än de 15 % serna kommer ej att kunna kompen~

som nu uppnåtts. Det finns också en seras. För kraftliner och cellulo&a klar potential för förbättringar inom stärktes konkurrenskraften under de enheter som genomgått genom- 1984 gentemot Nordamerika av den gripande ombyggnader de senaste stigande dollarkursen. Under senare

åren. delen av 1984 utvecklades en viss

Vi förbereder oss nu för kärvare överkapacitet som lett till fallande tider och härdare konkurrens om priser. Den allmänna ekonomiska kunderna. Alla medarbetare inriktas utvecklingen är dock fortfarande po- på huvuduppgiften att tillgodose sitiv, vilket borde förhindra alltför kundernas behov. Varje medarbeta- besvärliga störningar på våra hu- re skall ha goda kunskaper om de vudmarknader.

förväntningar vi ställer på hans och För våra wellpapprörelser inom

och

hennes arbete och också ges möjlig- utom Sverige bör 1985 medföra en heter att motsvara dessa. Vår längt- forts?}t tillfredsställande utveckling.

gående decentralisering skall öka

/A tt

ansvarskänslan och handlingskraf- .

///1/ Ll

~/J / .. / . .

ten. Utbildning och information har

<..//

^t(/t/tQ

r~~

hög prioritet. fians Carlsson

7

"I allt som kunden uppjattar som laJa- litet skall ASSJ m taga en ledande posi-

tzon". ··

Kvalitet z en brdd:z

Kvalitet ar att uppfylla de förviint- nmgar som kunden har på allt vi gör.

For att nå kvaltfet måste vi ge kun- den precis den produkt han vill ha. I sortimentet ingår darfOr nara 600 olika dtmensioner och kvaliteter. Totalt pro- ducerar vi az 650 000 m³ sågade trä-

varor varye år

Att sdgat vzrke ar rått torkat är ett tw de viktzgaste kvalitetskrtwen. Tork- skdtarna inom ASSI tir medlemmar i

en "torkklubb" som aktzt•t arbetar för att nå bästa mo]ltga torkning.

Våra utåkade och tiara kontakter mellan sågverk och /t under ar ett led z

ASSls kvalztetsprogram. Genom att kanna tlll kundernas behov kan vi sträva efter att uppfylla dem.

-----~---·---..,

A

SSI Timber AB. ASSI Timber AB är ett helägt dotterbolag till ASSI med fem sågverk och två komponentfabriker samt ett antal försäljningsbolag. Verksamheten gav en vinst efter avskrivningar och räntor på 97 MSEK under 1984.

Detta att jämföra med 90 MSEK un- der 1983. Båda åren låg produktio- nen på ungefär samma nivå- cirka 645 000 m³. Omkring ⁸⁰ % av till- verkningen exporteras.

De konkurrensmässiga fördelar- na av devalveringen 1982 har nu ätits upp av bland annat ökade rå- varupriser, höjda lönekostnader och en ogynnsam utveckling av fle- ra valutakurser.

Under andra halvåret 1984 mins- kade efterfrågan på trävaror från bland annat Holland, Frankrike och Västtyskland. Försäljningspriserna för sågade granvaror stagnerade under första halvåret och föll under andra halvåret medan försäljnings- priserna för sågade furuvaror öka- de under första delen av året men stagnerade mot slutet av året.

Den begränsade tillgången på fu- rusågtimmer, särskilt i norra Sveri- ge, blir samtidigt ett alltmer allvar- ligt problem för verksamheten.

Positiv inverkan på konkurrens- förmågan har däremot den fortsatt höga dollarkursen, bland annat ge- nom att de kanadensiska tillverkar- na begränsar sin export till Europa- marknaden.

Efterfrågan på sågade trävaror förväntas i det korta perspektivet bli tämligen stabil och i det längre perspektivet något ökande beroen- de på den stadiga befolkningstill- växten i Europa. ASSI Timber har liksom många andra svenska såg-

BYGGMATERIAL

---.---~

verksrörelser under de senaste två åren väsentligt kunnat öka sina marknadsandelar på bekostnad av exportörer från andra länder. Det ekonomiska utfallet påverkas starkt av möjligheterna att upprätthålla leveransvolymen. För att ASSI Timber även fortsättningsvis skall kunna hävda sig som en konkur- renskraftig leverantör, är det nöd- vändigt att strikt begränsa kostnads- ökningarna och samtidigt behålla en hög kvalitetsnivå.

En rad produktivitetshöjande in- vesteringar om tillsammans 23 MSEK genomfördes under 1984.

Vid Lövholmens Sågverk installe- rades en ny bandsåglinje, vid Karlsborgs Sågverk en ströläggare och en hyvellinje. Investeringen i automatisk pannhusdrift vid Ses- karö Sågverk har en återbetalnings- tid på mindre än ett år.

Med början vid sågverket i Val- åsen tillämpas också en ny arbets- modell för att utan väsentligt ökat risktagande avsevärt minska de in- neliggande lagren och därmed re- ducera kapitalbindningen.

Etri Fönster AB. Företaget är Sveri- ges största fönstertillverkare och ägs till 75 % av ASSI och 25 % av Swedish Match. 1984 blev resulta- tet en förlust på l MSEK efter av- skrivningar och räntor, vilket dock innebär en förbättring med 2 MSEK jämfört med 1983.

Nettoleveransvärdet ökade från 207 till 251 MSEK. Det är emellertid inte antalet levererade fönster som har ökat utan snarare förädlings- värdet per fönster. Det efterfrågas idag mera komplexa och högkvali- tativa produkter än tidigare och i

linje med detta har de nya alumini- umklädda träprofilfönstren Uniflex tagits väl emot av marknaden.

Det råder emellertid överkapaci- tet inom branschen och struktur- problemen pressar lönsamheten.

Förbrukningen av fönster vid reno- vering av äldre byggnader har un- der ett antal år stadigt ökat men planar nu ut. Därtill krymper mark- naden för fönster till nybyggnation.

Utöver ovan redovisade bolag äger ASSI 49 %i Swedspan AB, 40% i vardera Töreboda Limträ AB och Moelven Limträ A/S samt 24 % i Swanboard Masonite AB.

Prisutveckling

Arsmedelvärden. Index 1975 = 100

320

300

l

280

!

280

i

240

220

~adebivaror

200 l BO

160 .,

140 120 100 BO 60 40 20

. . ~.

"Kvalztet ar att gara Jobbet ratt forsta gången".

Kt>alztet i ett pappm

Kvalttet

f6r

^kunden är också J..-valltet i allt internt arbete. Att göra ratt forsta gången betyder bdttre service får kund- erna och okad konkurrenskraft fdr ASSI.

I ASSis fem pappersbruk tillverkas 800 000 ton papper varye dr, som an- vånds ttll att gora forpackningar for konsumenter over hela Europa .

