Uppsala universitet Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats Vårterminen 2012 2012-03-26
Engagemang i studentföreningar
- förbättrade framtida anställningsmöjligheter?
Författare
Joakim Millqvist Erik Segerstolpe Handledare
Ulf Olsson
2 Förord
Denna kandidatuppsats har genomförts under första halvan av vårterminen år 2012 på företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet. Arbetet har skrivits gemensamt av Joakim Millqvist och Erik Segerstolpe.
Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Ulf Olsson som har bidragit med konstruktiv kritik och vägledning under skrivprocessen. Vidare vill vi tacka förstekuratorer och ordföranden i olika studentföreningar i Uppsala för värdefull assistans vid insamling av kontaktuppgifter till våra respondenter. Vi är även tacksamma för de genomläsningar och synpunkter som Lars Segerstolpe har stått för.
Sammanfattning
Titel: Engagemang i studentföreningar - förbättrade framtida anställningsmöjligheter?
Författare: Joakim Millqvist och Erik Segerstolpe
Kurs: Kandidatexamen, fortsättningskurs C, 15hp, Uppsala universitet Termin: Vårterminen 2012
Handledare: Ulf Olsson
Syfte: Syftet med vår uppsats är att utreda om det kontaktnätverk som knyts genom frivilligt engagemang under studietiden vid Uppsala universitet förbättrar anställningsmöjligheterna efter studierna, jämfört med kontaktnätverk som skapas utan frivilligt engagemang.
Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ ansats där vi över telefon, i samspråk med respondenterna, har fyllt i en elektronisk enkät och sedan utfört en jämförande analys mellan två urvalsgrupper. Urvalsgrupperna har bestått av personer som varit tidigare förtroendevalda vid någon studentförening i Uppsala samt personer som inte varit frivilligt engagerade men som har examinerats från Uppsala universitet.
Slutsatser: Utifrån våra avgränsningar indikerar resultatet från vårt urval att ett frivilligt engagemang förbättrar framtida anställningsmöjligheter via kontakter. Vårt resultat indikerar på att personer som varit frivilligt engagerade i högre utsträckning både erhåller information om arbetstillfällen och hjälp till första arbetet efter examen av kontakter. Majoriteten av dessa kontakter har de frivilligt engagerade träffat just genom sitt engagemang.
Nyckelord: Frivilligt engagemang, arbetsmöjligheter, socialt kapital, kontakter
3 Innehållsförteckning
1. Inledning ... 4
1.1 Problemområde/problemdiskussion ... 4
1.2 Syfte ... 5
1.3 Avgränsningar ... 5
2. Tidigare forskning ... 7
2.1 Arbetssökning och arbetstillsättning ... 7
2.2 Socialt Kapital ... 7
2.3 Socialt kapital genom starka och svaga band ... 8
2.4 Studentföreningars ändamål ... 10
2.5 Frivilligt engagemang skapar en utvidgning av sociala nätverk ... 12
3. Metod ... 13
3.1 Metod för genomgång av tidigare forskning ... 13
3.1.1 Litteraturdiskussion ... 14
3.2 Metod för insamling av data ... 14
3.2.1 Urval av respondenter... 15
3.2.2 Tillvägagångssätt för att hitta respondenter... 15
3.2.3 Enkätens uppbyggnad samt operationalisering ... 17
4. Resultat och analys ... 19
4.1 Enkätens spridning och demografi ... 19
4.2 Information om arbetstillfällen ... 19
4.2.1 Närheten till kontakter vid informationssökande ... 21
4.3 Vetskap om första arbetet ... 22
4.3.1.1 Förtroendevalda ... 22
4.3.2 Icke förtroendevalda ... 23
4.3.1.2 Informella vägar till första arbetet efter examen för tidigare förtroendevalda ... 24
4.3.2.1 Informella vägar till första arbetet efter examen för icke tidigare förtroendevalda ... 25
4.3.3 Jämförande analys mellan förtroendevalda och icke förtroendevalda... 25
4.4 Upplevd nytta av kontaktnätverket som knutits i Uppsala ... 26
5. Sammanfattande slutsatser och diskussion ... 28
5.1 Många kvalitativa kontakter har träffats genom föreningsengagemang ... 28
5.2 Inga slutsatser kan dras om bandens styrka till kontakter var olika mellan tidigare förtroendevalda och icke tidigare förtroendevalda. ... 29
5.3 Framtida forskning ... 30
Källförteckning ... 31
Bilaga 1 – Enkät ...34
4
1. Inledning
Universitetstiden är en period både för lärande inför arbetslivet och en plats där studenter från olika delar av landet och världen möts. Genom mötet med nya människor skapas kontakter och gör att en students nätverk utvecklas. I en studentstad som Uppsala träffas många studenter både genom studier och via fritidsaktiviteter. Vissa engagerar sig även i studentföreningar vid sidan av studierna. På både nationer och kursspecifika föreningar tar sig studenter an olika sysslor som är helt frivilliga och som i många fall inte ger någon som helst ekonomisk ersättning. Det som motiverar till detta kan vara nöjet en student erhåller genom att exempelvis få uppleva gemenskap och sammanhållning eller bara få möjligheten att utföra ett arbete som av studenten anses meningsfullt.
Den sida av frivilligt engagemang vi vill undersöka närmare behandlar de vänner och kontakter som knyts via engagemanget. Att nätverk är viktigt bland annat för att få information om arbetstillfällen och för att ge ökad möjlighet till en anställning är något som är välkänt och har legat till grund för många studier (Pellizzari 2010, s. 494). Ett nätverk kan beskrivas som den grupp individer en person har knutit olika typer av sociala band till. Det kan vara nära vänner, vänner till vänner, bekanta, med flera (Boissevain 1974; Granovetter 1973; ref. i Jack 2005, s. 1235). Ett nätverk ger personen unik information och ökar chansen till positiva möjligheter gällande exempelvis arbeten.
Engagemang i studentföreningar har i nedanstående citat lyfts fram av den svenska nättidningen The Scholar (2012) som en bra plats för att knyta värdefulla kontakter:
“Att vara aktiv inom olika studentföreningar, nationer och klubbar är också ett bra sätt att nätverka och skapa kontakter. Förutom att det ser bra ut på CV:et så kommer man i kontakt med andra människor med liknande intressen som senare kan vara till stor hjälp i arbetslivet.
[...] Var aktiv inom flera olika områden och begränsa dig inte bara till en förening, på så sätt kommer du i kontakt med flera människor och får ett mycket bredare nätverk” (från artikeln
”Kontakter är nyckeln till framtidens jobb”)
1.1 Problemområde/problemdiskussion
Teorier gällande nätverk och relationer mellan individer vill bland annat förklara varför vissa individer har mer nytta av sina nätverk vid exempelvis arbetssökande. Undersökningar har även utförts för att se närmare om det föreligger skillnader i nätverksanvändande bland
5
exempelvis kvinnor, åldersgrupper, arbetslösa med flera (närmare redovisade under tidigare forskning). Dock har inte större fokus i forskningen kring nätverk legat på genom vilken situation och aktivitet personerna träffades och om det vara en förklaringsgrund till hur mer kvalitativa nätverk knyts. Universitetstiden blir intressant att se noggrannare på, bland annat då studenter har flera valmöjligheter för att träffa nya personer och kontakter. Vi undersöker därför närmare den eventuella koppling som finns mellan sociala situationer där kontakter skapas och framtida värdefulla kontakter, bland universitetsstudenter. Det är dagsläget ovisst huruvida vissa aktiviteter under universitetstiden kan vara av större betydelse än andra för att knyta kvalitativa kontakter. I vår uppsats syftar begreppet kvalitativa kontakter till kontakter som på något sätt förbättrar en individs anställningsmöjligheter - exempelvis genom information om ett arbetstillfälle, en intervjumöjlighet eller tips om direkt anställning.
Vår undersökning kommer behandla problemområdet utifall förtroendevalt engagemang i en studentförening är förenat med mer kvalitativa kontakter som underlättar vid arbetssökande efter studietiden. Vi ämnar jämföra en grupp frivilligt engagerade studenter som innehavit en förtroendevald post med studenter som inte engagerat sig för att utröna i vilken utsträckning dessa under sin studietid knöt värdefulla kontakter för arbetssökande.
