Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling
för Klossens förskola, Bureå
(2015.05.29)
Förord
Varje år ska förskolan upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt 3 kap.16§ diskrimineringslagen) och en plan mot kränkande behandling (enligt 14:a kap. 8§ skollagen). I denna plan är dessa två sammanförda.
De sju diskrimineringsgrunderna
Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och har samband med diskrimineringsgrunderna. Gemensamt för trakasserier är att man kränker ett barns värdighet genom slag, knuffar, hot, utfrysning och teckningar.
Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med:
Kön
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionshinder
Sexuell läggning
Könsöverskridande identitet
Ålder
Både barn och förskolepersonal kan göra sig skyldiga till kränkande behandling och trakasserier.
Befogade tillsägelser
Förskolans personal måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa en god miljö för hela barngruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om barnet ifråga kan uppleva det som kränkande.
Ansvar
Huvudansvarig för arbetet med likabehandling och lagens tillämpning på förskolan är förskolechefen.
Förskolechefen
ansvarar för händelser där personal kränker barn
ser till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barnens lika rättigheter samt motverka diskriminering och annan kränkande behandling
ansvarar för att arbeta fram rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling.
All personal
har ansvar att upprätta och följa verksamhetens likabehandlingsplan
har ansvar att se och reagera om något barn utsätts för diskriminering eller kränkande behandling, vilket innebär att åtgärder vidtas då diskriminering eller kränkning misstänks
skall regelbundet få kunskaper för att kunna förebygga/upptäcka diskriminering eller andra kränkningar
Alla som arbetar på förskolan skall meddela förskolechefen om man misstänker att personal agerat i strid med lagen.
Om föräldrar misstänker att barn kränks av annat barn eller någon vuxen skall personalen på förskolan informeras om detta som i sin tur informerar förskolechefen.
Likabehandlingsteam
Likabehandlingsteamet ansvarar för att utreda och åtgärda ärenden då barn har blivit utsatt för diskriminering eller kränkande behandling. Arbetet leds av förskolechefen.
I teamet ingår
Förskolechef
Ansvarig personal från förskolan
Specialpedagog
Vision
På Klossens förskola vill vi skapa en verksamhet där varje barn har god självkänsla, tilltro till sin förmåga samt fungerar i samspel med andra. Hos oss ska alla barn och vuxna känna sig trygga. Inget barn eller vuxen får utsättas för någon form av kränkande behandling.
Kartläggning och nulägesanalys
På Klossens förskola har vi barn med olika bakgrunder i åldrarna 3 till 5 år. Vi ser
mångkulturalitet som en tillgång då vi utbyter erfarenheter och kunskaper med varandra, såväl vuxna som barn.
På vår förskola strävar vi efter att lärandet sker under hela barnens vistelsetid. Hos oss utmanas barnen i sin utveckling och sitt lärande utifrån deras egen utvecklingsnivå och vårt fokus i barngruppen ligger på gemenskap, språket och självständighet. För att kunna tillgodose deras behov på bästa sätt har vi delat in dem i olika grupper.
Så här ska vi utreda om trakasserier och annan kränkande behandling förekommer:
Direkt vid konkreta situationer prata med barnen om det som hänt. Det är viktigt att barnen får reflektera tillbaka, får sätta ord på det som hänt, på sina tankar och känslor och genom samtalet försöka förstå även andras känslor.
Vi ska kontakta och informera berörda vårdnadshavare.
Vi ska utreda och försöka klarlägga orsakerna till den uppkomna situationen. Alla vuxna på förskolan är ansvariga.
Beslut om åtgärd tas gemensamt med berörda parter,
barn/vårdnadshavare/personal så att alla är medvetna om vad som ska göras.
Vid varje fall görs en bedömning hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till andra myndigheter skall göras. Denna görs då av rektor.
Uppföljningssamtal sker efter överenskommelse, dock senast inom en månad.
Rutiner för akuta situationer
Samla arbetslaget för att diskutera den aktuella situationen. Därefter kontaktar vi förskolechefen eller berörd förälder/vårdnadshavare beroende på problemets art.
Dokumentation i form av protokoll alternativ handlingsplan utförs av samlad personal. Om personal upplever att någon av kollegorna kränker ett barn skall de ta upp det med den berörda personen i direkt anslutning till händelsen. Sker det kränkningar vid upprepade tillfällen kontaktas förskolechefen för vidare åtgärder.
Främjande och förebyggande arbete
Så här ska vi arbeta för att främja barnens lika rättigheter, förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling och för att upptäcka om det uppstår:
Vi arbetar med materialet ”Tio små kompisböcker”.
Kompislottning.
Vi ska ha ett förhållningssätt där vi möter barnen med respekt, vi ska vara lyhörda och närvarande.
