Kunskapsunderlag för delområde

(1)

Kunskapsunderlag för delområde

15. Österdalälven mellan Siljan och Älvdalen

Version 1.0

(2)

(3)

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 4

Naturvärden och skyddade områden... 5

Kulturmiljö ... 6

Sjöar och vattendrag ... 7

Vattnets kemiska och ekologiska status ... 7

Miljögifter ... 13

Tillståndet i miljön ... 13

Källor till påverkan ... 13

Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna ... 17

Undersökningar och övriga insatser ... 17

Genomförda och pågående åtgärder ... 17

Övergödning ... 18

Försurning ... 18

Fysisk påverkan ... 20

Fysisk påverkan – Hydrologi (vattenreglering) ... 21

Tillståndet i miljön och källor till påverkan ... 21

Fysisk påverkan – Konnektivitet (vandringshinder) ... 23

Tillståndet i miljön och källor till påverkan ... 23

Fysisk påverkan – Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) ... 24

Källor till påverkan ... 24

Referenser ... 25

Bilagor ... 26

Bilaga 1. Provtagning miljögifter ... 26

Externa bilagor ... 27

(4)

Sammanfattning

Delområdet Österdalälven mellan Siljan och Älvdalen sträcker sig mellan kommunerna Älvdalen och Mora. I området finns ett riksintresse för kulturmiljövård, Dysberg W121, som är vattenanknutet. Utöver Dysberg återfinns ytterligare två särskilt värdefulla områden med natur- och kulturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag (Vattendirektivet för kultur 2005).

Inom delområdet är järnframställningsplatser vanligt förekommande fornlämningar. Även fångstgropar, boplatser och mer sentida lämningar i form av tjärframställningsplatser och kolbottnar är vanligt förekommande. Även vattenanknutna lämningar efter smidesbruk, sågar och kvarnar återfinns i området. Det finns belägg för att flottningen i Österdalälven har pågått åtminstone från 1600-talet, men kan ha förekommit tidigare.

Österdalälven mellan Siljan och Älvdalen tros lokalt vara påverkad av miljögiftsutsläpp både från pågående och nedlagda verksamheter. Det är i huvudsak avrinningsområdets nedre delar som är påverkat av verksamheterna.

En vattenförekomst inom avrinningsområdet, Spjutmosjön (SE677510-141997) har provtagits för metaller i ytvatten inom SRK-programmet, men de uppmätta halterna ligger under gällande gränsvärden.

Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med övergödning.

(5)

Naturvärden och skyddade områden

Inom avrinningsområdet finns ett Natura 2000-område, Alderängarna, med vattenanknutna livsmiljöer som vattendrag med flytbladsvegetation, exempelvis

näckrosor. Det finns ett behov att arbeta fram en fördjupad bevarandeplan för området.

Alderängarna är också naturreservat.

Nedre delen av området ingår i riksintresset för friluftsliv, Siljansområdet, enligt miljöbalken.

Inom miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag är Österdalälven, Hemulån och Dysån utpekade ur fiskesynpunkt. Motivet är främst Siljansöringen och ursprunglig stam av harr. Österdalälven upp till Östnor har även pekats ut ur naturvårdssynpunkt.

Uppströms ingår Österdalälven i det större utpekade objektet Morafältet, däribland Alderängarna, som också pekats ut ur naturvårdssynpunkt.

Samtliga fem allmänna vattentäkter i området har skydd i form av vattenskyddsområden:

Riset (1977), Dysberg/Evertsberg (1994), Evertsberg (1977), Västermyckeläng (1977) och Blyberg (1977).

(6)

Kulturmiljö

Vanligt förekommande fornlämningar är järnframställningsplatser, fångstgropar, boplatser och mer sentida lämningar såsom tjärframställningsplatser och ett stort antal kolbottnar.

Det finns även vattenanknutna lämningar efter smidesbruk, sågar och kvarnar. Ett fåtal gravar är registrerade inom området.

Inom området finns ett riksintresse för kulturmiljövård, Dysberg W121¹, som är

vattenanknutet. Riksintresset är en fornlämningsmiljö belägen i myrrik moränmark med koncentration av välbevarade blästerugnar från historisk tid. Inom området finns det rikligt med bäckar och småsjöar från vilken myrmalm hämtats.