Inom ASSI strävar

vi

efter att varye medarbetare skall ha ingående infor- mation om vzlka krav som ställs på JUSf hans eller hennes fobb. Flera tuserr. an- stiillda deltar i vårt program for kvali-

tct.~utveckling.

l

Assr

Kraftliner. ASSI Kraftliner har Europas största anläggning för tillverkning av kraftliner, ett pap- per som används vid framställning av wellpapp.

Vid ASSI Kraftliner ökade netto- leveransvärdet med 17 % till l 285 MSEK under 1984. Vinsten efter avskrivningar och räntor uppgick till 296 MSEK vilket är en förbätt- ring med 97 MSEK. Produktionen steg till 468 000 ton. Leveranserna

~·~ hdölkl i stort sett jämna steg ~edd pro- u tionen. Exporten utg]or e ca 80 % av leveranserna.

Efterfrågan på kraftliner var god under 1984 och konkurrensen från Nordamerika var relativt begänsad på den europeiska marknaden på grund av goda konjunkturer i USA.

Under slutet av året försvagades marknaden något. Den successiva förstärkningen av dollarkursen har också bidragit till ASSI Kraftliners goda resultat.

Investeringarna under året upp- gick till 88 MSEK. Ungefär en tredje- del användes till miljöförbättrande åtgärder.

Under 1985 kommer tillstånd att sökas för en höjning av produktio- nen till 600 000 ton per år.

Kostnaden för virkesråvara är högre i Sverige än i viktiga konkur- rentländer. Därför görs stora ut- vecklingsinsatser för att utnyttja rå- varan bättre.

ASSI Karlsborg. Produktionen av blekt cellulosa och olika slag av kraftpapper ökade under 1984 med 28 % till ett nettoleveransvärde av 890 MSEK. Resultatet efter avskriv- ningar och räntor femdubblades från 28 till 139 MSEK.

Blekt cellulosa svarade för huvud- delen av resultatet. Handeln med blekt cellulosa skedde i amerikans- ka dollar och dollarkursens gynn- samma utveckling påverkade resul- tatet positivt. Vid årsskiftet 1984/85 övergick ASSI Karlsborg liksom flertalet producenter till att notera sina priser i lokala valutor.

Efterfrågan på blekt cellulosa var hög under årets tre första kvartal.

Under fjärde kvartalet inträdde en

PAPPER

kännbar prispress sammanhängan- de dels med att flera nya konkur- renter uppträdde på marknaden dels med lageravveckling hos kun- derna.

För kraftpapper var efterfrågan god under hela året. Handeln sker i lokala valutor och flertalet av de för ASSI Karlsborg aktuella valutorna försvagades under 1984 gentemot den svenska kronan. Detta påver- kade prisbilden negativt.

Under 1984 introducerades nya blekta papperskvaliteter på mark- naden. Både kvalitetsmässigt och marknadsmässigt har detta lyckats väl. Produktionen av oblekta kvali- teter upphör 1985.

Under 1984 gick ASSI Karlsborg över till året-runt-drift med sex skiftlag och nyanställde ett 60-tal medarbetare. Kapad tets u tnyttj an- det har varit i det närmaste 100 %.

Som ett led i ett omfattande in- vesteringsprogram har under året en ny anläggning för rollhantering och packning installerats i pappers- bruket. I början av 1985 tas också en ny utrustning för klenvedshante- ring i bruk, vilket möjliggör ett bättre utnyttjande av virkesråvar- orna.

Genom övergång till eldning med biobränslen har ASSI Karls- borg sänkt oljeförbrukningen från 46 000 m³ 1981 till 16 000 m³ 1984.

Den kommer under 1986 att sänkas ytterligare till ca 5 000 m³ genom en nu beslutad biogas-anläggning.

Frövifors Bruk AB. Huvudproduk- terna vid Frövifors Bruk är dryckes- kartong främst för mjölkförpack- ningar, carrier board, kapselkartong och specialkvaliteter av kraftliner.

Resultatet efter avskrivningar och räntor för 1984 blev en förlust på 53 MSEK, vilket innebär en för- bättring med 53 MSEK jämfört med 1983.

Kartongproduktionen ökade un- der 1984 till 147 000 ton, varav ca 85 % exporterades. Nettoleverans- värdet ökade samtidigt till 716 MSEK. Okningen beror på bättre produktmix och högre produktion.

Beslut har fattats om en investe-

ring i ett nytt vedrenseri som med- för en betydande kostnadsminsk- ning.

Örebro Pappersbruk AB. Plastbe- lagt papper, returfiberbaserad kar- tong och papperssäckar är de vikti- gaste produkterna för Orebro Pap- persbruk. Arets vinst efter avskriv- ningar och räntor blev 13 MSEK, en fördubbling jämfört med 1983.

Nettoleveransvärdet ökade med 22 % till 299 MSEK, varav ca 70 % på export. Efterfrågan har i huvud- sak varit god för samtliga produkt- områden. För huvudprodukten plastbelagt papper ökade försälj- ningsvolymen från 31 000 ton till 39 000 ton och en ytterligare ökning av produktionskapaciteten utreds.

Fortsatt förändring av produkt- mixen samt fortsatt rationalisering är nödvändiga åtgärder för att kar- tongverksamheten skall nå en till- fredsställande lönsamhet.

Prisutveckling

Arsrnedelvärden. Index 1975 = 100

·---·~ ~

. ...

"Ar något vårt att goras, dr det värt att garas ordentligt".

Kvalitet i forpackning

Våra forpacknmgsforetag skall lå&a kundens förpackningsproblem. En wellpappltlda skall sålja, ge mforma- tion, skydda, vara lått att fylla och femma och naturltgtvu, vara buhg.

I li.SSis 17 wellpappanlaggningar i fem Iander tillverktis var1e år 240 000

ton transport(örpacknmgar.

I vårt kvalitetsprogram utt•ecklar vara medarbetare nya salJan de och ra- tionella forpackmngar. Varye dag konstrueras mdnga nya förpackningar.

Yrdareutbildning av medarbetarna är en v1ktzg bas (or att de skall kunna go ra ett bra 1obb för vtlra kunder.

,/

A

SSis verksamhet inom förpack- ningsområdet utgörs av wellpapp- företag och plastbearbetande för- packningsföretag. Verksamheten bedrivs i helägda dotterbolag i Sve- rige, Danmark, Schweiz, Storbri- tannien och Tyskland. ASSI har dessutom ett minoritetsintresse i ett holländskt wellpappföretag.

Det sammanlagda resultatet efter avskrivningar och räntor förbättra- des 1984 med 22 % till 132 MSEK, medan nettoleveransvärdet samti- digt ökade med 14 % till l 490 MSEK.

På de flesta marknader var efter- frågan god under hela året. Detta ledde till genomsnittligt högre ka- pacitetsutnyttjande och bättre pri- ser än under 1983. Resultatet på- verkades också positivt av att före- tagen i större utsträckning inriktar sig på produkter med högre föräd- lingsvärde.

Förenade Weil AB. Nettoleverans- värdet ökade med 21 % till 478 MSEK. Resultatet blev tillfredsstäl- lande. Företaget har sju produk- tionsenheter i Sverige. Förenade Weil har ca 23 % av den svenska wellpappmarknaden.