Vi ska ha ett medvetet arbetssätt där vi finns nära barnen, vara nyfikna och
intresserade av att se vad som pågår, både för att få syn på barnens lek och lärande, men också för att se om något barn blir utstött, retat eller på annat sätt kränkt.
Som vuxna ska vi vara goda förebilder för att visa på respekt, samarbete, omtanke, glädje och empati och också arbeta med dessa värderingar tillsammans med barnen och uppmuntra detta i samspelet dem emellan.
Vi ska visa på att vi ser olika ut, att man får tycka och tänka olika och att man kan lösa uppgifter på olika sätt.
Barnen ska ha inflytande över val av lekar, aktiviteter och arbeten.
Vi har tydliga regler och ramar i vår verksamhet.
Vi lär barnen att säga ifrån till varandra på ett lämpligt sätt.
Vi har barnmassage någon gång per månad för barnen ska beröra varandra på ett positivt sätt.
Vi ska tillsammans med barnen skapa en rolig, utvecklande, lärande och meningsfull förskola.
Delaktighet
För att barn och föräldrar ska känna sig delaktig arbetar vi med följande metoder:
Vi genomför regelbundna samtal med föräldrarna för att inhämta information om händelser som kan vara av diskriminerande eller kränkande karaktär.
Tillsammans med barnen arbetar vi fram regler som dokumenteras.
På höstens föräldramöte diskuteras planen tillsammans med kvalitetsarbetet.
Utvecklingssamtal genomförs i november samt uppföljningssamtal erbjuds i maj.
Klimat och miljö
Språkbruk
Vi upplever inte att det finns någon generell jargong på vår förskola som kan upplevas som nedsättande eller respektlöst. Dock kan barn vid enstaka tillfällen uttrycka sig på ett sådant sätt, men när det händer fångas det direkt upp av en personal.
Attityder och värderingar
Vi upplever att barnen i vår barngrupp har en ganska bra attityd. De kan säga ”du är inte min kompis” till varandra. Vi har några barn som har samspelssvårigheter vilket vi är medvetna om och arbetar med.
Barnen på Klossen är omtänksamma och hjälper gärna varandra.
Tillgänglighet
Vi strävar efter att anpassa verksamheten efter barngruppen, vilket har inneburit att vi har gjort stora förändringar i verksamheten och miljön under förra läsåret. I dagsläget har vi inget barn i särskilt behov av sådan art att ytterligare förändringar måste ske, men vi är medvetna om att det kan bli aktuellt. Om ett barn till exempel är astmatiker behöver bland annat tvålar bytas ut till något parfymfritt.
Vi har ramp och dörröppnare på framsidan av huset. Vi tror att en rullstolsburen person kan röra sig fritt mellan rummen.
Trygghet Inomhusmiljön:
Alla fyra smårum på vår förskola har fönster i dörren så att personal kan ha visuell uppsyn om barnen leker ensamma därinne. Dock kan barnen verbalt uttrycka sig nedlåtande eller kränkande utan att personalen är medvetna om det. För att undvika det har vi olika lösningar för olika rum;
- I ett av smårummen vistas barnen i huvudsak under samling och sovvila. Här kan barnen också leka med leklådor. I det här rummet bedömer vi att det finns en stor risk för att barn kränker varandra. Här har personalgruppen bestämt att en personal ska vara närvarande/finnas i nära anslutning för att minimera riskerna i det rummet.
- Vårt målarrum finns centralt placerat på klossens avdelning. När det används finns personal där. Övrig tid är det ett rum där mycket personal passerar på väg till vårt kök eller till lilla köket.
- I vårt lilla kök finns en grind som vi uppmanar barnen att använda i stället för att stänga dörren. På det sättet kan personalen ha uppsikt utan att störa barnens aktivitet. Här bedömer vi att det finns en stor risk för att barn kränker varandra. I det rummet har personalgruppen bestämt att en personal ska vara
närvarande/finnas i nära anslutning för att minimera riskerna i det rummet.
- I vårt kontor får inte barnen vistas.
På förskolan finns en barntoalett. Toaletten ligger avsides. Det medför risk för
kränkande behandling när de stora barnen går på toa. När de små barnen är där eller när barnen är där och tvättar sig finns en personal närvarande. Att toaletten ligger avsides innebär också svårigheter för barnen att göra sig hörda när de behöver hjälp.
Förskolan har ett mottagningskök. I det får barnen inte vara utom vid lunchen då fyra barn har sina matplatser där samt vid lugna stunden då vi erbjuder lego vid bordet.
I hallen vistas barnen vid hämtning och lämning samt vid in- och utgång. Då finns personal i hallen.
Personalutrymmet och personaltoaletten finns på Kvadratens sida. Där vistas inte barnen.