1.2 Syfte
Syftet med vår uppsats är att utreda om det kontaktnätverk som knyts genom frivilligt engagemang under studietiden vid Uppsala universitet förbättrar anställningsmöjligheter efter studierna, jämfört med kontaktnätverk som skapas utan frivilligt engagemang.
1.3 Avgränsningar
Vi har avgränsat vår undersökning till det föreningsliv i Uppsala som är riktat mot studenter, både av geografiska skäl och för att Uppsala som stad har ett rikt studentliv samt ett unikt utbud av studentnationer. Vi har valt att avgränsa begreppet frivilligt engagerad till en individ som tidigare haft en förtroendevald post inom en studentförening. Det finns flera olika roller i en studentförening som innebär en förtroendevald post. På nationer är de mer tidskrävande posterna kuratelet (1Q, 2Q, 3Q) som innbär ett studieupphåll för de som engagerar sig.
(Stockholms nation 2012) Bland ämnesspecifika föreningar är motsvarande kuratelet, ordföranderiet. Där innehas posten parallellt med studierna. (Föreningen Uppsalaekonomerna
6
2012) Poster finns även av mindre tidskrävande karaktär i både nationer och ämnesspecifika föreningar, men som också innebär att studenten varit förtroendevald. Dessa har olika namn och funktion mellan studentföreningarna men där exempel är barmästare, fikavärd, sånganförare, utskottsordförande, skattmästare, med flera (Södermanlands-Nerikes nation stadgar 2011; Föreningen Uppsalaekonomernas stadgar 2011). Det främsta skälet till denna avgränsning är att graden engagemang som studenter lägger ner i studentföreningar varierar kraftigt och en förtroendevald har fått sin post genom att ställa upp i någon form av val bland medlemmarna i studentföreningen. Genom att välja individer som haft förtroendevalda poster försäkrar vi oss om att en betydande insats i det frivilliga engagemanget utförts av vederbörande. Sekundärt skäl har varit att listor på tidigare medlemmar ofta är bristfälliga medan tidigare förtroendevalda ofta finns uppskrivna i listor eller i mötesprotokoll från föreningarna.
Undersökningsbeskrivningen “förbättrade anställningsmöjligheter” är avgränsad till två områden. Det första området behandlar skillnader i hur information om arbetstillfällen erhållits och vilken roll kontakter spelat mellan frivilligt engagerade och icke-engagerade studenter. Det andra området utröner genom vilken kanal personer fick vetskap om första arbetet efter examen och vilken roll kontakter spelat i det här. Det finns flera andra områden som kan undersökas, såsom betydelsen av engagemang som återfinns på en persons CV.
Dessa väljer vi att bortse från. Orsaken till att vi avgränsade oss till nämnda två områden är för att nätverks roll vid arbetssökande är välundersökta områden i teorin. Många undersökningar framhåller att nätverk är en viktig väg för att få information om tänkbara arbeten och att få hjälp till arbete. (Mouw 2003, s. 868).
Fokus för undersökningen kommer ligga kring om studenter genom sitt engagemang träffat kvalitativa kontakter, och om en eventuell skillnad föreligger mot en grupp studenter som inte engagerat sig frivilligt och vart de träffats. Vi kommer gå djupare in i vissa sociologiska teorier som förklarar varför vissa grupper har mer nytta av sina nätverk än andra.
Vid eventuella skillnader har vi, genom vår teori, velat kunna förklara varför dessa föreligger mellan de två urvalsgrupperna. Detta anser vi ökar validiteten i analys och slutsatser.
Undersökningen ska dock inte ses som en djupare förklaringsmodell till hur relationerna mellan frivilligt engagerade ser ut.
7
2. Tidigare forskning
2.1 Arbetssökning och arbetstillsättning
Individer som är i behov av anställning kan söka arbete genom tre generella vägar:
På ett informellt sätt, alltså användandet av personliga kontakter.
På ett formellt sätt, vilket inkluderar användandet av en arbetsförmedling, annonser och liknande.
Direkt ansökan till företag.
(Campbell & Rosenfeld 1985; ref. i Beggs & Hurlbert 1997, s. 603)
Ett flertal studier visar upp resultat som pekar på att informella metoder är det sätt som oftast används när personer söker och finner ett arbete (Granovetter 1973; Corcoran et al. 1980).
Inom området arbetstillsättning finns många studier. James D. Montgomery har sammanställt en tabell med data från fyra olika studier (Myers & Shultz 1951; Rees & Shultz 1970;
Granovetter 1974; Corcoran et al. 1980). Sammanställningen innefattar ett brett urval människor med olika ålder, arbeten och ursprung och ger en bild av hur arbetena har tillsatts för dessa. Ungefär 50% av dessa respondenter fann sina arbeten genom kontakter (Montgomery 1991).
Ett annat exempel visar att bland ungdomar mellan 16-23 år som rapporterat att de var tillgängliga för arbetsmarknaden använde sig 66% av informella sökvägar medan enbart 11%
använde sig av arbetsförmedlingar och 10% dagstidningar (Holzer 1988, ref. i Calvó- Armengoly & Zenouz 2001). Vidare visas en hög andel nyskapta arbeten tillsättas genom personliga kontakter, 70% (Granovetter 1995, s. 15).
2.2 Socialt Kapital
Nätverk har, som nämnt ovan, en viktig funktion vid sökandet efter information om arbetstillfällen och även för att erhålla hjälp till första arbetet. För att fastställa vilka kontakter som är effektiva vid arbetssökande och för att analysera eventuella skillnader mellan våra urval tagit hjälp av nätverksteorier. För att bättre förstå om ett värde ligger i kontakten sett till arbetssökande måste relationen mellan individerna till viss del undersökas.
8
Sociala nätverksteorier beskriver hur relationen mellan olika personer ser ut och hur sammanlänkningen mellan dessa individer påverkar deras beteende. Dessa sammanlänkningar kan resultera i både möjligheter och begränsningar i beteendet och hur nätverket fungerar.
(Van Hoye et al 2009, s. 663). Socialt kapital är en nätverksteori beskriven av Coleman (1988, s. 100-101) som en tredje typ av kapital i ekonomisk teori. De tre typerna av kapital är fysiskt kapital (maskiner och tillgångar), humant kapital (anställda och deras kunnande) och slutligen socialt kapital. Lin (1999) definierar socialt kapital som de resurser som man får tillgång till genom sina sociala kontakter. Om individen har mer kvalitativa kontakter så skapas en komparativ fördel gentemot andra individer med mindre kvalitativa kontakter. De med mer kvalitativa kontakter får i och med detta högre avkastning från sitt sociala kapital. (Burt 2000, s. 348) Mouw (2003, s. 891) menar att definitionen för socialt kapital antyder att individer med mer kvalitativa kontakter i större utsträckning bör finna information om arbetstillfällen via sina nätverk.
För att förstå socialt kapital och de egenskaper i nätverket som skapar värde måste sammanlänkningarna mellan individers sociala kontakter i ett nätverk förstås. Exempelvis menar Coleman (1988, s. 101) att i en grupp där hög tillit finns mellan individerna skapas mer värdefulla resultat. Sociala kapitalet ses då som större i denna grupp. En teori som fokuserar på sammanlänkningarna (banden) mellan individerna i ett nätverk är Ganovetters teori om starka och svaga band.
2.3 Socialt kapital genom starka och svaga band
Granovetter presenterade 1973 en teori om bands vikt vid informationsflöden mellan personer i ett nätverk, där svaga band ger mer värdefull information vid arbetssökande. Styrkan av det band som existerar mellan två personer definieras som en förmodligen linjär kombination mellan:
Mängd tid spenderad tillsammans.
Känslomässig intensitet mellan de båda.
Intimiteten, alltså hur starkt det ömsesidiga förtroendet är.
De ömsesidiga tjänster som kännetecknar bandet.