Inom vattenavrinningsområdet finns det tre särskilt värdefulla områden med natur- och kulturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag (Vattendirektivet för kultur 2005).

Riksintresset Dysberg är ett av dessa.

Sydöstra delen av vattenavrinningsområdet, från Blyberg ner till Siljan, ingår i ett särskilt värdefullt område med natur- och kulturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag (Vattendirektivet för kultur 2005). Området går under namnet Siljansområdet och

innefattar en mångfald av vattenanknutna kulturvärden.

Bolsågen är det tredje och minsta området och innefattar byggnadsminnet Bolsågen samt en delsträcka av bäcken Buckesbäck. Bolsågen var en husbehovssåg för gårdarna i

Evertsberg, troligen uppförd på 1890-talet och brukades fram till 1950-talet. Därefter brukades den i pedagogiskt syfte, för besöksverksamhet och visning av sågningsteknik.

Området berör nio områden sedda som övriga intressen för kulturvård, kopplade främst till bebyggelse. Fornminnesinventering har skett åren 1972 och 1974. En Skog- och Historia-inventering har skett inom delar av avrinningsområdet, främst kring Mora och Blyberg.

Inom området har det förekommit brytning av porfyr, främst kring Blyberg men har även förekommit i mindre omfattning i övriga delar av området.

Flottning i Österdalälven finns belagd från 1600-talet men kan ha förekommit tidigare.

Området berörs i dess sydöstra del av ett riksintresse för friluftsliv, Siljansområdet, delvis för dess kulturvärden.

Inom området finns ett flertal kända och mindre kända vattenanknutna forn- och kulturlämningar som kan vara känsliga för påverkan i form av exempelvis

vattenvårdsåtgärder.

Vidare åtgärder i anslutning till återställande av vattendrag bör göras i samråd med kulturmiljöfunktionen vid Länsstyrelsen Dalarna

1 http://www.lansstyrelsen.se/Dalarna/RumText/kv_rikst/39-121.txt

(7)

Sjöar och vattendrag

Vattnets kemiska och ekologiska status

Figur 1. Karta över delavrinningsområde 15. Österdalälven mellan Siljan och Älvdalen. Sjöar anges med namn medan vattendrag anges med löpnummer. Detta löpnummer återfinns även i Tabell 1.

I Tabell 1 nedan presenteras ytvattenförekomsterna inom avrinningsområdet. Tabellen innehåller information om ekologisk och kemisk status och miljökvalitetsnormer (MKN) som föreslås gälla från och med år 2015. Den visar även vilka miljöproblem som finns i vattenförekomsten och som föranleder åtgärder. Se kartorna Figur 2 och Figur 3 för den ekologiska samt kemiska statusen (exklusive kvicksilver) i delavrinningsområdet.

(8)

Tabell 1. I tabellen redovisas ekologisk och kemisk status samt vilka miljökvalitetsnormer som föreslås gälla fr.o.m. 2015 (GES = God Ekologisk Status, GEP= God Ekologisk Potential, GKSS = God kemisk ytvattenstatus).

Kemisk status samt miljöproblemet miljögifter anges exklusive kvicksilver (F: försurning, Ö: övergödning, FP:

fysisk påverkan och M: miljögifter, vilket inkluderar miljögifter som ingår i bedömningen för antingen kemisk eller ekologisk status). Löpnumret i tabellen anger vattenförekomstens position i kartan (Figur 1). Den kemiska statusen Ej klassad innebär att det saknas miljögiftsmätningar i vattenförekomsten. För varje vatten redovisas en unik EUCD-kod (exempelvis SE670563-148814) som kan användas för att söka efter vattnet i VISS-databasen (Vatteninformationssystem Sverige – www.viss.lansstyrelsen.se). * Då vattenförekomsten är ett kraftigt modifierat vatten (KMV) redovisas ekologisk potential istället för ekologisk status.