Utomhusmiljön
Vi har en öppen uteplats där vi har en bra överblick. I våra små hus samt i vårt förråd har barnen möjlighet att kränka varandra. Personalen ska befinna sig där barnen är för att undvika att sådana situationer uppkommer. Förskolans förråd ska hållas låst under sommartiden.
Mat
Vi har kunskaper om att hantera barn med olika allergier och andra matkulturer. Vid utflykter, fester och liknande situationer finns likvärdiga alternativ att tillgå.
Mångfald
Det första man ser när man kommer in på Klossen är flaggor från de länder som är
representerade bland barn och personal på förskolan. Ordet ”välkommen” är översatt till de olika ländernas språk.
På förskolan finns mångkulturellt lekmaterial, bland annat dockor med olika hudfärger. Det finns också pussel med olika familjesammansättningar, olika kulturella ursprung samt personer med funktionshinder, vilket inbjuder till spontana samtal om allas lika värde.
Förskolan har köpt in en sagoskiva på det språk som, förutom svenskan, är störst
representerat på förskolan. Vi har också köpt in en sångbok med skiva som innehåller många olika språk. Personalen gör också medvetna val när de besöker biblioteket så att böckerna som lånas visar på mångfald.
Analys
Vi upplever inte att det förekommer någon diskriminering på vår förskola. Vi har barn som tenderar att kränka andra barn, men det är vi medvetna om och arbetar aktivt med.
Mål och aktiviteter
Mål 1: Barnen visar respekt för varandra.
Aktivitet: a) Barnen uppmuntras att lyssna på varandra.
b) Barnen uppmuntras att vänta på sin tur, till exempel när de ska prata eller vill ha en viss leksak.
c) Barnen uppmuntras att säga och/eller visa förlåt.
Mål 2: Barnen kan säga ifrån till varandra på ett lämpligt sätt.
Aktivitet: a) I samtal med barnen uppmuntra dem till att använda en bestämd röst och tydligt kroppsspråk.
b) Personalen går aktivt in i situationer där något barn uttrycker sig på ett otydligt/otrevligt sätt. Personalen uppmuntrar och vägleder barnet till ett annat tillvägagångssätt.
Mål 3: Barnen kan beröra varandra på ett positivt sätt.
Aktivitet: a) Barnmassage en gång per månad..
b) Vi leker lekar där vi berör varandra.
All personal är ansvarig för samtliga mål och aktiviteter. Det är ett ständigt pågående arbete som utvärderas på våren.
Utvärdering mål 1: Barnen vet hur man är mot varandra, men de lyckas inte alltid göra det i vardagen. Det här arbetet sker daglig och en del barn kan det jättebra medan andra inte kan.
Utvärdering mål 2: Barnen har blivit mycket bättre på att säga ifrån till varandra på ett bra sätt. De använder ett tydligt språk och tonläge som inte går att missförstå. Ett fåtal barn har lätt att ta till gnäll istället för att prata, men de barnen
fortsätter vi arbeta med.
Utvärdering mål 3: Barnen kan beröra varandra på ett positivt sätt. Barnen vet vad som är positiv beröring och vad som är negativ beröring. Barnmassage har
genomförts regelbundet.
Information
LBP synliggörs på förskolans hemsida samt i vår föräldrainformationspärm i hallen.
Ansvarig personal, Helena Svensson, Linda Hällgren samt Linda Norberg, informerar vikarier samt nyanställd personal om LBP.
Vid föräldramötet presenteras förskolans LBP.
Kompetensutveckling
I dagsläget finner vi inget behov av kompetensutveckling inom detta område.
Uppföljning, utvärdering och revidering
Likabehandlingsplanen ska årligen följas upp där nya mål och åtgärder kan behöva formuleras. Detta arbete ska göras inom ramen för den årliga kvalitetsredovisningen.
Ansvarig för detta är arbetslaget. Alla gjorda insatser i ett ärende, oavsett om det är personal eller barn som utfört handlingen skall dokumenteras. Dokumentet arkiveras på förskolan/rektor i minst fem år efter ett avslutat ärende.
Förslag till revidering av likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling lämnas till förskolechef efter kvalitetsredovisningen.
Förskolechef inbjuder en representant från varje förskola som varit delaktig i skrivningen av planen till ett erfarenhetsutbyte en gång per år.
Uppföljning av fjolårets åtgärder
Utvecklingsområden inför kommande läsår
Vad säger lagen och Läroplanen
Skollagen (2010:800)
Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever.
Diskriminering bestämmelser om förbud mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i Diskrimineringslagen 2008:567
Lpfö 98 Reviderad 2010
”En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen. ”
(Lpfö 98 reviderad 2010 s. 4)
Mål
Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar - Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar
- Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människor situation samt vilja att hjälpa andra
- Sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till etiska dilemman och livsfrågor i vardagen
- Förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund och
- Respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö
(Lpfö 98 reviderad 2010 s. 8)
