• No results found

Uppföljning av överenskommelsen om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2013

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Uppföljning av överenskommelsen om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2013"

Copied!
18
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona

Besöksadress Drottninggatan 7

Tfn 0418-47 00 00 Fax 0418-47 34 26

annika.wagsater@landskrona.se www.landskrona.se

Bankgiro 868-6123 Plusgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140

Uppföljning av överenskommelsen om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2013

Inledning

Landskrona stad och polisen tecknade 2008 som första kommun en överens- kommelse om samverkan för ökad trygghet. Denna överenskommelse har uppdaterats årligen. I detta dokument följs arbetet i 2013 års avtal upp. Syftet med överenskommelsen är att utöka, fördjupa och utveckla samarbetet mellan Landskrona stad och polisen och därigenom förbättra tryggheten för

medborgare och verksamma i Landskrona. Mer information om överens- kommelsen hittar du på www.landskrona.se (under räddning, trygg och säker)

1: Stärka personalkompetensen

Mål

 Minska antalet ungdomar som röker

 Minska antalet ungdomar som någon gång provat narkotika

Uppföljning

Arbetsgruppens arbete med handlingsplan för grundskolan är fördröjt på grund av satsningen med Småkommuner mot Droger.

Inom Utbildningsförvaltningens nätverk för skolsköterskor har en kartläggning av skolornas ANDT-arbete diskuterats. Kartläggningen har påbörjats under hösten, vilket är en förskjutning av den planerade agendan.

I slutet av maj påbörjades en utbildning för förvaltningspersonal, kuratorer och skolsköterskor för bättre kompetens kring cannabis, och denna utbildning kommer att belysa behovet av kartläggning. Utbildningen kring cannabis startades 20 maj och är ett gränsöverskridande samarbete mellan

förvaltningarna som dessutom ger måluppfyllelse inom såväl bilaga 1 som bilaga 2 i överenskommelsen.

Landskrona stad har deltagit i förstudien Småkommuner mot Droger tillsammans med Simrishamn, Staffanstorp och Ystad. Förstudien innebär projektering av ett projekt där personalens kompetens kommer att stärkas med

(2)

avseende på relationer och opinionsbildning mot cannabis. Projektet kommer att ta stor del av vårt fokus på drogpreventivt arbete under tre år framöver och sätta igång på samtliga högstadieskolor den 24 februari 2014. Lansering av projektet för elever sker 19-20 mars.

En tvärsektoriell utbildning i relationskompetens planeras tillsammans med skolpsykologerna och kommer att starta 29 oktober och pågå till maj 2014.

Utbildningen omfattar tre förvaltningar (FOK; IOF; UTB).

Eleverna inom Utbildningsförvaltningen omfattas av kampanjerna Tänk om samt vårt lokala initiativ FCA – Förbättrade Cannabisattityder.

Utbildning för tonårsföräldrar och diskussioner kring skolan, socialtjänsten samt polisens roller har på grund av projektet Småkommuner mot Droger aktualiserats. Informationsmaterial till vårdnadshavare kommer att tas fram under februari/mars 2014.

2: Insats mot cannabis

Mål

 Minskad nyrekrytering och efterfrågan av cannabis bland unga.

 Ta fram metoder för att öka den tidiga upptäcktsrisken av cannabis- användning bland ungdomar och därmed motverka fortsatt bruk.

 Stärkt attityd mot droger hos ungdomar och signifikanta vuxna.

Uppföljning

Arbetsgrupp för framtagande av informationsprogram

En arbetsgrupp för framtagandet av ett informationsprogram är skapad med aktörer från FOK, UTB, IOF och Polisen skapades under tertial 1. Denna grupp har fått namnet FCA (Förändrade cannabisattityder). Fältsekreterarna vid IOF Fält fungerar sammankallande för gruppen. FCA har haft regelbundna möten under året varav det nu kvarstår tre. De tre möten som hållits hittills har mestadels gått till att diskutera vem informationsinsatsen ska rikta sig till, hur man ska komma i kontakt med målgruppen, samt hur informationsprogrammet ska utformas.

Det FCA har kommit fram till är att informationen ska riktas mot föräldrar till 6:or samt antingen 7:or eller 8:or. De alternativ som huvudsakligen diskuterats är att antingen göra ett skriftligt utskick, till exempel via skolan, eller att göra en muntlig presentation, som flera aktörer tillsammans håller i, där vi även delar ut ett informationsblad att ta med sig hem.

Gruppen har tagit del av polisens droginformation. Ett studiebesök var inplanerat hos danska verksamheter för att utbyta erfarenheter av drogföre-

(3)

byggande och socialt inkluderande arbete. Tyvärr ställdes detta studiebesöket in under hösten. Eventuellt kommer SIU att boka in det till våren 2014 istället.

Under hösten har ytterligare tre möten hållits och formerna för informationsprogrammet delvis beslutats. Det som beslutats om informationsprogrammet är:

 Fyra möten med signifikanta vuxna, helst föräldrar, kommer att hållas under 2014.

 Vårt resonemang kring målgrupp har utvecklats till att främst fokusera på föräldrar till elever i årskurs åtta. Om möjligt vill vi samarbeta med skolor i nuläget undersöks möjligheten att ha tre korta informationsmöten i

samband med skolors föräldramöten (Västervång, Seminarie och Sandåker) som följs av ett längre möte där vi söker åstadkomma dialog med

intresserade föräldrar och som även är öppet för allmänheten.

 De aktörer som ska finnas representerade på mötena är Pluto, Polisen samt utredning ungdom.

 I samband med mötena samt under två lämpliga tillfällen då vi går ut och möter allmänheten kommer vi att dela ut en informationsbroschyr som handlar om cannabisbruk samt vad man som förälder kan göra för att förebygga detta. Vi kommer även att dela ut information om det öppna dialogmötet som beskrivits ovan.