I den här definitionen innebär ett starkt band att två personer är nära vänner och ett svagt band att två personer enbart är bekanta. (Granovetter 1973, s. 1361)
9
En grundläggande hypotes för Granovetters artikel är att ju starkare ett band mellan två personer är ju större blir antalet individer som knyts till de här två personerna. Det här ökade antalet individer innebär att band knyts, vissa starka och vissa svaga. (Granovetter 1973, s.
1362)
Granovetter menar att information, rykten, etc kan färdas en längre social väg och alltså nå ett större antal personer när det passerar genom svaga band än starka band. Om en person enbart berättar om ett rykte för alla sina nära vänner skulle bryggorna mellan olika sociala kretsar aldrig passeras (Granovetter 1973, s.1365-1366).
Ett konkret exempel från Strenght of weak ties:
Om A är i behov av ett arbete frågar hon B och C. De har troligtvis ingen ny information, på grund av att A redan tar del av mycket av den information B och C har. Chansen är större att A får information om exempelvis ett arbete som passar A, från hennes svaga band, med andra ord från hennes bekanta och personer hon inte träffar speciellt ofta. Ju längre den sociala distansen, alltså ju fler vägar det är mellan A och D ju större är sannolikheten för att D vet något som A inte redan vet. (Granovetter 1973).
Figur 2.1
Figur 2.1 visar en del av ett nätverk. Ifyllda streck symboliserar starka band mellan personerna och streck symboliserar ett svagt band mellan personerna.
I ett liknande resonemang skriver Brass et al (2004, s. 798) att det är mindre sannolikt att en persons bekanta är kopplade till varandra än att personens nära vänner är det. Följaktligen blir sannolikheten för att bekantskapen kan lämna okänd information då högre. Individer får tillgång till ett större och bredare urval av information när de kontaktar personer vilka de endast har ett svagt band till. Ur denna teoretiska ansats bör därför kontakter som studenten endast är bekant med (svagare band) ge mest värdefull information för arbetssökande. I enlighet med Granovetter menar Vogel et al (2003) att fler nära vänner skapar en ökning av antalet bekantskaper.
10
En undersökning av Van Hoye et al. (2009) visade andra resultat gällande styrkan av bandens påverkan bland 1171 flamländska jobbsökare. Resultatet visade att nätverkets storlek var positivt korrelerat till tiden som lades på nätverkande samt att arbetssökande med starkare band la mer tid på att söka jobb via nätverk (s. 672). De argumenterade för att nära vänner (starka band) ofta var mer tillgängliga än bekantskaper (svaga band) vilket gav mer frekventa interaktioner. De mer frekventa interaktionerna ökade i sin tur sannolikheten att information om arbetstillfällen överförs (s. 664). Dock visade deras undersökning på att svaga band var en bättre källa till unik jobbinformation och chanser till bättre arbeten. (s. 677)
För just arbetssökande och vilket nätverk de använder nämner Harris et al. (1987) följande:
“Using networks of informal relationships will only be an effective method of job search if those networks connect the job seekers with employment opportunities” (s. 184, citerat av Granovetter 1995 s. 148).
Vi ser närmare på forskning kring studentföreningar och om de kan vara givande för att förstå hur nätverk byggs där.
Sammanfattningsvis kan nämnas att en breddning av antalet starka band bidrar med en ökning av svaga band och det är från svaga band mest värdefull information erhålls.
2.4 Studentföreningars ändamål
Frivilligt engagemang i studentföreningar under universitetsstudier är något som förekommit under flera hundra år bland studenter. Vid Uppsala Universitet kan de första nationernas verksamhet följas ända tillbaka till 1600-talet (Norrlands nation 2012). Utöver nationerna har, på senare tid, andra studentföreningar tillkommit. Dessa är utbildningsspecifika, några exempel är Föreningen Uppsalaekonomerna, Juridiska föreningen och Uppsala teknolog- och naturvetarkår.
Nationernas roll i Uppsala beskrivs exempelvis av Norrlands nation, som ett medel att främja sina medlemmars studier och trivsel i Uppsala och skapa samhörighet mellan studenter.
(Norrlands nation 2012). Liknande beskrivningar av ändamålet för nationen finns hos flera
11
nationer och understryker utveckling och gemenskap för studenterna utifrån ett geografiskt område i Sverige. (Kap 1 §2 Södermanland-Nerkes nations stadgar; Kap 1 §2 Värmlands nations stadgar; Kap 1 §2 Uplands nations stadgar)
De ämnesspecifika studentföreningarna har inte den historiska/geografiska kopplingen som nationerna har men vill på liknande sätt sammanföra studenter men som har liknande utbildningsinriktning. I Föreningen Uppsalaekonomernas stadgar beskrivs exempelvis ändamålet för föreningen i kap 1 §2 som:
“att arbeta för att medlemmarna har en meningsfull och rolig tillvaro vid sidan av sina ordinarie
studier[...]att bevaka och förbättra utbildningen i de ämnen som har anknytning till ekonomi[...] att skapa såväl långsiktiga som kortsiktiga kontakter och relationer med näringslivet”
Liknande beskrivningar finns även hos Juridiska föreningen (kap 1 §2) och Uppsalas teknolog och naturvetarkår (kap 1 §2). I dessa ämnesinriktade föreningar finns dock mer fokus på arbetsmarknadskoppling jämfört med nationernas uttryckta ändamål.
Internationellt finns liknande studentföreningar som de i Uppsala och större delen av den forskning som behandlat studentengagemang under av studietiden är genomförd utanför Sveriges gränser, då främst i USA. I USA finns flera olika typer av studentföreningar som ibland har liknande, men inte exakta motsvarigheter i Uppsala. Där kan bland annat nämnas fraternities/sororities och honor societies1 (Astin 1993; Craig & Warner 1991; sammanställt i Montelongo 2002). Denna typ av studentföreningar är ofta förknippade med stark gemenskap och höga trösklar för att komma in i den gemenskap där kontakter knyts. Denna mer extrema form av urval för att komma in i engagemanget och gemenskapen föreligger inte på samma sätt i Uppsala men att engagera sig kräver ofta någon form av godkännande från andra inom föreningen. (Södermanland-Nerke Nations stadgar kap 1 §4, juridiska föreningens stadgar kap 5 §2). När studenten väl tar sig in i riter och traditioner blir studenten därmed starkt sammanknuten till andra studenter inom denna förening för lång framtid framöver (Brinton 2010, s. 4-5). Montelongo (2002) visar, i en genomgång av tidigare empirisk forskning upp resultat som tyder på att studenters engagemang är något har stor påverkan på studenter.
1 Fraternities/sororities är studentorganisationer för män respektive kvinnor och står ofta för bostad för studenter vid univesiteten men även för utveckling av sociala livet. (Fraternity and sorority 2012)
Honor societies är studentorganisationer där minimikrav ställs på akademiska minimikvalifikationer. (Definition of honor societies 2000)
12
Detta genom personlig utveckling och att engagerade i större utsträckning kände sig mer nöjda med universitetstiden. (s. 61)
2.5 Frivilligt engagemang skapar en utvidgning av sociala nätverk
Grupptillhörigheten i en förening är något som skapar nya sociala kontakter och med detta en utvidgning av ett socialt nätverk (Winroth & Rydqvist 2008; ref. i Gustafsson & Lindberg 2010, s. 3). Att vara aktiv i studentföreningar har också tillskrivts viktig roll för studenters ökning av socialt kapital där Vogel et al (2003, s. 53) menar att dessa relationer genererar kompetens, samarbetsförmåga och förtroende. Även om universitetsstudier i sig många gånger innebär kontakt med nya människor framhåller Vogel et al 2003 (ref. i Gustafsson &
Lindberg 2010, s. 14) att det skapas just starka band och tillit mellan aktiva föreningsmedlemmar.
Aktiviteter utanför skoltid bland yngre vuxna har tillskrivits viktig påverkan för utveckling och beteendemönster. Även om inte kontaktnätverk för anställning lyfts fram nämner Eccles och Barber (1999, s. 39) att aktiviteter utanför skoltid blir en kanal för vänskap och delade intressen. Vänskapsnätverken som knyts genom dessa aktiviteter utvecklar också en särskild kultur som skapar vissa beteenden som är unika för gruppen.