Efterfrågan var god under hela året och ett 30-tal nya medarbetare anställdes. Efter en omfattande ombyggnad togs wellpappmaski- nen i Brännögård i drift i början av 1984 med gott resultat. Arets totala investeringar uppgick till37 MSEK.

Tillverkningen av wellpappför-

'~ ¹ packningar är helt kundorderstyrd.

CAD-tekniken (Computer Aided Design) har under året tagits till hjälp för att ge kunderna snabbare och bättre service.

Förenade Well-gruppens verk- samhet innefattar även förpack- ningar i cellplast (Por-Pac Plast AB) och polyeten (Modefa AB) samt ut- veckling och tillverkning av för- packningsmaskiner. Samtliga dessa verksamhetsgrenar utvecklas gynn- samt.

Under 1984 avyttrade Förenade W ell GMB Pack AB i Göteborg och den del av Por-Pac Plast AB i Lin- desberg, som tillverkar arbets- handskar.

Dansk Kraftemballage A/S och ASSI Emballage A/S. ASSI har två

FORPACKNlNG

wellpappfabriker i Danmark: Dansk Kraftemballage A/S, Kolding, och ASSI Emballage A/S, Herfölge. Till Dansk Kraftemballage hör även konverteringsanläggningar i Bo- rup, Ejby och Stövring samt sälj- kontor i Flensburg i Tyskland.

Utvecklingen i den danska well- papprörelsen har varit gynnsam.

Lönsamheten blev tillfredsställan- de. Nettoleveransvärdet för enhe- terna ökade med 12 % till 339 MSEK. Tillsammans har de nu 30

%

av den danska wellpapp- marknaden.

Dansk Kraftemballage har fort- satt sin satsning på produktutveck- ling och därigenom uppnått resul- tatförbättringar.

Dolan Packaging Ltd. Nettoleve- ransvärdet för förpackningsverk- samheten i Storbritannien ökade under 1984 med 9

%

till393 MSEK och resultatet förbättrades ytter- ligare.

Verksamheten omfattar sju till- verkningsenheter - två wellpapp- fabriker i Bristol och Manchester, fyra konverteringsanläggningar och ett returfiberbaserat pappersbruk i Birmingham.

Efterfrågan har varit god och Do- langruppen har ytterligare stärkt sin marknadsposition under året.

En stor del av resultatförbättringen hänför sig till pappersbrukets verk- samhet, där den höga dollarkursen har haft en gynnsam inverkan.

Vid pappersbruket har under 1984 investerats i en gaseldad an- läggning för el- och ånggenerering.

Den producerar samtidigt ånga och elkraft med hög verkningsgrad, vil- ket kommer att sänka energikost- naderna väsentligt.

ASSI WELL Verpackungswerke GmbH. Nettoleveransvärdet för de två wellpappfabrikerna i Hilden och Karlsruhe ökade med 7 % till 185MSEK.

Det råder en betydande överka- pacitet på wellpappområdet i Tysk- land och marknaden kännetecknas av hård priskonkurrens och pressa- de vinstmarginaler.

ASSI WELL styr därför över verksamheten mot produkter med högre förädlingsvärde, där prisbil- den är mera gynnsam. Det innebär

att man satsar kraftigt på förpack- ningsteknisk rådgivning, förpack- ningskonstruktion och design. An- strängningarna förväntas ge utslag på resultatet under 1985.

Weilkarton AG SwissweiL Netto- leveransvärdet för wellpappfabri- ken utanför Basel ökade under 1984 samtidigt som resultatet förbättra- des ytterligare.

Marknaden för wellpappförpack- ningar i Schweiz växte obetydligt under 1984 och Swisswell behöll i stort sett sin marknadsandel. Re- sultatförbättringen beror främst på att företaget i ökad utsträckning lyckats komma in på mera kvalifi- cerat emballage där förädlingsvär- det blir högre.

Under året har wellpappmaskinen genomgått en omfattande ombygg- nad och försetts med den senaste datoriserade tekniken, vilket vtter- ligare förbättrar både produktivite- ten och produktkvaliteten.

Utöver ovan redovisade helägda bolag äger· ASSI 30 % i det hol- ländska wellpappföretaget Empee Golfkarton B. V ..

Prisutveckling

Arsmedelvärden. Index 1975 = 100

ASSI

FORVAL1N1NGSBE . RÄ1'I'ELSE

Marknadsutveckling och försälj- ning. Konjunkturen utvecklades positivt under 1984 på ASSis vikti- gare marknader. Bruttonational- produkten inom OECD-området ökade med nära 5

%

jämfört med 2,6 o/o 1983. Trots ökade protektio- ni&tiska tendenser i handelsutbytet mellan länderoa ökade världshan- deln med 8 % i volym. Ledande i konjunkturuppgången har varit USA som under året haft den kraf- tigaste tillväxten (BNP +7 o/o) i eko- nomin sedan Koreaboomen i början av 1950-talet. Genom den höga dollarkursen har ekonomierna i Västeuropa fått en injektion via en stark efterfrågan på utländska varor i USA. Västeuropa har dock haft svårt att hålla jämna steg med den dynamiska utvecklingen i ameri- kansk ekonomi.

Industrikonjunkturen i Sverige var undt?r året fortsatt stark. Indu- striproduktionen steg med drygt 6

%.

Ett orosmoln var den gent- ernot omvärlden fortsatt höga infla- tionen som urholkar Sveriges inter- nationella konkurrenskraft.

Efterfrågeläget för koncernens olika produkter har varit fortsatt högt med undantag för sågade trä- varor. Under 2:a kvartalet försäm- rades efterfrågan på sågade träva- ror markant och det svaga mark-

14

ASSI-koncemens nettoleveransvärde per marknad 1975-1984

för AB Statens Skogsindustrier Produktgruppemas relativa an- delar av koncernens nettoleverans- värde 1984

nadsläget, speciellt för gran, bestod sedan resten av året. Under hösten försvagades också marknadsläget för cellulosa.

Koncernens nettoleveransvärde uppgick till 5 391 MSEK (f å 5 076 MSEK), en ökning med 6 % (17

%).

Om justering görs för före- tagsavyttringar skulle försäljningen för jämförbara enheter öka med 15 %. Okningen av nettoleverans- värdet förklaras främst av en god utveckling för cellulosa, kraftliner, kraftpapper, kartong och wellpapp.

För sågade trävaror har leverans- värdet minskat med l % jämfört med 1983.

Förs.lljningen på marknader ut- om Sverige uppgick till 75 %

f77

%) av koncernens nettoleve- ransvärde. Exportandelt~n för kon-

c~rnens svenska företag var 67 % (62 %). Värdet av de svenska bola- gens leveranser till utlandet, inklu~

sive till koncernens utlandsbolag, uppgick till 3 185 MSEI< (2 736 MSEK).