Löp- nr

Vattenförekomster i delområde Österdalälven mellan Siljan och Älvdalen

Ekologisk

status MKN Kemisk

status MKN F Ö FP M Kommun

1 Ös terda l ä l ven * (Ors ä l ven - Si l ja n) SE676720-143336 2 Ös terda l ä l ven *

(Spjutmos jön - Ors ä l ven) SE677032-142610 3 Spjutmos jön *

SE677510-141997

4 Ös terda l ä l ven * (Bl ybergs da mmen - Spjutmos jön) SE678079-141192 5 Bl ybergs da mmen *

SE678235-141060

6 Vä s a da mmen * SE678550-140785

7 Hemul å n (Va s s el bä cken - Ös terda l ä l ven) SE676673-142378 8 Hemul å n

(Hemul s jön - Va s s el bä cken) SE676527-141379 9 Hemul s jön

SE676509-141245 10 Gra vå n

(nedre)

SE676612-141035 11 Ös terda l ä l ven

(bi fl öde) SE677120-142583 12 Li ntjä rnen

SE677267-142571 13 Mus i

SE677482-142602

X Otillfreds-

ställande ekologisk potential Otillfreds- ställande ekologisk potential Otillfreds- ställande ekologisk potential Otillfreds- ställande ekologisk potential

GEP 2021

Mora , Äl vda l en

Mora , Äl vda l en X

GEP 2021

X GKSS 2015

GKSS 2015

Mora , Äl vda l en X

God

God Hög Otillfreds- ställande ekologisk potential Otillfreds- ställande ekologisk potential

Må ttl i g

GKSS 2015

Må ttl i g

GEP 2021

GES 2021

GES 2015

GES 2015 HES 2015

X Ej

kl a s s a d

Ej kl a s s a d

God

Ej kl a s s a d

X GKSS 2015

Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d

Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d

GKSS 2015

GKSS 2015 X

X

Mora , Äl vda l en

Mora , Äl vda l en Mora , Äl vda l en Mora , Äl vda l en Mora , Äl vda l en Mora , Äl vda l en Äl vda l en X

X Kemi s k s ta tus Mi l jöprobl em Ekol ogi s k s ta tus

GKSS 2015 GKSS 2015

GKSS 2015

Äl vda l en

Mora , Äl vda l en

(9)

Löp- nr

Ekologisk

14 Lä ds å n

(Lä ds jön - Ös terda l ä l ven) SE677157-142198

15 Lä ds å n

(N Frä s bä cken - Fjotbä cken) SE677166-141767

16 Lä ds å n

(Överl ä den - N Frä s bä cken) SE677102-141284

17 Sä s å n

SE677263-142340 18 Sä s tjä rnen

SE677286-142392 19 Ätjä rnen

SE677434-142551 20 Bus kå n

SE677444-142249 21 Bä cken frå n Bjos et

SE677603-142096 22 Gopa l å n

SE677490-141231 23 Bl ybergs å n

SE678246-141413 24 Dys å n

(Oxbergs s jön - Ös terda l ä l ven) SE677945-141158 25 Oxbergs s jön

SE677954-141090 26 Dys å n

(Va s s l en - Oxbergs s jön) SE677963-140735 27 Acks i å n

SE677783-140672 28 Acks i s jön

SE677688-140552 29 Dys å n

(Mel l a ns jön - Va s s l en) SE678310-140188 30 Mel l a ns jön

SE678152-139713 31 Li l l å n

(Hå l l bä ck - Dys å n) SE678504-140396 32 Li l l å n

(Ha cks tens tjä rn - Hå l l bä ck) SE678606-139992

33 Uppdjus å n (Stor-Uppdjus en - Mel l a ns jön) SE678101-139286 34 Stor-Uppdjus en

SE678383-139064

Ekol ogi s k s ta tus Kemi s k s ta tus Mi l jöprobl em

Må ttl i g GES 2021 Ej

kl a s s a d GKSS 2015 X X Äl vda l en Må ttl i g GES 2021 Ej

kl a s s a d GKSS 2015 X X Äl vda l en X Äl vda l en

kl a s s a d GKSS 2015 X Äl vda l en Må ttl i g GES 2021 Ej

kl a s s a d GKSS 2015 X Mora , Äl vda l en

God GES 2015 Ej

kl a s s a d GKSS 2015

kl a s s a d GKSS 2015 X Mora , Äl vda l en Må ttl i g GES 2021 Ej

kl a s s a d GKSS 2015 X Mora , Äl vda l en Mora , Äl vda l en Må ttl i g GES 2021 Ej

kl a s s a d GKSS 2015 X Äl vda l en GES 2021

Må ttl i g God

Må ttl i g

Ej kl a s s a d Må ttl i g

Må ttl i g God God Må ttl i g

GES 2021

GES 2021 GES 2021 GES 2015 GES 2015 GES 2021 GES 2015

GES 2021

X X

Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej

X

Mora , Äl vda l en Mora , Äl vda l en Mora , Äl vda l en

X

Mora , Äl vda l en Mora , Äl vda l en

GKSS 2015 GKSS 2015

GKSS 2015

Ej kl a s s a d

X

X X

Mora , Äl vda l en Mora , Äl vda l en Mora , Äl vda l en GKSS 2015

GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 Ej

kl a s s a d

Mora , Äl vda l en

(10)

