18-03-26
Mötesanteckningar i Besiktningskommitté
Möte nr. 5 Lokal: Skype
Tidpunkt: 23:e september 2020, 9.00 - 15.00, avbrott för lunch ca 11:30 – 12:30
1. Välkommen
2. Presentation av deltagare
dok: BK 02-02; eventuell uppdatering av deltagarlista 3. Dagens agenda
dok: BK 05-01
Tillägg till agendan på punkt 8
4. Föregående minnesanteckningar dok: BK 04-05
Inga justeringar
Bra med dokumenten samlade på hemsidan. Inget behov av att skicka dokument via email.
5. Avrapportering Arbetsgrupp kontrollbesiktning (ordf, AGKB) Allmän avrapportering
AGKB 01-02 Förslag om stänkskärmar
AGKB 01-11 Förslag om bilar och avgasvärden AGKB 04-01(a+b) Förslag om gaskontroll
AGKB 04-03 Förslag om uppdatering av TSFS 2017:54, bilaga 3 AG: Statusavropportering på övriga förslag
TN: Ganska öppet arbete i gruppen med högt i tak. Känns som att gruppen hittat formerna för att driva på de olika frågorna. Frågor ska inte vara aktiva om de inte jobbas med, då parkeras hellre frågan. Aktiva frågor ska hanteras inom ca fyra månader.
JT: Undersöker om föreslagen tillämpning på AGKB 01-12 är framkomlig.
TN: De frågor som finns idag kommer förmodligen vara avrapporterade vid nästa möte inom Beskom.
AG: Önskemål om deltagande från lastfordonsgruppen i någon fråga. Har det fungerat?
PS: I fallet stänkskärmar har det fungerat bra med intresserade deltagare från berörda intressenter.
TN: Generellt har det varit stort deltagande från olika branscher i de olika frågeställningarna.
MJ: Gjort framställan om fler undantag för stänkskärmar. Fler offroad fordon, anläggningsfordon, tippfordon, skogsfordon.
Diskussion om bromsar, hur gå vidare och hantera alla de frågorna i samma forum. Är det ett jobb i någon av arbetsgrupperna eller ska det vara ett separat forum. Ska finnas en bra koppling mellan krav att sätta fordonet på väg i relation till de krav som sedan löpande ställs på fordonen. Kan vara idé att ha en undergrupp under Beskom som tar ett helhetsgrepp på frågan, som beaktar både reg och kontroll.
TN: AGKB 01-02 Förslag om stänkskärmar
Olika kravställning på olika typer av fordon som kanske inte följts upp vid kbes. Vid den nya tolkningen har underkännandefrekvensen ökat markant.
Arbetsgruppen anser att det ska inledas ett regelutvecklingsarbete hos TS.
Finns egentligen inga andra alternativ än förtydligande av reglerna.
MJ: Asfaltsfordon har ett problem med funktionen, så för dessa fordon blir det befintlighetstest. Det är svårt att kontrollera funktionen med
sprayabsorption vid kontroll. Behovet är fler undantag och ett tydligare regelverk.
CS: Ur ett konsumentperspektiv går det inte att motivera en felaktig besiktningstjänst är det bra om regelverken är tydliga och klara för alla aktörer. Går inte att reklamera en besiktningstjänst.
TN: AGKB överlämnar detta till Beskom för vidare hantering.
AG: Finns det alternativ till de förslag till lösning som beskrivits.
MJ: Behov av fler undantag? Tolka lagstiftningen. Behov av att ändra regelverket, vem tolkar och ger förslag?
AG: Dokumentet är bra. Önskan om att frågan skulle vara mer färdig innan det kommer till TS.
CS: TS har det största delen av arbete. Ett tydligare dokument är dock önskvärt.
AG: Arbetet kunde vara mer komplett.
PS och TN: Bra med någon form av styrande riktlinjer vad som krävs för att frågorna ska kunna hanteras vidare.
MJ: Finns en allmän skrivning i regelverken om avsevärd olägenhet men hur ska det tolkas.
PJ: Det finns, under punkt 4, tillräckliga förutsättningar för att TS ska kunna gå vidare med frågan.
MJ: Det finns svårigheter med tolkning av undantagen utifrån fordonsslagen.
US: Om man formulerar texten utifrån AEBS. Vad blir då fel?
AG: Är frågan färdigbehandlad eller inte? Min bedömning är att frågan skickas tillbaka till arbetsgruppen för komplettering. Förtydliganden för vad förslaget ska kunna innehålla, dvs förenkla kraven, utöka undantagen, tydligare krav, kan inte klaga om fel begåtts i förrättningen, titta på andra områden för att se hur de är lösta.