Utbildning om Cannabis

Alkohol- och drogsamordnaren har tillsammans med sektionschefen för IOF Fält samt SIU planerat, bokat och bjudit in till ett utbildningsprogram om cannabis som vänder sig till Fält & Fritidspersonal samt andra aktörer som arbetar i direktkontakt med unga. Cirka 60 medarbetare från UTB, Polisen, IOF samt FOK har gått den första delen av utbildningen – en uppstartsdag i maj, som planerat. Varje deltagare erbjöds att totalt att delta vid 3 halvdagar. De två övriga tillfällena genomfördes i september och oktober år 2013. Ca Hälften av deltagarna deltog vid tillfälle 2 och 3. Huvuddelen av deltagarna kom från IOF och UTB.

Polisens arbete med överlåtelsebrott bland unga samt arbete med insatser för tidig upptäckt

Under årets sista tertial (Tertial 3) har polisen i Landskrona identifierat och upprättat anmälan för totalt 116 narkotikabrott.

Dessa är fördelade på följande:

• 21 stycken inom ramen 15-25 år och nyupptäckta.

Ringa narkotikabrott, bruk och innehav.

• 27 stycken inom ramen 15-25 år, tidigare lagförda.

Ringa narkotikabrott, bruk och innehav.

(4)

• 7 stycken narkotikabrott genom överlåtelser (försäljning).

• 61 övriga narkotikabrott (innehav, dopingbrott, m.m.)

Arbetet har bedrivits genom underrättelseinhämtning och spaning. Extern narkotikautbildning är en del av UN-gruppens viktiga uppgifter. Samverkan med andra aktörer såsom skolor, socialtjänst, sjukvård, företag samt

Landskrona stad har haft stor betydelse för insatsernas framgångar. Under årets sista tertial har UN-gruppen till stor del arbetat mot andra problemområden, d.v.s. mindre mot narkotika än brukligt. Under Tertial 3 har det uppdagats 116 brottsmisstankar gällande narkotika, totalt under året 540 stycken.

3: Drogfri träningskultur på gym och idrottsanläggningar

Mål

 En träningskultur som är fri från prestationshöjande preparat och droger ska säkerställas.

Uppföljning

Under 2013 har inga av de planerade aktiviteterna genomförts. Orsaken har varit att ansvarig för arbetet inom Fritids- och kulturförvaltningen har varit sjukskriven under större delen av 2013. Ingen ersättare har varit tillgänglig under perioden och därmed har arbetet stått stilla under sjukskrivningen.

Ansvarig för arbetet är åter på plats sedan november 2013. Denna tjänsteman är ansvarig fram till mitten på april 2014. Vem som tar över ansvaret på Fritids- och kulturförvaltningen därefter är ännu inte bestämt.

På grund av att inga av aktiviteterna i bilagan har verkställts har polis, Fritids- och kulturförvaltningen, trygghetssamordnare, folkhälsosamordnare och ANDT-samordnare under hösten 2013 diskuterat kring det fortsatta arbetet.

Bilagan har reviderats och en ny plan för det dopningspreventiva arbetet för 2014 har tagits fram. De aktiviter som är planerade är bland annat att återupprätta den tvärsektoriella arbetsgruppen för arbetet, utbilda de lokala gymmen, diplomera de utbildade gym och genomföra dopingkontroller på de lokala gymmen. Ansvarig tjänsteman har tillsammans med ANDT-samordnare besökt Malmö stad kring deras dopingförebyggande arbete och lyssnat på en föreläsning av Dopingjouren för uppdatering inom området. En diskussion till ett eventuellt samarbete med andra kommuner i Skåne har initierats.

(5)

4: Kontaktpoliser

Mål

 Att göra polisens närvaro naturlig i skolmiljön.

 Att minska anonymiteten och öka personkännedomen.

 Att bistå skolan med råd och stöd i polisiära frågor.

Uppföljning

Verksamheten har under året koncentrerats till sju skolor. Detta med anledning av de svårigheter kontaktpoliserna haft med att uppfylla målen i tidigare års överenskommelse. Urvalet har gjorts i samråd med utbildningsförvaltningen.

De utvalda skolorna är Alvar Gullstrands gymnasium, Selma Lagerlöf gymnasium, Nya Seminarieskolan (tidigare Dammhagskolan),

Västervångskolan (inkl. Glumslövs skola och Asmundtorps skola som ingår i samma nätverksgrupp), Sandåkerskolan, Resursskolorna (Villan, Parkskolan och Oasen) samt Säby Montessori.

Verksamheten har under året brottats med diverse svårigheter i form av utbildningar och föräldraledigheter för flera kontaktpoliser. I möjligaste mån har luckorna täppt till av ersättare för ordinarie kontaktpoliser men det går inte att bortse från att arbetet i viss mån försvårats.

Personalomsättningen i närpolisområdet har varit betydande och en inventering gällande intresset från ”nya” poliser att verka som kontaktpoliser har pågått och pågår kontinuerligt. Målet är att varje skola, av de sju, ska ha två kontaktpoliser med delat ansvar och ingen polis ska ha med än en skola som sitt

ansvarsområde. För närvarande har nio poliser ansvar för de sju skolorna varav följer att vi har en bit kvar till det målet.

Kontaktpolisen på Allvar Gullstrand har efter en något trög start med

nyetablering på Dammhagskolan idag en väl fungerande kontakt med skolan.

Fem planerade kontakter/möten samt några spontanbesök har ägt rum.

Med Selma Lagerlöfskolan finns bara ett möte mellan kontaktpolis och biträdande rektor noterat.

Vid tio tillfällen har kontakt mellan Seminarieskolan och polis tagits och skolans kontaktpolis har under hösten varit involverad i projektet ”det handlar om kärlek” som genomfördes under vecka 43 på skolan. Samverkan mellan skolans kontaktperson och kontaktpolis fungerar bra.

