BESLUT Dnr: L 2014/111
2014-09-16
Beslut vid rektors beslutemöte
Högskolan i Halmstad • Box 823 • 301 18 Halmstad • Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Tel: 035-16 71 00 • registrator@hh.se • Org. nr. 202100-3203
Sida 1 (7)
Riktlinjer för internationaliseringsarbete vid Högskolan i Halmstad
Globala utmaningar kräver globala lösningar – Värdeskapande, Innovationsdrivande och Samhällsutvecklande
Sida 2 (7)
1. Internationaliseringens mål, perspektiv och aktiviteter Globala perspektiv och viljan till att möta globala utmaningar ska utgöra en gemensam värdegrund som lägger fast förutsättningarna för utveckling av lärosätets forskning och utbildning. Samverkan med näringsliv och samhälle genom internationella samarbetsnätverk och med målet att positionera sig i strategiska kunskapsnätverk, skall göra lärosätet
internationellt uppmärksammat inom alla sina områden. Internationell excellens, är värdeskapande i en globaliserad värld och bygger på innovationsdriven forskning och
utbildning vars målsättning är en rättvis och innovationsdriven samhällsutveckling i världen.
En utvecklad global omvärldssamverkan och lärosätets internationella ambitioner är av central betydelse för attrahera spetskompetens och talangfulla internationella studenter, vilka utgör ett av flera viktiga bidrag till att uppnå forsknings- och utbildningskvalitet av hög klass.
Förmåga att förstå vår samtid och framtid i ett internationellt perspektiv bygger på att internationaliseringsarbetet internaliseras – d.v.s. internationaliseringen genomsyrar hela verksamheten. Internationalisering är inte bara ett ”görande” utan framförallt ett tillstånd av något vi är. Detta betyder att lärosätets internationaliseringsarbete skall utgöra en allmän och gemensam strävan där den strategiska akademiska och administrativa ledningen på olika nivåer äger frågan och där forskare, lärare, administratörer och studenter är engagerade och rustade för att framgångsrikt verka i en globaliserad värld. Högskolan skall utrusta studenter, lärare, forskare och personal med en beredskap för att möta globaliseringens olika
utmaningar och genom en ökad förståelse för dess konsekvenser och förutsättningar, tex kulturella, socioekonomiska förändringar, nya kommunikationsmönster och förändringar i värderingar i samhällen som globaliseras. Högskolans vision om att ”rusta människor för framtiden genom att skapa värden, driva innovation och utveckla samhället” i ett globalt och internationellt perspektiv, skall bli en konkret verklighet.
Riktlinjer för internationaliseringsarbetet vid Högskolan skall utgöra den samfällda grunden för verksamhets- eller handlingsplaner som utmynnar i mål och aktiviteter som man kan arbeta med på genomförandenivå, där varje enhet utifrån sina specifika förutsättningar konkretiserar arbetet. FUS, verksamhetsplaner och uppdrag och sektionernas pekar ut färdriktningen för den framtida utvecklingen och får genomslag när de implementeras på genomförandenivån. Den sk närhetsprincipen skall beaktas i arbetet på såväl central- som sektionsnivå. Arbetes organisering skall göra samverkan möjlig och internationaliserings- arbetet effektivt. Det internationella engagemanget som finns hos medarbetare måste synliggöras och uppmuntras. Incitamentsstrukturen bör utformas för att stödja detta och fastställas med syfte att säkerställa ett brett och generöst utbyte av internationella
erfarenheter, från norr till söder och öst till väst.
2. Strategiska områden för internationalisering Forskning som möter globala utmaningar
Högskolan i Halmstads forskningsfokusering skall skapa internationell uppmärksamhet, internationell positionering och global synlighet och relevans inom lärosätets profilområden.
Högskolans samtliga forskningsmiljöer skall delta i lärosätets internationalisering där specifikt de rättighetsbärande miljöerna ska erbjuda internationellt attraktiv
forskarutbildning samt nationellt och internationellt attraktiva mastersutbildningar på avancerad nivå. Högskolan skall också stärka forsknings- och utbildningslänkarna till de
Sida 3 (7) framväxande nya forskningsnationerna i världen, där innovativa samarbeten kan möta
morgondagens samhällsutmaningar. Detta ger goda förutsättningar för forskare, lärare, doktorander och studenter på avancerad nivå att nyttiggöra nyvunnen kunskap.
