Karolinska Institutet 171 77 Stockholm Telefon 08-524 800 00 ki.se
Forskningsöversikt
Global katastrofmedicin och internationella insatser
Nationellt kunskapscentrum i global katastrofmedicin och internationella insatser på uppdrag av Socialstyrelsen
Tidsperioden januari 2021 – oktober 2021
1. Inledning
Detta är den första forskningsöversikten inom kunskapsområdet som produceras av Nationellt kunskapscentrum i global katastrofmedicin och internationella insatser, på uppdrag av Socialstyrelsen. Syftet med översikten är upprätthålla och utveckla expertis samt att förse målgruppen med en kartläggning av forskning som berör svensk katastrofmedicinsk beredskap.
Författarna svarar för innehåll och slutsatser.
1.1 Forskningsområdet
Forskningsämnet ”global katastrofmedicin och internationella insatser” är ett ungt akademiskt område. Det saknas en tydlig avgränsning av vad området innehåller. Dess begrepp och termer saknar gemensam acceptans. Det gör det svårt att tala om en tydlig forskningslinje inom vilken kunskap systematiskt kan genereras och byggas. De studier som kan sägas höra till ämnet täcker ett spretigt och stort område; från hälsosystem till beskrivningar av hälsoinsatser vid globala katastrofer till katastrofmedicinskt anpassade medicinska och kirurgiska behandlingar för individuella patienter. Studier faller inom olika delar av katastrofcykelns fyra faser som innefattar 1) mitigation 2) preparedness 3) response and 4) recovery. Det vore optimalt med studier som omfattar alla faser, men ofta är forskningen anpassad och fokuserad på en fas. Fas 1–2-studier är ofta konceptuella och teoretiska medan Fas 3-studier omfattar kärnan av katastrofmedicin, hur man genomför en insats. Återhämtningsfasen, Fas 4, är sällan beskriven men de få studier som finns pekar på att det tar lång tid för samhällen att komma över en katastrof.
Studieområdet är komplext och kontextberoende (låg- medel- och höginkomstländer).
Resursbristen är ett tydligt tema och många studier söker beskriva optimala sätt att hantera katastrofer i situationer som genomsyras av resursknapphet. Sårbarhet för att drabbas av katastrofer och förmågan att hantera och agera är nära förknippat med ett lands eller områdes socioekonomiska situation. Noterbart är att katastrofer främst drabbar låg och medelinkomstländer, där 85% av världens befolkning bor, medan en majoritet av forskning och publikationer är från höginkomstländer. Möjligheten att generalisera utifrån studiernas resultat kan anses vara låg och resultat kan vara svåra att implementera. Den komplexa miljön som en katastrof innebär gör att det krävs en bred förståelse och interaktion med andra aktörer, forskare och de som genomför insatser. Exempelvis bör inte vården bara fokusera på katastrofens direkta effekt på hälsan utan även tillse att de med vanliga sjukdomar fortsatt kan ges vård. Covid-19- pandemins komplexa direkta och indirekta effekter på samhället lokalt, nationellt och globalt har visat på behov av forskning och initiativ som har ett tvärvetenskapligt, multisektoriellt och multidisciplinärt angreppsätt. Katastrofmedicinsk forskning bör sträva efter en bred ansats för att vara ändamålsenligt.
En utmaning för studier inom fältet är att när katastrofen väl skett finns det varken tid att planera studier, ansöka om och få finansiering eller etiskt godkännande. Vidare utmaning är att själva
katastrofen i sig ofta är en hotfull och kaotisk miljö med akuta behov och knappa resurser, vilket gör det svårt att motivera studier som slukar resurser. Det kan ses som etiskt problematiskt att påbörja studier medan basala medicinska behov dominerar.
Ett tydligt avgränsbart område inom katastrofmedicin är militära studier som beskriver handläggning av trauma och snabb hantering av skadade soldater i konflikter. Den forskningen skiljer sig markant från ovanstående fält då studierna är gjorda i kontexter med god tillgång till avancerade resurser. Det kan handla om direkt klinisk handläggning på skadeplats av svåra trauma med hjälp av avancerade insatser och evakuering. Resultaten av studierna är sällan direkt applicerbara i civila sammanhang men kan på sikt förändra behandlingsriktlinjer. Tack vare sådana studier har bland annat protokoll för massiv blodtransfusion och ”damage control surgery1” utvecklats.
1.2 Avgränsning
Som beskrivits ovan krävs det begräsningar inom området för att sammanställa en översikt.
Den här forskningsöversikten utgår därför främst från de områden där Kunskapscentrum för global katastrofmedicin (KcKM) har sin kompetens och mandat. Vi har valt ett ”all hazards2” perspektiv och har fokuserat på studier som har ändamålsenliga frågeställningar och främst är av operativ natur. Forskningsöversikten utgår från den forskning som KcKM under tjugo års verksamhet har skapat. Vi bevakar genom vår forskning och samarbeten området. Centralt är KcKM:s roll som WHO:s samarbetscentrum för “Research and Training and Health Care and Public Health in Disasters”. Vi har en opportunistisk strategi och ställer snabbt om vår forskning till behov och möjligheter vid akuta globala katastrofer eller när innovativa möjligheter för samarbeten dyker upp.
Vi studerar hur man kan optimera hälso- och sjukvård i resursknapphet på både system- och patientnivå. Dessutom studerar vi hur internationella insatser anpassas till typ av katastrof och kontext och har tagit fram standarder för att kvalitetssäkra internationella insatser (EMT initiativet). Ett tredje område är klinisk handläggning av mass-skada, trauma och hur man optimalt kan anpassa vården till resursknapphet. Vi utför också studier om etisk stress hos insatspersonal, samt driver forskning och implementering av optimala sätt att virtuellt utbilda studenter och personal i triage, kommunikation och ledarskap. Vi gör simuleringsövningar i syfte att i stressfylld miljö lära ut och öva. Vi bygger genom vår forskning och utbildning förmågor att arbeta med knappa resurser och fatta beslut när det råder brist på information och situationen är osäker. Sådan kompetens behövs i svensk hälso- och sjukvård, det har inte minst den senaste tiden med covid-19 pandemin illustrerat.
1 Damage control surgery (DCS) är en engelsk term för ett kirugisk ingrepp som syftar till att hålla patienten vid liv snarare än att göra en anatomisk åtgärd.
2 All hazards syftar på att adressera samtliga risker, hot och övergripande kontext i en given situation.
1.3 Metoder
Katastrofens resursbrist, tidsbrist, kaos och säkerhetsproblem gör att traditionell vetenskaplig forskning är svår att planera och genomföra. Katastrofens komplexa kontext är långt ifrån akademins kontrollerade miljö. Trots betydande kunskapsgap inom katastrofmedicin, om hur vård optimalt bör anpassas vid stora behov och brist på resurser saknas det robusta studier. Den vetenskapliga evidensen inom området är låg. För att öka kunskapen behövs noga genomförda studier. Traditionell studiedesign med hög evidens är randomiserade kontrollerade studier (RCT) som dock i katastrofer är för komplexa att genomföra. Ett undantag är KcKM:s randomiserade studie om VAC-behandlingar (Vakuumassisterad sårbehandling) av krigsskadade i Irak och Syrien, som 2020 publicerades i medicintidskriften Lancet Global Health. Studien genomfördes bland annat under Mosuloffensiven 2017 och visade att det går att genomföra RCT i katastrofer, men det är extremt resurskrävande och kräver optimalt anpassad studiedesign. För denna forskningsöversikt har vi inte identifierat en enda RCT studie från en katastrofkontext.
I brist på randomiserade studier appliceras kvantitativa metoder i de studier som publiceras. De är retrospektiva, deskriptiva fallstudier ofta genomförda av deltagare i de insatser som beskrivs.
Rutindata (som inte primärt samlats för forskning) på antal skadade, operationer och behandlingar från ett fältsjukhus eller klinik sammanställs och presenteras deskriptivt.