Västervångskolan, kontaktpoliserna har deltagit i tre nätverksmöten och totalt gjort sju besök på skolan. På förekommen anledning har två av besöken under hösten, bland annat vid skolstart efter höstlovet, även innefattat trafikkontroller.

(6)

Sandåkerskolan: Under vårterminen har kontinuerlig kontakt och medverkan i SSP arbetet genomförts. Polisen har även medverkat i utbildning av

skolpersonal i ”säkra tecken” på droger. Nya kontaktpoliser utsågs inför höstterminen. Deltagande i skolans säkerhetsmässa genomfördes i november.

Kontaktpolisens uppdrag var då, efter önskemål från skolan, att

undervisa/informera eleverna i åk 7 om trafik i allmänhet och mopeder i synnerhet. Ett tiotal kontakter/besök har skett under året. Ett av dessa rörde skadegörelse och samtal med elever i samband med detta.

Resursskolorna: Sju kontakter med sin kontaktpolis, bland annat innefattande ett besök av skolans elever på polishuset samt information om MBU.

5: Ungdomsforum – Människan bakom uniformen

Mål

Ungdomarna ska genom deltagande i MBU få en positiv och

verklighetsförankrad syn på Socialtjänst, Räddningstjänst och Polis.

 Socialtjänst, Räddningstjänst och Polis ska vid kontakt med ungdomar ha ett bra bemötande grundat på ömsesidig förståelse för varandras situation.

Uppföljning

I enlighet med nedan uppföljning från tertial 2 har ingen ny grupp med

ungdomar startat under hösten. Uppföljningen enligt nedan får därför gälla som slutgiltig för 2013 med följande tillägg från höstens arbete med MBU.

Individ och familjeenheten har utsatt Ewa Wenberg, IOF (ungdomsstöd) som ersättare för Wissam Wehbe. Eva fungerar som sammankallande för MBU.

15 oktober kallade polisen till ett möte med tidigare MBU-ungdomar. Syftet var att redogöra för MBU:s framtid samt att fråga vilka som var intresserade av att medverka som ambassadörer i den kommande verksamheten. Elva

ungdomar kom till mötet och alla utom en som flyttat till Ystad ville gärna fortsätta som ambassadörer.

Under hösten har Ewa sammankallat styrgrupp inklusive ambassadörer vid fyra tillfällen för planering, organisation och rekrytering inför kommande MBU- arbete.

Informationsmöte för ny omgång av MBU kommer att hållas på Anniegården den 5 februari och en ny kursstart för MBU är satt till den 5 mars.

Ungdomsforum/ Människan bakom uniformen, uppföljning tertial 2.

Efter hösten och vinterns rekryteringsarbete startade omgång två av MBU den 6 mars. Rekryteringsarbetet sköttes av Wissam Wehbe samt av några av de ungdomar som valt att stanna kvar som ambassadörer i MBU. Detta skedde

(7)

bland annat genom information på skolor, affischering och genom sociala medier.

Detta resulterade i en ny grupp bestående av 10 nya ungdomar (tre pojkar och sju flickor) och sex ambassadörer. Dessvärre har två av ungdomarna och en av ambassadörerna slutat, vilket gör att MBU i nuläget består av åtta ungdomar och fem ambassadörer.

På första träffen fick de nya ungdomarna skriva på ett kontrakt där bland annat vikten av deltagande framgår. De fick också fylla i en enkät där olika frågor angående deras syn på samverkansparterna belystes. Enkäten visade att ungdomarna hade ett högt förtroende för räddningstjänsten, även synen på polisen var positiv, men det förekom även låga omdömen. Gemensamt för de båda andra aktörerna, socialtjänsten och vaktbolaget, var att omdömena var spridda över hela skalan från 1-10 och att låga värden var överrepresenterade.

Detta motiverades med att ungdomarna inte kände till/hade dålig kunskap om vad respektive aktör har för roll i samhället. Efter avslutningen av MBU förekom bara positiva omdömen, från 7-10, för alla aktörer som deltagit i MBU.

Under perioden har samtliga tio träffar avverkats och deltagarantalet har varierat mellan 5 till 15 deltagare. Ambassadörerna medverkar vanligtvis två och två, undantaget första och sista träffen då alla ges möjlighet att delta.

Uppslutningen har vid två tillfällen inskränkt sig till fem ungdomar, vilket givetvis inte kan anses tillfredsställande. En slutsats som kan dras med anledning av deltagarnas närvaro är att det, framförallt vid rekrytering, måste framgå tydligt hur många träffar som ingår och vilka dagar dessa äger rum samt att man vid intresseanmälan för MBU förbinder sig att närvara på samtliga.

Vid uppföljningsmöte den 30/5 enades deltagarna om att driva MBU vidare med en rekommendation om att det ska vara en grupp om året (på våren) och inte som tidigare två. Detta för att inte konkurrera med Värdutbildning/Young Rescue som då också ska vara en gång om året (på hösten).

6: Positiva förebilder bland unga

Mål

 Bedriva främjande gruppverksamhet med förebyggande inslag

 Skapa ungdomsambassadörer som kan få positiv påverka vid operativa insatser som görs av Räddningstjänst, Polis och Sektionen fritid. Framför all operativa insatser som riktar sig mot ungdomar

 Arbetssituationen gällande Polis och Räddningstjänst ska vara sådan att deras uppdrag kan fullföljas utan störande inslag från omgivningen

(8)

 Ungdomarna ska kunna tillgodoräkna sig de utbildningsinsatser som ges i utbildningen på framtida arbetsplatser genom gedigna intyg och

referensbrev.