Forskningens internationella stöd
HH skall identifiera, använda och utveckla starka strategiska partnerskap med enskilda universitet, företag och samhällsorganisationer genom relevanta internationella nätverk för att skapa gemensamma forskningsprojekt som har möjlighet att finansieras av internationella forskningsfinansiärer. HH ska vidare utveckla långsiktiga internationella strategier i syfte att uppnå internationell standard och konkurrenskraft på forskningsområden som idag inte uppfyller dessa. För att utveckla internationella nätverk inom forskningsmiljöerna bör internationella rådgivande referensgrupper etableras inom varje forskningsmiljö.
Sektionerna/forskningsmiljöerna ska vidare motivera och stödja forskare att delta i och även koordinera internationella forskningsprojekt och därmed utveckla stödåtgärder som
underlättar ökad internationell forskningsfinansiering.
Internationell sampublicering och global informationsspridning
Internationell samproduktion och publicering av vetenskapliga artiklar ger generellt ett större genomslag (citeringar) än nationell produktion. Det är av största vikt att lärosätet synliggör sina forskningsresultat i internationella tidskrifter och publikationer, samt att kontakter knyts till ledande tidskrifter genom pressmeddelanden eller att söka aktiva roller vid dessa
tidskrifter. Det är också fruktbart att använda nya och befintliga globala nätverk/forum för en allmän spridning av forskningsresultat. För att åstadkomma en reell effekt på lång sikt bör lärosätet skapa globala publiceringsstrategier för vetenskapliga publikationer.
Internationell rekrytering av personal inom strategiska profilområden Internationellt synliga forskningsmiljöer attraherar framstående forskare, lärare och annan personal. Internationella medarbetare tillför nya perspektiv, arbetssätt och nätverk, vilket berikar organisationen. Att internationellt konkurrensutsätta alla lediga forskar- lärar- och doktorandanställningar skapar en större talangpool att rekrytera från. HH bör sträva efter att öka andelen internationella medarbetare och systematiskt föreslå strategiska
spetsrekryteringar, så att andelen medarbetare med aktiva och långsiktiga internationella samarbeten ökar och att flöden av kunskaper, kompetens och finansiella resurser kan växa.
Ur detta arbete springer också möjligheterna till att etablera ytterligare vetenskapsområden.
Det är också av stor vikt att HH utvecklar och genomför ett sammanhållet program för gästforskare och internationellt rekryterade medarbetare med en tydlig ansvarsfördelning mellan olika enheter inom Högskolan
Ökad internationell rekrytering och mobilitet inom utbildningen på forskarnivå.
En ökad internationell rekrytering har en positiv effekt på kvaliteten inom forskning och utbildning på forskarnivå. Den internationella mobiliteten bland forskarstudenter bör öka bland annat genom olika former av institutionaliserade samarbeten. Basmiljöerna skall föreslå långsiktiga åtgärder för att öka den internationella rekryteringen till utbildningen på
forskarnivå inom områden som för närvarande i huvudsak har en nationell rekrytering. HH
Sida 4 (7) bör vidta åtgärder och erbjuda stöd för att underlätta och öka mobiliteten inom utbildningen på forskarnivå samt stödja arbetet med en sammanhållen strategi för och presentation av utbildningen på forskarnivå på svenska och engelska. Genom dessa åtgärder kan basmiljöerna öka antalet externt finansierade forskarstudenter.
Ökad mobilitet bland forskare, lärare och övrig personal
Alla lärare, forskare och annan personal vid HH bör uppmuntras till regelbundna internationella kontakter med universitet, företag och organisationer. Stöd för detta bör avsättas internt eller via externa stipendieprogram. HH skall sträva efter att stimulera internationell mobilitet bland personalen, etablera ett internationellt prägla förhållningssätt och undanröja hinder för internationellt utbyte och för att ta emot gästande forskare och lärare. Internationella resor och kontakter skall inte bara vara av betydelse för individen utan skall också uppfylla kravet på att vara av värde för lärosätet som helhet. Därtill skall resor uppfylla gängse krav på resurs- och kostnadseffektivitet.
Medverkan i internationella nätverk
Högskolan är medlem i flera internationella nätverk samt ett stort antal ämnes- och områdesbaserade nätverk. Dessa sammanhang är av väsentlig strategisk betydelse för vår utveckling som ett öppet, framgångsrikt och internationellt orienterat lärosäte. Under perioden bör engagemanget öka inom dessa nätverk genom ett aktivt deltagande från såväl akademiker som administratörer. Högskolans representanter ska aktivt arbeta för att systematiskt hämta hem information av betydelse för Högskolans utveckling samt aktivt arbeta med att hävda lärosätets intressen och använda nätverken för att stärka Högskolans utvecklingsmöjligheter inom både utbildning och forskning. Vi måste också säkerställa att nätverken synliggörs inom Högskolan genom att vara värd för internationella konferenser och skapa fler samarbetsprojekt med utländska universitet, företag och organisationer inom prioriterade områden och med tydliga kopplingar till både forskning och utbildning. Detta för att stimulera kreativitet nytänkande och ett innovationsdrivande samhällsengagemang på global nivå.