Resultaten ger inblick i verksamheten men det vetenskapliga värdet är lågt liksom möjligheten att generalisera resultaten. Bristen på exempelvis en allmänt accepterad definition på vad som definierar en mindre respektive en större skada gör att resultat sällan kan jämföras.
De kvalitativa metoder som appliceras är intervjuer och fokusgruppdiskussioner. Det handlar om att retrospektivt samla människors uppfattningar av katastrofen. Frågeställningar är hypotesgenerande men allt för sällan följs de kvalitativa studiernas fynd upp med kvantitativa studier. Det kan ha sin förklaring i den snabba dynamik och lägesförändring som karakteriserar en katastrof. Men det innebär att möjligheten att generalisera utifrån resultaten är låg och värdet framför allt blir anekdotiskt.
De senaste åren har publiceringen av systematiska sammanställningar av en katastrofs effekter och olika insatser ökat. Resultat från så kallade ”Systematic Reviews” har vuxit fram som en viktig källa för att framställa ”best practices” till underlag för framtagande av behandlingsprotokoll och att förbereda insatser vid olika hot/faror och kontext.
Ett lovande initiativ för att stimulera framtagandet av sammanställningar är evidenceaid.org, som utgår från Cochranes 3 arbetssätt för att sammanställa kunskapsläget inom katastrofhantering. De ställer övergripande frågor av relevans vid olika typer av katastrofer och
3 Cochrane är ett globalt oberoende nätverk av forskare, vårdpersonal, patienter, vårdgivare och människor som i allmänhet är intresserade av hälso- och sjukvårdsfrågor
sammanställer rådande kunskapsläge. Systematiska sammanställningar förutsätter dock att det finns publicerade studier inom området, vilket, som beskrivits ovan, är ett problem i katastrofer.
Erfarenheter och lärdomar från globala katastrofer publiceras även i andra format; i rapporter, utvärderingar och andra publikationer. Sådana gråa publikationer kan innehålla viktig information. Metoden ”scoping review” följer i stort metoden för systematiska litteratursammanställningar men medger att även grå litteratur inkluderas. Relevanta frågeställningar kan besvaras utifrån en bredare och större erfarenhet, dock blir evidensgraden lägre än vid systematiska sammanställningar. KcKM har publicerat en mängd ”systematic reviews” och ”scoping reviews”.
2. Relevanta publikationer under tidsperioden
Nedan följer relevanta artiklar som publicerats under år 2021 inom global katastrofmedicin och internationella insatser, och som ligger inom KcKM:s bevakningsområde
2.1 Global katastrofmedicin och utbildning
Vid sökning på PubMed kommer inga artiklar upp på termen ”global disaster medicine”.
Sökning på enbart ”disaster medicine” ger 413 träffar på publikationer som spänner över ett enormt brett område; alltifrån nationella planer för att utveckla klimatresiliens till utbildning i ultraljud för omhändertagande av skadade barn i Japan. En stor del av publikationerna beskriver utbildningar i katastrofmedicin. Värdet av studierna, som under kontrollerade former mäter läkarstudenters förmågor innan och efter en simulering är begränsat men kan ge inspiration och idéer för hur simuleringar kan genomföras. En studie från USA föreslår användning av ”The Hospital Surge Preparedness and Response Index4” som ett nytt sätt att mäta sjukhusförmågor.
Detta kan vara av intresse men är svårt att använda i andra kontexter än där studien genomförs.
2.2 Internationella insatser (Emergency Medical Teams)
Under senare år har det skett en ökad professionalisering av internationella insatser. Från att i stort sett varit driven av goda intentioner har det för humanitära insatser i stigande grad tillkommit standarder och ansvarsutkrävande. År 2021 publicerade WHO uppdaterade riktlinjer för hälsoinsatser i katastrofer; ”Emergency Medical Teams” (EMT), som tydliggör minimala standarder för arbete i naturkatastrofer (Blue book) samt i konflikter (Red Book).
Dessa publikationer kommer vara tongivande under de närmsta åren och är referens för alla initiativ som bygger upp både nationella och internationella insatser som ”surge capacity5” stöd för drabbade länder vid olika typer av katastrofer. Snarare än att ange strukturer för insats (läs fältsjukhus) så utgår EMT från vilken typ av vård som kan ges. Typ EMT 1 (mobil respektive fastställd struktur) erbjuder öppenvård, medan EMT 2 erbjuder inneliggande vård inklusive
4 https://www.cambridge.org/core/journals/disaster-medicine-and-public-health-preparedness/article/hospital- surge-preparedness-and-response-index/CB37C5BCBBA2DC866D50CC2015227EC9
5 Surge capacity syftar på möjligheten att öka kapaciteten vid katastrofer och stora olyckor.
kirurgi och EMT3 erbjuder ”referral care” det vill säga mer avancerad vård inklusive IVA-vård.
EMT ”Specialised care teams” erbjuder specifik vård inom väldefinierade områden (mödrahälsovård, ortoplastiskvård, brännskadevård etcetera)6.
Inom ramen för brännskadevård inom EMT-initiativet har en central publikation tillkommit under året där globala brännskadeexperter sammanställer de senaste rön som anpassats till resursknapphet som råder vid mass-skada. En viktig lärdom är att rådande vätskeprotokoll är för frikostiga med vätskor och att den så kallade ”Parks formula” som dominerat brännskadevården riskerar i masskadesituationer ge komplikationer som lungödem. Det är lättare att vara restriktiv med vätskor när det saknas resurser. En publikation beskriver det portugisiska EMT 1 insatser i Mocambique efter tyfonen 2019. Drygt 1 600 behandlingar gavs där dock en majoritet saknade specifik diagnos. Runt 10 % hade hudåkommor, 9 % mindre skador, 6 % luftvägsinfektioner. Det beskrivs också att det var svårt att skicka patienter och att teamet endast var på plats i 30 dagar, samt att studieresultaten var svårtolkade eftersom mer än 60% av patienterna saknade specifik diagnos.
Studier från explosionen i Beiruts hamn 2020 tyder på ett ytterst begränsat behov av internationella EMT inriktade på trauma. Erfarenheten från Beirut är att det drabbade landets sårbarhet och förmågor måste bedömas bättre innan EMT skickas, liksom att insatsen måste ha en multidisciplinär sammansättning för att också kunna hantera de indirekta effekterna på hälsan. KcKM publicerade två studier som sammanställde kunskapsläget för autotransfusion av blod när det saknas blodbank, samt om sterilisering av instrument vid mobila EMT enheter i katastrofer. En ytterligare studie, i samarbete med Linköpings universitet, visade att Röda Korsets sår-index bättre kan förutse hur mycket kirurgiskt material som behövs jämfört med andra traumaindex, detta vid analys av data från Afghanistan och Kongo DR.
2.3 Hälsosystem och katastrofer
Under covid-19-pandemin har ett ökat intresse för begreppet hälsosystem-resiliens (”health system resilience”), det vill säga förmågan att absorbera ”chocken” från en katastrof och fortsätta fungera och att a) leverera vård för de hälsoproblem katastrofen skapat och b) fortsätta leverera vanlig vård, noterats. Under året har flera artiklar föreslagit hur begreppet kan användas och hur hälsosystem kan stärkas. Under 2021 har även studier sökt kvantifiera covid- 19-pandemins indirekta hälsoeffekter. Studier i medicintidskriften the Lancet visar på dramatiska effekter av pandemin på tillgång till vård för kroniska sjukdomar, screeningprogram och att depression och ångest ökat. En annan Lancet studie visar på enorma indirekta effekter av konflikter på hälsan för kvinnor och barn och att det krävs fokus på behovet av att stärka resilienta hälsosystem som inte bara kan hantera konflikters trauma utan kanske främst leverera vård för vanliga åkommor. Vikten av resilienta hälsosystem är centralt men studier inom ämnet är begränsat. KcKM har etablerad forskning med en publikation 2021 kring hur
6Källa till EMT: https://extranet.who.int/emt/guidelines-and-publications
resiliensforskningen kan bli mer praktisk. Detta arbete tar sitt avstamp i en KcKM-avhandling från 2020 om hur översvämningar i Kambodja påverkat hälsosystem och hur ett mer resilient system kan byggas.
