16.23. 22 PM Trafik Södra Väsjön 171211 ant

PM Trafik v.1.6 2017-12-11

Dnr 2011/112 KS 203

PM Trafik

Södra Väsjön

Dnr 2011/112 KS 203 PM Trafik 2017-12-11

1

Medverkande

Mats Lindblom, delprojektledare Sollentuna kommun Carita Örnmark, planarkitekt Sollentuna kommun Therese Spinnars, trafikplanerare Sollentuna kommun Cisilia Hildebrand, trafikplanerare WSP

Dnr 2011/112 KS 203 PM Trafik 2017-12-11

2 Innehållsförteckning

1 Inledning 3

1.1 Bakgrund ... 3

1.2 Syfte ... 3

2 Förutsättningar 4

2.2 Nulägesbeskrivning ... 5

2.3 Framtida Södra Väsjön ... 5

2.3.1Bostäder 6 2.3.2Handel och verksamheter 6 2.3.3Målpunkter 6

3 Trafiknät 8

3.2 Gångstråk och tillgänglighet ... 9

3.2.1Gångytor 9 3.2.2Tillgänglighet 10 3.2.3Skolvägar 10 3.2.4Cykelstråk 12 3.2.5Kollektivtrafik 13 3.3 Nyttotransporter och räddningstjänst ... 14

3.3.1Avfallstransporter 14 3.3.2Varutransporter 16 3.3.3Räddningstjänst 17 3.4 Biltrafiknät och angöring till entréer ... 20

3.4.1Angöring till entréer 20 3.4.2Angöring till förskola 20

4 Gaturum och torg 21

4.2 Väsjö backe - lokalgata ... 23

4.3 Väsjöpromenaden - promenadstråk ... 24

4.4 Övriga gator ... 24

4.4.1Norra gränden 24 4.4.2Södra gränden 24 4.4.3Norra och södra angöringsgatorna 25 4.5 Torg ... 25

4.5.1Linbanetorget 25 4.5.2Sportfältstorget 25 4.6 Drift och underhåll av allmän plats ... 26

4.7 Finansiering och genomförandet ... 26

5 Parkering 27

5.2 Parkering bil och cykel inom kvartersmark ... 28

5.2.1Parkering för rörelsehindrade 28 5.2.2In- och utfart till fastigheter 28 5.3 Besöksparkering bil och cykel allmän plats ... 29

5.4 Summering av parkering ... 29

6 Trafikalstring 30

6.2 Resultat ... 30

Dnr 2011/112 KS 203 PM Trafik 2017-12-11

3

Figur: Södra Väsjöns läge i det nya området Väsjön

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Väsjön är Sollentuna kommuns största pågående satsning på bostads- byggande. Området är uppdelat i flera detaljplaneområden och planeringen genomförs i etapper. Detaljplaneområdena är i varierade skeden varav tre är ännu inte påbörjade, Södra Väsjön är ett av de elva detaljplaneområdena. Planen planeras antas under kvartal 2, 2018 och vinna laga kraft tidigast juni 2018.

1.2 Syfte

Denna PM omfattar utredning av trafikytor inom den nya detaljplanen för Södra Väsjön. Utformningen av trafikfunktionerna syftar till att få en väl fungerande trafikföring utifrån föreslagen bebyggelsestruktur och funktioner, men också god plats för vistelse för boende, verksamma och besökande till området.

Varje delområde inom Väsjön studeras separat och PM Trafik för Södra Väsjön omfattar således inte angränsande gators utformning. Däremot kontrolleras den nya bebyggelsens behov av koppling mot omgivande trafiknät samt dess kopplingar till andra delområden.

Dnr 2011/112 KS 203 PM Trafik 2017-12-11

4

Figur: Väsjöns läge i regionen

2 Förutsättningar

2.1 Läget i kommunen och regionen

Väsjön ligger ca 1,5 mil norr om Stockholms city. Fågelavståndet till Sollentuna centrum är mellan 3,5–4,5 kilometer, och mellan 2,5–3,5 kilometer till Häggvik station.

De närmaste befintliga grannområdena är Vaxmora och Edsäng i väster och Edsberg i söder. I norr och öster ligger kommungränsen mot Upplands Väsby och Täby. Väsjön tillhör kommundelen Edsberg och planeras att länka samman mot befintligt Edsberg på ett naturligt sätt.

Häggvik station är den närmsta pendeltågsstationen sett från Väsjön, därefter kommer Sollentuna station. Dessa förväntas alstra stora strömmar arbetspendlare och tre busslinjer planeras gå mellan stationerna och Väsjön. Förutom busstrafik förväntas folk cykla eller åka bil till stationerna.

Edsbergs centrum ligger i Edsbergs norra del ca 0,5 km från Södra Väsjön. När Edsbergs allé är utbyggd kommer det finnas en direkt koppling mellan Väsjön och centrumet. Längs Edsbergs allé och Ribbings väg kommer det finnas gång- och cykelbanor samt gå kollektivtrafik.

I västra Edsberg ligger Rudbecksgymnasiet och Medley Sollentuna sim- och sporthall inom ca 1,5-2 km (gångväg) från Södra Väsjön. Dessa målpunkter förväntas främst alstra yngre personer vilka till största del väntas resa med buss och cykel, men kommer även få skjuts med bil.

Dnr 2011/112 KS 203 PM Trafik 2017-12-11

5

Figur: Södra Väsjön (ur Gestaltningsprogram för Södra Väsjön, granskningshandling)

2.2 Nulägesbeskrivning

Större delen av Södra Väsjön är idag obebyggd, endast den sydligaste spetsen som tillhör det befintliga Sportfältet är exploaterad. Området ligger i en dalsänka och består idag av naturmark av varierande typ och kvalité.

Området gränsar i söder mot idrottsanläggningarna på det befintliga Sportfältet samt Ribbings väg som leder till Edsbergs centrum. I öster gränsar området mot Väsjöbacken och den omgivande skogen. I väster gränsar området mot ytterligare naturmark och längre västerut ligger bostads- och verksamhetsområdet Edsängen. Norr om området finns idag ingen bebyggelse men i framtiden kommer området att gränsa mot Väsjö torg, en central del av Väsjön.