Prisutvecklingen för vissa bety- delsefulla produkter återfinns un- der beskrivningen av produktgrup- perna på sidorna 9--13. Utveckling- en av leveransvolymen för motsva- rande produkter redovisas i års- översikten på sid 29.

Resultat. Marknadsförutsättning- arna för flertalet av koncernens hu- vudprodukter förbättrade& under 1984 jämfört med föregående år. Ett viktigt undantag utgjorde dock sågverksrörelsen vars marknads- bild försämrades under året. Den i huvudsak positiva marknadsut- vecklingen, den höjda dollarkursen samt en fortsatt förbättring av rän- tenettot har medverkat till att kon- cernens resultat efter finansiella in- täkter och kostnader mer än för- dubblats. Resultatet efter avskriv- ningar och räntor uppgick 1984 till 645 MSEK, en förbättring med 400 MSEK jämfört med 1983.

Rörelseresultatet före avskriv- ningar och räntor ökade med 219

Resultat efter avskrivningar per produktgrupp 1975-1984

1(}(\ _ _ _

MSEK till l 000 MSEK. Resultatför- bättringen· hänför sig främst till ASSis cellulosa- och pappersföre- tag, vars rörelseresultat ökade med 197 MSEK till 682 MSEK. Den höj- da dollarkursen, pris- och volym- ökningar samt höjd effektivitet i produktionen har bidragit till resul- tatförbättringen.

Byggmaterialföretagens rörelse- resultat minskade med 16 MSEK till 166 MSEK. Resultatnedgången åter- finns hos sågverksrörelsen som un- der senare hälften av 1984 mött en vikande marknad. Den stabila lön- samhetsutvecklingen hos förpack-

1 ningsföretagen -fortsatte. Rörelsere- sultatet ökade med 26 MSEK till182 MSEK.

Avskrivningarna enli~ plan minskade med 21¹ MSEK till 219

~ MSEK. Förändrin~n beror bl a på företagsavyttring.

Räntenettot förbättrades med 118 MSEK till-1% MSEK &om en följd av betydande minskning av ränte- bärande skulder. ;Ränteintäkterna har varit relativt konstanta.

Enligt ASSis redovisningsprineJ- per redovisas i resultaträkningen samtliga kursvinst~r och kursför- luster som uppståt vid omräkning av utländska fordringar och skulder på balansdagen. )fordringar och skulder har omräknats till kurser som gällde 1984-12-31. Valutakurs- differenserna uppdelas i realiserade och orealiserade valutakursdiffe- renser. I realiserade valutakursdif-

ferenser på 60 MSEK ingår nettot av kursvinster och kursförluster vilka uppkommit vid amortering av utländska lån samt vid valutaför- sälJning. Orealiserade valutakurs- differenser uppgår till -104 MSEK och omfattar nettot av kursvinster och kursförluster, vilka framkom- mit vid omräkmng av fordringar och skulder på balansdagen.

Energipriserna {de genomsnittli- ga priserna för koncernens förbruk- ning av elkraft, eldningsolja och

ex-

ternt fast bränsle) steg under året med 7 % (3 %). Kostnaderna upp- gick under året till 215 MSEK (218 MSEK). Koncernens elkraftför- brukning uppgick under året till 1 113 milj kvVh (1 115 milj kWh) och tillgodosågs till 31

o/o

(29 %) genom egen produktion av mot- tryckskraft. .

Under våren 1984 salde ASSI det tyska kartongföretaget FS-K arton.

ASSis sågverksrörelse har från och med 1984 brutits ut ur moderbola- get. Verksamheten bedrivs i en sär- skild JUridisk enhet, ASSI Timber AB, ett helägt dotterbolag till ASSI.

Sedan flera år har ASSI i årsredo- visningarna informerat om inflatio- nens effekter på resultat- och ba- lansräkningarna. Att ge en fullstän- dig bild av hur inflationen påverkar dessa är komplicerat. Det finns oå.sä olika meningar om hur detta bör ske. På sidan 28 i kommentarer till boksluten visas en jämförelse mellan nukostnadsbaserad och tra-

ditionell resultaträkning samt vissa värden ur balansräkningen.

Råvara. Den enskilt största kost- nadsposten i koncernen är virkes- råvara. 1984 använde ASSI virkes- råvara för drygt 1 600 MSEK. ASSls virkesförbrukande enheter finns dels i Norrland dels i Mellansveri- ge. ASSis virkesanskaffning i norra Sverige bedrivs från och med 1984 i en särskild juridisk enhet, ASSI Rå- vara Norr AB. ASSI förstärker nu sina resurser för virkesanskaffning bl a i syfte att minska den dyrbara virkesimporten. Även ASSis mel- lansvenska virkesanskaffningsen- het har överförts till egen juridisk enhet.

ASSis dominerande virkesleve- rantör är Domänverket. Under 1984 har Domänverket och ASSI träffat ett samarbetsavtal och ett leverans- avtal som utgör ram för årliga kö- peavtal. Avtalen bygger på Do- mänverkets prognoser för möjlig avverkning under kommande fem år. Domänverket och ASSI för·

handlar årligen om priserna utgå- ende från marknadsläget. Domän- verkets avverkningar minskar på grund av skogens åldersfördelning, den s k "virkessvackan'' och på restriktioner i skogsbruket bland annat i form av herbicidförbud och hinder för skogsbruk i fjällregio- nen. Detta innebär minskade leve- ranser även för ASSI.

Resultat efter avskrivningar och räntor. Produkt~

grupper 1984 i procent av koncernen totalt

Koncernens resultat efter finansiella intäkter och kostnader1975-1984

MSEK

&.10 --~-__ • - - - · --···----·--

--n

500 ·- - - -----·----··- ---·- - - -

- - 1 !

400 - - - - -_______

--- --- - - ----ru - - · ^~

300 - - - - -· ----- - - --- - - -

200 - ·- - - --- - - - - · - - --- -·- -

1()\) - - - - -- - - · - - - - -

· - 1

o ·_

t=. ^J ~--··[lT ,c -- · r ^{--r_ __ _}

-·- --~ ' i

--- - - · --- - - -.

· - - - -

50 ---·-1 40 ·--·---1

---·--- - ....1

-iiOO---~------L

1975 1976 ;~rr 1978 ·;g?s 19110 -,gas 1911~ 1983 1984

15

För ASSI, som saknar egen vir·

kesråvara, är det särskilt viktigt att medverka till ett förbättrat utnytt- jande av skogsråvaran och ett stör- re ekonomiskt utbyte for skogsbru- ket för att därigenom stimulera till ökad avverkning. Ett steg i en så- dan utveckling år den s k träddels- tekniken. Detta innebär att vid gall- ring tas hela trädet ut ur skogen inklus1ve grenar och toppar, men exklusive stubbar och rötter. Kvist- ning och barkning sker vid in- dustrin där kvistar, bark och grön- massa används som bränsle. ASSI har sedan flera år en träddelsan- läggning vid kraftlinerbruket i Pi- teå. I början av 1985 har en liknan- de anlåggning startats i Karlsborgs cellulosa- och pappersbruk i Kalix.