2.4 Vård av kritiskt sjuka i katastrofer
Under denna rubrik har vi samlat en mängd främst kliniskt inriktade studier som publicerats om hur vård av kritiskt sjuka kan optimeras för resursknappa miljöer. Liksom tidigare noterat är området brett och endast ett fåtal av de studier vi identifierat har ansetts relevanta och ha tillräcklig vetenskaplig kvalitet. För bättre överblick har ämnet brutits ner i olika underrubriker som motsvarar publikationernas innehåll.
2.4.1 Katastrofberedskap inom intensivvård
Det saknas en vedertagen definition och det är svårt att överblicka litteratur därav. Det tycks nästan alltid bestå av tre delar; utrymme, teknisk apparatur, samt personal. Samtliga delar är nödvändiga och brist på något av ovanstående kommer påverka de övriga. Ingen universallösning föreslås utan beredskap måste anpassas till varje sjukvårdssystem. Dock bör alltid förberedelser göras med identifiering av tillgänglig personal, tillgång på ytterligare teknisk apparatur samt säkring av försörjningskedja.
2.4.2 Tele Critical Care Medicine / Telemedicin
Telemedicin är ett intressant område som med stigande digitalisering och ökad uppkoppling är relevant. Drygt 80% av världens befolkning lever i områden med 4G tillgång och 80% har tillgång till en ”smartphone”. Det finns förutsättningar för telemedicin men det är komplext och sårbart. Tele critical care medicine är utvecklat för militär sjukvård. Den möjliggör att resurser snabbt allokeras där behov finns. Studier indikerar att det fungerade bra och möjliggjorde att via handledning utföra ingrepp som thoraxdrän, kirurgisk luftväg etcetera. Det är dock ekonomiskt resurskrävande, kräver god uppkoppling och säker tillgång till elektricitet. Det är osäkert hur lång tid det skulle ta att bygga upp ett sådant system för civilt bruk och om det vore värt det.
2.4.3 Covid-19 IVA erfarenheter och lärdomar
Flera studier belyser att bemanning av IVA (intensivvårdsavdelningar) måste innefatta flexibilitet och anpassning till fluktuationer i belastning av patienter. Tydliga kriterier för IVA triagering och protokoll för vård i livets slutskede måste vara etablerade innan en katastrof eller pandemi uppstår. En publikation lyfter att covid-19-pandemin har visat på brist i IVA systemen i länder i Mellanöstern. Det finns ett stort behov av att satsa på uppbyggnad av rigida system för utbildning av personal på kort- och långsikt, samt att införa standardiserade protokoll och riktlinjer. Apparatur doneras ofta men används sällan på grund av brist på kompetens och på grund av bristande underhåll. Ett system för kontinuerligt underhåll måste upprättas.
2.4.4 Transport av IVA-patienter under pandemin
En publikation nämner att bussar utvecklades för att transportera sex IVA patienter samtidigt och att det är en effektivare transport jämfört med ambulans som bara tar en patient i taget, eller flyg som är resurskrävande och innebär många förflyttningar för varje patient.
En annan publikation beskriver nya transportmetoder utvecklade för att kunna transportera patienter under Covid-19-pandemin. Detta har möjliggjort transport av vakna och intuberade patienter i bukläge och transport av patienter med icke invasiv ventilation (NIV) med helansiktsmask för att undvika aerosolsmitta.
2.4.5 Fältsjukhus med Covid-19 IVA kapacitet
En publikation beskriver process och uppbyggnad, men ej huruvida det använts eller eventuella resultat.
2.4.6 Träning av icke IVA personal i IVA vård (task shifting)
Online utbildning av sjuksköterskors, läkare och sjukgymnaster utan IVA erfarenhet har beskrivits i en publikation. Utbildning motsvarande 7 timmar samt möjlighet att ställa frågor och diskutera med experter separat. Enligt en pilotstudie från Argentina bedömdes det som möjligt. Där klarade 70% det avslutande provet på första försöket. Att använda ST-läkare i anestesi på IVA tycks vara en bra modell men är endast ett teoretiskt resonemang då ingen intervention är gjord. En publikation kring utbildning av lungultraljud i länderna söder om Sahara beskriver det som möjligt efter ett försök med 1+7 timmar undervisning och uppföljning 9 månader senare. Denna metod skulle kunna ersätta lungröntgen om/när sådan apparatur saknas.
2.4.7 IVA triage
En studie som retrospektivt studerat mortalitet (stratifierat för låg- mellan och högprioriterade IVA-patienter baserat på allvarlighet enligt Sequential Organ Failure Assessment score SOFA score7, ålder och co-morbiditet), visar att många som klassificeras som lågprioriterade till IVA ändå har en viss chans att överleva och att detta inte skiljer sig avsevärt från de andra grupperna.
Slutsatsen är att system för IVA-triage är nödvändiga men att ovanstående klassificering ej är användbar.
2.4.8 Lärdom av arbete i lågresursländer användbart under pandemi i högresursländer
Här pekar publikationer på att brist på elektricitet, begränsat med syrgas och behovet att söva patienter med bibehållen andning (Ketamin) är erfarenheter i lågresursländer som är nödvändiga att anpassa för att kunna användas i högresursländer vid katastrofer. Covid-19
7 SOFA score står för Sequential Organ Failure Assessment, och är ett system för att mäta antal och allvarlighetsgrad på organdysfunktion i sex organsystem.
taskforce för lågresursländer utfärdar rekommendationer om syrgas, proning, intubation, mekanisk ventilation hos covid-19-patienter samt rekommendationer om antikoagulantia behandling.
2.5 Global kirurgi och trauma
Global kirurgi är ett ämnesområde, men även ett intresseområde, vars målsättning är att sträva efter en ökad tillgång och tillgänglighet till kirurgi av god kvalitet och som inte ruinerar patienten. Området definierades 2015 och sedan dess har många artiklar publicerats. Under 2021 publicerades en stor andel deskriptiva artiklar med fokus på kliniska aktiviteter, utbildnings- och utbytesprogram inom global kirurgi, så som review-artiklar av typen: ”The need for craniofacial trauma and oncologic reconstruction in global surgery” eller “Unmet pediatric urological needs in LMICs”. I regel drar artiklarna slutsatsen ”vår verksamhet är viktig och behöver göras mer tillgänglig globalt”. Dessutom förekommer det tvärsnittsstudier som vill kartlägga ”Access to Essential Surgical” i låginkomstländer. Ytterligare en studie beskriver etiska aspekter av olika aktiviteter inom fältet global kirurgi. En tvärsektoriell studie från Peru kunde inte notera att det under Covid-19 pandemin inte noterades några ökade komplikationer vid blindtarmsoperationer
En central artikel är “Global surgery, obstetric, and anaesthesia indicator definitions and reporting: An Utstein consensus report”. Artikeln utvärderar och definierar indikatorer som bygger vidare på Lancet Commission on Global Surgery: “access to surgery, surgical workforce, surgical volume, perioperative mortality rate, and catastrophic and impoverishing financial consequences of surgery”.
Trauma är en av de vanligaste orsakerna till död och morbiditet hos unga människor. Incidens trauma och utfall av traumakirurgi under pandemin belyses i översiktsartiklar av typen ”Economic burden of road traffic injuries in sub-Saharan Africa: a systematic review”.
Specifika ortopediska plus handkirurgiska frågeställningar, ofta med fokus på fraktur plus infektion är oftast förekommande. Vissa publikationer rör innovationer gällande kirurgi, t.ex.