2.3 Framtida Södra Väsjön

Visionen för Södra Väsjön är att möjliggöra för en ny bebyggelsestruktur som länkar samman Edsberg och Väsjön. Samtidigt ska de värden och kvaliteter som finns inom området bevaras och utvecklas för att skapa en kommundel med en tydlig identitet inom aktivitet och friluftsliv.

Dnr 2011/112 KS 203 PM Trafik 2017-12-11

6

2.3.1 Bostäder

Södra Väsjön planeras för ca 700 bostäder varav de flesta i flerfamiljs- hus och några i småhus. Bebyggelsen kommer att karaktäriseras av tre typer av strukturer:

• Småskalig kvartersstruktur i områdets centrala del

• Tätt placerade lamellhus utmed Edsbergs allé

• Terränganpassad sluttningsbebyggelse i områdets östra del 2.3.2 Handel och verksamheter

Totalt planeras ca 2 000 kvm BTA kommersiella lokaler inom området.

Verksamheterna ska placeras i bottenvåningarna i fastigheterna mot bl.a. torgen, huvudgatan och mot gångfartsgatorna. Därtill planeras två förskolor för totalt ca 220 barn.

2.3.3 Målpunkter Målpunkter i Väsjön

Inom Väsjön kommer två F-6 skolor samt flera förskolor i respektive delområde finnas. Vid skolan i Väsjö torg planeras även en idrottshall och eventuellt tillkommer även handel.

Förutom Väsjöbacken planeras också idrottsanläggningar vid Sportfältet.

I området kommer det finnas närhet till grönområden, motions- och promenadstråk. Väsjön angränsar till två av kommunens naturreservat, Törnskogens och Rösjöskogens naturreservat. Reservaten binds samman med ett promenadstråk, det Blågröna stråket. Stråket utgör en del av promenadstråket runt sjön Väsjön som också mynnar till två torg, Kastelltorget och Torget (Väsjö torg).

Ett flertal lekplatser av varierande storlek och karaktär för alla åldrar kommer att finnas i området. Det planeras en eller flera lekplatser i varje delområde.

Området kommer att trafikeras av buss längs med Frestavägen och Edsbergs allé. Området utreds att kollektivtrafikförsörjas med linbana.

Föreslagna stationslägen är i Väsjö Södra och Södersätra.

Figur: Målpunkter inom Väsjön

Dnr 2011/112 KS 203 PM Trafik 2017-12-11

7

Målpunkter inom Södra Väsjön

Linbanetorget är en viktig målpunkt och mötesplats för hela Väsjön.

Angränsande till Linbanetorget planeras linbanestationen och busshållplatser att placeras. Den andra busshållplatsen planeras längs Edsbergs allé utanför förskolan. Verksamheter och handel möjliggörs vid Linbanetorget, Sportfältstorget och även längs promenadstråket Väsjöpromenaden samt Edsbergs allé.

En områdeslekplats planeras i den nordöstra delen av området. Två förskolor planeras, en vid Edsbergs allé i södra delen och en vid slutet av lokalgatan Väsjö backe.

Figur: Målpunkter inom Södra Väsjön

Dnr 2011/112 KS 203 PM Trafik 2017-12-11

8

Figur: Övergripande bild med gatunamn och torg

3 Trafiknät

3.1 Trafikstruktur

Ambitionen för Södra Väsjön är att skapa ett attraktivt område, varifrån och dit det ska vara lätt att promenera, ta cykeln och resa kollektivt.

Detta ska uppnås genom:

• god standard på utformning,

• genom att underlätta för drift och underhåll samt

• genom att bebyggelse- och kvartersstrukturen ska gynna gång-, cykel- och kollektivtrafik.

Södra Väsjöns trafikstruktur är uppbyggt utifrån att Väsjöpromenaden och torgen är viktiga målpunkter och mötesplats för hela Väsjön.

Torgen ska därför fredas från fordonstrafik och längs promenadstråken ska fordonstrafiken begränsas.

Längs huvudgatan Edsbergs allé går majoriteten av fordonstrafiken.

Gatan dimensioneras för busstrafik och är utpekad som pendlingsstråk för cykeltrafiken. Gatan ska möjliggöra för angöring och lastplatser för varor och avfall till kvarteren öster och väster om allén. Längs allén planeras en förskola där angöring till skolan sker längs kantsten.

Lokalgatan Väsjö backe ska möjliggöra för besöksparkering till verksamheterna i området, hämta- och lämnatrafik till förskolan vid Väsjö backes vändplats, samt angöring och lastplatser för varor och avfall till fastigheterna.

Längs Norra Väsjöpromenaden och gränderna ska trafiken begränsas men tillåter angöring och lastning för varor och avfall. Gatorna ska

hantera angränsande kvarters trafikbehov för att freda Södra Väsjöpromenaden och torgen från fordonstrafik. In- och utfarter till parkeringsgarage kommer att möjliggöras längs gränderna, angörings- gatorna samt Väsjö backe.

Dnr 2011/112 KS 203 PM Trafik 2017-12-11

9

Figur: Ytor för gågata och gator med gångfartskaraktär Figur: Gator med separerad gångbana

3.2 Gångstråk och tillgänglighet 3.2.1 Gångytor

Inom Södra Väsjön planeras gångstråk längs samtliga gator som kompletteras med två trappstråk på grund av topografin. Edsbergs allé och Väsjö backe utformas med gångbanor längs båda sidorna av gatorna. Väsjöpromenaden är stråket som binder samman torgen Linbanetorget och Sportfältstorget, stråket ska bli ett promenadstråk där fordonstrafik ska begränsas och gående ska prioriteras.

Gränderna ska begränsa fordonstrafiken och planeras att gestaltas för gångfart i största möjliga mån. Detta ställer stora krav på utformning och fortsatt drift och underhåll av ytorna. På de sträcker som planeras som gångfartsområde bör bl.a. skyddade stråk från motorfordon skapas.