Utbildning som möter samtid och framtid i en globaliserad värld Högskolans förmåga till att attrahera såväl nationella som internationella studenter
grundläggs genom en internationellt hög kvalitet på både forskning och utbildning,
internationella erfarenheter och perspektiv i undervisningen, globalt intresserade studenter i klassrummet och på campus. Högskolan skall erbjuda alla studenter en internationell kunskapsmiljö och en internationell dimension i sin utbildning. Personligt växande, kritiskt tänkande i en mångkulturell miljö skapar en stimulerande lärmiljö som rustar studenterna för att kunna verka i en globaliserad värld. Internationalisering på hemmaplan är lika viktigt som att erbjuda studier utomlands vilket påtalar vikten av att integrera internationella perspektiv i utbildningarnas innehåll. Alla studenter bör också ges möjligheten till att möta studenter från andra länder. Ett attraktivt utbud av internationella kurser och program, vilka skapar internationella mötesplatser för studenter, lärare, forskare och administrativ personal, utgör grunder för en internationellt berikande, gränsöverskridande och excellent
utbildningsmiljö.
Sida 5 (7) Internationell rekrytering
Internationalisering i sig bidrar till att stärka konkurrenskraften och lärosätets förmåga att attrahera talangfulla studenter. Högskolan i Halmstad är i mycket hög grad beroende av internationella studenter. Dessa utgör majoriteten av totala antalet studenter på magister - och mastersprogrammen vid lärosätet. Det är därför viktigt att lärosätet har en strategisk plan för rekrytering av internationella betalande studenter samt att denna följs upp och
implementeras i kontinuerlig dialog med sektionerna. Förutsättningarna för internationell rekrytering av studenter är god och HHs nuvarande strategiska samarbetspartners utgör en solid grund för internationell rekrytering av talangfulla studenter. För att öka volymen av betalande studenter krävs en fortsatt utveckling av såväl HHs reguljära utbildningsprodukter och marknadsföring/rekrytering som antagningsformer. Nuvarande utbildningsutbud behöver vidareutvecklas till befintliga och nya studentgrupper och kopplingen till Högskolans starka forskningsmiljöer med tillhörande internationella kontakter, behöver förtydligas.
Det är också av stor betydelse att internationella studenter erbjuds studie och karriärstöd tillsammans med arbetsmarknadskontakter. Att ”öppna dörren” till svenska företag, organisationer och offentlig sektor samt stödja en förmåga att verka i det svenska samhället genom att satsa på anställningsbarhet, skulle ge ett stort stöd i rekryteringsarbetet. Vi kan kalla detta för att tillskansa sig ”The Halmstad Experience”.
Högskolan bör också pröva möjligheten till att öka antalet joint programs på avancerad nivå och forskarnivå. Joint programs är en fördjupad utbytesverksamhet som utgör en
framgångsfaktor i strävan att nå balanserade utbytesavtal. Studenterna kan kvalificera för en svensk examen efter fullgjord utbildning. Detta samarbete hjälper till att bygga upp mer långsiktiga institutionella kontakter som kan leda till fördjupade forskningskontakter. Det säkrar också möjligheterna för svenska studenter att få en kvalificerad internationell dimension i sin utbildning. Det är därför önskvärt att Högskolan utvecklar stödet till utbildningar som ser möjligheter att utveckla joint programs i anslutning till befintliga program eller nyskapade program.
Internationell mobilitet för studenter
Högskolan i Halmstad är i hög grad beroende av utbytesstudenter. Inkommande utbytesstudenter utgör en relativt stor andel av totala antalet studenter på magister - och mastersprogrammen vid lärosätet. De utgör också ett välkommet internationellt inslag i en stor del av lärosätets engelskspråkiga kurser och program. Inkommande studenter utgör också en resurs för rekrytering till forskarutbildningar vid lärosätet och därmed kan valet av partneruniversitet och partnerländer styra och styras av högskolans profilering. Utresande utbytesstudenter tillskansar sig internationella erfarenheter och nya perspektiv vilka berikar deras utbildning, stärker deras personliga- och professionella kompetens, samt medverkar till att förbereda deras karriärer. HH måste därför öka antalet utresande utbytesstudenter på grundnivå och avancerad nivå. Med några undantag bör målsättningen vara att högskolans utbytesavtal ska vara balanserade så att lika många studenter reser ut från, som kommer till Högskolan för att bedriva utbytesstudier. För närvarande kommer betydligt fler studenter till än reser ut från HH.