Marmaros och Sacerdote (2002) resonerar att studenter som engagerar sig i studentföreningar eventuellt är mer utåtriktade och sociala personer. Dessutom visar genomgången av Montelongo (2002) att ett aktivt engagemang fungerar effektivt för att bygga en stark gemenskap mellan studenter. I studentföreningarna möts studenter med ofta vitt skilda bakgrunder och intressen, men med den gemensamma nämnaren just i engagemanget.
Exempel på skilda bakgrunder kan vara uppväxtort, social klass och studieinriktning.
Kontakter som knyts kan genom studentföreningar kontrasterar starkt till kontakter studenten haft sedan tidigare, till exempel föräldrar och barndomsvänner. (Gustafsson & Lindberg 2010, s. 14)
En undersökning som gjordes av Beggs och Hurlbert (1997) beskrev hur engagemang genom frivilliga organisationer2 påverkade sociala resurser och därmed arbetssökandet.
2 I Beggs och Hurlbert (1997) undersökte de fem typer av frivilliga organisationer: “business, fraternal and service, church, recreational (including hobby), and school organizations“ (s. 606)
13
Undersökningen hade fokus på om det förelåg skillnader mellan könen. Resultatet visade att medlemskap i en fraternity/service organisation minskade sannolikheten för att bekantskapen mellan den som sökte arbete och den personens kontakt från föreningen var svagt. En slutsats de drar är att de kontakter man skapar inom en frivillig organisation påverkar tillgången av viktiga kontakter vid arbetssökande (Beggs & Hurlbert, 1997, s. 617). Detta stödde ett tidigare påstående av McPherson and Smith-Lovin (1982; 1986; ref. i Beggs & Hurlbert 1997, s. 617) som också menade att frivilliga organisationer skapade djupare vänskap mellan de som engagerade sig i dem. Detta kan likställas med ett starkare band skapas mellan personerna i organisationen skapas. Det ska dock tydliggöras att Beggs och Hurlberts (1997) och McPherson och Smith-Lovins (1982; 1986) undersökningar var gjorda på olika typer av frivilliga organisationer och var inte alltid kopplade till universitet och högre studier. Dock kan dessa empiriska resultat indikera att föreningsengagemang rent generellt kan påverka skapandet av kontakter, som ger effekt för anställningsmöjligheter. (omformulera?)
Sammanfattningsvis kan sägas att flertalet resultat gällande nätverk som använts påstår att personer som är mer “well-connected” bör göra det mer troligt att dessa använder kontakter för att söka arbete. (Mouw 2003)
3. Metod
3.1 Metod för genomgång av tidigare forskning
Våra sekundärdata kommer huvudsakligen från vetenskapliga artiklar funna genom sökningar på databaserna Google Scholar, Business Source Premier samt tidsskriftslistan på Uppsala universitetsbibliotek. Vidare har vi även använt oss av uppsatser och föreningsstadgar i vår sekundärdata. Viss litteratur i bokform har vi även gåtts igenom. Vi har försökt koncentrera oss på publicerade och mångciterade artiklar och i största möjliga mån nå artiklarna där resultaten först publicerades för att öka trovärdigheten för resultat från tidigare forskning. Vi anser att vi har genom detta har skapat en god litterär grund av tidigare forskning på området för att kunna analysera eventuella skillnader mellan våra urvalsgrupper.
14 3.1.1 Litteraturdiskussion
En stor del av undersökningarna bland föreningsengagemang och nätverksteorier är gjorda i USA. Strukturella skillnader finns mellan studentföreningar i Uppsala och USA. Det här kan göra att vissa skillnader mellan våra resultat och teoretiska resonemang uppstår. Vi har använt oss av resultat och slutsatser från dessa källor som vi anser går att applicera på de föreningsliv som finns i Uppsala.
Då vårt syfte är att se om nätverk knutna genom engagemang förbättrar anställningsmöjligheterna efter examen behövde vi utforska socialt kapital. Innehållet av en kvalitativ kontakt definieras genom socialt kapital. Om kontakter, skapade genom engagemang, är mer vanligt förekommande när information om anställningsmöjligheter och hjälp till första jobbet erhålls jämfört med kontakter knutna i andra situationer kan det signalera att större socialt kapital ligger i dessa kontakter.
Vi kan inte vara säkra på om engagemanget i sig är orsaken till socialt kapital. Exempelvis kan det vara egenskaper i de band som skapas mellan personer som är det egentliga skälet till eventuella skillnader mellan urvalsgrupperna. Vänskaperna inom en studentföreningen kanske skapar en viss typ av band som är mer värdefulla för att få information om arbetstillfällen. Då teorin om starka och svaga band har använts i många andra undersökningar för att förstå skillnader mellan olika gruppers nätverk, valde vi att ta med teorin även för vår undersökning.
På så sätt kan vi eventuellt peka på att det kan finnas andra bakomliggande orsaker till varför eventuella skillnader mellan urvalen finns, och som kanske inte är kopplat till engagemanget i sig. Det är orsaken till att vi valde att ta med Granovetters erkända teori från 70-talet om starka och svaga band. Denna teori är citerad ett stort antal gånger och har fått betydelse för att förståelsen varför nätverk vid arbetssökande ger olika resultat för olika personer. Om kontakter via svaga band delat med sig av värdefull information skulle det gå i linje med Granovetters teorier angående uppbyggandet av socialt kapital.
3.2 Metod för insamling av data
Vi har använt oss av en kvantitativ metod i form av en enkät för att samla in vår empiri.
Anledningen till att vi valde det här tillvägagångssättet var för att få ett objektivt och mätbart underlag. Alla respondeter ringdes upp per telefon för att i samspråk med oss över telefon fylla i den elektroniska enkäten. Att föra en dialog med respondenterna var av stort värde, då
15
vi fick möjlighet att reda ut eventuella oklarheter och att gemensamt med de svarande fylla i relevanta alternativ i enkäten. Vi anser att det här ökat validiteten för vår empiri avsevärt, då vi kunnat minskat risken för felaktiga tolkningar av respondenterna. Även att vägleda respondenterna genom enkäten och att minska utrymmet för en fri berättelse var effektivt.
Detta gjorde även att risken för fenomenet interviewer bias (Saunders et al 2009, s. 326) kunde minskas då svarsalternativen var klara. Vi kan dock inte utesluta att exempelvis tonläge från vår sida kan ha påverkat svar där respondenten ska ta ställning till eller gradera en fråga.
Vi hade detta i åtanke under samtalen och arbetade aktivt för att inte påverka respondenten, utan endast förklara eventuella otydligheter. På så sätt extraherades främst den kärninformation som var av värde för vår undersökning. Om vi endast använt ett urval med tidigare förtroendevalda (frivilligt engagerade) hade resultatet i vår mening blivit intetsägande då det inte kunnat sättas i proportion till något. Därför har vi använt oss av en kontrollgrupp bestående av icke tidigare engagerade personer som kan ställas i jämförelse.
3.2.1 Urval av respondenter
Den första gruppen av individer bestod av förtroendevalda vid olika studentföreningar i Uppsala. Vi vände oss till personer som innehaft sin post mellan åren 2000 och 2009, då vi ville försäkra oss om att de tagit sin examen och kommit ut i arbetslivet. Som kontrast till första gruppen blev en andra grupp utvald som uteslutande bestod av utexaminerade personer från Uppsala universitet som inte engagerat sig aktivt. För den här gruppen tog vi kontakt med studenter som utexaminerats mellan 2003 och 2008. De årsspann vi valde, valdes huvudsakligen för att få tag i tillförlitliga data. Vi utgick från att respondenten har sin första anställningsprocess tydligare i minnet ju närmre nutiden vi befann oss. Själva årtalet respondeterna examinerades las inte stor vikt på då vi ville försOmvärldsfaktorer såsom rådande konjunktur, olika sorters kriser etc. kan eventuellt ha påverkat hur kontakter använts/inte använts under de undersökta åren. Risken för ett snedvridet resultat på grund av detta bör ses som relativt liten, då båda kontrollgrupperna i stort sett varit i samma situation gällande just detta. Inte heller har vi tagit hänsyn till vilken utbildningsväg respondenterna gått.