Området angränsas av naturmark i öster och väster. Angöringsgatorna är gångstråk ut i naturmarken i väster och gångstigar från Väsjö backe i öster finns.

Dnr 2011/112 KS 203 PM Trafik 2017-12-11

10

3.2.2 Tillgänglighet

Norra delen av Södra Väsjön ligger i en dalsänka. Områdets östra del ligger i sluttningen mot Väsjöbacken och den södra delen sluttar upp mot Ribbings väg. De lägsta gatudelarna planeras ligga kring nivå ca +24 medan de högsta kommer att ligga kring ca +34.

Då stora nivåskillnader behöver hanteras inom detaljplaneområdet krävs detaljerade studier av nivåer. Boverket har formulerat de krav som gäller generellt i Sverige. För allmän plats ska kraven för tillgänglighet i BFS 2011:5 ALM 2 uppnås.

3.2.3 Skolvägar Allmänt

God tillgänglighet för barn betyder att de själva ska kunna ta sig till sina målpunkter utan att vara hänvisade till att bli skjutsade. Korta avstånd och ett väl fungerande gång- och cykelnät är därför en förutsättning för god tillgänglighet. Barn är den grupp som använder gång- och cykelvägnätet mest, då de tar sig till och från skolan minst en gång per vardag.

Barns rörelsefrihet har de senaste åren minskat och det blir allt vanligare att föräldrar skjutsar sina barn till skolan. Faktorer som påverkat är trygghet och trafiksäkerhet. Därför är det viktigt att gång- och cykelstråk har god belysning, är fria från inskränkande buskar och träd, även i övrigt god drift och underhåll samt säker utformning vid korsningspunkter och passager med biltrafik och om möjligt måttliga lutningar. Ett bra skolstråk ska vara gent, tydligt, tillgängligt och tryggt.

Förskolor

I Södra Väsjön planeras två förskolor för totalt ca 220 barn. Den ena planeras ligga i områdets sydvästra del, väster om Edsbergs allé. Den andra planeras ligga i områdets nordöstra del, i Väsjöbackens västra sluttning. Till förskolan förväntas barnen ta sig i sällskap med vuxen.

Vid genomförande av detaljplanen kommer gena och bekväma stråk till ena förskolan att anordnas medan andra förskolans, vid Väsjö backe, stråk blir genast med trappstråk eller via Väsjö backe som lutar 5 procent. Gena och bekväma stråk främjar resor till fots och med cykel.

Möjlighet till attraktiv cykelparkering i närheten av förskolorna ska också anordnas för att möjliggöra för lämnande vuxen att parkera sin cykel och fortsätta sin resa med t.ex. buss eller linbana beroende på

Dnr 2011/112 KS 203 PM Trafik 2017-12-11

11

slutdestination. Möjlighet finns också att hämta och lämna med bil utmed Edsbergs allé och Väsjö backe.

Grundskola

I norr gränsar området mot Väsjö torg där Väsjöns största skola – Väsjöskolan – planeras ligga. Skolan planeras för ca 700 elever i åk F-6.

Skolan planeras ligga väster om Edsbergs allé precis norr om gränsen till Södra Väsjön. Gång- och enkelriktade cykelbanor planeras längs med båda sidor av Edsbergs allé. Barn som cyklar till skolan måste alltså passera Edsbergs allé antingen på väg till eller på väg från skolan. Därför ska flera övergångsställen och överfarter anläggas över gatan. Placering och frekvens av övergångsställen och cykelöverfarter/ cykelpassager behöver studeras för att säkerställa att det blir enkelt och tryggt att korsa gatan.

Gymnasium

Rudbecks gymnasium och Yrkesgymnasiet i Sollentuna ligger nära Edsbergs slott norr om Edsviken. Linbanan förväntas få ett stopp vid Rudbecks gymnasium och kommer således stå i direkt förbindelse med Södra Väsjön.

Dnr 2011/112 KS 203 PM Trafik 2017-12-11

12

Figur: Gång- och cykelbanor inom Södra Väsjön

3.2.4 Cykelstråk

Edsbergs allé är utpekat som ett kommunalt huvudcykelstråk. Gatan utformas med enkelriktade cykelbanor längs båda sidor av gatan. Allén korsas av områdets andra cykelväg, en dubbelriktad cykelväg, som går mellan Edsängen och Sportfältet.

Inom övriga delar av området kommer cykeltrafiken att ske i blandtrafik. Väsjöpromenaden och de angränsande angöringsgatorna föreslås gestaltas för gångfart vilket ger möjlighet att cykla på samtliga av dessa, men cyklisternas hastighet ska vara i gångfart. Längs Väsjö backe, i områdets södra del, hänvisas cykeltrafiken till körbanan då gatan är en återvändsgata och flödena väntas bli låga.

Figur: Cykelstråk inom Väsjön. Förslag cykelbana är sträckningar under utredning. Planerad cykelbana är beslutade cykelbanor.

Dnr 2011/112 KS 203 PM Trafik 2017-12-11

13

3.2.5 Kollektivtrafik Buss

Området planeras att kollektivtrafikförsörjas med två busslinjer, 526 och 607. En linje planeras att trafikera Norrsätra verksamhets- område, Väsjö torg, Edsbergs allé, Ribbings väg till Stockholms city. Linjen antas gå med 15-minuterstrafik i högtrafik. En annan linje planeras trafikera Norrsätra verksamhets- område, Väsjö torg, Edsbergs allé, Ribbings väg, Sollentuna station till Karolinska sjukhuset. Förväntad turtäthet på denna linje är ca 5-minuterstrafik.

Inom detaljplaneområdet finns två busshållplatser, en i söder norr om lutningen upp till Ribbings väg och en i norr, norr om linbanestationen. Avståndet mellan hållplatserna är ca 300 meter.