Uppföljning

Under hösten 2013 startade grupp bestående av 5 killar och 9 tjejer upp. Vid årets slut bestod gruppen av 11 ungdomar. Avhoppen har varit på grund av skola och föreningslivet. Innan vi startade upp gruppen hade vi möten med Räddningstjänst och Polisen där vi drog upp riktlinjer för vårt gemensamma arbete. Vi gjorde upp schema där vi bestämde hur de olika aktörerna skulle jobba. Det bestämdes att Polisen skulle ha två tillfällen där det första handlade om ledarskap och en allmän beskrivning av deras arbete och synsätt. Polisens andra tillfälle (planerad att genomföras i februari) är ett trafikolycksspel där polis, räddningstjänst, fritid och ungdomarna under realistiska omständligheter får en chans att prova på det dem har lärt sig under terminen.

Räddningstjänsten kommer att hålla i 6 tillfällen bestående av brand, sjukvård, livräddning i vatten och uppstartsträffen.

Sammarbetet mellan Polis, Räddningstjänst och Fritid har fungerat väldigt bra, våra möten har varit givande och det har känts väldigt lätt och enkelt att sammansynka våra synsätt.

Vi kommer vid avslutad utbildning genomföra en utvärderingsenkät och den beräknas vara färdig i maj 2014.

Genomförda aktiviteter

 Kick off med olika sammarbetsövningar ute på övningsfältet.

 Polisen höll i ledarskapsutbildning med bland annat

sammarbetsövningar och en allmän information om polisens yrke.

 Ledarskapsdiskussion med Fritid; olika ledarskapsstilar disskuterades.

 Sammarbetsövningar med Fritid; syftet är att lära ungdomarna hur man kan använda sig av sammarbetsövningar i sitt ledarskap.

 Helgruppsaktivitet: Gruppen får tillsamman diskutera och komma överrens om vilken aktivitet de ska hålla för andra ungdomar. De fördelar arbetsuppgifterna, lägger upp tidsplan, budget och schema.

Denna gruppens aktivitet var en fotbollsturnering som engagerade ca 200 ungdomar varav ca 100 var aktiva deltagare/spelare.

Helgruppsaktivitet sträcker sig över flera mötes tillfällen.

 Räddningstjänsten gav allmän information om deras yrke och hur landskrona räddningstjänst fungerar sedan fick ungdomarna en genomgång om allmän brandkunskap för att sedan testa på att släcka olika slags bränder med olika släckartyper.

 Matlagning på Räddningstjänsten; ungdomarna lagade middag till personalen på skiftet. Ungdomarna och räddningstjänsten personal umgicks och presenterade sig för varandra under middagen.

(9)

7: Insatser mot kriminalitet som livsstil

Mål

1. Att genomföra minst fyra träffar per år på ledningsnivå som kan följas genom skriftlig dokumentation. Ur dokumentationen ska utläsas gemensamma strategiska resonemang och beslut i arbetet med berörda målgrupper.

2. Att under 2013 vid varje tillfälle gemensamt (kvartal) identifiera, belysa och tydliggöra minst 2 ärenden ur gruppen ungdomar som av

socialtjänsten bedöms leva ett liv där kriminalitet blivit eller är på väg att bli en livsstil. Den exakta definitionen av vad detta innebär är individuellt, men ska tydligt skilja sig från s.k. svansenungdomar i bedömningen av vad kriminalitet som livsstil innebär. Beslut tas i slutet av 2013 om detta mål ska gälla även för 2014.

3. Att under 2013 vid varje tillfälle gemensamt (kvartal) identifiera, belysa och tydliggöra minst 4 ärenden ur gruppen svansenungdomar.

Svansenungdomar är ungdomar som befinner sig i närheten av negativa händelser/incidenter där polis behöver ingripa, alternativt de bedöms befinna sig i ”riskzonen” för en kriminell livsstil.

4. Målet är att de ungdomar som identifieras av polis och socialtjänst som en s.k. svansenungdom ska ha erbjudits någon av de dokumenterade insatser som socialtjänsten använder i syfte förbättra situationen för berörd ungdom.

5. En ekonomisk uppskattning på årsbasis ska även göras vad insatserna med hemmaplanslösningar kostat jämfört med påståendet vad

motsvarande tid på ett HVB eller SIS institution kostat, kopplade till de ungdomar som bedöms leva ett liv där kriminalitet blivit eller är på väg att bli en livsstil.

Kvalitetsmål

1. Målet är att kunna kommentera och bedöma insatsernas betydelse för berörd ungdom, tidigast 3 månader och senast 6 månader efter

aktualisering. Kommentarerna ska även beskriva möjligheter och svårigheter att utveckla arbetet både inom fältgruppens arbete med svansen och inom verksamhetsområde Öppna Insatsers och

verksamhetsområde Utrednings arbete med de ungdomar bedöms leva ett liv där kriminalitet blivit eller är på väg att bli en livsstil. Även beskriva resultatet med analys av samverkan med berörda aktörer.

Under 2013 undersöka möjligheterna till en än mer systematisk och manualbaserad uppföljning av målen. Även berörda ungdomars situation som bygger på deras egen (inkl. föräldrar) bedömning samt socialtjänst, polis och samverkanspartners. Även uppföljning utifrån ett ekonomiskt perspektiv.

Uppföljning

Träffar på ledningsnivå har genomförts regelbundet under 2013. Men även mellan träffarna sker kontakter i vissa enskilda frågor av ledningskaraktär. Det

(10)

som också skett är att ansvarig för unga brottsoffer har sitt kontor på polisstationen vilket även inneburit smidigare kontakter mellan polis och socialtjänst.