“Trauma surgery via distance mentoring: A model inspired by the 2020 pandemic”, 3D- printning, VR och “augmented reality”. Kartläggning av traumarelaterad forskning nämns i publikationen: “Use of a modified Delphi process to develop research priorities in major trauma”. Användning av tranexamsyra vid trauma nämns också i relevanta publikationer.
Relevanta artiklar för svensk vård nämns i “Penetrating colonic trauma and damage control surgery: Anastomosis or stoma?” och är en kohortstudie där fördröjd anastomos (efter damage control) var förenat med hög risk för läckage.
”Development and validation of a risk-adjustment model for mortality and hospital length of stay for trauma patients: a prospective registry-based study in Australia” beskriver utveckling och validering av en modell med sex variabler.
“The risks associated with tourniquet use in lower limb trauma surgery: a systematic review and meta-analysis” beskriver att Tourniquet förkortade ingreppets längd, men har ej konklusiva resultat gällande komplikationer.
2.6 Etisk stress bland sjukvårdspersonal i katastrofer och pandemier
Insats- och sjukvårdspersonal är en essentiell del av katastrofmedicinsk beredskap, vilket har blivit än tydligare under pandemin då vi nåtts av rapporter om uttröttad sjukvårdspersonal som står i frontlinjen. Etisk/moralisk stress innebär den frustration och maktlöshet som uppstår när man av olika orsaker förhindras agera enligt sina moraliska värderingar i olika situationer. På svenska finns det inga begrepp som gör skillnad på engelskans ”moral stress” och ”moral distress” utan etisk/moralisk stress används för båda, därav nämner vi nedan en del engelska begrepp. ”Moral distress” kan ses som den mer negativa stressreaktionen medan ”moral stress”
betecknar den normala reaktion som uppstår när man konfronteras med ett moralisk problem.
En ökning av studier och rapporter kring etisk/moralisk stress hos sjukvårdspersonal har setts sedan pandemins start just på grund av ett plötsligt ökat behov och samtidig brist på resurser, vilket kräver hårdare prioriteringar och svåra beslut. Majoriteten av de relevanta publikationer som vi inkluderat här rör pandemin, medan endast en publikation rör icke-covid. Sedan januari 2021 har två kvantitativa studier och en mixed-method studie gjorts kring ”moral distress”, medan tre kvalitativa studier kring etiska utmaningar och dilemman har publicerats. Brist på resurser (särskilt personlig skyddsutrustning), medicinska prioriteringar, icke-funktionellt ledarskap, bristfällig information och ständigt ändrade riktlinjer gav upphov till upplevd etisk stress eftersom det ledde till att personalen inte kunde ge vad de upplever är en god vård till patienterna. Vidare gav specifika situationer upphov till etisk stress såsom att; inte kunna involvera anhöriga i vården, särskilt vid vård i livets slutskede, samt en oro över att riskera att smitta egna anhöriga vid arbete med covid-19-patienter. Studierna pekar på ett behov av att tillse tillgång till skyddsutrustning, funktionellt ledarskap, bättre organisatorisk struktur och kommunikation samt verksamt stöd för att minska negativa effekter av etisk stress.
En publicerad enkätstudie som undersöker ”moral distress” och psykisk hälsa bland sjukvårdspersonal under pandemin, beskriver att ”moral distress” gav upphov till ökad risk för ångest, depression, utmattning och PTSD (post-traumatiskt stressyndrom), medan samhällelig uppskattning gav en skyddande effekt.
2.6.1 Moral injury
Moralisk skada eller ”moral injury” (uppstår i situationer vid skarp överträdelse av egna moraliska värderingar) är ett närbesläktat begrepp till ”moral distress” som tidigare använts mest inom militära sammanhang och kopplats till posttraumatiska stressreaktioner hos veteraner. Detta begrepp har fått utökad användning senare år och studier har publicerats under
covid-19-pandemin, dock mer under första året (2020). En scoping review8 kring ”moral injury”
bland räddningstjänstpersonal visar att både ”moral distress” och ”moral injury” nämns och erkänns bland organisationer och är kopplade till situationer där det finns konflikter mellan organisatoriska och personliga moraliska värderingar och professionella förväntningar. ”Moral injury” beskrivs vara mer relaterat till potentiellt traumatiska situationer som involverar ett etiskt problem än vad begreppet ”moral distress” gör. Vidare beskrivs ett behov av utbildning och stöd för räddningstjänstpersonal för dessa situationer för att hindra psykologiska konsekvenser.
En kvalitativ studie från England visar att även psykosocial vårdpersonal upplevde svåra dilemman gällande kliniskt beslutsfattande och att prioritera vård samt balansera riskerna för att kontrollera infektioner med behovet av mänsklig kontakt. Många rapporterade ”moral injury”
relaterat till ett upplevt misslyckande av att ge en kvalitativ vård enligt patienternas behov.
2.6.2 Psykosociala faktorer och ledarskap
Få publicerade studier undersöker sambandet mellan etisk stress och negativa psykologiska effekter såsom utmattningssyndrom. Under detta år har fem studier kring utmattningssyndrom (burnout) hos hälso- och sjukvårdspersonal under pandemin publicerats. Dessa visar att den ökade arbetsbördan under pandemin, oro för att själv smittas, osäkerhet kring riktlinjer och organisatoriska faktorer påverkade det psykiska måendet negativt. En enkätstudie bland doktorer från England nämner att organisationen fokuserade insatserna på individuell kapacitet, medan personalen upplevde att det var de organisatoriska faktorerna på systemnivå som påverkade måendet negativt. En systematisk översiktsstudie visar att demografiska faktorer, dåligt stöd samt kontakt med infekterade patienter påverkar utvecklingen mot utmattning negativt, medan ”coping ability” (bemästringsförmåga), altruism och organisatoriskt stöd fungerade skyddande.
En publicerad studie (evidence review) kring ledarskap i hälso- och sjukvården efter pandemin lyfter behovet av ett ramverk innehållande; förbättrad förberedelse, organisatorisk struktur, förbättrad kommunikation, förbättrade stödmekanismer för personal, förbättrade insatser för att minska etisk stress och utmattningssyndrom som bygger på insikten om att personalen är en essentiell del av pandemisk beredskap.
3. Konferenser
Här följer en lista över de relevanta konferenser som är relaterade till forskningsområdet och som har diskuterat nytillkommen forskning inom kunskapsområdet.
8 Scoping review är en engelsk term för en kartläggande litteraturöversikt
• Response, Resilience and Reset: Finding Order in Complexity the Japanese Association for Disaster Medicine (JADM) and WADEM on 13-14 May 2021
• Global Health Summit On 21 May 2021 in Rome, the European Commission and Italy, as chair of the G20, co-hosted the Leaders of the
G20 committed to a series of actions to accelerate the end of the COVID- 19 crisis everywhere and better prepare for future pandemics.
• Svensk katastrofmedicinsk konferens 16 – 17 september 2021. Svenskt Råd inom katastrofmedicin presenterades liksom forskningsresultat inom katastrofmedicin från svenska universitet
• CCDM Virtual Disaster Medicine Conference, April 2021. American University of the Caribbean school of medicine 2021
• 12th European Congress on Tropical Medicine and International Health from Bergen, Norway 2021.
4. Kunskapsluckor och behov av forskning
Då hela ämnesområdet karakteriseras av stora kunskapsluckor är det utan tydlig avgränsning och definition svårt att tala om specifika kunskapsluckor. Det krävs ett brett grepp med tydliga ramverk, sådana har föreslagits, exempelvis i ”Disaster Medical Response Research: A Template in the Utstein Style”. Dessvärre implementeras det inte. I USA publicerade ”The National Academy of Medicne” 2012 ett mastodontverk som tar ett helhetsgrepp på katastrofmedicin i verket ”Crisis Standards of Care A Systems Framework for Catastrophic Disaster Response”. Utifrån ett sådant ramverk (som inte bara behövs globalt utan även för svensk katastrofmedicin) kan kunskapsluckor systematiskt definieras. Utan ett ramverk blir kunskapsluckor spretiga och saknar helhetsperspektiv. Det vore önskvärt med en systematisk global forskningslinje. I avsaknad av en sådan stärker KcKM sina forskningssamarbeten globalt för att få hävstång för den forskning vi genomför.