Byte till pendeltåg

Vid Häggvik station och Sollentuna station går det idag (2017) att byta till pendeltåg mot Stockholm C, Märsta, Arlanda och Uppsala.

Innan årsskiftet ska Trafikförvaltningen införa skip-stop-trafikering för vissa pendeltågsavgångar och därmed får Häggvik 15 minuters trafik mot Stockholm Central och Arlanda och/eller Uppsala. Vid Sollentuna station går det även att byta till buss mot andra målpunkter i närområdet, t.ex. Kista och Upplands Väsby. Föreslaget busslinjenät kan därför behöva omarbetas.

Linbana

Linbana mellan Häggvik station och Väsjön utreds av kommunen. Vid utbyggnad skulle den ge en kabinavgång var 20:e sekund och 8 min restid från Väsjö torg till Häggvik station. Linbanestationens placering är under utredning, men föreslaget läge är utmed Edsbergs allé i nordvästra delen av detaljplanen för Södra Väsjön.

Figur: Busshållplatser markerade med ring och eventuell linbanestation med fyrkant

Figur: Busslinjer inom Väsjön

Dnr 2011/112 KS 203 PM Trafik 2017-12-11

14

Figur: Visar schematiskt stråk och lastplatser för avfall samt möjliga lägen för handel

3.3 Nyttotransporter och räddningstjänst 3.3.1 Avfallstransporter

Avfallstransporter ska ske från Edsbergs allé, Väsjö backe och Södra gränden. Planen omöjliggör inte för avfallstransporter längs Väsjöpromenaden men föreslagen trafikstruktur förutsätter att den är fri från avfallstransporter.

Längs Edsbergs allé planeras stopp- och parkeringsförbud och avfallstransporter får angöra från lastplatser. Längs Väsjö backe planeras lastplatser till bostadshus och förskola. För Södra gränden kan hämtning ske från ficka eller i gata. Vändmöjligheter längs återvändsgatan Väsjö backe ska dimensioneras enligt standard för avfallsfordon.

Avfallsfordon behöver komma nära miljörum i varje fastighet. Då inte alla gator möjliggör för avfallstransporter kommer placering och utformning av avfallsrum inom kvarteren behöva samordnas med byggherrarna under markförsäljning.

För gator som används för avfallstransporter ställs särskilda krav på vändplatsen. Detaljerad utformning för avfallstransporter kommer att studeras i kommande skede.

Inom Väsjön planeras en återvinningsstation (ÅVS) i Väsjö torg och en i Norrsätra verksamhetsområde. Närmaste ÅVS för boende och verksamma i Södra Väsjön är ca 800 meter.

Dnr 2011/112 KS 203 PM Trafik 2017-12-11

15

Gångväg mellan avfallsutrymme och lastplats

Avfallsutrymme för matavfall ska anordnas inom 50 m från bostadsentré.

Dragväg från miljörum till lastplats ska uppfylla SEOM²s krav förhämtning av avfall. Väg mellan avfallsutrymme/hämtställe/

avfallsbehållare och sopbilens lastningsplats som används för manuell hämtning:

• ska vara jämn, hårdgjord, halkfri och utan trånga passager eller hinder året om,

• ska ha avfasade kantstenar (trappsteg och kullersten får inte förekomma),

• dragväg från avfallsrum till lastplats bör vara högst 10 m lång, o vissa kvarter kan dock få upp till 25 m dragväg,

men med god planering av avfallsrum av byggherrar kan det minskas till 10 m dragväg

• bör vara minst 1,2 m bred om den är rak, annars minst 1,35 m,

• bör ha minst 2,1 m fri höjd,

• bör inte ha någon lutning (om lutning inte kan undvikas bör den inte överstiga 5 % (1:20),

• eventuell ramp bör inte ha större lutning än ca 8 % (1:12) och med vilplan efter 12 m, vilplanet ska vara minst 1,5 m)

Körbana

Körbana för enkelriktad trafik ska vara minst 3,5 m bred och för dubbelriktad trafik minst 5,5 m, exkl. stödremsor.

2 Sollentuna Energi och Miljö

Lastplats för kärlhämtning

Avfallsfordon får inte hindra annan trafik när den står still och avfall lastas. Platsen måste vara så stor att det finns utrymme att hantera kärl.

Lastplats i flerfamiljsområde bör skyltas såsom lastplats med p-förbud måndag-fredag kl. 07.00–17.00.

Ytan ska vara plan och hårdgjord och fri från hinder. Vid kärlhantering kan en svag lutning accepteras.

Tabell: Rekommenderade mått för lastplatser utomhus Kärlhämtning

Bredd 4,6 m

Längd 15,0 m

Fri höjd 4,7 m

Dnr 2011/112 KS 203 PM Trafik 2017-12-11

16

Figur: Varutransporter med föreslagna lägen för lastplatser samt möjliga ytor för handel

3.3.2 Varutransporter

Inom Södra Väsjön planeras verksamheter längs Väsjöpromenaden, Edsbergs allé, vid Linbanetorget samt Sportfältstorget.

Varutransporterna ska ske från Edsbergs allé och Väsjö backe där varutransporter kan angöra från lastplatser. Planen omöjliggör inte för varutransporter längs Väsjöpromenaden men föreslagen trafikstruktur förutsätter att Norra delen är fri från varutransporter med lastbil och att södra är fri från fordonstrafik.

Längs Södra gränden kommer framkomligheten för fordonstrafiken att begränsas men det kommer vara möjligt för stopp. Kommer varutransporter i personbilar eller skåpbilar kan det även vara möjligt att använda Norra Väsjöpromenaden och Norra gränden.

Vändmöjligheter längs återvändsgatan Väsjö backe ska möjliggöra så att 12 meters lastbilar ska kunna vända.

Avstånd till varuentré från lastplats bör inte överskrida 30 m.

Överskrids avståndet finns det risk för låg regelefterlydnad. Dragytan från lastplats till entré ska vara jämn och med låg lutning, se krav för avfallstransporter. Detaljerad utformning för varutransporterna kommer att studeras i kommande skede.