Under 1986 kommer en träddels- mottagning att färdigstållas vid Frövitors Bruk.

Virkesförbrukningen ökade ^un- der året till 4,49 miljoner m³fub.

Virkesanskaffningen skedde ge- nom köp från såväl Domänverket

ASSI

som andra leverantörer. Domän- verkets andel av ASSis virkesför- sörJning minskade under 1984 och utgJorde 40 % (45 %). For Norrbot- ten var andelen 41

%

(45 %) och för Mellansverige 38 % (45 %).

Timmerkostnaderna per m³ har ökat med ca 14 % järnfört med 1983, medan kostnaderna per rn³ för massaved har ökat med 19

%,

bl a till följd av ökad importvolym.

Personal. Jämfört med 1983 mins- kade antalet i genomsnitt anställda i koncernen med 567 personer eller 6,8

%

till 7 734. Personalen mins- kade till följd av företagsavyttring- ar, frårnst det tyska företaget FS- Karton med 478 personer. Antalet anställda ökade i jämförbara enhe- ter med 153 personer eller med 2,0 % bl a som en följd av övergång till s k året-runt~drift vid några av de svenska cellulosa- och pappers- bruken. 28 % (30 ,.,/o) av koncer- nens anställda arbetar i företag utanför Sverigt>. Löner och sociala

kostnader inkl pensioner ökade med 1,0 MSEK till 1132,1 MSEK, vilket motsvarar 146 380 SEK (136 502 SEK) per anställd. Löne- och sociala kostnader per anställd inom koncernens svenska bolag steg under året med 9,6 % (10

%).

Kapitalbindning. Koncernens la- gervärde ökade med 54 MSEK till 1 157 MSEK (1 103 MSEK). I den svenska verksamheten minskade lagren av virkesråvara med 18 % och uppgick till 163 MSEK (200 MSEK). Lagren av färdiga produk- ter ökade med 112 MSEK till 486 MSEK (374 MSEK). Räknat i volym

Q}

ökade färdigvarulagren med 14. % jämfört med 1983.

ASSis investeringar under 1984 har i huvudsak varit inriktade på att öka effektiviteten i anläggningarna t\\"

och förbättra produktkvaliteten. · \1_!

Koncernens investeringar uppgick 1984 till366 MSEK (276 MSEK) var- av 365 MSEK i anläggningar och l MS EK i aktieförvärv. A v de totala

Virkestillförsel per leverantör 1975-1984 Virkestillförsel 19M, Sortiment

Lager och lageromsättningshastighet 1975-1984

16

Mia 1400

Investeringar och ~rln verksamheten tillförda medel 1975-1984

t.oSfr< .

1200 _ _ _ _ _ _ ~~---

~~---~

ooo _ _ _ _ _ _ _

2 00-1

o~~~~~~~~~~~~=~~~~

investeringarna gJOrdes 278 MSEK i Sverige och 88 MSEK i utlandet.

Uppdelat på verksamhetsområden investerade ASSI 15 MSEK (27 MSEK) i byggmaterialtöretagen, 213 MSEK (140 MSEK) i cellulosa- och pappersföretagen samt 124 MSEK (85 MSEK) i förpackningsfö- retagen.

Räntabilitet. Räntabiliteten på to- talkapitalet bestäms av vinstmargi- nalen och kapitalomsättningshas- tigheten. I likhet med andra skogs- industriföretag är ASSI ett kapital- intensivt företag. Ett effektivt kapl-

1 talutnyttjande blir därmed särskilt viktigt. Av ASSis totala tillgångar är 47 % eller 3 035 MSEK bundet i anläggningarna, dvs maskiner och byggnader. Ett högt kapacitetsut- nyttjande i ASSis svenska basin- dustrier är en förutsättning för en tillfredsställande lön$amhet. Kapa- citetsutnyttjandet vid koncernens svenska enheter v ar 1984 97 % (93

%).

Under 1984 ökade produk- tionsvolymen vid koncernens svenska tillverkningsenheter med i genomsnitt 7 %. Kundfordringar och lager utgör 30 % av de totala tillgångarna eller l 961 MSEK. En effektiv rörelsekapitalhantering, vilken har som målsättning att samtidigt uppnå god leveranstill- förlitlighet, god inköpsekonomi och låg kapitalbindning/ intar en

framskjuten plats ¹ ASSls strävan att ytterligare konsolidera koncer- nens finansiella ställmng.

Räntabiliteten på totalkapitalet ökade och uppgick tilllS % (11

%).

Vinstmarginalen förbättrades från 13 % till 18 %. Kapitalomsätt- ningshashgheten uppgick till 0,84 ggr (0,84 ggr).

Räntabiliteten på eget kapital mer ån fördubblades och uppgick till 23 % (9 %). Definitionen av ränta- bilitet på totalt kapital och på eget kapital redovisas på sid 26.

Likviditet och finansiering. De lik- vida medlen inklusive kortfristiga placeringar och outnyttjade check- räkningskrediter uppgick vid års- skiftet 1984/1985 till l 127 MSEK · (l 168 MSEK). Outnyttjade check- räkningskrediter uppgick till 482 MSEK (577 MSEK). ASSI har under 1984 inbetalt 50 MSEK avseende exportdepositioner för skogspro- dukter och likviditetskonto. Liksom under 1983 har någon nämnvärd upplåning ej företagits under 1984.

Amorteringar uppgick till 282 MSEK (347 MSEK). Som framgår av koncernens finansieringsanalys har årets kapitalbindning i rörelse- kapital samt investeringar i anlågg- ningstillgångar helt finansierats med medel ur rörelsen. Eftersom resultatutvecklingen 1983 också möjliggjorde en motsvarande själv-

finansiering har koncernens ränte- bårande skulder kraftigt kunnat minskas.

Koncernens soliditet uppgick v1d utgången av 1984 till 33 ~o (28 %), en ökning med 5 procentenheter.

Förbättringen beror främst på den kraftiga resultatökningen 1984.

Förslag till vinstdisposition. Kon- cernens balanserade vinst från fö- regående år efter avdrag för dispo- sitioner uppgår till 75 758 kSEK.

Arets vinst uppgår till 232 974 kSEK. I balansräkningen redovisas dårmed ett fritt eget kapital på 308 732 kSEK. Till bundna fonder har föreslagits avsättning med 284 kSEK.

Till bolagsstämmans förfogande står hos moderbolaget följande vinstmedel (kSEK)

frän föregående

ar

balan-

serade vinstmedel 256 720 årets vinst 158 879

Styrelsen och verkställande direktören föreslår

att till aktieägaren

415 599

utdelas 3:- per aktie 20 250 att återstående belopp

balanseras 395 349

415 599

Kapitalomsättning och vinstmarginal1975-1984 ASSI-koncemen

Likvida medel och likviditet i procent av nettoleveransvärdet 1975-1984

MS8< %

Ka!Jttalomsaii!IIOQ (qgrj ^{'00 _ _ _ _ ___ .i{}

1.0

j

~~

ⁱ

- -

^19_!4!