Som beskrivits tidigare är bristen på god forskning en utmaning. Under covid-19-pandemin har dock forskning av god kvalitet genomförts men i vilken mån den erfarenheten är av värde för katastrofmedicinsk forskning återstår att kartlägga.
I denna sammanställning önskar vi lyfta följande kunskapsluckor och framtida behov av forskning som vi anser kan bidra till att stärka svensk katastrofmedicinsk förmåga:
• Allmänt behövs det bättre studier som är relevanta och innovativa. Det behövs studier om optimala metoder som passar katastrofen och som kan anpassas beroende på kontext.
Men det vore även bra med studier som utvärderar studiedesign och hur man planerar i
förväg och exempelvis söker etiskt tillstånd innan. Mer interdisciplinär forskning av alla aspekter inom ämnet behövs och bör stimuleras.
• Global katastrofmedicin och utbildning behöver definieras bättre, gärna med ett ramverk som har accepterats av WHO (se ovan). För att kunna bedriva relevant utbildning behövs det forskning som fastslår optimala sätt att lära ut och simulera katastrofmedicinskt arbete. Det behövs studier som mäter effekten av träning på längre sikt. Hur ofta ska ämnet övas, i vilken form och hur mycket får det kosta? Hur ser progressiva lärandemål ut och hur kan de implementeras?
• Hälsosystem: Hur kan man mäta och följa upp hälsosystemets förmåga att hantera den chock en katastrof innebär och hur byggs resiliens? Hur förbereds hälsosystem för att fungera och hantera både direkta och indirekta hälsoeffekter trots brist på resurser? Här pågår det ett globalt initiativ (med KcKM:s deltagande) som systematisk tydliggör en forskningslinje.
• Internationella insatser är ett synnerligen vitalt forskningsfält som hålls samman av EMT ramverk och standards vilket underlättar forskning då definitioner och benchmarking värden är satta. Det behövs bättre datainsamling och utvärderingar av hur man ökar användandet av WHO:s EMT Minimal Data System och hur den kan förenklas.
Vidare behövs systematiska sammanställningar av globala EMT insatser och studier som utvärderar värdet av WHO EMT klassificering.
• Vård av kritiskt sjuka i katastrofer: Vad bör ett triagesystem för intensivvård bygga på och kan det implementeras? Hur ställer vården om till essentiell vård? Vilka kvalitetsindikatorer kan enkelt användas för att mäta kvalitet på IVA vården under knappa resurser? Hur kan traumavårdkedjan stärkas i resursknappa miljöer? Hur kan den pre-hospitala vården vid masskadesituationer stärkas och hur lärs det ut?
• Global kirurgi och trauma: Ämnesområdet är rätt väl definierat men det behövs forskning som implementerar program inom bristområden. Det behövs inte mer kunskap om problem, utan det behövs snarare implementationsforskning som testar olika sätt att adressera brist på kirurgi och traumavård.
• Moralisk stress: Trots att forskningen kring etisk stress hos sjukvårdspersonal i katastrofliknande kontext ökat är det ännu oklart vilka risk- och skyddsfaktorer som påverkar utvecklingen till negativa psykologiska konsekvenser. Användningen av olika begrepp och koncept gällande etisk stress inom olika discipliner försvårar avanceringen av forskningen gällande åtgärder och stöd. Fortfarande ligger mycket åtgärdsfokus på individuell resiliens, vilket ger en ensidig syn på problemet. Det krävs interdisciplinär forskning för att minimera de negativa effekterna av etisk/moralisk stress och för att komma fram till multifaktoriella åtgärder som inkluderar sjukvårdspersonal, ledarskap och organisatorisk styrning.
5. Annex, sökning och abstracts
1. Global katastrofmedicin och utbildning Sökning PubMed 2021/01/01 -2021/10/01:
Global disaster medicine: 0 träffar Disaster medicine: 413 träffar
Relevanta abstracts 2021/01/01 -2021/10/01:
Preparedness for Mass Casualty Incidents: The Effectiveness of Current Training Model.
Biswas S, Bahouth H, Solomonov E, Waksman I, Halberthal M, Bala M. Disaster Med Public Health Prep. 2021 Oct 29:1-9. doi: 10.1017/dmp.2021.264. Online ahead of print. PMID:
34711298
Evaluating the Effectiveness of the Chemical-Mass Casualty Incident Response Education Module (C-MCIREM): A Pilot Simulation Study With a Before and After Design.
Kim MS, Shin H, Kim G, Kim JH, Kang S, Kang TB, Kim JG. Cureus. 2021 Sep 14;13(9):e17980. doi: 10.7759/cureus.17980. eCollection 2021 Sep. PMID: 34667664
Simulation Training and Skill Assessment in Disaster Medicine. Shrestha R, Kanchan T, Krishan K. 2021 Jul 26. In: StatPearls [Internet]. Treasure Island (FL): StatPearls Publishing;
2021 Jan–. PMID: 31869183 Free Books & Documents. Review.
Medical students as disaster volunteers: A strategy for improving emergency department surge response in times of crisis. Ponampalam R, Pong JZ, Wong XY. World J Crit Care Med. 2021 Sep 9;10(5):163-169. doi: 10.5492/wjccm.v10.i5.163. eCollection 2021 Sep 9. PMID:
34616653 Free PMC article. Review.
Hospital Surge Preparedness and Response Index. Thomasian NM, Madad S, Hick JL, Ranney ML, Biddinger PD. Disaster Med Public Health Prep. 2021 Jun;15(3):398-401. doi:
10.1017/dmp.2021.190. PMID: 34311795
Mobilisation of emergency services for chemical incidents in Sweden - a multi-agency focus group study. Westman A, Saveman BI, Björnstig U, Hylander J, Gyllencreutz L. Scand J Trauma Resusc Emerg Med. 2021 Jul 21;29(1):99. doi: 10.1186/s13049-021-00910-5. PMID:
34289881
2. Internationella Insatser (Emergency Medical Teams) Sökning PubMed 2021/01/01 -2021/10/01:
”emergency medical teams”: 14 träffar
“field hospital”: 21 träffar Relevanta abstract/artiklar:
Implementing the Sphere Project's standards for patient's healthcare rights in the disaster zone:
The experience of the Israeli field hospital in post-quake Nepal. Kobliner-Friedman D, Merin O, Mashiach E, Kedar R, Schul S, Alpert EA. Am J Disaster Med. 2021 Winter;16(1):59-66.
doi: 10.5055/ajdm.2021.0387. PMID: 33954976
A simplified fluid resuscitation formula for burns in mass casualty scenarios: Analysis of the consensus recommendation from the WHO Emergency Medical Teams Technical Working Group on Burns. Leclerc T, Potokar T, Hughes A, Norton I, Alexandru C, Haik J, Moiemen N, Almeland SK. Burns. 2021 Feb 27:S0305-4179(21)00058-9. doi: 10.1016/j.burns.2021.02.022.
Online ahead of print.
PT EMT - Portuguese Emergency Medical Team Type 1 Relief Mission in Mozambique.
Ladeira LM, Cardoso I, Ribeiro H, Lourenço J, Ramos R, Barros F, Rato F. Prehosp Disaster Med. 2021 Oct;36(5):651-653. doi: 10.1017/S1049023X21000893. Epub 2021 Sep 2. PMID:
34470686
Recommendations for burns care in mass casualty incidents: WHO Emergency Medical Teams Technical Working Group on Burns (WHO TWGB) 2017-2020. Hughes A, Almeland SK, Leclerc T, Ogura T, Hayashi M, Mills JA, Norton I, Potokar T. Burns. 2021 Mar;47(2):349- 370. doi: 10.1016/j.burns.2020.07.001. Epub 2020 Jul 13. PMID: 33041154 Free PMC article.