3.2.2 Tillvägagångssätt för att hitta respondenter
För undvika utstängningsrisker som Saunders et al. (2009, s. 170-172) nämner, då studentföreningarna kan uppleva sina medlemslistor som känslig information, gjorde vi personliga besök hos ansvariga på ett antal föreningar i Uppsala. I vissa föreningar var det
16
brist på medlemslistor, men i flera av fallen kunde namn och post på olika förtroendevalda lämnas och efter det sökte vi fram kontaktuppgifter på egen hand via nummerupplysningar.
Det här innebar en hög tidskostnad, men var enligt oss nödvändigt. De studentföreningar där vi gavs tillträde var Föreningen Uppsalaekonomerna, Juridiska Föreningen i Uppsala, Uppsala teknolog- och naturvetarkår, Östgöta nation, Göteborgs nation, Stockholms nation, Norrlands nation och Smålands nation. Totalt samlade vi in 222 namn på tidigare förtroendevalda. I de fall där inga klara listor fanns fick vi leta upp namnen själva i föreningstidningar och protokoll. Då inga kontaktuppgifter fanns valde vi ut, enligt vår uppfattning, ovanliga namn för att lättare kunna hitta dessas kontaktuppgifter via nummerupplysningar. Totalt fick vi ut 149 telefonnummer genom detta förfarande. Alla dessa nummer ringdes och totalt svarade 60 personer av dessa.
Genom UppDok3 erhöll vi en lista innehållande ett slumpmässigt urval på 600 namn på examinerade studenter där UppDoks system stod för slumpurvalet. Kriterierna som användes för de 600 namnen var:
- Studenten har läst minst 120 högskolepoäng vid Uppsala universitet.
- Studenten har examinerats mellan 2003 och 2008.
- Studenten har inte läst mer än 30 poäng distanskurser.
Anledningen till att vi valde de här kriterierna var att säkerställa att personen haft ett studentliv i Uppsala (för att på ett bättre sätt kunna analysera de båda kontrollgrupperna). Vi valde just 120 högskolepoäng för att det är utbrett bland studenter att bedriva utlandsstudier.
Då det här var officiell information enligt offentligetsprincipen4 var utestängning från informationen låg.
Via nummerupplysningar fann vi 345 telefonnummer till personer från det slumpmässiga urvalet från UppDok. Svarsfrekvensen var dock relativt lägre än bland de tidigare förtroendevalda.
3 Enhetet av Uppsala universitet som registrerar alla examinerade studenter från Uppsala universitet
4 Lagstadgad medborgerlig rättighet att så mycket som möjligt av allmänna angelägenheter ska vara öppna att tillgå (Högskoleverkets hemsida 2011)
17 3.2.3 Enkätens uppbyggnad samt operationalisering Enkäten ligger under bilaga 1
Första sidan av enkäten bestod av bakgrundsfrågor gällande kön och examineringsår. Genom frågan angående examineringsår kunde vi försäkra oss om att respondenten avslutat sina studier. Andra sidan av enkäten bestod av frågor gällande respondentens engagemang. Detta var för att kunna dela upp respondenterna i två urvalsgrupper senare i resultat och analys.
Sida tre behandlade vilka sätt som använts för att få information om arbetstillfällen. Fråga 5 bestod av en flervalsfråga baserad på Granovetters frågeformulär presenterat i boken Getting a job (1995, s. 207-210) och användes för att precisera vilka kanaler som använts vid informationssökande. Denna fråga användes även för att kunna återkoppla till tidigare studiers resultat som antyder att kontakter används i stor utsträckning vid arbetssökande. De respondenter som angett att de fått information via kontakter fick följdfrågor som behandlade relationen till dessa kontakter samt närheten till dem. Följdfrågorna (frågorna 6-8) användes för att operationalisera teorierna kring socialt kapital och huruvida någon urvalsgrupp hade byggt upp mer socialt kapital under studietiden i Uppsala jämfört med den andra.
Fråga 7 behandlade vart respondenten lärt känna kontakten. Frågan hade som syfte att studera om studentföreningar kan vara en plats för att knyta kvalitativa kontakter. Fokus gällde olika sociala situationer i Uppsala för att då se om någon fungerat bättre för att knyta kvalitativa kontakter. Skillnader mellan urvalsgrupperna skulle då kunna indikera skillnader i socialt kapital.
Fråga 8 användes för att bedöma hur starka eller svaga banden i genomsnitt var till de som givit värdefull information för våra urvalsgrupper. Avsikten med denna fråga var att återkoppla till teorin om starka och svaga band och för att se om detta kan vara en förklaring till eventuella skillnader. Den upplevda närheten till kontakterna illustrerades genom en ordinalskala som mättes mellan värdena 1 och 10. Det här valde vi för att pröva teorierna angående starka och svaga band. Att vi valde värdena 1 till 10 hjälpte oss att ta fram mer specifika genomsnittsvärden.
Nästkommande sida innehöll frågor som behandlade första arbetet efter examen. Här skulle respondenten endast fokusera på hur det gick till då de fick reda på det som kom att bli deras
18
första arbete efter examen. Om respondenten svarade att de ursprungligen fått reda på arbetet via kontakter av något slag (alternativ 3-5) på fråga 11 slussades de till en sida som behandlade hur kontakten knutits. Alternativ 6 “Någon jag inte kände kontaktade mig och berättade att jag blivit rekommenderad för arbetet.” kan tolkas som en informell väg. Dock valde vi att bortse från detta då det inte är en personlig kontakt och vi kan inte närmre undersöka omständigheterna om hur kontakten knöts. Liknande frågestruktur som i frågorna 5-6 användes till 12-13 och med samma resonemang över vad resultatet skulle behandla.
Fråga 14-15 användes för att kunna undersöka om kontakten på fler sätt hjälpt till vid första anställningen och baserades på frågeformuläret från Granovetter (1995, s. 208). Fråga 10 uteslöts ur resultatet då vi inte kunde återkoppla den till någon teori om att tiden mellan examen och första arbetet innebär mer socialt kapital.
Avslutningsvis använde vi en 10-gradig ordinalskala för ett påstående gällande den upplevda nyttan av nätverket som knutits i Uppsala. Denna fråga var tänkt att koppla till respondenternas egen uppfattning om hur nätverket fungerat och då även indirekt kunna fånga upp andra aspekter av nytta från nätverk som vi inte fångar in i specifika frågor. Även i den här frågan skulle en skillnad mellan urvalsgrupperna kunna indikera en skillnad i socialt kapital. Om en respondent anger en hög upplevd nytta av kontaktnätverket som knutits i Uppsala, har denne fått någon form av avkastning.
De två frågeområdena gällande information om arbetstillfällen och vägen till första jobbet ska tillsammans utgöra en grund för att förklara syftet med uppsatsen - Om det kontaktnätverk som knyts genom frivilligt engagemang under studietiden vid Uppsala universitet förbättrar anställningsmöjligheterna efter studierna, jämfört med kontaktnätverk som skapas utan frivilligt engagemang.
Tabell 3.1 Sammanställning av ämnesområden enkäten behandlar
I tabell 3.1 visualiseras de ämesområden som enkäten ämnar ta upp och jämföra mellan de två urvalsgrupperna.
19
4. Resultat och analys
I detta avsnitt presenteras resultaten från enkätundersökningen i form av tabeller och diagram.
Analys medföljer i de olika delarna var för sig, då vi anser att det ökar läsbarheten. Urvalet av tidigare förtroendevalda betecknas i fortsättningen av uppsatsen som TF. Urvalet med icke tidigare förtroendevalda är hädanefter kallad ITF. Strukturen följer de antaganden som gjorts från teoriavsnitten och hur svaren i enkäten visat på svar från dessa.
4.1 Enkätens spridning och demografi
Totalt antal svarande var 116 personer varav 44% av respondenterna var män och 56%
kvinnor. Examensåret från Uppsala hade spridning mellan alla valbara år men där merparten av respondenterna examinerats mellan åren 2005-2008 (se tabell 5.1).
TF hade 60 svarande med fördelning mellan man/kvinna på 48,3% / 51,7%. ITF bestod av totalt 56 svarande och hade en fördelning mellan man/kvinna på 39,3% / 60,7%.