JT: Arbetsgruppen har pekat på färdiga lösningar. Men hur nära färdiga föreskriftsförslag ska arbetsgruppen leverera för att Beskom ska kunna fatta beslut. Vilket kommer att påverka tiden som läggs ner i varje fråga.
TN: Vi har utgått att de tolkningar som ska göra av besiktningstekniker ska finnas med i kbes-föreskriften. Inte att teknikern ska gå vidare till
direktivet.
AG: Besiktningstekniker ska ha kännedom om alla regelverk, så som äldre regelverk, direktiv etc. Föreskrifterna är inkonsekventa där de anger i detalj vad som gäller och i andra områden är de mer vaga och pekar mer mot direktiv etc.
TN: Det blir osäkert om det ska pekas mot direktiv och ECE-reglementen vid kbes.
MJ: Kan avsevärd olägenhet tillämpas redan idag?
AG: Krav ska inte tillämpas om kraven är strängare än de krav som gällde då fordonet togs i bruk. Hur ska det se ut för att besiktningstekniker får hjälp av föreskrifterna?
MJ: Borde vara enkelt för TS att lägga till generösa undantag angående fordonslag och förenkling för besiktningstekniker.
AG: Förslaget skickas tillbaka till AGKB för komplettering.
TN: Fokus kommer att föreslås angående utgångspunkt ifrån kontrollbesiktning.
TN: AGKB 01-11 Förslag om bilar och avgasvärden
Förenkling av utsläppskrav för äldre fordon gjordes vid införande av TSFS 2017:54. Kan hanteras med hjälp av äldre regler. Men tillverkarspecifik information kan i vissa fall inte fås fram av olika orsaker, så som att tillverkaren inte finns. Märkligt att konkurrenter inom samma bransch ska ha egna uppgifter på fordonen och att inte myndigheten tillhandhåller dem. Undantag läggs in i föreskrift och tillverkarspecifika uppgifter läggs på gemensam plattform tillgänglig för alla.
JT: Enligt TS var det bara 11+7 fordon som det här berör. Men i VTR finns ca 2 000 fordon som berörs.
AG: Den som inte klarar krav på 4,5 % har man en särskild hantering av.
TN: Äldre fordon bedöms enligt tidigare instruktioner och rätt mätvärde anges på protokollet och rapporteras till VTR. I beslutet anges andra gränsvärden som då gällde för dessa fordon.
AG: Behövs förändring i reglering?
TN: Svårt att avgöra vilka som får nyttja de äldre undantagen om fordon som är besiktningsbefriade och de kommer in för kbes.
JT: Det är inte lätt att förstå, för en BT, vad som gällde då äldre fordon sattes på marknaden. Då bara en aktör fanns, var det enkelt att ta fram undantagen. Men nu finns det flera aktörer. Svårt också att en
fordonsägare ska kunna övertyga en besiktningstekniker att det ska vara andra godkännandekriterier för ett visst fordon.
AG: Den gamla regleringen är upphävd, men den gäller fortfarande enligt paragrafen ”eller äldre regler”. Finns även bilaga 9 rörande
”fordonsspecifik information”.
TN: Frågan kan inte hanteras fullt ut, men det finns problem och det är därför frågan presenteras här. Viktigt att det blir rätt behandling av rätt fordon.
AG: Förslaget kan skickas till TS för lämplig åtgärd. Problemet är bra beskrivet.
TN: AGKB 04-01(a+b) Förslag om gaskontroll
Problem med intyg som verkstäder kan utfärda angående gaskontrollen.
Besiktningsorgan måste, genom ackrediteringsförfarandet, verifiera integriteten av dessa intyg. Framtagen lösning är att Swetic har en lista på godkända intygsutfärdare. Kunskapen om vad som gäller för att företag ska hamna på den här listan har spritts inom verkstadsbranschen.
Nuvarande regler fungerar.
AG: Samsyn mellan aktörer hur man hamnar på listan. Men hur blir det för fordonsägaren? Fungerar det även för fordonsägare?
TN: Indikationerna från fältet är att det fungerar både bland verkstäder och bland fordonsägare. Finns även verkstäder som meddelar att man inte vill vara med på listan. Finns ca 700 verkstäder med på listan idag.
AL: Problem som finns idag är okunskap hos fordonsägaren vid ägarbyten, då den nya fordonsägaren inte hunnit satt sig in i problematiken om vilken rutin som gäller.
TN: Förtydligar dokumentet med frågan på punkt 3, då det förekommer oklarheter där.
AG: Förtydliga dokumentet och frågan avslutas.