Dnr 2011/112 KS 203 PM Trafik 2017-12-11

17

Figur: Utryckningsnätet (behöver uppfylla ovan listade krav för framkomlighet)

3.3.3 Räddningstjänst

Utryckningstrafik är inte en homogen grupp; polis, brandkår och ambulans har olika anspråk. Utryckningsfordonens avvikande anspråk redovisas och kopplas till benämningarna utryckning, räddning, katastrof och stegbil. De mest utrymmeskrävande fordonen är brandkårens stegbilar.

Det primära utryckningsnätet omfattar större delen av biltrafikens huvudnät samt anslutningsgator till sjukhus och vårdhem, brandstation och andra väl frekventerade målpunkter för räddningsfordon.

Räddningstjänsten har full tillgänglighet till byggnaderna, längs omgivande gator och körbara slingor runt byggnaderna. Det är viktigt att räddningsvägarna är framkomliga, väl uppmärkta och fria från hinder samt att de hålls snöröjda under vintern.

Byggnaderna i Södra Väsjön kan vid räddningsinsats nås via huvudgatan Edsbergs allé, lokalgatan Väsjö backe, Slalomvägen (norr om området), angöringsgatorna (gränderna, angöringsgatorna och Norra Väsjöpromenaden), torg och platsbildningar samt Väsjöpromenaden.

Dessa behöver dock uppfylla följande krav för framkomlighet:

- Bärighet motsvarar gatunätets - Hårdgjort ytlager

- Fri höjd: 4 meter

- Körbanebredd: minst 3 meter

- Väglutning: högsta längslutning 8 % och högsta tvärfall 2 % - Inre kurvradie: minst 7 meter

- Vertikalradie: minst 50 meter

- Att vägen vinterväghålls samt hålls fria från hindrande träd och växtlighet

- Vid infart till räddningsväg monteras vägskylt ”Förbud mot att stanna”

- Vid låsning av bommar in till t.ex. bostadsområden ska lås utformas så de är öppningsbara med brandskåpsnyckel SS 3654

Dnr 2011/112 KS 203 PM Trafik 2017-12-11

18

Utryckningsnätet som visas i figuren ovan uppfyller kraven i Sollentuna kommuns tekniska handbok, vilket innebär inre kurvradier på minst 7 meter samt maximalt tvärfall 2 %.

Det är sannolikt att området inte behöver förses med specifika räddningsvägar i och med att kvarteren kan nås via gatunätet (inklusive gator med gångfartskaraktär), dvs. utryckningsvägnätet. Detta är dock beroende av utrymningsstrategi samt byggnadernas utformning både interiört och exteriört och behöver därför ses över av en brandingenjör.

Lösningarna som tas fram i ett senare skede bör även samordnas med brandförsvaret för att säkerställa att de blir praktiska.

Den utrymningsstrategi som ställer högst krav på utformningen av räddningsvägar samt uppställningsplatser är om räddningstjänstens maskinstege ingår i strategin. Detta behövs om byggnaderna ska utrymmas via fönster/balkonger från över 11 meters höjd (upp till 11 meter kan bärbar stege användas). De generella utformningskraven på uppställningsplats för höjdfordon är följande:

- Minst 5 meter bred och 12 meter lång

- Placeras utanför ytterkanten av de balkonger eller fönster som ska kunna nås med höjdfordon

- Avståndet får inte överstiga 9 meter räknat från uppställningsplatsens kant till ytterkant balkong eller fönster som ska kunna nås av höjdfordon

- Ska inte ha större lutning än 8,5 % i någon riktning

- Det ska vara möjligt att komma till platsen utan att behöva backa fordonet. Däremot kan det accepteras att höjdfordonet får backa ut från uppställningsplatsen

- Höjdfordonet ska kunna resas utan att hindras av utskjutande byggnadsdelar, träd och dylikt

- Uppställningsplatsen samt vägen fram till denna ska vinterväghållas - Ha samma bärighet som en räddningsväg, dvs. som övriga gatunätet - Skyltas och markeras i terrängen

För att ha en utrymningsstrategi som inte baseras på fönsterutrymning och därmed är beroende av assistans från räddningstjänst behöver byggnaderna till exempel utformas med särskilt skyddade trapphus eller tillgång till två separata trapphus. Om byggnaderna dessutom överstiger 23 meters höjd är det inte säkert att räddningstjänsten når med sin utrustning, vilket skulle kräva en alternativ utrymningsstrategi. Det behöver även vara under 10 minuters insatstid (körtid max 7,5 minuter) från heltidsbemannade brandstationer för att kunna tillgodoräkna höjdfordon i utrymningsstrategin enligt Brandkåren Attunda (Utrymning med räddningstjänstens stegutrustning, 2015-10-10).

Dnr 2011/112 KS 203 PM Trafik 2017-12-11

19

Figur: Avstånd för planering av brandpostnätet med avseende på uppställningsplats och angreppspunkt

Tabell: Riktlinjer för utglesning av brandposter (från Brandkåren Attundas (BA) riktlinjer för brandvattenförsörjning)2

Räddningstjänstens insatstid förväntas, beroende på framtida anslutande vägar understiga 10 minuter. Med insatstid avses responstid (90 sekunder), uppställningstid (60 sekunder) samt framkörningstid (≤7.5 minuter).

Gällande brandvattenförsörjning ska avståndet vara maximalt 75 meter mellan brandpost och uppställningsplats (undantag kan dock ges givet vissa förutsättningar, se tabell nedan).

Dnr 2011/112 KS 203 PM Trafik 2017-12-11

20

Figur: Biltrafiknätet i området, svart markerar huvudgata, gul lokalgata, och grön gata med gångfartskaraktär för angöring till garage samt avfalls- och varutransporter

3.4 Biltrafiknät och angöring till entréer

Genom området går huvudgatan Edsbergs allé, som binder samman området mellan Frestavägen och Ribbings väg. Från Edsbergs allé och förbi Sportfältstorget sträcker sig Väsjö backe, en lokalgata med trafikseparerad sektion mellan gående och biltrafik. Majoriteten av fordonstrafiken ska trafikera Edsbergs allé och Väsjö backe. Torgen och Södra Väsjöpromenaden ska vara fri från fordonstrafik då övriga gator, markerade i grönt, möjliggör för begränsad fordonstrafik. Planen omöjliggör inte för trafik längs Väsjöpromenaden men föreslagen trafikstruktur förutsätter att Torgen och Södra Väsjöpromenaden är fordonsfri.