0.75

!"""'"

-

¹⁹⁷⁵

0_2)

17

ASSls vinstutveckling

A.SSls resultat efter avskrivmngar och rän- tor förbättrades kraftigt 1984 och uppgick till 645 MSEK. Det år mer ån en for- dubbling ,am fort med 1983 d~ resultatet var 245MSEK.

KONCERNENs RESULTATRÄKNING

MSEK 1984 1983

~

Leveransvärde netto (not l) 5 391,4 5 076,0

~

övriga rörelseintäkter 16,3 9,5

Virkesråvara (not 2) 1602,7 l 364,5

Andra tillverkningskostnader inkl forsk- nings-, pensions- och förvaltmngs-

kostnader 2 804,7 2 940,0

Kostnad för levererade varor 4 407,4 4 304,5

Rörelseresultat före avskrivningar 1 000,3 781,0

Avskrivningar enligt plan

på anläggningar (not 3) 207,4 228,5

på goodwill mm 11,5 218,9 11,2 239,7

Rörelseresultat efter avskrivningar 781,4 541,3

Finansiella intäkter och kostnader

Utdelning på aktier 0,3 0,1

Ränteintäktf:'r (not 4) 113,5 97,6

Räntekostnader - 312,0 - 413,1

Reali&erade valutakursdifferenser (not 5) 59,8 18,0

övriga finansiella intäkter och kostnader 1,6 -136,8 0.7 -296,7 Resultat efter finansiella intäkter

och kostnader 644,6 244,6

Orealiserade valutakursdifferenser (not 5) -103,6

-

^72,1

Extraordinära intäkter och kostnader

statliga bidrag för investeringar (not 6) 12,9 8,2

Förändring av beskattad reserv (not 7) 6,9 1,6

Nedskrivningar - 70,0

Förändring av strukturreserv 1,1 70,0

Investeringsavdrag 0,4 16,9

Avvecklingskostnader

7,7

Resultat vid försäljning och utrangering

av anläggningar 15,3 7,8

Upplöst latent skatteskuld (not 8) 4,1 4,1

Övrigt 1,0 20,2 5,9 29,5

Resultat före bokslutsdispositioner

och skatt 561,2 202,0

Bokslutsdispositioner Förändring av ackumulerade

överavskrivningar - 392,7 76,9

Förändring av lagerreserv 121,8 -148,5

Förändring av resultatutjämningsfond 12,0 - 65,8

Förändring av allmän investeringsfond 5,1 3,3

Förändring av internvinstkonto 6,2

Förändring av sär&kild investeringsfond 41,9 -295,7

-

^{22,3 - 169,2}

Resultat före skatt 265,5 32,8

l

^Skatt

^-

^32,5

^-

^21,5

i

Koncernens årsresultat 233,0 11,3

19

ASSI

KONCERNENs BALANSRAKNING

- - - - -- - -

---~-------·

TILLGÅNGAR MSEK 1984·12"31 1983~12~31

Omsättningstillgångar

Bankräkningar och postgiro (not 9) 157,7 178,8

Kortfristi~ placeringar 487,5 411,9

Kundfor ·ngar (not 10) 803,3 826,4

Växelfordringar 21,1 18,2

Förutbetalda kostnader och upplupna

intäkter 66,1 50,2

skattefordran 1,4 0,2

Andra fordringar 541,5 2 078,6 386A 1 872,1

Varulager (not 11) l 077,4 1037,9

Rotköp 79,9 1157,3 65,2 1103,1

Summa omsättningstillgångar 3 235,.9 2 975,2

Spärrkonton hos Sveriges Riksbank 2,4 2,4

Anläggningstillgångar

Goodwill 28,3 40,9

Aktier i utom8tående bolag 45,2 44,8

Andra långfri&tiga fordringar 84,8 62,4

Ovriga immateriella tillgångar 25,4 183,7 15,1 163,2

Pågående nyanläggningar (not 3) 159,0 111,6

Maskiner och inventaner (not 3) 2 052,4 2 139,0

Byg~nader (not 3) 681,4 750,1

Mar och markanläggningar (not 3) 142,3 3 035,1 170,1 3 170,8

Summa anläggningstillgångar 3 218,8 3 334,0

Summa tillgångar 6 457,1 6 311,6

20

SKULDER OCH EGET KAPITAL MSEK 1984-12-31 1983-12-31 Kortfristiga skulder

Växelskulder 9,4 26,1

Leverantörskulder 565,9 600,6

skatteskuld 9,1 8,8

Upplupna kostnader och förutbetalda

intäkter 251,3 197,0

Kortfristig dt'!l (nästa års amortering) av

långfristiga skulder 515,2 355,6

Andra skulder 140,6 1491,5 164,9 1353,0

Långfristigaskulder

Obligationslån 413,1 464,9

Checkräkningskredit (not 9) 164,1 186,1

Latent skattesk-uld 79,5 112,9

Andra långfristiga skulder 1 608,1 1992,7

Avsatt till pensioner 137,6 150 .. 0

Pensionskassa 10,8 2 413,2 10,5 2 917,1

Summa skulder 3 904,7 4 270,1

Obeskattade reserver

La~erreserv 234,3 356,6

Ac umulerade överavskrivningar 507,9 116,4

Allmän investeringsfond 5,2 10,5

Resultatutjämningsfond 77,9 89,8

Särskild investeringsfond 64,3 22,3

Internvinstkonto 6,2 895,8 6,2 601,8

Beskattade reserver

strukturreserv 28,9 30,0

Ägartillskott (not 12) 220,0 233,8

Ovriga beskattade reserver (not 7) 111,8 360,7 104,9 368,7

Eget kapital (not 13)

Bundet eget kapital

Aktiekapital (not 14) 675,0 675,0

Bundna fonder 270,8 268,5

Valutareserv (not 15) 8,4 12.4

Uppskrivningsfond 32,9 33,4

987,1 989,3

Fritt eget kapital

Balanserad vinst 75,8 70,4

Koncernens årsresultat 233,0 11,3

308,8 1295,9 81,7 1 071,0

Summa skulder och eget kapital 6 457,1 6 311,6

soliditet% 32,6 27,6

Ställda panter mm

Fastighetsinteckningar 1 206,3 1354,3

Företagsinteckningar 714,0 744,9

Bankräkningar 5,5

Leasade anläggningar (not 3) 81,4 2 007,2 86,1 2 185,3

Ansvarsförbindelser 47,3 47,3 66,6 66,6

21

22

---·--·-----~ ---^-----~·---····----·----

F1NANSIEIUNGSANAL YSER --- - - - -· -·--- - - - - -

MSEK

Rörel8eresultat före avskrivningar Finansiella poster

Vinst/förlust vid försäljning av anläggningstillgångar

Intäkt vid försälJning av anlaggningstillgångar övriga extraordinära

likviditetspåverkande poster Skatter

Från verksamheten tillförda medel Forändring av rörelsekapital, ej räntebärande (kortfristigt)