Varje utbildningsprogram bör kunna erbjuda studier vid minst ett utländskt lärosäte av god kvalitet och för att skapa en synbar effekt måste sektionerna tillsammans med det centrala
Sida 6 (7) studentstödet utveckla handlingsprogram för att öka antalet utresande studenter. Detta är en viktig del av kvalitetssäkringen av Högskolans utbildningar.
Verksamhetsstöd som gör skillnad i internationaliseringsarbetet
Forskningens och utbildningens internationalisering är beroende av ett väl fungerande verksamhetsstöd. Ett internationaliseringsstöd med tydliga ansvarsområden som organiseras efter kärnverksamhetens olika behov och som står för kontinuitet och samlad kunskap. I många fall utgör verksamhetsstödet lärosätets ansikte utåt genom teknisk och administrativ service till internationella studenter, gästande forskare, lärare och annan personal.
Interkulturell kompetens ökar kvaliteten i denna service.
Verksamhetsstödet organiseras både decentralt, på sektionerna och centralt via den gemensamma förvaltningen. En av flera viktiga roller för verksamhetsstödet är att finna lämplig organisation för att samordna och effektivisera det centrala och decentrala internationaliseringsarbetet, samt att sprida den insamlade informationen i syfte att bl a initiera och stödja lärosätets internationaliseringsambitioner genom att bl a peka på goda exempel. Mötesplatser mellan lärare, forskare administrativ personal och studenter måste finnas, såväl för svenska som för internationella gäster.
Ledning som är synlig på den internationella arean
Ett synligt intresse för internationella frågor hos personer i ledande ställning är av stor och avgörande betydelse för att internationaliseringen skall genomsyra hela verksamheten. Såväl som personer i ledande ställning är betydelsefulla förebilder, så har både lärare och
administrativ personal en viktig funktion som varande förebilder för varandra och studenter.
Internationellt engagemang måste synliggöras i lärosätets incitamentsstruktur och belönas, samt medvetenheten om att alla som verkar vid lärosätet är dess ambassadörer och
representanter över hela världen, måste uppmuntras.
Effektivisering med ökad kvalitet och systematisk uppföljning
En bärande princip för internationaliseringsarbetet vid lärosätet är att verksamheten skall fokusera på följande principer:
1. Prioritera och konsolidera genom styrning av strategiska resurser, med fokus på att tillskapa och forma strategiska allianser med universitet, företag och myndigheter, som innefattar så många delar av lärosätets verksamheter som möjligt.
2. Initiera och organisera fler samarbetsprojekt med färre och mera strategiska
partneruniversitet i utvalda städer, länder, regioner, och världsdelar. Detta för att öka effektiviseringen, minska kostnaderna för samarbetet och finna inkomstbringande och resursgivande projekt som kan medfinansiera dessa samarbeten
3. Fokusera på insatser vid dessa partneruniversitet som är skalbara och därmed att det finns möjlighet att kombinera olika verksamheter vid lärosätet på effektivaste sätt.
4. Fokuserade insatser skall kunna engagera flera olika medarbetare på ett tvärkulturellt och mångvetenskapligt sätt och att dessa relationer blir ömsesidiga.
5. Söka de för lärosätet bästa relationerna, akademiskt, statusmässigt, ekonomiskt och kostnadseffektivast, samt att söka de studenter som har de bästa förutsättningarna att klara sina studier.
6. Etablera en allmän lyhördhet för vilka roller och sammanhang som Högskolan och dess personal kan utgöra en strategisk akademisk resurs för andra lärosäten, företag,
Sida 7 (7) organisationer och myndigheter över hela världen, bl a i syfte att höja den egna
kompetensen och kvaliteten i arbetet.
7. Utveckla bärande principer för uppföljningen av i vilken utsträckning de
internationella riktlinjerna följs är att denna skall ske inom ramen för uppföljning av verksamhetsuppdraget.
8. Medverka till att händelseutvecklingen i omvärlden systematiskt följs och rapporteras till ledningen. Förändringar, möjligheter och hot att analyseras och beaktas.