Löp- nr

Ekologisk

35 Uppdjus å n (Li l l -Uppdjus en - Stor-Uppdjus en) SE678652-139146 36 Ers bä cken

SE677718-139678 37 Va s s l en

(Brunnmyrbä cken - Dys å n) SE677967-140519

38 Va s s l en (Hä rda jkbä ck - Brunnmyrbä cken) SE677915-140183

Ekol ogi s k s tatus Kemi s k s tatus Mi l jöprobl em

kl a s s a d GKSS 2015 X Mora , Äl vda l en Må ttl i g GES 2021 Ej

kl a s s a d GKSS 2015 X Äl vda l en

(11)

Figur 2. Sjöars och vattendrags ekologiska status inom delområde Österdalälven mellan Siljan och Älvdalen.

Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Den ekologiska statusen är en sammanvägning mellan en rad olika parametrar som exempelvis biologiska kvalitetsfaktorer såsom fisk och även kvalitetsfaktorer som vattenkemi. Då det är biologin som i första hand ska förbättras inom

vattenförvaltningen är det de biologiska faktorerna som väger tyngst vid bedömningen av den ekologiska statusen. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag.

(12)

Figur 3 Sjöars och vattendrags kemiska status (exklusive kvicksilver) inom delområde Österdalälven mellan Siljan och Älvdalen. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. I de fall då den kemiska statusen anges som Ej klassad saknas det mätningar i, eller i anslutning till, vattnet och det är därmed okänt vilken kemisk status vattnet har. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag.

(13)

Miljögifter

Österdalälven mellan Siljan och Älvdalen har lokalt stor påverkan av pågående och nedlagda verksamheter, huvudsakligen är det de nedre delarna av avrinningsområdet som har en omfattande metallbearbetning med en mängd olika typer av verksamheter. Det finns också ett flertal skrotverksamheter, deponier och impregneringsverksamhet i området, och därmed risk för föroreningar av främst tungmetaller men även

lösningsmedel och PAH:er. Det finns även ett större sågverk vid Blybergsdammen med deponier på området som kan ge påverkan av branschtypiska föroreningar.

Tillståndet i miljön

Inom detta område har länsstyrelsen inte utfört några provtagningar av miljögifter i ytvatten. En vattenförekomst inom avrinningsområdet, Spjutmosjön (SE677510-141997) har provtagits för metaller i ytvatten inom SRK-programmet, men de uppmätta halterna ligger under gränsvärdena (Bilaga 1 och Tabell 1).

Österdalälven (Orsälven – Siljan, SE676720-143336) och Österdalälven (Spjutmosjön – Orsälven, SE677032-142610)

Dessa två vattenförekomster är troligen påverkade av den omfattande industriverksamhet som har en stor mångfald av olika typer av verksamhet, men främst metallbearbetning.

Källor till påverkan

Pågående miljöfarlig verksamhet

Figur 4. Pågående tillståndspliktig miljöfarliga verksamheter inom delområde Österdalälven mellan Siljan och Älvdalen. I kartan visas A- och B-verksamheter. Vita ytor i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen.

(14)

Det finns totalt 15 tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter i avrinningsområdet. Sju av dessa är täkter och har endast en liten miljöpåverkan. De andra åtta är så kallade B- verksamheter varav hälften är metallbearbetning/ytbehandlingsverksamheter. Dessa är kopplade till kommunala reningsverk. En del utsläpp, till exempel utsläpp av

lösningsmedel, sker diffust till luft. Visst utsläpp av metaller från förkromnings- och förnicklingsprocesser till vatten (Österdalälven) sker efter lokal rening. Mjågens

avloppsreningsverk (ARV) släpper ut sitt renade vatten både från verksamheter och från hushåll till Österdalälven. Vissa organiska miljögifter som till stor del härstammar från olika produkter, såsom alkylfenoler, ftalater, perfluorerade ämnen, flamskyddsmedel och läkemedel kan nå recipienter via reningsverken. Även krematorieverksamhet leder till diffusa utsläpp av framförallt kvicksilver till luft och en viss andel metallutsläpp till vatten från avfallshanteringsverksamheten.