TN: AGKB 04-03 Förslag om uppdatering av TSFS 2017:54, bilaga 3 Problem med att föreskriftens krav inte harmoniserar med att sätta fordon på marknaden men inte heller samma bedömning som för övriga fordon.
Om arbetet ska begränsas så bör det begränsas till område 7, då belysningstekniken har utvecklats betydligt de senaste åren. Det finns exempel att det är olika bedömning av brister mellan de olika
bilagorna/fordonsslagen, t ex en brist kan bedömas som 2x i bilaga 1 medan samma brist bedöms som 2 i bilaga 3.
AG: Ordförande skickar frågan vidare till TS för fortsatt behandling.
AG: Ett arbete är på gång, hos TS, med en översyn på bilagorna i TSFS 2017:54 med bland annat hantering av tidigare inkomna remissynpunkter.
6. Avrapportering Arbetsgrupp registreringsbesiktning (ordf, AGRB) Allmän avrapportering
AGRB 01-03a Förslag om ursprungskontroll AGRB 01-03b Förslag om teknisk identifiering AGRB 01-04 Förslag om ursprung och dokument
PJ: 14-15 deltagare per möte och 14 behandlade frågor. Kan behövas en större bred av kompetens då en del frågor hanteras. En reflektion är att de som drivit frågorna kanske ska delta i det avgörande Beskom-mötet. En fråga är flyttad till AGKB. Inriktning för a-traktor kanske ska förändras i riktning ungdomsbil.
EA: Den förändring i regelverket för A-traktor som gjordes under sommaren var kontraproduktiv för polisen. Det hade polisen förväntat skulle hanteras i Beskom. Polisen kommer att förelägga om regbesiktning om a-traktorerna byggs om, dubbla växellådorna tas bort, utan att det står i tekniska uppgifter.
TF: En A-traktor som är godkänd på förmiddagen kan bli förelagd av Polisen på eftermiddagen.
EA: Polisen gör bedömningen att 9 av 10 av antalet A-traktorer går för fort idag. Det syns inte på fordonen idag då i princip personbilar utan karossförändring idag kan köras av 15-åringar i högre hastighet än vad dessa fordon får föras i, utan att det syns. Förändringen i föreskrifter riktad mot A-traktorer sommaren 2020 har skapat mer problem för polisen än det har löst för fordonsägarna.
AG: Förhoppningsvis kommer ett föreskriftsarbete rörande A-traktorer att dras igång under hösten.
PJ: Förslag är parkerade till dess att det finns representanter från TS- ursprungskontroll. Några förslag har avslutats i arbetsgruppen.
PJ: AGRB 01-03a Förslag om ursprungskontroll Ingen fysisk kontroll vid ursprungskontroll
JT: Numera görs ingen ursprungskontroll utan en identitetskontroll. Kan vara betraktelse av foton. Ursprungskontrollen bör arbeta på annat sätt.
Det är inte rimligt att UK ska fastställa identiteten utan det ska göras vid regbesiktning. Ändring i föreskrift, ändring i arbetssätt och ändring i förordning.
PJ: Konkreta ändringsförslag finns.
JT: Hade varit bra om det funnits med representanter från UK i dessa diskussioner.
US: Lämplig personal från UK bör vara med i detta. Import av moderna fordon kan det finnas risk att de består av, är uppbyggda av, flera fordon.
AG: Möjligt att ny föreskrift om Teknisk identifiering kan lösa mycket av problemen.
JT: Brydd över att inte UK kan ta fram en person för att delta i dessa ärenden. Önskar en bättre tydlighet om varför föreskriftsförändringarna går i en viss riktning.
AG: Skulle ha varit med personer från UK i det här arbetet innan det skickats till TS. Det är inte säkert att det finns någon mottagare på TS då UK inte gör sig tillkänna. Hur vill arbetsgruppen göra?
PJ: Vi skickar det vidare till TS.
US: Håller med, det ska skickas framåt.
AL: Är AG representant för hela TS?
AG: Vi gör vad vi kan. Men det finns andra avdelningar representerade i det här. Ursprungskontrollen tillhör en annan avdelning än VJ och vi kan inte peka. Vi kan bara begära deltagare från dem.
PJ: AGRB 01-03b Förslag om teknisk identifiering
JT: Två infallsvinklar, gamla fordon och moderna fordon. Tidigare var det här väl beskrivet hur man skulle gå tillväga. Hur hanteras en skadad identitet? Om inte fordonet alls kan identifieras, hur går man då vidare?