3.4.1 Angöring till entréer

En angöringsplats för bilar ska finnas inom 25 meters gångavstånd från en tillgänglig och användbar entré till publika lokaler, arbetslokaler och bostadshus³. Inom området kommer Norra Väsjöpromenaden och Norra gränden att begränsas för fordonstrafiken men angöring kommer att vara möjlig. Därför måste vändmöjligheter för personbil finnas längs dessa gator.

3.4.2 Angöring till förskola

Detaljplanen möjliggör för förskolor i flera av kvarteren, varav en plats är markerad för förskola med gård och en annan för förskolegård.

Förskolan med gård är lokaliserad vid Edsbergs allé där angöring, av- och påstigning, ska ske från Edsbergs allé i angöringsficka.

Förskolegården är lokaliserad vid Väsjö backe och till denna förskola sker angöring i ficka längs Väsjö backe. Befintlig parkväg från

3 Boverkets byggregler

Väsjöbacken som ansluter till förskolegården vid lokalgatan Väsjö backe kommer att nyttjas för drift av förskolegården vid behov.

Dnr 2011/112 KS 203 PM Trafik 2017-12-11

21

Figur: Illustrerar gatutyper och torgbildningarna i området Figur: Illustrerar gatorna och torgens namn

4 Gaturum och torg

Till höger illustreras och beskrivs Södra Väsjöns gator. De allmänna stråken består av:

• en huvudgata (Edsbergs allé),

• en lokalgata (Väsjö backe) och

• fem gator för angöring till kvarteren samt

• en gågata (Södra Väsjöpromenaden)

Dessutom planeras för flera allmänna torg och platsbildningar:

• Linbanetorget i norr,

• Sportfältstorget i söder och

• ett antal mindre platsbildningar mellan de föreslagna angöringsgatorna

Dnr 2011/112 KS 203 PM Trafik 2017-12-11

22

Figur: Förslag till sektion för Edsbergs allé

4.1 Edsbergs allé - huvudgata

Den nya gatan Edsbergs allé kommer att tillsammans med Ribbings väg att förbinda Edsbergs centrum med Väsjö torg. På så vis integreras de nya och befintliga områdena på ett naturligt sätt med Sportfältet som en tydlig central målpunkt.

Edsbergs allé är områdets huvudgata och kommer att gestaltas som en stadsgata med hastighetsbegränsning 40 km/tim med ytor för gående, cyklister (enkelriktade cykelbanor), kollektivtrafik och övrig motorfordonstrafik. Gatumiljön ska utformas så att den inte inbjuder till höga hastigheter vilket skulle kunna skapa en barriär mellan områdets östra och västra sida. Edsbergs allé kommer även ha utrymme för besöksparkering/angöring/lastplatser, trädplantering och belysning. Gatan kantas av flerbostadshus med möjlighet till verksamheter i bottenplan.

Huvudgatan ska utformas för busstrafik, vilket innebär att gatan utformas med 7,0 meters körbana och 2,25 meters parkeringsfickor. Vid busshållplatser breddas sektionen med 1-1,5 meter.

Gångbanorna utformas som 2,5 meter breda med en avgränsning mot cykelbanan. Cykelbanorna är 2,0 meter med en skyddszon mot parkerings- och möbleringszon om 1,0 meter. Cykelparkering ska finnas längs sträckan bl.a. vid linbanan, busshållplatserna och verksamheterna.

Busshållplatserna föreslås som stopphållplats, vilket innebär att sektionen vid busshållplatser måste breddas. För att boende i hela Väsjön lättare ska nå kollektivtrafiken ska utrymme skapas för infartsparkering för cyklar i anslutning till busshållplatserna.

För att prioritera framkomlighet för buss-, gång- och cykeltrafiken ska gatan ha in- och utfartsförbud till bostadsfastigheter längs hela gatan.

Träden på Edsbergs allé planeras att planteras i sammanhängande skelettjordar vilka förses med vatten från körbanan via brunnar som renar vattnet innan det når skelettjordarna. Breddning från skelettjordar går ut i ledning och vidare till dagvattendamm på Sportfältet vid extrem nederbörd.

Dnr 2011/112 KS 203 PM Trafik 2017-12-11

23

Figur: Förslag till vändplan vid Väsjö backe

Figur: Förslag till sektion för Väsjö backe

4.2 Väsjö backe - lokalgata

Väsjö backe är en lokal återvändsgata med separerade gångbanor en på vardera sidan, cyklar går i blandtrafik. Gatan sträcker sig från Edsbergs allé, förbi Sportfältstorget upp till en vändplan. Vändplanen ska gestaltas i en nivå där gående och bilar kommer att röra sig tillsammans i rummet. I mitten av vändplanen ska grönska, plantering och belysning finnas. Ytan är dimensionerad för att en lastbil ska kunna angöra 2,0 meter från fastighetsgräns och en personbil ska kunna köra förbi. Ytan från fastighetsgräns varierar men ca 5,0 meter.

Väsjö backe kommer att ha kantstensparkering längs båda sidor för angöring, avfallstransporter och besöksparkering till verksamheterna.

Körbanan föreslås vara 5,5 meter med 2,0 meter parkeringsutrymmen och 2,5 meter gångbanor.

På grund av topografin uppnås inte tillgängligheten till, från och längs Väsjö backe. Kopplingen från Linbanetorget och Väsjöpromenaden till Väsjö backe har utformats genast med två trappstråk på grund av topografin. Även Väsjö backe lutar 5 procent och behöver studeras vidare för att få en bättre tillgänglighet.