Förändring av övrigt verksamhetskapttal, ej räntebärande (långfristigt)

Internt tillförda medel Arets investeringar, netto

Användning av räntebärande kapital Finansiering (över- eller underskott) Räntebärande finansiering

Ovriga poster

Okning/minskning av likvida medel

Koncernen 1984 1983 l 000,3

-136,8 2,1 36,3

-200,4 8,8 673,3 -353,0 (not 16) - 402,6 - 82,3

(not 16) 136,8 54,5

781,0 - 296,6 0,3 47,5 - 32,3 - 21,5 477,8

- 32,9 - 23,4 421,5 -251,2 - 347,0 -176,7 21,2 445,1 289,6

Moderbolaget 1984 1983 546,9

39,8 0,4 2,2 2,2 4,9 582,2

99,7 39,5 721,4 -178,3 -356,9 186,2

522,1 -142,2 0,9 33,6 - 32,9 5,0 376,5

47,8 - 23,3 401,0 -119,7 -368,3 - 87,0

422,1 335,1

MSEK 1984 1983

Leveransvärde netto (not 1) 2 713,8 2 830,1

övriga rörelseintäkter 25,2 4,0

Virkesråvara 892,0 l 208,8

Andra tillverkningskostnader inkl forsk- nings-, pensions- och allmänna

förvaltningskostnader 1 300,3 1 103,2

Kostnad för levererade varor 2192,3 2 312,0

Rörelseresultat före avskrivningar 546,7 522,1

Avskrivningar enligt plan (not 3) 77,2 78,2

Rörelseresultat efter avskrivningar 469,5 443,9

Finansiella intäkter och kostnader

Utdelning på aktier i dotterbolag 1,7 1,1

Utdelning på andra aktier 0,1 0,1

Ränteintäkter, dotterbolag 128,8 80,4

Ränteintäkter, andra (not 4} 99,9 81,4

Räntekostnader, dotterbolag - 21,9 16,3

Ränte-kostnader. andra - 229,8 -· 305,6

Realiserade valutakursdifferenser (not 5) 61,0 39,8 16,7 -142,2 Resultat efter finansiella intäkter

och kostnader 509,3 301,7

Orealiserade valutakursdifferenser (not 5) - 103,6

-

^68,o

Extraordinära intäkter och kostnader

statliga bidrag för investeringar (not6) 12,5 8,1

Förändring av beskattad reserv (not 7) 9,1 4,7

Förändring av strukturreserv 1,1

Investeringsavdrag 0,1 11,0

Resultat vid försäljning och utrangering

av anlå.ggningar 4,7 7,8

övrigt 3,5 5,8 9,0 13,2

Resultat före bokslutsdispositioner

och skatt 411,5 246,3

ii~ _{_ j '} Bokslutsdispositioner

Förändring av lagerreserv 122,0 -131,6

Förändring av överavskrivning -365,7 78,2

Förändring av resultatutjämningsfond 19,1 - 64,4

Koncernbidrag från dotterbolag 101,0

Aktieägartillskott till dotterbolag

-

^83,0

-

^70,0

Förändring av särskild investeringsfond

-

^41,1

^-

^20,6

Avsättning till internvinstkonto -247,7 6,2 -214,6

Resultat före skatt 163,8 31,7

Skatt 4,9 5,0

Moderbolagets årsresultat 158,9 26,7

23

ASSI

--- --R-- 000-- - -- --- ·---·- - · - - - --- - - --

MODERBOLAGEIS BALANSRÄKN1'JG

---·--· - - - -

TILLGÅNGAR MSEK 1984~12-31 1983-12-31

Omsättningstillgångar

Bankräkningar och postgiro (not 9) 98,5 110,6

Kortfristiga placeringar 481,4 395,8

Kundfordringar (not 10) 309,3 458,5

Växelfordringar 9,5 11,4

Förutbetalda kostnader och

upplupna intäkter 51,3 34,4

Fordringar på dotterbolag 118,2 65,6

Andra fordringar _!17,3 1485,5 350,1 l 426,4

Varulager (not 11) 413,1 592,4

Rotköp 43,8 456,9 65,2 657,6

Summa omsättningstillgångar l 942,4 2 084,0

Anläggningstillgångar

Aktier i dotterbolag 671,3 670,2

Aktier i utomstäende bolag 42,3 ^41,7

Fordringa~ dotterbolag 780,2 512,4

Andra lån "stiga fordringar 41,2 12,4

Övriga immateriella tillgångar 17,6 1 552,6 5,2 1241,9

Pågående nyanläggningar (not 3) 136,3 85,5

Maskiner och inventarier (not 3) l 018,6 974,2

Byggnader (not 3) 236,1 245,3

Mark och markanläggningar (not3) 66,6 1457,6 79,4 1384,4

Summa anläggningstillgångar 3 010,2 2 626,3

Summa tillgångar 4 952,6 4 710,3

24

SKULOER OCH EGET KAPITAL MSEK 1984-12-31 1983-12-31 Kortfristiga skulder

Leverantörskulder 196,1 420,8

Skulder till dotterbolag 109,6 3,7

Skatteskuld 1,0 1,1

Upplupna kostnader och

förutbetalda intäkter ^110,3 104,1

Kortfristig del {nästa års amortering) av

långfristiga skulder 424,3 253,5

Andra skulder 31,5 872,8 72,1 855,3

Långfristiga skulder

Obligationslån 405,9 455,6

Checkräkningskredit 80,3

skulder till dotterbolag 0,5 0,6

Andra långfristiga skulder 1206,5 1430,2

Avsatt till pensioner 60,2 61,3

Pensionskassa 10,8 1764,2 10,5 l 958,2

Summa skulder 2 637,0 2 813,5

Obeskattade reserver

Lagerreserv 144,6 266,6

Ackumulerade överavskrivningar 383,2 17,5

Resultatutjämningsfond 45,3 64,4

Särskild investeringsfond 61,7 20,6

Internvinstkonto 6,2 641,0 6,2 375,3

Beskattade reserver

strukturreserv 28,9 30,0

Ägartillskott (not 12) 220,0 233,7

övriga beskattade reserver (not 7) 74,7 323,6 65,6 329,3

Eget kapital Bundet eget kapital

Aktiekapital (not 14) 675,0 675,0

Reservfond 260,4 260,4

935,4 935,4

1~--" Fritt eget kapital

Balanserad vinst 256,7 230,1

Moderbolagets årsresultat 158,9 26,7

415,6 1 351,0 256,8 1192,2

Summa skulder och eget kapital 4 952,6 4 710,3

soliditet% 40,3 36,3

ställda panter mm

Fastighetsinteckningar 700,7 771,4

Företagsinteckningar 392,5 421,0

Bankräkningar 5,6

Leasade anläggningar (not 3) 12,5 1111,3 13,2 1 205,6

)lnsvarsförb~delser 22,5 29,1

Borgensförbindelser för dotterbolag 414,7 521,1

Taxeringsvärden

Mark 27,4 28,2

Byggnads- och maskinvärden l 042,2 l 069,6 l 042,8 1 071,0 Brandförsäkringsvärden

Byggnader l 050,1 l 046,2

Maskiner och inventarier 4 194,0 5 244,1 4 428,7 5 474,9

ASSI

KOMMENTARER ~ITLL BOKSLUTEN

Redovisningsprinciper

I koncernens bokslut ingår moder- bolaget ASSI och de företag i vilka moderbolaget direkt eller indirekt äger mer än 50

%

av aktiernas röst- värde eller har ett avgörande inflyt- ande.