Enligt bilagan ska minst 2 ärenden per kvartal ur gruppen ungdomar som bedöms leva ett liv där kriminalitet blivit eller är på väg att bli en livsstil identifieras. Detta har inte varit självklart (i en positiv bemärkelse) att identifiera dessa ungdomar då de namn som blivit aktualiserade i syfte att prioritera redan varit föremål för insatser. Inflödet av ”nya” ungdomar enligt den definitionen som finns som grund har inte varit tydlig. Man kan beskriva det som att nyrekryteringen av ungdomar till den grupp som finns under

rubriken kriminalitet blivit eller är på väg att bli en livsstil identifieras minskat och/eller inte har samma tydliga riskbeteende. Detta har inneburit att under hösten har polis och socialtjänst beslutat (se bilaga 2014) att ändra metod för aktualisering av denna kategori ungdomar, förutom ordinarie måndagsträffar då ärendeöverlämning sker från polisen. Justeringen innebär konkret att

remissgruppen under 2014 träffas två gånger/år för uttagning. I övrigt skall vilken som helst av parterna, polis eller socialtjänst, kunna påkalla ett

uttagningsmöte då behov uppstått av en mer akut karaktär.Sammanfattningsvis kan man säga att ”ribban” sänkts något i processen, utan för den delen minska i betydelse.

Socialtjänsten kommer också att med start i februari 2014 i sektionen för ungdomsstöd införa beredskap (dygnet runt) och visst helgarbete i syfte att vara mer tillgängliga för dessa ungdomar och deras familjer. Arbetet att möta dem i vardagen i sin hemmamiljö kräver även fortsättningsvis ett utvecklingsarbete där övriga aktörer från främst kommunen måste delta i samverkan kring den enskilde ungdomen.

Under hösten har även en samverkan skett med BOIS (EU projekt) där BOIS med sitt arbete i Startelvan bedrivit motivationsarbete med ett antal av dessa ungdomar. Det har resulterat i en mer innehållsrik vardag med praktik Polisen har även fått klart med 4 nya områdespoliser under hösten, vilket inneburit en något större prioritering gentemot denna kategori ungdomar.

Utifrån de elva ungdomar som fältgruppen haft som svansenungdomar under året, så finns det i slutet på året en relation med fyra stycken av dem. De är alla kontaktsökande på olika vis. Fältgruppen har märkt att de har lyckats skapa bättre relationer med ungdomarna genom att fälta på deras skolor utan att enbart ha fokus på att träffa dem. Under perioden oktober till december har ett flertal aktiviteter hållits av fältgruppen där de medvetet försökt att rekrytera svansenungdomar. Detta har lyckats vid tre tillfällen.

Fältgruppen arbetar kontinuerligt med att hitta och närvara i ungdomsmiljöer i det offentliga rummet, inklusive så kallade Hot Spots.

(11)

Fältgruppen har inte ansett och bedömt det nödvändigt att genomföra orosamtal under hösten, då skäl att meddela förälder utifrån oro inte funnits. Polisen har inte genomfört några faktiska orossamtal. Vanliga föräldrasamtal har dock förekommit från fält och fritid sida.

8: Avhopparverksamhet

Mål

 Att ett beslut om hur frågor kring avhopparverksamhet ska hanteras i Landskrona.

Uppföljning

För att få en hållbar verksamhet har bedömningen varit att Landskrona stad bör samarbeta med en annan kommun kring en faktisk avhopparverksamhet. Den kommun som blev aktuell att undersöka möjligheten till ett samarbete med var Helsingborg. Detta bland annat utifrån att vi tillhör samma polisområde.

Under hösten 2013 besökte två representanter från Landskrona stad

Helsingborgs stads socialförvaltning. Vid mötet presenterade Landskrona stad hur långt staden kommit i vårt arbete samt förde diskussioner kring ett

eventuellt samarbete. Diskussioner har även förts med trygghetsstrategen och säkerhetschefen i Helsingborg. Ett gemensamt studiebesök i Malmö i december fick skjutas på framtiden.

Socialtjänsten i Helsingborg har i januari 2014 givit oss följande besked: Vi har bestämt oss för att avvakta med att undersöka ett eventuellt samarbete kring avhopparverksamhet. Ungdomssidan har ett omfattande förebyggande arbete på gång och just nu finns inte utrymme förytterligare satsningar. Vi kommer dock att följa utvecklingen för att eventuellt kunna göra något lite längre fram.”

Med anledning av detta har vi under 2014 följande strategi/tankar kring avhopparverksamhet:

 Januari-mars: framtagande av ett beslutsunderlag där vi tar ställning till om vi tycker det bör inrättas en avhopparverksamhet i

Landskrona eller inte, om det bör göras – hur ska den då se ut och vilka kostnader med för ett sådant beslut.

 Mars-juni: beslut

Utifrån det beslut som fattas tas en ny tidsplan för höstens arbete fram i samband med andra terialuppföljningen.

(12)

9: Polisens volontärer

Mål

 Polisens volontärer ska utgöra ett naturligt inslag och tillsammans med andra samhällskrafter verkar för ökad trygghet och minskad brottslighet i Landskrona

 Polisens volontärer skall uppleva sina uppdrag som meningsfulla.

Uppföljning

Sedan starten 2010 har 54 volontärer utbildats. Vid utgången av 2013 var 39 av dessa aktiva i varierande grad vilket innebär att 15 volontärer av olika

anledningar helt avslutat sitt uppdrag. Av de 23 volontärer som utbildades 2010 och 2011 är 9 aktiva.

Under 2013 har Landskronpolisens volontärer genomfört 40 uppdrag med en total insatstid på 720 timmar. (Motsvarande för 2012 var 40 uppdrag och 750 timmar). Uppdragen har en spridning på cirka 15 olika fysiska platser. De volontärer som under året deltagit i uppdrag förekommer vid 191 tillfällen.

15 olika poliser har under året ansvarat för volontäruppdrag.

Uppdragen fördelas huvudsakligen mellan idrottsevenemang, informations- insatser och trygghets- och brottsförebyggande uppdrag i det offentliga rummet.

Idrottsevenemangen utgörs i huvudsak av Bois matcher i Superettan.

Volontärerna deltog även i den årligen återkommande inomhusturneringen Night Cap. Totalt 16 uppdrag.

Till de brottsförebyggande informationsinsatserna räknas information i villa- och lägenhetsområden, informationskampanjen TÄNK OM mot langning av alkohol och information angående hantering av fyrverkerier inför nyårshelgen.