Tabell 4.1 – fördelning på examensår, hela urvalet
4.2 Information om arbetstillfällen - fråga 5-7 i enkäten
Nedanstående diagram (diagram 4.1) visar fördelningen över det antal personer som på något sätt erhållit information om arbetstillfällen från kontakter och sammansättningen av hur relationen sett ut till dessa kontakter för de båda urvalsgrupperna.
20
Av de olika kanalerna har TF i större grad fått information om arbetstillfällen genom kontakter. Andelen av TF som valt kontakter av något slag som en av de vanligaste informationskanalerna uppgår till 85% (51 pers). Bland ITF är motsvarande andel endast 53,6% (30 pers).
Bland de 51 i TF som angett kontakter som informationskanal framgick att 60,8% av dessa (31 pers) svarat att den vanligaste relationen de haft till kontakten var knutet genom engagemanget i studentföreningar i Uppsala. Bland de 31 i ITF som använt kontakter som informationskanal är svaren mer spridda men kontakter man träffat genom studier är vanligast (46,7 %).
Resultaten visar tydliga tendenser på att kontakter som skapas genom engagemang fungerar bättre beträffande att överföra information om arbetstillfällen än kontaktnätverk som knyts utanför engagemang. Detta går i linje med de resultat som presenterades tidigare av Beggs och Hurlbert (1997) om att kontakter som skapas inom en frivillig organisation påverkar tillgången av viktiga kontakter vid arbetssökande (s. 617). Tidigare förtroendevalda i vårt urval använder även kontaktnät i större utsträckning än vad resultat från Holzer uppvisar (1988; ref. i Calvó-Armengoly & Zenouz 2001).
21
4.2.1 Närheten till kontakter vid informationssökande - fråga 8 i enkäten
I diagram 4.2 visar hur den upplevda närheten till de kontakter som givit givande information angående arbetstillfällen ser ut för de båda urvalsgrupperna.
Diagram 4.2
Resultatet från undersökningen visade att upplevda närheten i snitt för TF var 5,48 och ITF 5,63. I båda grupperna var även standardavvikelsen hög, TF 2,51 och ITF 2,32. Det är en väldigt varierande upplevd närhet till de kontakter som givit information om arbetstillfällen i båda urvalsgrupperna. Några tendenser i vårt urval kan inte ses som pekar på att den upplevda närheten skulle inverka på hur värdefull kontakten var för att ge information om arbetstillfällen.
Indikationer kan inte urskiljas för resultatet i undersökningarna av vare sig Brass et al. (2004) eller van Hoye et al. (2009) gällande bandens styrka. Det framstår dock som om värdefull infomation sprids från kontakter med olika grad av närhet till personer i urvalet. Resultatet kan eventuellt likställas med att ett större nätverk med fler starka och svaga band ökar chansen för att kvalitativa kontakter knyts. I resultatet urskiljs inga skillnader mellan TF och ITF.
22
4.3 Vetskap om första arbetet - fråga 11-15 i enkäten
4.3.1.1 Förtroendevalda
Cirkeldiagram 4.3 preciserar hur respondenterna från TF fått vetskap om sitt första arbete efter examen.
Cirkeldiagram 4.3
I likhet med sammanställningen av olika studier som berör arbetstillsättning av Montgomery (1991) har majoriteten av respondenterna använt informella vägar till sitt första arbete.
Resultatet visar att cirka 71,7% av respondenterna som varit förtroendevalda i någon förening har fått vetskap om det första arbetet efter sin examen genom kontakter där det framförallt är respondenterna själva som har hört sig för. 26.7% har blivit kontaktade av personer som visste att de sökte arbete medan 45% själva kommit i kontakt med personer som berättat om arbetet.
Endast 18% av TF använde sig av formella vägar när de fick sitt första arbete och 10%
ansökte direkt till företaget.
Vetskapen om första arbetet är förenat med hur individen från första början kommit att erhålla sitt arbete, sedan är det inte omöjligt utan till och med vanligt att vägen till ett arbete består av fler led bland annat formell ansökan och intervju.
11,7% 6,7%
45,0%
26,7%
10,0%
Precisera exakt hur du fick reda på ditt första arbete efter examen
Jag hittade information om det i en tidning ( eller magasin, journal etc).
Jag fick reda på det av en
arbetsförmedling ( eller karriärcoach, kommersiell arbetsbyrå etc).
Jag kom i kontakt med en vän/person, som berättade om arbetet.
En vän/person som visste att jag sökte arbete kontaktade mig.
En vän/person som inte visste att jag sökte arbete kontaktade mig.
Någon jag inte kände kontaktade mig och berättade att jag blivit rekommenderad för arbetet.
23 4.3.2 Icke förtroendevalda
Följande cirkeldiagram (4.4) visar upp resultatet från hur personer som inte varit engagerade i någon studentförening under sin studietid fått vetskap om det första arbete de erhöll efter examen.
Cirkeldiagram 4.4
Andelen personer i ITF som på något sätt använt sig av kontakter för att få vetskap om det första arbetet de erhöll efter examen är 49,1%. En majoritet kom i kontakt med dessa personer på egen hand. Ur resultatet kan även utläsas att 38,2% har använt sig av formella vägar och 12,7% har själva ansökt direkt till företaget. Det stämmer relativt väl överens med Holzers resultat från 1988 och kan vara en indikation på att urvalet har liknelser till en större population. Andelen personer i ITF som använt sig av formella vägar är för övrigt mycket större än för TF (endast 18,4%).
20,0%
18,2%
23,6%
14,5%
3,6%
7,3%
12,7%
Precisera exakt hur du fick reda på ditt första arbete efter examen
Jag hittade information om det i en tidning ( eller magasin, journal etc).
Jag fick reda på det av en
arbetsförmedling ( eller karriärcoach, kommersiell arbetsbyrå etc).
Jag kom i kontakt med en vän/person, som berättade om arbetet.
En vän/person som visste att jag sökte arbete kontaktade mig.
En vän/person som inte visste att jag sökte arbete kontaktade mig.
Någon jag inte kände kontaktade mig och berättade att jag blivit rekommenderad för arbetet.
Jag ansökte direkt till företaget.
24
4.3.1.2 Informella vägar till första arbetet efter examen för tidigare förtroendevalda
Cirkeldiagram 4.5 innehåller de respondenter i TF som svarat att de fick vetskap om sitt första arbete på informella vägar och uppvisar hur dessa kommit i kontakt med den person som informerat dem.
Cirkeldiagram 4.5
Som nämndes i föregående avsnitt valde 73,3%, alltså 44 respondenter av 60 från TF, att de fått vetskap om sitt första arbete efter examen genom kontakter. Andelen var även här högre än vid Holzers (1988, ref. i Calvó-Armengoly & Zenouz 2001) undersökning som nämnts tidigare. Av dessa var det 86,3% som svarat att de träffat kontakten som hjälp dem till första arbetet under tiden i Uppsala, varav 50 % av dessa var kontakter de träffat genom sitt engagemang. Detta kan indikera på att kontakter träffade genom engagemanget kan kontrasteras mot kontakter de träffat genom andra sociala situationer vad gäller hjälp till första arbetet. Däri finns likheter med Gustafsson och Lindbergs (2010) resonemang.
Antalet förtroendevalda som indirekt erhållit sitt arbete genom personer de lärt känna via sitt frivilliga engagemang ska dock även ställas mot det totala antalet respondenter i TF och då utgör dessa personer 36,7% av hela urvalet. Även om den siffran är lägre kan ändå 22 av 60 personer ses som ett antal av stor betydelse för argumentet att kvalitativa kontakter kan knytas genom frivilligt engagemang.
4,5% 4,5%
50,0%
25,0%
11,4%
4,5%
Hur kom du i kontakt med vännen/personen som hjälpte dig till arbetet?
Vi är släkt/familj.
Vi kom i kontakt med varandra innan universitetsstudierna i Uppsala.
Vi kom i kontakt med varandra genom mitt engagemang i en studentförening i Uppsala.
Vi kom i kontakt med varandra genom studier i Uppsala (t.ex gick samma kurs).