Training Package for Emergency Medical Teams Deployed to Disaster Stricken Areas: Has 'TEAMS' Achieved its Goals? Bodas M, Peleg K, Adini B, Ragazzoni L. Disaster Med Public Health Prep. 2021 Feb 10:1-7. doi: 10.1017/dmp.2020.359. Online ahead of print. PMID:
33563359
Predicting surgical resource consumption and in-hospital mortality in resource-scarce conflict settings: a retrospective study. Muhrbeck M, Osman Z, von Schreeb J, Wladis A, Andersson P.
BMC Emerg Med. 2021 Aug 11;21(1):94. doi: 10.1186/s12873-021-00488-2. PMID:
34380419 Free PMC article.
A Last Resort When There is No Blood: Experiences and Perceptions of Intraoperative Autotransfusion Among Medical Doctors Deployed to Resource-Limited Settings.
Sjöholm A, Älgå A, von Schreeb J. World J Surg. 2021 Feb;45(2):651. doi: 10.1007/s00268- 020-05879-3. Epub 2020 Nov 29. PMID: 33251563
Decontamination of Surgical Instruments for Safe Wound Care Surgeries in Disasters: What are the Options? A Scoping Review. Rowinski A, von Schreeb J. Prehosp Disaster Med. 2021 Oct;36(5):645-650. doi: 10.1017/S1049023X2100090X. PMID: 34550059
3. Hälsosystem och katastrofer
Sökning PubMed 2021/01/01 -2021/10/01:
“Health System”AND Resiliens: 8 träffar
“health systems AND indirect effects” AND disasters/conflict: 43 träffar Relevanta abstracts/artiklar:
Indirect acute effects of the COVID-19 pandemic on physical and mental health in the UK: a population-based study. Lancet Digit Health 2021 Apr;3(4):e217-e230.
doi: 10.1016/S2589-7500(21)00017-0. Epub 2021 Feb 18.
Kathryn E Mansfield et al PMID: 33612430
The effects of armed conflict on the health of women and children. Bendavid E, Boerma T, Akseer N, Langer A, Malembaka EB, Okiro EA, Wise PH, Heft-Neal S, Black RE, Bhutta ZA;
BRANCH Consortium Steering Committee. Lancet. 2021 Feb 6;397(10273):522-532. doi:
10.1016/S0140-6736(21)00131-8. Epub 2021 Jan 24. PMID: 33503456 Review.
Beyond the Hazard Vulnerability Analysis: Preparing Health Systems for Climate Change.
Baugh J, Kemen K, Messervy J, Biddinger P. R I Med J (2013). 2021 Nov 1;104(9):55-59.
PMID: 34705910.
Evidence of health system resilience in Myanmar during Cyclone Nargis: a qualitative analysis.
Grimm PY, Merten S, Wyss K. BMJ Open. 2021 Sep 22;11(9):e050700. doi: 10.1136/bmjopen- 2021-050700. PMID: 34551949
Investments in surgical systems contribute to pandemic readiness and health system resilience.
Bouchard ME, Sheneman N, Hey MT, Hoemeke L, Abdullah F. J Public Health Policy. 2021 Sep;42(3):493-500. doi: 10.1057/s41271-021-00292-z. Epub 2021 Jun 30. PMID: 34193939
A health systems resilience research agenda: moving from concept to practice. Saulnier DD, Blanchet K, Canila C, Cobos Muñoz D, Dal Zennaro L, de Savigny D, Durski KN, Garcia F, Grimm PY, Kwamie A, Maceira D, Marten R, Peytremann-Bridevaux I, Poroes C, Ridde V, Seematter L, Stern B, Suarez P, Teddy G, Wernli D, Wyss K, Tediosi F. BMJ Glob Health.
2021 Aug;6(8):e006779. doi: 10.1136/bmjgh-2021-006779. PMID:34353820.
4. Vård av kritiskt sjuka i katastrofer
Sökning PubMed 2021/01/01 -2021/10/01:
“Critical care and disasters/humanitarian emergencies 2021”: 61 träffar 1 relevant abstract
0 relevant artikel
“Critical care disaster 2021”: 365 träffar 20 relevanta abstract
11 relevanta artiklar
”Anaesthesia humanitarian emergencies 2021”: 3 träffar 1 relevant abstract
0 relevant artikel
”Anaesthesia disasters 2021”: 87 träffar 4 relevanta abstract
2 relevanta artiklar
“Critical care humanitarian emergencies 2021”: 16 träffar 3 relevanta abstract
1 relevant artikel
“Critical care low resource 2021”: 102 träffar 15 relevanta abstract
5 relevanta artiklar
Relevanta abstracts/artiklar:
Epidemiology of Patients Treated at the Emergency Department of a Medecins Sans Frontieres Field Hospital During the Mosul Offensive: Iraq. 2017e. Nerlander MP, Pini A, Trelles M, Majanen H, Al-Abbasi O, Maroof M, Ragazzoni L, von Schreeb J.J Emerg Med. 2021 Sep 16:S0736-4679(21)00636-3. doi: 10.1016/j.jemermed.2021.07.054. Online ahead of print.
PMID: 34538676
The Role of Tele-Critical Care in Rescue and Resuscitation. Winterbottom FA.Crit Care Nurs Clin North Am. 2021 Sep;33(3):357-368. doi: 10.1016/j.cnc.2021.05.010. Epub 2021 Jun 16.PMID: 34340796 Review.
Disaster preparedness: A concept analysis and its application to the intensive care unit.
Sellers D, Crilly J, Ranse J.Aust Crit Care. 2021 May 20:S1036-7314(21)00061-8. doi:
10.1016/j.aucc.2021.04.005. Online ahead of print.PMID: 34024715 Review.
Mass Casualties and Disaster Implications for the Critical Care Team. Gallagher JJ, Adamski
J.AACN Adv Crit Care. 2021 Mar 15;32(1):76-88. doi:
10.4037/aacnacc2021235.PMID: 33725109
The Trifecta of Tele-Critical Care: Intrahospital, Operational, and Mass Casualty Applications.
Ieronimakis KM, Colombo CJ, Valovich J, Griffith M, Davis KL, Pamplin JC.Mil Med. 2021 Jan 25;186(Suppl 1):253-260. doi: 10.1093/milmed/usaa298.PMID: 33499446
How the COVID-19 pandemic will change the future of critical care. Arabi YM, Azoulay E, Al-Dorzi HM, Phua J, Salluh J, Binnie A, Hodgson C, Angus DC, Cecconi M, Du B, Fowler R, Gomersall CD, Horby P, Juffermans NP, Kesecioglu J, Kleinpell RM, Machado FR, Martin GS, Meyfroidt G, Rhodes A, Rowan K, Timsit JF, Vincent JL, Citerio G.Intensive Care Med.
2021 Mar;47(3):282-291. doi: 10.1007/s00134-021-06352-y. Epub 2021 Feb 22.PMID: 33616696 Free PMC article. Review.
Collective Critical Care Ambulance: an innovative transportation of critical care patients by bus in COVID-19 pandemic response. Lentz T, Groizard C, Colomes A, Ozguler A, Baer M, Loeb T.Scand J Trauma Resusc Emerg Med. 2021 Jun 4;29(1):78. doi: 10.1186/s13049-021- 00896-0.PMID: 34088335 Free PMC article.
Development of an Anesthesiology Disaster Response Plan. Staben M, Raiten J, Lane-Fall M, Scott M.Anesthesiol Clin. 2021 Jun;39(2):245-253. doi: 10.1016/j.anclin.2021.02.001. Epub 2021 Apr 17.PMID: 34024428 Free PMC article. Review.
Clinical Policies and Procedures for Critical Care Transport during a Respiratory Pandemic.