Totalt 8 uppdrag.

Trygghets- och brottsförebyggande uppdrag har volontärerna genomfört på stadens bussar i samband med störningar i driften genom bland annat

stenkastning. Centrumvandringar, uppdrag under Landskrona karnevalen och särskilda evenemang i samband med firandet av staden 600-års jubileum utgör andra exempel. Totalt 10 uppdrag.

Ett udda men mycket trevligt uppdrag genomförde volontärerna under karnevalen då de fick ta emot Sparbanksstiftelsens stipendium för särskilt betydelsefulla insatser under det gångna året.

Landskronas volontärer har vid två tillfällen förstärkt i andra områden med en total insatstid på 96 timmar och 14 volontärer (ej inräknat i den totala

beräkningen för Landskrona).

(13)

Ett informationstillfälle, ett gemensamt avstämningsmöte, en grillkväll samt ett studiebesök med gemensam middag kan också räknas in i de aktiviteter som förekommit under 2013.

Under året har fem uppdrag ställts in på grund av ombyggnation av

Landskronas polishus och/eller avsaknad av ansvarig polis/för få deltagande volontärer.

Enkätundersökningen är i skrivande stund inte avslutad men en samman-

ställning av inkomna svar kan sammanfattas med att de svarande deltagit i cirka 15 uppdrag vardera. De blir mottagna på ett bra sätt av ansvariga poliser.

Uppdragen är mycket bra eller bra organiserade. Målsättningen med uppdragen är tydlig. Uppdragen har med något enstaka undantag upplevts som

meningsfulla.

10: Polisiär synlighet

Mål

 Den upplevda tryggheten ska bibehållas till förmån för allehanda publika engagemang och aktiviteter i Landskrona.

 Att återta den nedåtgående trend som 2009 - 2011 uppvisat gällande våld i offentlig miljö.

Uppföljning

Antalet vakanta platser inom ingripandeverksamheten vid närpolisen i Landskrona har vid utgången av 2013 minskat något och de arbetspass som polisen haft möjlighet att planera in i den så kallade närpolisverksamhet har i och med detta ökat något vilket gynnat den polisiära synligheten.

Den resurs om två poliser som inför 2013 frigjordes för att öka synligheten har under året bedrivit kontinuerlig fotpatrull en, eller vanligtvis två, gånger per vecka med ett fåtal undantag. Patrulleringen har bedrivits dagtid och

företrädesvis förlagts till Landskronas centrala delar men även kunnat utökas till ett större område. Detta är en konkret åtgärd som ökat den polisiära synligheten avsevärt.

En annan sådan åtgärd är införandet av en så kallade områdes och

ungdomsgrupp (OUG). Gruppen arbetar företrädesvis kvällstid i de områden av Landskronas där behovet för stunden ses som störst. Inriktningen är

brottsförebyggande och kontaktskapande med fokus på ungdomar.

Polisens synlighet har också kunnat upprätthållas med hjälp av polisens

volontärer som under året genomfört 40 uppdrag med en sammanlagd insatstid på 720 timmar (se vidare Volontärer, uppföljning 2013). Beträffande

myndighetens gemensamma resurser kan nämnas att Trafikavdelningen i

(14)

Helsingborg kontinuerligt genomfört trafikkontroller i Landskrona och att vi haft ridande polis på besök vid ett par tillfällen.

Trygghetsmätningens resultat:

Andelen som känner sig trygga ute sen kväll, räknat i hela kommunen, är 59 % vilket är en ökning i jämförelse med 2012 (55 %). För åren 2011 och 2010 var andelen 61 respektive 55 %.

De som avstått från någon form av aktivitet har i undersökningen minskat från 20 till 14 %. Under båda åren 2011 och 2010 uppgav 18 % att de avstått från någon form av aktivitet.

Polisanmälda brott

Under 2013 har det polisanmälda antalet misshandel utomhus minskat med 36 anmälda brott (141 mot 177) eller ca 20 % jämfört med 2012.

Minskningen följer de senaste årens utveckling och kan bland annat förklaras av ökad polisiär synlighet på frekvent tid i samband med krog och nöjesliv och Landskrona stads satsning på ordningsvakter fredagar och lördagar.

De personer som utsatts för rån utomhus har minskat med drygt 21 % (44 mot 56) jämfört med 2012 och närmar sig därmed åter de relativt sett låga

noteringarna från 2010 och 2011 då 37 personrån utomhus anmäldes respektive år.

Antalet butiksrån ökade från ett till fyra anmälda brott under årets fyra första månader 2013 jämfört med föregående år. Under andra tertialen 2013

anmäldes inga butiksrån. Under årets sista tredjedel stannade antalet anmälda butiksrån vid ett. Sammantaget betyder det en minskning med två butiksrån (5 mot 7). Sett i ett längre perspektiv är minskningen avsevärd och en förklaring av flera, får anses vara en ökad polisiär synlighet. En annan är den minskade kontanthanteringen. Enligt nationella BRÅ minskar butiksrånen över hela landet och den enskilt största anledningen till detta är en minskad

kontanthantering. 2010 inleddes ett samarbete mellan polisen, staden, handeln och bankerna i Landskrona som går under namnet Kontantfritt Landskrona.

Sedan starten har arbetet pågått aktivt med bl.a. återkommande kampanj- månader och ett drygt hundratal handlare/näringsidkare har anslutit sig.

11: Ökad trygghet för äldre

Mål

 Att höja egenförmågan, det vill säga förmågan att själv minska riskerna att utsättas för brott, hos personer ur den äldre åldersgruppen. Detta för att de ska uppleva större trygghet i det egna hemmet och i det allmänna rummet.