Förutom större miljöfarliga verksamheter kan mindre verksamheter (C- och U- verksamheter) lokalt ha en påverkan via direkta punktutsläpp eller indirekta diffusa utsläpp via luft eller dagvattenavrinning.

Förorenade områden

Figur 5. Potentiellt förorenade områden (riskklass 1 och 2) inom delområde Österdalälven mellan Siljan och Älvdalen. Vita ytor i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen.

Sammanlagt 106 förorenade områden är identifierade inom avrinningsområdet. Av dessa har 19 tilldelats riskklass 1 och 2. Förorenade områden i riskklass 1 och 2 anges i Tabell 2 nedan.

(15)

Tabell 2. Kartlagda förorenade områden (Riskklass 1 och 2). I tabellen anges områdets bransch, närmaste vattenförekomst samt föroreningar som potentiellt kan förekomma inom branschen eller har hittats genom undersökningar i anslutning till området.

Forts. nästa sida

Risk- klass

Objektnamn Bransch Föroreningar Närmaste vatten-

förekomst Österdalälven (SE677032- 142610) genom myrmark.

Grundvattnet är påverkat av metaller 2 Hemus avfallstipp Kommunal avfallsdeponi

Hushållsavfall, industriavfall, ev.

miljöfarligt avfall

Hemulån (SE676673- 142378) 2 Östnors soptipp 1 Kommunal avfallsdeponi

Skrotupplag, gödselupplag, hushållsavfall

Österdalälven (SE677032- 142610)

2 Kråkbergs gamla

avfallstipp Kommunal avfallsdeponi

Hushållsavfall, industriavfall, miljöfarligt avfall, avvattnat slam.

byggavfall

Österdalälven (SE677032- 142610) genom Nymyren

2 Bröderna Ströms

industritipp Industrideponi

Tungmetaller och cyanid från

ytbehandlingsindustri n. Avfettningsbad avgiftat med natriumhypoklorit

Norbäcken och vidare till Österdalälven

2 Dysbergs Såg Sågverk med doppning

Pentaklorfenol, dioxiner (osäker uppgift)

Dysån (SE678310- 140188)

2 Lake land fritid AB Impregnering och lagring

av impregnerat trävirke Arsenik, koppar, krom

Österdalälven (SE677032- 142610) genom Nymyren

2 Ostnor Södra (F M

Mattsson) Tungmetallgjuterier

Cyanid, nickelsalter, kromsyra,

trikloretylen, olja, koppar, lut, syror

2 Morells Metallgjuteri

(Östnor) Tungmetallgjuterier Kristallolja, koppar, zink, tenn, aluminium

2 Ostnor Norra f.d. Mora Armatur (Östnor)

Ytbehandling av metaller elektrolytiska/kemiska processer

Kadmium, koppar, nickel, bly och zink, PAH, bensen, alifatiska kolväten

Norbäcken, grundvatten (kontaminerat) vidare till Österdalälven 1 Kråkbergs avfallstipp Kommunal avfallsdeponi

Hushållsavfall, industriavfall, miljöfarligt avfall, latrin, slam, riskavfall, samt slagg och aska

(16)

Undersökta förorenade områden

Ostnor Norra f.d. Mora Armatur

Företaget grundades 1927 och har utfört ytbehandling sedan slutet av 1930-talet. Under 2007-08 har ytbehandlingen i samband med sammanslagningen av FM Matsson och Mora Armatur avvecklats. Tillverkningen har bestått av sanitetsarmatur inklusive ytbehandling med förkromning och förnickling. Avloppsvattnet släpptes orenat ut i Norbäcken fram till 1975 då reningsanläggningen för avloppsvatten uppfördes. Avfall från verksamheten, bland annat förbrukad gjutsand och polerludd, har tidigare använts som utfyllnadsmaterial inom fastigheten.