Leisten DC, Wheeler J, Boomhower J, Frakes MA, Denison T, Cohen JE, Wilcox SR.Prehosp Disaster Med. 2021 Sep 22:1-5. doi: 10.1017/S1049023X21001023. Online ahead of print.PMID: 34548119
Mass Casualty and the Role of the Anesthesiologist. Lodico DN, Darin Via RA.Anesthesiol Clin. 2021 Jun;39(2):309-319. doi: 10.1016/j.anclin.2021.03.001.PMID: 34024433 Review.
Anesthesiology in Times of Physical Disasters-Earthquakes and Typhoons. Cindy TSY, Shrestha R, Smriti Mahaju B, Amatya A.Anesthesiol Clin. 2021 Jun;39(2):293-308. doi:
10.1016/j.anclin.2021.02.005.PMID: 34024432 Review.
Lessons learned during COVID-19: Building critical care/ICU capacity for resource limited countries with complex emergencies in the World Health Organization Eastern Mediterranean Region. Kodama C, Kuniyoshi G, Abubakar A.J Glob Health. 2021 Jul 17;11:03088. doi:
10.7189/jogh.11.03088. eCollection 2021.PMID: 34326987 Free PMC article. Review.
Establishing a 130-Bed Field Intensive Care Unit to Prepare for COVID-19 in 7 Days in Bahrain Military Hospital. Louri NA, Alkhan JA, Isa HH, Asad Y, Alsharooqi A, Alomari KA, Hasan NK, Al Khalifa FBK, Ahmed GF, Alasmi MY, Al-Khalifa DK, Al Khalifa KBA.Disaster Med Public Health Prep. 2021 Feb;15(1):e34-e43. doi: 10.1017/dmp.2020.297. Epub 2020 Aug 12.PMID: 32782041 Free PMC article.
Improving nurses' readiness for evidence-based practice in critical care units: results of an information literacy training program. Farokhzadian J, Jouparinejad S, Fatehi F, Falahati- Marvast F.BMC Nurs. 2021 May 18;20(1):79. doi: 10.1186/s12912-021-00599- y.PMID: 34001116 Free PMC article.
ICU preparedness in pandemics: lessons learned from the coronavirus disease-2019 outbreak.
Harris G, Adalja A.Curr Opin Pulm Med. 2021 Mar 1;27(2):73-78. doi:
10.1097/MCP.0000000000000749.PMID: 33332879 Free PMC article. Review.
Prolonged, High-Fidelity Simulation for Study of Patient Care in Resource-Limited Medical Contexts and for Technology Comparative Effectiveness Testing. Pamplin JC, Veazey SR, De Howitt J, Cohen K, Barczak S, Espinoza M, Luellen D, Ross K, Serio-Melvin M, McCarthy M, Colombo CJ.Crit Care Explor. 2021 Jul 6;3(7):e0477. doi: 10.1097/CCE.0000000000000477.
eCollection 2021 Jul.PMID: 34250500 Free PMC article.
Non-intensivist training to increase the staff capacity of intensive care units during COVID-19 pandemic surge in Argentina. Monteverde E, Bosque L, Klappenbach R, Baliña J, Lartigue B, Arán MI, Cano N, Reina R, Silberman P, Ortiz C, Gutiérrez V, Neira J.Disaster Med Public Health Prep. 2021 Aug 31:1-20. doi: 10.1017/dmp.2021.282. Online ahead of print.PMID: 34462041
Simulation-based ventilatory training for the caregivers at primary and rural health care workers in Central India for dealing with COVID-19 pandemic: recommendations.
Patel SA, Chavan G, Gudhe M, Upadhye A, Lohana V, Patel A, Anjankar V.J Complement Integr Med. 2021 May 8. doi: 10.1515/jcim-2020-0453. Online ahead of print.PMID: 33964197
Long-term Survival of Critically Ill Patients Stratified According to Pandemic Triage Categories: A Retrospective Cohort Study. Darvall JN, Bellomo R, Bailey M, Anstey J, Pilcher D.Chest. 2021 Aug;160(2):538-548. doi: 10.1016/j.chest.2021.03.002. Epub 2021 Mar 9.PMID: 33711333 Free PMC article.
Interprofessional education in the U.S. military: harnessing simulation for team readiness.
Varpio L, Bader Larsen K, Hamwey M, Semelrath K, Paradis E.J Interprof Care. 2021 Jan- Feb;35(1):55-63. doi: 10.1080/13561820.2020.1711718. Epub 2020 Feb 18.PMID: 32069123
Anesthesiology in Times of Physical Disasters-Earthquakes and Typhoons. Cindy TSY, Shrestha R, Smriti Mahaju B, Amatya A.Anesthesiol Clin. 2021 Jun;39(2):293-308. doi:
10.1016/j.anclin.2021.02.005.PMID: 34024432 Review.
Resident Education and Redeployment During a Disaster. Mazandi V, Gordon E.Anesthesiol Clin. 2021 Jun;39(2):353-361. doi: 10.1016/j.anclin.2021.02.007. Epub 2021 Mar 24.PMID: 34024436 Free PMC article. Review.
Regional Anesthesia in the Field for Trauma Victims. Vietor R 3rd, Buckenmaier C
3rd.Anesthesiol Clin. 2021 Jun;39(2):337-351. doi:
10.1016/j.anclin.2021.02.006.PMID: 34024435 Review.
Preparing Intensive Care Unit in Resource-Constraint Setting Amid COVID-19 Pandemic: Our Experience and Review. Kajal K, Naik BN, Singh A, Soni SL, Hazarika A, Saini K, Jaswal S, Meena SC, Pandey N, Puri GD.Anesth Essays Res. 2020 Jul-Sep;14(3):366-369. doi:
10.4103/aer.AER_86_20. Epub 2021 Mar 22.PMID: 34092843 Free PMC article. Review.
How the COVID-19 pandemic will change the future of critical care. Arabi YM, Azoulay E, Al-Dorzi HM, Phua J, Salluh J, Binnie A, Hodgson C, Angus DC, Cecconi M, Du B, Fowler R, Gomersall CD, Horby P, Juffermans NP, Kesecioglu J, Kleinpell RM, Machado FR, Martin GS, Meyfroidt G, Rhodes A, Rowan K, Timsit JF, Vincent JL, Citerio G.Intensive Care Med.
2021 Mar;47(3):282-291. doi: 10.1007/s00134-021-06352-y. Epub 2021 Feb 22.PMID: 33616696 Free PMC article. Review.
Performance of Prognostication Scores for Mortality in Injured Patients in Rwanda.
Tang OY, Marqués CG, Ndebwanimana V, Uwamahoro C, Uwamahoro D, Lipsman ZW, Naganathan S, Karim N, Nkeshimana M, Levine AC, Stephen A, Aluisio AR.West J Emerg Med. 2021 Jan 22;22(2):435-444. doi: 10.5811/westjem.2020.10.48434.PMID: 33856336 Free PMC article.
Development of a Low-Resource Operating Room and a Wide-Awake Orthopedic Surgery Program During the COVID-19 Pandemic. Turcotte JJ, Gelfand JM, Jones CM, Jackson RS.Surg Innov. 2021 Apr;28(2):183-188. doi: 10.1177/15533506211003530. Epub 2021 Mar 29.PMID: 33780646
Djagbletey R, Aniteye E, Darkwa EO, Sarpong P, Aryee G, Ohene BEK, Kpodonu J, Makowski L, Smallwood CD. A Simplified Adult Expiratory Support Device: First Clinical Cases in a Low Resource Setting. Ann Thorac Surg. 2021 Sep 22:S0003-4975(21)01586-1. doi:
10.1016/j.athoracsur.2021.08.026. Epub ahead of print. PMID: 34562461.
Ahmed HY, Papali A, Haile T, Shrestha GS, Schultz MJ, Lundeg G, Akrami KM, For The Covid-Lmic Task Force. Pragmatic Recommendations for the Management of Anticoagulation
and Venous Thrombotic Disease for Hospitalized Patients with COVID-19 in Low- and Middle- Income Countries. Am J Trop Med Hyg. 2021 Jan 11;104(3 Suppl):99–109. doi:
10.4269/ajtmh.20-1305. Epub ahead of print. PMID: 33432908; PMCID: PMC7957232.