(15)

Uppföljning

Trygghetssamordnaren och polis har i samarbete med hemvårdsgrupperna vid omsorgsförvaltningen delat ut broschyrer till äldre om hur de kan trygga sin vardag genom små medel och enkla tips. Information om hur man kan skydda sig i sitt hem till exempel finns att läsa på stadens hemsida. Ett hundratal broschyrer har hittills delats ut till äldre i eget boende. Den nya rutinen är att alla nya får broschyrer om hur man kan trygga sin vardag. Ungefär 200 broschyrer har delats ut under 2013.

Den 29 maj, under den traditionella äldreveckan gavs en teaterföreställning i form av gatuteater på två olika platser i staden. I föreställningen deltog anhörigcentrum, stadens trygghetssamordnare, polis, äldre medborgare och Harlekin amatörteatergrupp. Trygghetssamordnaren och polis deltog med rollups, informationsblad samt var de behjälpliga vid frågor och information från allmänheten. Medel till Harlekin amatörteatergrupp samt till en

specialannons om teaterföreställningen finansierades av trygghetssamordnaren på stadsledningskontoret. På grund av dåligt väder var uppslutningen inte särskilt stor.

Det digitala nyckelsystemet infördes inte under 2013 av finansiella orsaker.

Fråga om införskaffande av ett digitalt nyckelsystem är dock ett ärende som är högt prioriterat i verksamheterna. Enligt förvaltningens riskanalyser är

nyckelhanteringen en risk som betraktas som hög. En kostnadskalkyl håller på att tas fram.

Kontakt har tagits med olika banker i Landskrona för att undersöka om det finns kameraövervakning vid bankomaterna. Det är inte längre bankerna som hanterar bankomater. Det är Bankomat AB. Vid kontakt med företaget framkommer att de inte lämnar ut uppgifter om kameraövervakning av säkerhetsskäl. Företaget menar att de flesta bankomater i landet har

kameraövervakning. De som saknar kommer förmodligen att få på grund av den nya kameralagen som trädde i kraft 130701. Denna underlättar möjligheten för kameraövervakning. Företaget uppger att målet för deras verksamhet är att det ska vara så tryggt och ljust som möjligt kring bankomaterna.

Trygghetssmordnaren och polisen har genomfört ett fokusmöte under april i syfte att prata om vad trygghet betyder. Informationen från fokusgruppen kommer bland annat att användas för planeringen av 2014 års

brottsförebyggande arbete.

Anhörigcentrum har ett aktivt brottsförebyggande arbete. Exempel på brottsförebyggande arbete som centrat bedriver:

1. På Kung Karls Träffpunkt som är anhörigcentrums stödcafé, läser man dagstidningen tillsammans med de äldre och diskuterar de brott som förekommer. Diskussion kring om hur man kan skydda sig mot brott.

2. Seniordagar, fyra gånger per år, information om hur man kan skydda sig gentemot brott. Bland annat medverkar brottsofferjouren.

(16)

3. Vändela, ett nätverk för anhöriga som träffas sex gånger per år.

Brottsofferjouren, Kyrkan, Röda Korset, PRO, Malvan och väntjänst medverkar. Trygghetsdiskussioner.

4. Anhörigcentrum följer äldre till och från olika aktiviteter.

5. Det brottsförebyggande arbetet på centrat finns som ett naturligt led i det dagliga arbetet.

6. Peppar Peppar – en dag för seniorers säkerhet.

Under hösten har 50 personer över 65 år tillfrågats om de känner till vilket brottsförebyggande arbete som bedrivs i staden. Av de tillfrågade svarade 60 % att de känner till Landskrona stad och polisens brottsföre-byggande arbete mot gruppen äldre. De flesta kände till detta genom bilagan i lokaltidningen. Vad gäller äldreveckan uppgav lite mindre än hälften att de känner till aktiviteten.

Av dessa medverkade fyra personer.

12: Trygg krog

Mål

 Att öka tryggheten för både gäster och krognäring genom att dels tillse att all alkoholservering bedrivs på ett ansvarsfullt sätt, dels genom att minska tillgängligheten av narkotika i krogmiljön i Landskrona Stad.

Uppföljning

Som ett led i att öka tryggheten för både gäster och krognäring arbetar kommun och polismyndighet gemensamt dels med att understödja att alkoholservering bedrivs på ett ansvarsfullt sätt på serveringsställena, dels genom att verka för en minskad tillgänglighet av narkotika i krogmiljön i Landskrona Stad.

Förebyggande och yttre tillsyn

Tillståndsenheten har i samverkan med den lokala polismyndigheten och övriga berörda kommunala förvaltningar (Räddningstjänst och Miljöförvaltning) genomfört samordnade yttre tillsynsbesök inom krognäringen. Årets

samordnade tillsyn har genomförts i enlighet med överenskommen planering och omfattning. Vid totalt fyra tillfällen har samordnad krogtillsyn genomförts då kommun och Polismyndighet gemensamt prioriterat vilka serveringsställen som varit i störst behov av tillsyn. Totalt finns 28 serveringsställen i

Landskrona som innehar serveringstillstånd. 59 tillsynsbesök har genomförts under det gångna året.

Utbildad personal är en av de mest förebyggande insatserna för att motverka alkoholrelaterade brott i krogmiljöer. Vid två tillfällen har också utbildning i

”Ansvarsfull alkoholservering” anordnats för den lokala krognäringen.

Tillståndsenheten arrangerar och samordnar utbildningen och

Polismyndigheten medverkar som föreläsare vid ett av utbildningspassen. Vid utvärdering gjord av deltagande serveringspersonal har utbildningen fått

(17)

mycket gott betyg. Ett trettiotal deltagare från krognäringen har under året deltagit i utbildningarna.

”Krogar mot knark”

Inför Överenskommelsen 2013/2014 uppmärksammade Landskrona stad och Polismyndigheten att man i samverkan med krognäringen behöver lyfta fram frågan kring narkotika i krogmiljöer. Som ett led i detta arbete föreslogs arbetsmetodiken ”Krogar mot Knark” vilket är ett systematiskt uppbyggt programkoncept som använts framgångsrikt i ett antal kommuner i Sverige.