Ämnen som under årens lopp använts inom verksamheten är bland annat cyanid, triklotetylen, koppar, kromsyra, nickelklorid, olja, zink, tenn, lut, saltsyra och färg.

Resultat från jordanalys av metaller och olika organiska ämnen har jämförts med Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM).

Analysresultaten visar att det finns mycket höga halter av metaller och organiska ämnen inom det undersökta området. De parametrar som överstiger riktvärdet för MKM är kadmium, koppar, nickel, bly och zink. Höga halter alifater >C16-C35 (olja) och även förhöjda halter av bensen har uppmätts. Den användning av fenol, cyanid och sexvärt krom som skett vid företaget har inte gett upphov till några mätbara föroreningar.

Risk- klass

Objektnamn Bransch Föroreningar Närmaste vatten-

förekomst 2 AB Bofors

Härdverkstad

Olja, syror, baser natriumhypoklorit, cyanid, bly

Österdalälven

2

Bröderna Ströms Metallfabrik AB (Östnor)

Cyanid, trikloretylen, koppar, zink, krom, nickel, syror

2

Bröderna Erikssons Metallfabrik AB (Östnor)

Cyanid, syror, baser, olja, koppar, zink, nickel, krom, natriumhypoklorit

2 Mora Metall (Öna)

Cyanid, syror, baser, nickel, zink, koppar, krom

2 Mattsson Metal AB (Öna)

Cyanid, trikloretylen, syror, baser, klorerade lösningsmedel, olja nickel, koppar, krom

Bäck till Österdalälven (SE677032- 142610)

2 ALO Centér AB/ALO Teknik AB

Bilvårdsanläggning, bilverkstad samt åkerier

Oljor, lösningsmedel, metaller

2 Fd skrothandel i Klapparheden, Mora

Skrothantering och skrothandel

Tungmetaller, PAH, PCB, klorerade eller bromerade dioxiner, Petroleumprodukter, glykol, skärvätskor lösningsmedel

(17)

Utifrån den nu utförda miljötekniska undersökningen kan konstateras att markens föroreningsnivå är hög och att en spridning sker via grundvattnet. De analyserade grundvattenproverna visar att grundvattnet inom det undersökta området innehåller kraftigt förhöjda halter av metallerna kadmium, koppar, bly och zink. Avseende fenol, cyanid eller sexvärt krom har inga förhöjda halter erhållits i de analyserade proven (Nilsson 2008).

Sedimentprovtagning i Norbäcken

I området Östnor och Öna har det under lång tid funnits metallindustri, bland annat ytbehandling (förkromning och förnickling), gjuterier, och verkstadsindustri.

Processvatten från dessa verksamheter har tidigare släppts ut i Norbäcken utan rening.

För att kartlägga metallföroreningen i recipientens sediment gjordes, i samband med inventeringen av Östnor och Öna industriområden, en sedimentprovtagning (2004) i Norbäcken som rinner genom industriområdet Östnor.

Resultat från provtagningen visar på mycket stor avvikelse för koppar, zink, krom, nickel och arsenik och således en tydlig påverkan av lokala källor. För bly var halten i punktens översta 2 cm 11,4 µg/g TS vilket överstiger HaV:s gränsvärden för sediment (Brömses 2004).

Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna

Det finns inga förslagna åtgärder eftersom vattenförekomsterna i avrinningsområdet uppnår god status alternativt är ej klassade.

Undersökningar och övriga insatser

Eftersom provtagning i vattenförekomsterna inte gjorts (undantaget Spjutmosjön) har statusen för avrinningsområdets förekomster satts till ej klassad. Länsstyrelsen har därför inte föreslagit särskilda åtgärder. Det finns ett stort antal förorenade inom

avrinningsområdet. Många av dessa har varit metallbearbetningsverksamheter där bland annat metaller, oljor, cyanider från olika processer har släppts ut till recipienterna Norbäcken och Österdalälven. Även grundvattnet har påverkats av till exempel Kråkbergs avfallstipp. Därför bör man utreda de förorenade områdenas eventuella påverkan på Österdalälven.

Genomförda och pågående åtgärder

Mora of Sweden, fd KJ Eriksson (Östnor)

Sanering av norra deponin skedde 2011 och av södra deponin 2013. Saneringen genomfördes genom bortschaktning av förorenade massor. En mindre del av de

förorenade massorna lämnades kvar. Dessa ligger under asfalterad yta (Engström 2013:1).