Fordringar och skulder i utländ- ska valutor har tagits upp till kurser som gällde 1984-12-31. Dessa kurs- er har också använts för omräkning av de utländska dottE'rbolagens re- sultat- och balansräkningar. Den förändring av förvärvat och ej för- värvat eget kapital, som uppstår genom variationer i balansdagskurs- erna, redovisas direkt i balansräk- ningen under eget kapital. Föränd- ringens storlek redovisas i noten till det egna kapitalet.

Vid konsolidering av koncernen har förvarvsmetoden använts. Det- ta innebär att dotterbolagens egna kapital vid förvärvstillf'ållet har eli- minerats mot moderbolagets värde på de förvärvade aktierna. Hela el- ler viss del av det övervärde som därvid eventuellt uppkommer har fördelats på byggnader, maskmer, inventarier, markanläggningar samt obeskattade reserver. EventuE'llt resterande övervärde redovisas bland anläggningstillgångarna som goodwill. 50 % av det fördelade öven·ärdet på byggnader, maski- ner, inventarier, markanläggningar samt obeskattade reBerver har min- skat övervärdet medan resterande 50 % har redovtsats som latent skatteskuld. Uppkommer under- värde vid eliminering av dotter- bolagens egna kapital mot moder- bolagets värde på de förvärvade aktierna redovisas undervärdet som badwillbland långa skulder.

Prissättningen vid leve-ranser mellan koncernbolag sker med till- lämpande av affärsmässiga princip- er och marknadspriser.

Resultatet i företag som förvärv- ats under löpande år ingär i kon- cernresultaträkningen endast för den del av året företaget tillhört koncernen. Resultatet i företag som avyttrats under löpande år ingår ej med någon del i koncernresultat- räkningen.

Beräkningarna av avskrivnings- behovet bygger på en bedömning av anläggningarnas tekniskt-eko- nomiska livslängd. I moderbolaget uppgår avskrivningsprocentsatser- na till 4,5 % på byggnader, 5 % på 26

maskiner, 10 % på inventarier samt 20 % på bilar och truckar. I kon- cernredovisningen sker avskriv- ning på fördelade övervärden på anläggningstillgångar. Goodwill av- skrivs planenligt med 10 %per år. I moderbolaget och Frövifors Bruk AB beräknas ej avskrivningar på anläggningar som fardigställts un- der året. Anläggningstillgångarna avskrivs följaktligen från och med året efter det de färdigställts.

Med räntabilitet avses räntabili- teten på totalkapitalet om inte an- nat anges. Följande definition an- vänds för såväl koncernen som dess olika delar: Resultatet efter fi- nansiella intäkter och kostnader plus räntekostnader ställs i relation till genomsnittlig balansomslut- ning. Balansomslutningen för 1982 har vid räntabilitetsberäkningen re- ducerats med 2 000 MSEK avseen- de fordran till följd av ägartillskott från staten. Med hänsyn till ASSis betydande ackumulerade förlust- avdrag används följande definition för räntabilitet på eget kapital: Re- sultat fbre bokslutsdispoBitioner och skatt minskat med faktisk skatt ställs i relation till genomsnittet av summan av 100 % av obeskattade reserver och beskattade reserver samt eget kapital.

soliditeten beräknas genom att summan av 50 % av obeskattade reserver och 100 % av beskattade reserver samt eget kapital ställs i relation till balansomslutningen.

ASSI följer i allt väsentligt de riktlinjer för internationellt verk- samma företag, som upprättats av OECD, de västliga industriländer- nas ekonomiska samarbetsorgan.

Vid utarbetandet av denna årsredo- visning har riktlinjerna beaktats, med undantag för vissa uppgifter som av konkurrensskäl för närva- rande ej kan Iåmnas. I enlighet med internationell standard har i årsre- dovisningen följande beteckningar använts:

V al u ta: SEK, svenska kronor Dvriga valutor: se sid 30.

Prefix: k tusen, M miljoner.

Not 1. Leveransvärde netto Med leveransvärde netto avses vär- det av fakturerade leveranser efter avdrag for frakter, provis10ner, ra- batter, kursdifferenser samt intern- leveranser.

Av moderbolagets leveransvärde utgörs 797 MSEK (504 MSEK) eller 29 % (18 %) av leveranser till egna bolag.

Not 2. Virkesråvara

Värdet i koncernresultaträkningen avser förbrukningen i moderbolag- et samt i ASSI Timber AB och Frö- vifors Bruk AB.

Not 3. Avskrivningar och anlägg- ningar

I 1984 års bokslut redovisas leasade anläggningar i koncernen till ett värde av 81 MSEK (86 ~1SEK) bland anläggningstillgångarna. Bland skul·

de rna ingår 44 MSEK ( 63 MSEK) för dessa anläggningar.

Värdet av färdiga anläggningar ökade med under året avslutade in- vesteringar samt minskade med i årets bokslut gjorda planenliga av- Bkrivningar, försäljningar och ut- rangeringar. Bruttoanskaffnings- värden, ackumulerade planenliga avskrivningar och planenliga rest- värden enligt balansräkningen samt bokförda nettovärden framgår av tabellen på sid 27

l koncernens nettovärde för bygg- nader utgör 35 MSEK (39 MSEK) oavskrivet belopp på gjorda upp- skrivningar. I koncernens nettovär- de för maskiner och inventarier ut- gör 14 MSEK (25 MSEK) oavskrivet belopp på morda uppskrivningar. I moderbolagets nettovärde för byggnader utgör 33 MSEK (35 MSEK) oavskrivet belopp på gjorda uppskrivningar.

Not 4. Ränteintäkter

Fordran respektive skuld på 270 MSEK (499 MSEK) som uppkommit i samband med räntearbitrageaffär- er har kvittats i balansräkningen.

Nettointäkten av ränte-arbitrageaf- färer har redovisats som räntein- täkt

Not 5. Valutakursdifferenser Enligt koncernens redovisnings- principer omräknas utländska ford- ringar och skulder till kurser &om gällde 1984-12-31. Liksom tidigare år redovisas i koncernresultaträk- ningen hela den vinst eller förlust

~om därvid uppstår. Valutakursdif-

··ferenserna redovisas uppdelade på realiserade och orealiserade diffe- renser. I realiserade Yalutakursdif- ferenser ingår nettot av kursvinster