Vi kom i kontakt med varandra via sociala evenemang (t.ex pubar, klubbar, gasque osv).
Vi kom i kontakt med varandra genom arbetsförknippade evenemang. (t.ex arbetsmarknadsdagar)
Annat, specificera
25
4.3.2.1 Informella vägar till första arbetet efter examen för icke tidigare förtroendevalda
Cirkeldiagram 4.6 nedan beskriver hur icke förtroendevalda som använt sig av informella vägar till sitt första arbete och hur deras relation sett ut till den kontakt som hjälpt dem.
Cirkeldiagram 4.6
23 personer (41,1%) från ITF angav att de fått hjälp av kontakter. Av dessa 23 personer var det 47,8% som kommit i kontakt med dessa personer utanför sin tid i Uppsala. Vidare var det 43,5% (10 personer) som kom i kontakt med personen under tiden i Uppsala. 9 stycken direkt genom studierna och 1 person genom arbetsförknippade evenemang.
4.3.3 Jämförande analys mellan förtroendevalda och icke förtroendevalda
Diagramm 4.7 nedan visar sammansättningen av hur relationen sett ut för de personer ur hela urvalet som på något sätt använt sig av kontakter för att få vetskap om sitt första arbete efter examen.
17,4%
30,4%
39,1%
4,3%
8,7%
Hur kom du i kontakt med vännen/personen som hjälpte dig till arbetet?
Vi är släkt/familj.
Vi kom i kontakt med varandra innan universitetsstudierna i Uppsala.
Vi kom i kontakt med varandra genom mitt engagemang i en studentförening i Uppsala.
Vi kom i kontakt med varandra genom studier i Uppsala (t.ex gick samma kurs).
Vi kom i kontakt med varandra via sociala evenemang (t.ex pubar, klubbar, gasque osv).
Vi kom i kontakt med varandra genom arbetsförknippade evenemang. (t.ex arbetsmarknadsdagar)
Annat, specificera
26
Som nämnts tidigare utgör de 43 personer i TF, som kan utläsas i diagrammet, 71,7% av hela TF, medan de 23 personer i ITF endast utgör 41,1% av hela ITF. Resultatet visar upp en tydlig tendens att TF i större utsträckning har erhållit hjälp från kontakter för att nå första arbetet. I diagrammet kan även utläsas att kompositionen av olika relationer till dessa kontakter ser annorlunda ut för de båda urvalsgrupperna. Det är en väsentlig skillnad beträffande personer som varit släkt med den som hjälpt dem till ett arbete, 17,4% i ITF och 4,7% i TF. Skillnaden är markant mellan de båda grupperna när man ser till de som mottagit hjälp från personer de kommit i kontakt med innan universitetstiden. Av ITF är det 30,4%
som menar det här, medan det endast är 4,7% av TF. Båda urvalsgrupperna har en betydande andel personer som lärt känna de här kontakterna under universitetstiden, sedan kan man se i diagrammet att en majoritet av de förtroendevalda kommit i kontakt med personer som hjälp dem till det första arbetet efter examen genom sitt frivilliga engagemang.
4.4 Upplevd nytta av kontaktnätverket som knutits i Uppsala - fråga 16 i enkäten En hög upplevd nytta för TF skulle kunna stärka framlagda teser av Beggs och Hurlbert (1997) och Mcpherson & Smith-Lovin (1982) att engagemang bör ge effekt över den kvalitet i kontakter som knyts. Detta följer i sin tur Granovetter som menar att informella kanaler bara är effektiva om nätverken faktisk kopplar ihop arbetssökande med anställningsmöjligheter.
(Granovetter 1995 s. 148).
Påståendet löd “Jag har haft nytta av mitt kontaktnät från Uppsala när jag har sökt arbete efter examen” som mättes med en ordinalskala där respondenten fick ange ett värde mellan 1 och
27
10, där 1 innebar att respondenten inte alls höll med och 10 innebar att respondenten höll med fullt ut. Resultatet från undersökningen visar att TF har ett snitt på 7,1. Samma påstående bland ITF gav ett snitt på 3,9. Spridningen av svaren presenteras i figur 4.8 och visar en tydlig tendens över två väldigt olika uppfattningar om nätverkets nytta och kvalitet skapad i Uppsala mellan grupperna. Denna uppfattning korrelerar med största sannolikhet med om den tillfrågade fått något arbete i samband med de kontakter som knutits i Uppsala. Då det är en större andel i TF som erhållit arbete med hjälp av kontakter från universitetstiden är det logiskt att snittet för det här påståendet är högre än för ITF.
Figur 4.8
28
5. Sammanfattande slutsatser och diskussion
5.1 Många kvalitativa kontakter har träffats genom föreningsengagemang
Resultaten från grupperna visar på intressanta skillnader mellan tidigare förtroendevalda (kallad TF i reultat och analys) och icke tidigare förtroendevalda (ITF). Även om nyttjande av nätverk var ett vanligt förekommande tillvägagångssätt både för att erhålla information om arbetstillfällen och vid vägen till första arbetet var det en vanligare metod bland de personer i vårt urval som varit tidigare förtroendevalda. Anledningar till det här skulle kunna utrönas från resultatet i vad som varit vanligaste relationen respondenterna haft till de kvalitativa kontakterna. Både i fallen om information om arbetstillfällen och att få hjälp vid första arbetet var kontakter TF träffat genom sitt engagemang starkt representerade. Med tanke på att förtroendevalda även studerar eller har studerat men ändå i så stor utsträckning använder kontakter de mött genom engagemanget framför studiekamrater kan det här peka mot att mer kvalitativa kontakter knyts genom studentföreningarna. Det här talar i sin tur starkt för argumentet att deras frivilliga engagemang har förbättrat deras anställningsmöjligheter via kontakter efter examen. Resultatet för vårt urval kan likställas med att tidigare förtroendevalda fått högre avkastning på sitt sociala kapital de byggt upp via studentföreningarna, alltså att de har erhållit värdefullare information om arbetstillfällen och hjälp till första arbetet via föreningskontakter.
Vårt resultat går i linje med Beggs och Hurlberts (1997) undersökning som menade att frivilliga organisationer påverkar tillgången till viktiga kontakter. Vi trodde dock inte det skulle föreligga så pass stora skillnader som vi observerat. En möjlig anledning till att vi fått de resultat vi fått kan vara att vi avgränsat undersökningen till personer som innehaft en förtroendevald post. Vi kan tänka oss en korrelation mellan grad av engagemang och antal kontakter som knyts via föreningen/hur mycket information den engagerade får ta del av.
Eventuellt skulle grupperna skilja sig mindre åt om vi inte hade avgränsat oss till endast tidigare förtroendevalda.
Sista frågan som tog upp den upplevda nyttan av kontakter knutna i Uppsala vid arbetssökning efter examen kan även styrka sambandet mellan studentföreningarna och kvalitativa kontakter, då båda grupperna befunnit sig i liknande situationer i Uppsala utöver det, för ena gruppen, frivilliga engagemanget. Resultatet visade att den upplevda nyttan var
29
väldigt mycket högre bland tidigare förtroendevalda vilket kan tyda på att den gemensamma målsättningen för studentföreningarna som bland annat är att skapa nätverk bland sina medlemmar fungerat. Även om alla studentföreningar inte specificerat vilken nytta nätverket skulle kunna innebära i framtiden arbetsmässigt, så anser vi att resultaten från vårt urval indikerar på att tidigare förtroendevalda har större nytta av sitt kontaktnätverk när de söker arbete efter examen.
5.2 Inga slutsatser kan dras om bandens styrka till kontakter var olika mellan tidigare förtroendevalda och icke tidigare förtroendevalda.
Eccles och Barber (1999) och föreningarnas egna stadgar har pekat på att ett frivilligt engagemang ska skapa närhet, gemenskap och med det nära vänner. Vidare menar Granovetter (1973) att med nära vänner följer bekantskaper (svaga band). Om hans teori stämmer att de svaga banden ger mer värdefull infomation bör närheten till kontakterna som gett mest givande information för båda urvalsgrupperna vara svaga. Om tidigare förtroendevalda hade haft en lägre närhet till sina kontakter kunde detta eventuellt förklarat deras högre sociala kapital.