Inget i TSFS som ger vägledning hur man jobbar. Det är bara praxis från besiktningsorganen. Finns stora skillnader på moderna fordon och gamla fordon, speciellt vad gäller säkerhet och vad fordonen består av för delar.
PJ: Det görs fler kontroller men de är inte reglerade så de varierar förmodligen mellan besiktningsorgan och mellan tekniker inom samma besiktningsorgan.
US: Det är de moderna fordonen som kommer från andra marknader som BilSweden är oroade över, om inte de fysiska kontrollerna görs på ett bra sätt.
CS: Bra om det går att förbättra de här kontrollerna. Det är bra för konsumenterna, då det händer att tvivelaktiga fordon identifieras.
AG: Finns ett förslag till ny föreskrift som är på väg ut på externremiss, som hanterar detta, helt eller delvis.
PJ: Tanken med förslaget är att det ska göras fler kontroller än de som tidigare gjorts.
AG: Ska frågan skickas till TS?
PJ: Problem och förslagen är troligtvis inte omhändertagna i kommande föreskrift.
AG: Ska inte AGRB vänta till efter remissrundan på de nya föreskrifterna?
AG: AGRB avvaktar med ärendet till efter remiss.
PJ: AGRB 01-04 Förslag om ursprung och dokument
JT: I äldre föreskrift stod det vilka dokument som skulle användas och tillämpas. UK har inte samma syn på de dokument som föreskrivs med den tekniska föreskriften. I vilken ordning ska olika utvärderingar ske och vilka dokument ska finnas tillgängliga. Vem fastställer vad?
AG: Frågan borde parkeras till dess att den nya föreskriften har kommit ut på remiss och undersöka om samma brister kvarstår. Och redigera arbetet baserat på förslaget till den nya föreskriften.
AG: TS ska vaska fram en representant från UK till kommande arbeten.
7. Internationellt arbete
Möte i trafiksäkerhetskommittén (RWC) den 18/9 BK 05-06 rapport från RWC 2020-09-18
Ny expertgrupp under kommittén Partikelantalsmätning
Förankring/info om internationellt arbete?
AG informerar om det internationella arbetet i RWC.
Partikelantalsmätning är intressant som ersättare till
opacitetsmätning. Men det finns inget som säger att det finns en korrelation mellan partikelantalsmätning och opacitetsmätning. För NOx pratas det om whole life och continous compliance. Vilka kontroller ska göras vid PTI och vilka gränsvärden?
AG: Ska det vara en egen arbetsgrupp? Det är dock en blandning av frågor högt och lågt.
TF: Är det mycket detaljfrågor kanske det är en arbetsgrupp. Men övergripande frågor kan bli svårare att hantera där.
US: Avgasfrågor hör hemma i arbetsgruppen för Kbes.
TF: Svenska besiktningsföretag är med i CITA och försöker vara med där och påverka.
AL: Finns ett intresse från branschen att delta.
AG: Tillverkarspecifik information vid besiktning. Ska vi diskutera det också i Sverige eller ska vi överlåta detta till övriga intressenter i EU?
US: Den gemensamma EU-hållningen förväntas gälla även här.
AG: Ska frågorna som hanteras internationellt, ska dessa hanteras i forum i Sverige?
TF: Intresse finns. Tas upp först i Beskom och sedan vidarebefordras det, vid behov, till arbetsgrupper.
8. Övriga frågor
Hantering av tillkommande brister vid flygande inspektion, Tord F Vid FLE tittade man förr bara om bristen var åtgärdad. VTR klarar inte om det uppdagas fler brister vid efterkontrollen hos besiktningsorganet.
Om polisen hittar brister är ett förslag att de endast förelägger om kontrollbesiktning, då de förelägger fordonet. Polisen gör endast en begränsad kontroll vid vägkanten och det brukar uppdagas fler brister vid kontrollen i besiktningshall.
Dragkrokar personbilar, Anders G
Finns flera olika möjliga åtgärder som TS måste genomföra då brister uppdagas hos besiktningsorganen. Behövs dock mer information som återkopplas till myndigheten.
Nyckellås kan vara en del av fastlåsningen av draget eller bara ett stöldskydd av det samma.
Info från MHRF, Jan T
Exempel med ett försök att reg besikta en Volvo lastbil från 1928. Gick inte att registrera för att den saknade bromsar på framhjulen, vilket inte var ett krav 1928.
A-traktorer, Erling
Delvis hanterad i samband med AGRB-frågorna.
9. Nästa möte
Förslag på tre möten per år
Slutet av jan, slutet av maj, slutet av september.
Nästa möte 18/1. Utgå från skype-möte. Material som ska hanteras på mötet presenteras senast 2021-01-08.