Medlemskap i denna organisation föregås av ett formellt ansökningsförfarande och både kommun, Polismyndighet och bransch måste ansluta sig till ett antal åtagande.

Tillståndsenheten i enlighet med planeringen i Överenskommelsen 2013/2014 inventerat intresset inom den lokala krognäringen att starta upp ”Krogar mot Knark”. Branschen ställer sig positiv till detta vilket även kommun och polismyndighet fortsatt gör. Dock har Polismyndigheten under året inte haft tillräckliga personella resurser tillgängliga för att driva det tämligen omfattande utbildningsarbete som detta arbete medför. Polismyndigheten ska enligt

konceptet i ”Krogar mot knark” svara för utbildning av krögare och denna utbildningsinsats utgör sedan grunden för det fortsatta arbetet. Polismyndighet och Tillståndsenheten har därför gemensamt gjort bedömningen att det under 2013 inte varit realistiskt att gå vidare i planeringen med ”Krogar mot Knark”

utan istället fortsatt prioritera den samordnade yttre tillsynen. Krögarna har istället via Tillståndsenheten erbjudits förenklade informationstillfällen kring droger i krogmiljön men har förklarat sig så nöjda med polisens nuvarande uppsök och informationsverksamhet att man avstått från detta.

Beslutet att avvakta med konceptet ”krogar mot knark” har skett i samråd mellan Individ- och familjeförvaltningen och Polismyndigheten. Båda parter har ansett att den fortsätta samverkan kring arbetet med ungdomar med kriminalitet som livsstil bör prioriteras framför insatser inom krognäringen.

Detta arbete har bedömts vara av större betydelse både för det pågående förändringsarbetet kopplat till berörda ungdomar och för måluppfyllelsen med Landskrona- den trygga staden.

Tillståndsenheten och Polismyndigheten ska under 2014 göra en ny bedömning av förutsättningarna att kunna genomföra projektet ”Krogar mot knark”.

13: En attraktiv stad

Mål

 Nedskräpning på allmän plats skall vara åtgärdat senast 2 arbetsdagar efter att det kommer ansvarig arbetsledare på Teknik- och

serviceförvaltningen till kännedom. Landskrona skall med tiden bli fri

(18)

från klotter eftersom åtgärder sätts in så snabbt att det inte är ”mödan värt”.

 Privata fastighetsägare påverkas att följa samma målsättning som Landskrona Stad.

 Arbeta för att skapa en attitydförändring till nedskräpning hos barn, vuxna, fastighetsägare och näringsidkare.

Uppföljning

Tillvägagångsätten är likartade bortsett från att stadsmiljöavdelningen har införskaffat en effektiv städmaskin, som ska köras dagligen i egen regi i centrum. Vi har även köpt in fler papperskorgar, några med olika fack för källsortering och flera med askkoppar. Dessutom har städinsatserna under maj- september intensifierats.

Utbildningsförvaltningens medverkan vid Håll Sverige Rent-dagarna har en ökande trend. 2014 kommer kontakter och förberedelser att starta upp tidigare än innan i syfte att få fler med på evenemanget.

Fritid- och kulturförvaltningen har lyckats skapa starkare traditioner hos föreningar, skolor och ideella organisationer, vilka utför städning regelbundet på platser och tidpunkter som de själva initierar. Exempel är vårstädningen av strandsträckor som fördelas mellan skolor, scouter och Landskrona ridklubb.

Nytt för 2014 är ett samarbete mellan TOS och FOK där personal kommer att hålla Vens stränder välstädade.

Individ- och familjeförvaltningens personal som sysselsätts av stadsmiljö- avdelningens parkenhet har fått betydligt fler städuppdrag i centrala – östra stadsdelarna. Hårt belastade områden ronderas dagligen av personal även på privata ansvarsområden för att öka den allmänna trevnaden i staden.

På liknande sätt har parkenheten även kompletterat städningen i närområdena runt ett antal återvinningsstationer där ansvarig entreprenörs insatser inte varit tillräckliga. (Kostnaden för detta uppgick till cirka 60 000 kronor under 2013).

Dessutom finns en positiv trend i staden, nämligen att vi har mindre konkret hantering av grovsopor och vandalisering enligt egen statistik.

Kontakter med våra samarbetspartners sker kontinuerligt under året. Projekt och samordning har diskuterats med respektive förvaltning i de projekt som nämnts ovan. Sammantaget genomsyras förvaltningarnas engagemang av en vilja att förbättra och höja standarden på renhållning och skapa trygghet i staden.

References

Related documents

Syftet med den gemensamma överenskommelsen är att utöka, fördjupa och utveckla samarbetet mellan Landskrona stad och polis och därigenom minska utsattheten för brott och

Till skillnad från de intervjuade skolkuratorerna nämner samtliga av våra intervjuade socialsekreterare SIP-möten som ett verktyg för samverkan. De förklarar begreppet

Att presentera bearbetningen i olika teman tillsammans med citat från respondenterna anser författarna ha bidragit till en tydlig bild av hur pedagoger, poliser och

– det medför att användbarheten av en balkong minskar avsevärt. Av tekniska skäl kan det vara olämpligt att tilläggsisolera vissa väggkonstruktioner. Vid

I denna studie har fokus legat på sociala insatsgrupper i fyra områden i Stockholms län. Sociala insatsgrupper är en strukturerad samverkan på individnivå mellan i första hand

Den föreslagna bestämmelsen har begränsats till situationer där det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att den enskilde kommer att begå närmare angivna

Den fysiska boendemiljöns betydelse ur ett trygghetsperspektiv är även regelvant i relation till den modell för effektiv samordning för trygghet (EST) som kommunen har

För att nå det övergripande målet med en ökad trygghet och säkerhet i områdena Tureberg och Edsberg behövs en ökad samsyn och samordning för hur kommunen, i samverkan med