Granovetter (1973) har även antytt att svaga band används i högre utsträckning vad beträffar arbetssökning. Från vårt urval finns dock inga direkta tendenser eller implikationer som vare sig skulle kunna acceptera eller förkasta några sådana resultat. Vi kan därför inte utefter våra empiriska data dra några slutsatser om de skillnader vi observerat beror på styrkan på bandet till de kontakter som givit värdefull information. Vi kan heller inte avgöra i vilken utsträckning andra egenskaper mellan kontakter som träffats genom engagemang väger in och påverkar högre socialt kapital hos tidigare förtroendevalda. Detta tror vi beror på vår undersökningsmetod som hade en kvantitativ form och på att vårt syfte främst var att undersöka om det förelåg skillnader mellan grupperna. Här vill vi därför att närmare studier av mer kvalitativt slag ska göras för att se om bandens styrka är annorlunda för personer som träffas genom engagemang kontra kontakter skapade via studier.
Sammanfattningsvis anser vi att vårt urval, utefter våra avgränsningar, indikerar att vid frivilligt engagemang knyts kontakter som förbättrar anställningsmöjligheterna efter studierna.
30
5.3 Framtida forskning
Vårt urval har varit för litet för att kunna dra statistiskt säkerställda slutsatser för en större population. Dock anser vi att vårt urval visar upp starka tendenser som eventuellt skulle kunna vara representativa. Av denna anledning skulle det kunna vara logiskt att utföra liknande studier med ett större urval för att se om våra indikationer kan sättas i ett mer generellt perspektiv.
Vidare anser vi att en kvalitativ undersökning bör göras för att förstå hur socialt kapital skapas i studentföreningar. Vi har bara kunnat se att det föreligger en skillnad mellan grupperna angående var man lärt känna betydelsefulla kontakter men inte varför denna skillnad existerar.
Framtida studier kan med fördel också göras på andra studentföreningar och i städer där studentlivet inte är lika utbrett. Detta skulle närmare kunna förklara om orsaken till mer kvalitativa kontakter träffas genom studentengagemang eller om andra förklaringar kring exempelvis styrkan i banden mellan engagerade är mer avgörande faktorer.
31
Källförteckning
Beggs, J. J. & Hurlbert, J. S. 1997. The social context of men's and women's job search ties:
Membership in voluntary organizations, Sociological Perspectives, Vol. 40(4), 601-622.
Brinton, M. C. 2010. From frat to fraternity: An evolutionary model for 21st century Greek- Letterorganizations, Thesis for degree at University of Denver, University of Denver
Brass, D. J., Galaskiewicz J., Greve, H. R., Tsai, W. 2004. Taking stock of networks and organizations: A multilevel perspective, Academy of Management Journal, Vol. 47(6), 795–
817.
Burt, R. S. 2000. The network structure of social capital, Research in Organizational Behavior, Vol. 22, 345-423
Calvó-Armengoly A. & Zenouz, Y. 2001. Job Matching, Social Network and Word-of-Mouth Communication, Stockholm University, Seminar paper no.695.
Coleman, J. S. 1988. Social Capital in the Creation of Human Capital, The American Journal of Sociology, Vol. 94, Supplement: Organizations and Institutions: Sociological and Economic Approaches to the Analysis of Social Structure, S95-S120,
Corcoran, M., Datcher, L., Duncan, G. 1980. Information and Influence Networks in Labor markets, in Greg Duncan och James Morgan, eds., Five Thousand American Families:
Patterns of Economic Progress, Vol. 7, Ann Arbor, MI: Institute for Social Research, 1-37.
Eccles, J. S. & Barber, B. L. 1999. Student Council, Volunteering, Basketball, or Marching Band : What Kind of Extracurricular Involvement Matters?, Journal of Adolescent Research, Vol. 14(10), 10-43.
Granovetter, M. S. 1973. Strength of weak ties, American Journal of Sociology , Vol. 78(6), 1360-1380.
Granovetter, M. S. 1974. Getting a Job: A Study of Contacts and Careers, Cambridge, MA:
Harvard University Press.
Granovetter, M. S. 1995. Getting a job - a study of contacts and careers, The University of Chicago Press, 2nd Edition, London and Chicago, 251 pages
Gustafsson, C. & Lindberg, M. 2009. Engagemang i Föreningsaktivitet, Stress och Sociala Relationer bland Högskolestudenter - en enkätstudie, Kandidatuppsats Högskolan i Halmstad Jack, S. L. (2005). The Role, Use and Activation of Strong and Weak Network Ties: A Qualitative Analysis. Journal Of Management Studies, Vol. 42(6), 1233-1259.
Lin, N. 1999. Social networks and status attainment. Annual Review of Sociology, Vol. 25, 467-487
32
Marmaros, D. & Sacerdote, B. 2002. Peer and social networks in job search. European Economic Review, Vol. 46(4/5), 870-879.
McPherson, J. M. & Smith-Lovin, L. 1982. Women and Weak Ties: Differences by Sex in the Size of Voluntary Organizations. American Journal of Sociology, Vol. 87(4), 883-904
Montelongo, R. 2002. Student Participation in College Student Organizations: A Review of Literature. Journal of the Indiana University Student Personnel Association, 2002 Edition, 50-63.
Montgomery, J. D. 1991. Social Networks and Labor-Market Outcomes: Toward an Economic Analysis, The American Economic Review, Vol. 81(5), 1408-1418
Mouw, T. 2003. Social Capital and Finding a Job: Do Contacts Matter?. American Sociological Review, Vol. 68(6), 868-89
Pellizzari, M. 2010. Do friends and relatives really help in getting a good job?, Industrial &
Labor Relations Review, Vol. 63(3), 494-510.
Saunders, L., Lewis, P., Thornhill, A. 2009. Research Methods for Business Students.
Prentice Hall, 5th Edition, 604 pages
Van Hoye, G., van Hooft, E. J., & Lievens, F. 2009. Networking as a job search behaviour: A social network perspective. Journal Of Occupational & Organizational Psychology, Vol.
82(3), 661-682.
Vogel, J., Amnå, E., Munck, I., Häll, L. 2003. Föreningslivet i Sverige - Välfärd, Socialt kapital, Demokratiskola. SCB + Föreningslivet i Sverige, Levnadsförhållanden Rapport nr 98, ISBN 91-618-1180–7
Webbplatser
Fraternity and sorority 2012. Encyclopædia Britannica Online. Hämtad 4 mars 2012 från http://www.britannica.com/EBchecked/topic/690955/fraternity-and-sorority
Definition of honor societies 2000. Association of Collage Honor Societies. Hämtad 4 mars 2012 från http://www.achsnatl.org/warren2.asp
Föreningen Uppsalaekonomerna 2012. Hämtad 21 mars 2012 från http://www.uppsalaekonomerna.se/ordforanderiet
Högskoleverket hemsida 2011. hämtad 14 februari 2012 från
http://www.hsv.se/reglerochtillsyn/vanligafragorochsvar/allmannahandlingar.4.5593f6be118c bb45b1b8000134.html
Norrlands nation 2012. Hämtad 16 februari 2012 från http://www.norrlandsnation.se/ och http://www.norrlandsnation.se/?sc=sida&sidid=19&katid=9999
33
Stockholms nation 2012. Hämtad 21 mars 2012 från
http://stockholms.se/index.php?option=com_content&view=article&id=58&Itemid=37 The Scholar 2012. “Kontakter är nyckeln till framtidsjobb”. Hämtad 14 mars 2012 från http://thescholar.se/2012/02/kontakter-nyckeln-till-ett-framtida-jobb/
Stadgar
Föreningen Uppsalaekonomernas stadgar, reviderad 2011-12-19 Juridiska Föreningen i Uppsala stadgar, reviderad 2011-12-03 Södermanland-Nerkes nations stadgar, 2011-09-12, reviderad 2004 Uplands nations stadgar, 2002-10-29
Uppsalas teknolog och naturvetarkår stadgar, antagna 24 januari 2002, reviderad 25 maj 2009 Värmlands nations stadgar, 2011-01-01, fastställda av konsistoriet den 24 april 1998