Frosts knivfabrik AB (Östnor)

Sanering av två förorenade områden inom fastigheten skedde 2013. Objektet är omklassat från riskklass 2 till 3 enligt MIFO (Engström 2013:2).

(18)

Övergödning

Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med övergödning.

Försurning

Figur 6. Pågående kalkningsåtgärder inom delområde Österdalälven mellan Siljan och Älvdalen. I kartan visas typ av kalkning (doserare, sjö- eller våtmarkskalkning) samt åtgärdsområden för kalkning.

Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se

(19)

Figur 7. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på försurning för sjöar och vattendrag inom delområde Österdalälven mellan Siljan och Älvdalen. Observera att försurningsstatus inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar.

(20)

Fysisk påverkan

(21)

Fysisk påverkan – Hydrologi (vattenreglering)

Tillståndet i miljön och källor till påverkan

Figur 8. Dammar inom vattensystemet Österdalälven mellan Siljan och Älvdalen som orsakar

regleringspåverkan och som även i de flesta fall utgör vandringshinder mot förflyttning upp- och nedströms för vattenlevande djur. I de fall då det dammar saknar tillstånd anges dessa med en cirkel.

(22)

Figur 9. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på hydrologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom delområde Österdalälven mellan Siljan och Älvdalen. Observera att hydrologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar.

(23)

Fysisk påverkan – Konnektivitet (vandringshinder)

Tillståndet i miljön och källor till påverkan

Figur 10. Bedömning av tillståndet (konnektivitetsstatus) med avseende på påverkan från vandringshinder (dammar), för sjöar och vattendrag inom delområde Österdalälven mellan Siljan och Älvdalen. Observera att konnektivitetsstatus inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar.

(24)

Fysisk påverkan – Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se

Figur 11. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på morfologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom delområde Österdalälven mellan Siljan och Älvdalen. Observera att morfologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar.

Källor till påverkan

(25)

Referenser

Brömses E. 2004. Sedimentprovtagning i Norbäcken, Länsstyrelsen Dalarnas län, diarienummer 577-951-04. CCME, 2013, Canadian Council of Ministers of the Environment, Canadian Environmental Quality Guidelines,

http://ceqg-rcqe.ccme.ca/ (2013-03-13)

Engström, A. 2013:1. Dokumentation av efterbehandlingsåtgärder vid fd KJ Eriksson vid Östnor 373:5-9, Mora, kontroll av efterbehandlingsarbete vid äldre deponi samt förnyad riskklassning enligt MIFO, Sweco.

Engström A. 2013:2. Dokumentation av efterbehandlingsåtgärder vid fd Frosts

knivfabrik, Östnor 107:6, Mora, kontroll av efterbehandlingsarbete vid äldre deponier samt förnyad riskklassning enligt MIFO, Sweco.

Nilsson, J. 2008. Översiktlig miljöteknisk markundersökning och riskbedömning i enlighet med MIFO 2. Sweco.

(26)

Bilagor

Bilaga 1. Provtagning miljögifter

I tabellen redovisas provtagning som har skett i vattenförekomster inom delområde Österdalälven mellan Siljan och Älvdalen för matriserna vatten, sediment och biota (nätfiskad abborre). Ämnen som redovisas

under ”Överskridande” är ämnen som har halter vilka överstiger gränsvärden för prioriterade ämnen. Ämnen som anges under ”Förhöjda ämnen” är särskilda förorenande ämnen som överstiger klassgränsen för måttlig ekologisk status, eller andra ämnen som är förhöjda i förhållande till gränsvärden inom Vattendirektivet eller Norska bedömningsgrunder.

Vattenförekomst Matris År Överskridande ämnen Förhöjda ämnen

Spjutmosjön Vatten

SE677510-141997

2003- 2008

(27)

Externa bilagor

Följande bilagor kan laddas hem separat på www.dalarnasvatten.se alternativt beställas för utskrift från Vattenförvaltningen vid Länsstyrelsen Dalarna. Tel. 010 - 225 02 91 alt.

andreas.w.johansson@lansstyrelsen.se

Bilaga A. Introduktion till miljögifter i ytvatten

(28)