Panaput T, Peerapornratana S, Sirivongrangson P, Kulvichit W, Lumlertgul N, Jonny J, Praditpornsilpa K, Tungsanga K, Eiam-Ong S, Srisawat N. Modalities of renal replacement therapy and clinical outcomes of patients with acute kidney injury in a resource-limited setting:
Results from a SEA-AKI study. J Crit Care. 2021 Oct;65:18-25. doi: 10.1016/j.jcrc.2021.05.006.
Epub 2021 May 23. PMID: 34058688.
5. Global kirurgi och trauma
Sökning PubMed 2021/01/01 -2021/10/01:
”Global surgery”: 108 träffar 108 granskade titlar
7 granskade abstracts
1 relevant artikel (PMID: 34415914)
”Trauma surgery”: 374 träffar 374 granskade titlar
8 granskade abstracts
3 relevanta artiklar (PMID: 34056835, 34426470, 33792771) Relevanta artiklar:
Global surgery, obstetric, and anaesthesia indicator definitions and reporting: An Utstein consensus report. PLoS Med. 2021 Aug 20;18(8):e1003749. doi:
10.1371/journal.pmed.1003749. PMID: 34415914; PMCID: PMC8415575. Davies JI, Gelb AW, Gore-Booth J, Martin J, Mellin-Olsen J, Åkerman C, Ameh EA, Biccard BM, Braut GS, Chu KM, Derbew M, Ersdal HL, Guzman JM, Hagander L, Haylock-Loor C, Holmer H, Johnson W, Juran S, Kassebaum NJ, Laerdal T, Leather AJM, Lipnick MS, Ljungman D, Makasa EM, Meara JG, Newton MW, Østergaard D, Reynolds T, Romanzi LJ, Santhirapala V, Shrime MG, Søreide K, Steinholt M, Suzuki E, Varallo JE, Visser GHA, Watters D, Weiser TG.
Penetrating colonic trauma and damage control surgery: Anastomosis or stoma? Oosthuizen G, Buitendag J, Variawa S, Čačala S, Kong V, Xu W, Clarke D. ANZ J Surg. 2021 Sep;91(9):1874-1880. doi: 10.1111/ans.16939. Epub 2021 May 31. PMID: 34056835.
Development and validation of a risk-adjustment model for mortality and hospital length of stay for trauma patients: a prospective registry-based study in Australia. Earnest A, Palmer C,
O'Reilly G, Burrell M, McKie E, Rao S, Curtis K, Cameron P. BMJ Open. 2021 Aug 23;11(8):e050795. doi: 10.1136/bmjopen-2021-050795. PMID: 34426470; PMCID:
PMC8383878.
The risks associated with tourniquet use in lower limb trauma surgery: a systematic review and meta-analysis. Farhan-Alanie MM, Dhaif F, Trompeter A, Underwood M, Yeung J, Parsons N, Metcalfe A, Wall PDH.. Eur J Orthop Surg Traumatol. 2021 Jul;31(5):967-979. doi:
10.1007/s00590-021-02957-7. Epub 2021 Apr 1. PMID: 33792771; PMCID: PMC8233247.
6. Etisk stress hos insatspersonal i katastrofer
Sökning Pubmed 2021/01/01 -2021/10/01:
”Moral and ethical stress”: 50 träffar 25 kvarstående efter granskade titlar 17 kvarstående efter granskade abstracts
5 kvarstående relaterat till etisk/moralisk stress/etiska utmaningar och dilemman 2 kvarstående relaterat till moral injury
”Burnout”: 68 träffar
20 kvarstående efter granskade titlar och abstract
5 kvarstående relaterat till burnout och psykosociala faktorer
1 kvarstående relaterat till psykosociala faktorer och organisatoriskt ledarskap Relevanta artiklar:
Smallwood N, Pascoe A, Karimi L, Willis K. Moral Distress and Perceived Community Views Are Associated with Mental Health Symptoms in Frontline Health Workers during the COVID- 19 Pandemic. Int J Environ Res Public Health. 2021 Aug 18;18(16):8723. doi:
10.3390/ijerph18168723. PMID: 34444469; PMCID: PMC8392524.
Ness MM, Saylor J, DiFusco LA, Evans K. Leadership, professional quality of life and moral distress during COVID-19: A mixed-methods approach. J Nurs Manag. 2021 Jul 13:10.1111/jonm.13421. doi: 10.1111/jonm.13421. Epub ahead of print. PMID: 34254387;
PMCID: PMC8420482.
Lake ET, Narva AM, Holland S, Smith JG, Cramer E, Rosenbaum KEF, French R, Clark RRS, Rogowski JA. Hospital nurses' moral distress and mental health during COVID-19. J Adv Nurs. 2021 Aug 17:10.1111/jan.15013. doi: 10.1111/jan.15013. Epub ahead of print. PMID:
34402538; PMCID: PMC8447301.
Liu X, Xu Y, Chen Y, Chen C, Wu Q, Xu H, Zhu P, Waidley E. Ethical dilemmas faced by frontline support nurses fighting COVID-19. Nurs Ethics. 2021 Jul 13:9697330211015284. doi:
10.1177/09697330211015284. Epub ahead of print. PMID: 34254552.
Kaelen S, van den Boogaard W, Pellecchia U, Spiers S, De Cramer C, Demaegd G, Fouqueray E, Van den Bergh R, Goublomme S, Decroo T, Quinet M, Van Hoof E, Draguez B. How to bring residents' psychosocial well-being to the heart of the fight against Covid-19 in Belgian nursing homes-A qualitative study. PLoS One. 2021 Mar 26;16(3):e0249098. doi:
10.1371/journal.pone.0249098. PMID: 33770110; PMCID: PMC7997017.
Lentz LM, Smith-MacDonald L, Malloy D, Carleton RN, Brémault-Phillips S. Compromised Conscience: A Scoping Review of Moral Injury Among Firefighters, Paramedics, and Police Officers. Front Psychol. 2021 Mar 31;12:639781. doi: 10.3389/fpsyg.2021.639781. PMID:
33868111; PMCID: PMC8044342.
Liberati E, Richards N, Willars J, Scott D, Boydell N, Parker J, Pinfold V, Martin G, Dixon- Woods M, Jones PB. A qualitative study of experiences of NHS mental healthcare workers during the Covid-19 pandemic. BMC Psychiatry. 2021 May 12;21(1):250. doi:
10.1186/s12888-021-03261-8. PMID: 33980215; PMCID: PMC8113793.
Goh YS, Ow Yong QYJ, Chen TH, Ho SHC, Chee YIC, Chee TT. The Impact of COVID-19 on nurses working in a University Health System in Singapore: A qualitative descriptive study.
Int J Ment Health Nurs. 2021 Jun;30(3):643-652. doi: 10.1111/inm.12826. Epub 2020 Dec 5.
PMID: 33280242.
Geerts JM, Kinnair D, Taheri P, Abraham A, Ahn J, Atun R, Barberia L, Best NJ, Dandona R, Dhahri AA, Emilsson L, Free JR, Gardam M, Geerts WH, Ihekweazu C, Johnson S, Kooijman A, Lafontaine AT, Leshem E, Lidstone-Jones C, Loh E, Lyons O, Neel KAF, Nyasulu PS, Razum O, Sabourin H, Schleifer Taylor J, Sharifi H, Stergiopoulos V, Sutton B, Wu Z, Bilodeau M. Guidance for Health Care Leaders During the Recovery Stage of the COVID-19 Pandemic:
A Consensus Statement. JAMA Netw Open. 2021 Jul 1;4(7):e2120295. doi:
10.1001/jamanetworkopen.2021.20295. PMID: 34236416.