Dnr 2011/112 KS 203 PM Trafik 2017-12-11

24

Figur: Förslag till sektion för Väsjöpromenaden

4.3 Väsjöpromenaden - promenadstråk

Väsjöpromenaden är ett sammanlänkande stråk från Väsjö torg till Södra Väsjön. Stråket planeras som en del av ett promenadstråk från Väsjön i Väsjö torg till Sportfältet via Södra Väsjön. Promenadstråket är uppdelat i Norra och Södra då de fyller olika trafikbehov. Södra Väsjöpromenaden ska vara ett stråk utan fordonstrafik. Ytan planeras i en och samma nivå, förutom zoner för plantering, sittgrupper och dagvattenhantering.

Norra Väsjöpromenaden kommer att möjliggöra för personbilstransport till bostadsentréerna och verksamheterna. I slutet av stråket kommer en vändplats för personbilar att anläggas.

Stråken ska utformas med utgångspunkt i en tilltalande utformning och hög arkitektonisk nivå, men behöver även kunna upprätthålla god tillgänglighet vid räddningsinsatser samt effektiv drift och underhåll.

4.4 Övriga gator 4.4.1 Norra gränden

Norra gränden ska ge möjlighet till in- och utfarter till fastigheternas garage. Den ska också möjliggöra för personbilstransporter till bostäderna och verksamheterna. Gränden kommer att utformas som en återvändsgata med en vändplats dimensionerad för personbilar.

Sektionens bredd varierar mellan 12 till 18 meter.

Vid försäljning av marken ska sikt från gränden ut mot Edsbergs allé samordnas med byggherrarna.

4.4.2 Södra gränden

Södra gränden ska ge möjlighet till in- och utfarter till fastigheternas garage. Den ska även ge möjlighet till angöring, avfalls- och varutransporter till fastigheterna längs gatorna och Södra Väsjöpromenden.

Sektionens bredd varierar mellan 12 till 19 meter. Gränden planeras att utformas med gångfartskaraktär. Gatornas utformning är avgörande för hur väl reglering kommer att fungera. För att systemet ska fungera måste utformningen göras med stor varsamhet.

Vid försäljning av marken ska sikt från gränden ut mot Edsbergs allé och Väsjö backe samordnas med byggherrarna.

Dnr 2011/112 KS 203 PM Trafik 2017-12-11

25

4.4.3 Norra och södra angöringsgatorna

Gatorna är angöringsgata till fastigheternas garage och entréer men är även kopplingarna från Södra Väsjön till naturområdet. Norra angöringsgatan möjliggör för en E-station som ska kunna angöras av servicefordon.

In- och utfarter till garagen förläggs i trafiksäkert avstånd från huvudgatan. Vid försäljning av marken ska sikt från gränden ut mot Edsbergs allé samordnas med byggherrarna.

4.5 Torg

4.5.1 Linbanetorget

Linbanetorget planeras att bli en viktig målpunkt och mötesplats för hela Väsjön. Här samlas kollektiva förbindelser med hållplats för linbana och bussar, samtidigt som ytan korsas av områdets två större rörelsestråk, Edsbergs allé och Väsjöpromenaden. Linbanetorget planeras för gångtrafik, centrala delen av torget möjliggör för marknad och serviceverksamheter.

Utformningen av Linbanetorget måste göras med stor varsamhet då det är en viktig målpunkt i Väsjön. I närheten av linbanestationen måste bl.a. större ytor reserveras för infartsparkering av cyklar.

4.5.2 Sportfältstorget

Sportfältstorget är ett mindre torg i södra delen av området. Torget är en plats för social samvaro och gemenskap för de boende, men också ett besöksmål för de som kommer till parken för dagsutflykten. Torget utgör en naturlig målpunkt från sydost och sydväst då torget är en entré från Sportfältet. Torget planeras för gångtrafik och gränsar mot lokalgatan Väsjö backe där ordnade passager för gående ska skapas för god kontakt mot sydost men även mot sydväst och via Edsbergs allé mot Ribbings väg.

Dnr 2011/112 KS 203 PM Trafik 2017-12-11

26

4.6 Drift och underhåll av allmän plats

Både banor och planteringar ska utformas för effektiv drift och underhåll. Det innebär t.ex. tillräckliga bredder för maskinell drift, tillgång till vatten för planteringar och val av material utifrån dimensionerande trafikantgrupp. Inom området planeras inte för snöupplag utan detaljplanen förutsätter snöutlastning till en större snötipp utanför området. För att tillgodose god snöröjning i området kommer entréplaceringar och linjeföring behöva samordnas med byggherrarna.

För att få gena stråk mellan Väsjöpromenaden och Väsjö backe finns två viktiga trappstråk från Väsjöpromenaden till Väsjö backe.

Trappstråken har behov att underhållas för att tillgodose tillgänglighet mellan linbanetorget och Väsjö backe. På grund av topografin kommer ena trappstråket, norra, att bli långt och behöver detaljstuderas under kommande skeden för att säkerställa god drift och underhåll året om.

Detaljplanen ska även medge utrymmen för att omhänderta dagvatten från allmän plats. Åtkomst för drift och underhåll av dagvattenanläggningarna ska säkerställas under projektering av området.

För att få ett hållbart område ska drift och underhåll säkerhetsställas så att området inte blir eftersatt. Under projekteringen kommer ex.

materialval behöva samordnas mellan kommunens driftenhet och projektet under projekteringen.

4.7 Finansiering och genomförandet

Sollentuna kommun äger marken där Södra Väsjön planeras att utvecklas. Allmän platsmark planeras att projekteras och byggas i regi av Sollentuna kommun.

Dnr 2011/112 KS 203 PM Trafik 2017-12-11

27 5 Parkering

Sollentuna kommun beskriver i översiktsplan, miljöpolicy och klimatstrategi en vision om ett långsiktigt hållbart samhälle. För att förverkliga kommunens styrdokument och utveckla trafik- och transportsystemet ska kommunens trafikpolicy följa (Policy för Sollentuna kommuns trafik- och transportsystem). I trafikpolicyn finns sex strategier:

1. Sollentuna ska vara för alla 2. Tillgänglighet före rörlighet

3. Gång först, sedan cykel, kollektivtrafik, nyttotrafik och biltrafik 4. Trafiken ska bidra till ett attraktivt och levande Sollentuna 5. Främja hälsa och fysisk rörelse

6. Minska miljöpåverkan

Trafikpolicyn ska skapa förutsättningar och styra mot en tillgänglig stad för alla och mer balanserad färdmedelsfördelning mellan bil, kollektivtrafik, gång och cykel. Antalet parkeringsplatser kan påverka möjligheten till att resa med cykel och bil men också mobiliteten. I kommunens Parkeringsplan beskrivs att bostädernas besöks- och boendeparkering ska rymmas inom kvartersmark. På allmän platsmark kan besöksparkering till mindre verksamheter rymmas om ingen annan lösning finns. Kommunen har inga övergripande parkeringstal, de är under framtagande och i början av 2018 planeras de kommunövergripande parkeringstalen att färdigställas.

5.1 Mobilitetsåtgärder

Mobilitetsåtgärder är en effektiv och användbar metod för att ge större mobil flexibilitet för boende och verksamma. Mobilitetsåtgärder kan även ge ett minskat parkeringsbehov utifrån respektive projekt. Vilka mobilitetsåtgärder som planeras och vilka effekter som kan väntas av dessa ska presenteras av byggherrarna i markanvisningstävling.

Dnr 2011/112 KS 203 PM Trafik 2017-12-11

28

Figur: Kvarter med garage samt föreslagna in- och utfarter till dessa

5.2 Parkering bil och cykel inom kvartersmark

För respektive kvarter ska parkeringsbehov för boende och deras besökande fördelat på cyklar och bilar preciseras av byggherren i markanvisningstävlingen. En förutsättning är att parkering för boende och deras besökare ska rymmas inom kvartersmark.

Bilplatser på allmän plats används för avfallsfordon, varutransporter, angöring och eventuell parkering för rörelsehindrade (i anslutning till entréer för publika lokaler och arbetslokaler). Cykelparkering ska anordnas vid alla målpunkter så som busshållplatser, torg, linbanestation, handel- och service.

5.2.1 Parkering för rörelsehindrade

Parkeringsplatser för rörelsehindrade ska vid behov kunna ordnas inom 25 meters gångavstånd från en tillgänglig och användbar entré till bostadshus. Parkeringsplatsen ska rymmas inom kvartersmark.

Andel reserverade parkeringsplatser för rörelsehindrade ska presenteras av byggherren i markanvisningstävlingen.

5.2.2 In- och utfart till fastigheter

Planområdet har planerade kvartersgränser med in- och utfartsförbud längs huvudgatan, torgen och stråk som ska vara fredade för gående.

Möjligheterna till infarter till parkeringsgaragen för de olika fastigheterna är därför begränsade till Slalomvägen (utanför planområdet), Väsjö backe, Norra och Södra gränden. Kvarter med garage samt föreslagna infarter finns illustrerade till höger.

Dnr 2011/112 KS 203 PM Trafik 2017-12-11

29

5.3 Besöksparkering bil och cykel allmän plats

Inom Södra Väsjön ska besöksparkering till verksamheterna lösas på gata tillsammans med angöring, lastplatser och parkeringsplatser för rörelsehindrade till handel och verksamheter. Behov av parkeringsplatserna för rörelsehindrade i anslutning till områdets publika lokaler och arbetslokaler ska finnas inom 25 meters gångavstånd från en tillgänglig och användbar entré.

Cykelparkering planeras vid linbanestationen, busshållplatserna, torgen och där verksamheter planeras. Cykelparkeringar ska inte placeras i närheten av ledstråk, eftersom riken att de blockerar ledstråket.

5.4 Summering av parkering

Nedan redovisas förutsättningarna för placering av bil- och cykelparkering för bostäderna och verksamheterna.

Parkeringsbehov för bil Bostäder Verksamheter Boendeparkering/

personalparkering

inkl. parkering för rörelsehindrade Kvartersmark Kvartersmark Besöksparkering

inkl. parkering för rörelsehindrade Kvartersmark

Allmän platsmark Angöring

Allmän platsmark

Allmän platsmark Varutransporter

Allmän platsmark

Allmän platsmark Avfallstransporter

Allmän platsmark

Allmän platsmark

Parkeringsbehov för cykel Bostäder Verksamheter Boendeparkering/

personalparkering

inkl. parkering för rörelsehindrade Kvartersmark Kvartersmark Besöksparkering

inkl. parkering för rörelsehindrade Kvartersmark

Allmän platsmark Angöring

Allmän platsmark

Allmän platsmark

Figur: Gator med parkeringsfickor för besöksparkering i båda riktningar Figur: Illustration av möjlig placering för cykelparkering

Dnr 2011/112 KS 203 PM Trafik 2017-12-11

Figur: Beräknad trafikalstring visat i årsmedelsdygnstrafik, vilket är något lägre än

30

väntad vardagsdygnstrafik Tabell: Redovisar för vilken typ av mark olika parkeringsbehov löses uppdelat på boende och verksamheter

6 Trafikalstring

6.1 Förutsättningar och antaganden

En trafikanalys har genomförts för hela Väsjön med mikrosimuleringsverktyget VISSIM. Resultatet för Södra Väsjön är ett uttag från den trafikanalysen. I analysen var markanvändningen för Södra Väsjön:

• Ca 740 bostäder, fördelat på flerbostadshus och stadsradhus

• Ca 2 000 BTA verksamheter

• Två förskolor

6.2 Resultat

Området förväntas alstra cirka 2 100 ÅDT (årsdygnstrafik). Detta visas i figuren uppdelat på kvarteren väster om Edsbergs allé, som alstrar 420 ÅDT, och kvarteren öster om huvudgatan som alstrar 1 600 ÅDT.