Diabetessjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att jobba med förebyggande arbete för att förhindra utveckling av diabetes typ- 2 hos patienter med prediabetes
En kvalitativ studie
Akram Pahlevan Moghaddam
Dokumenttyp: Vetenskapligt arbete Huvudområde: Folkhälsovetenskap Högskolepoäng: 15 hp
Termin/år: vårtermin 2021 Handledare: Göran Fahlén Examinator: Katja Gillander Gådin Kurs kod/registreringsnummer: FH006A
Utbildningsprogram: Mastersprogrammet i Folkhälsovetenskap 120 hp
Sammanfattning
Bakgrund Förekomsten av diabetes typ-2 har ökat dramatiskt och cirka en halv miljard människor världen över har diabetes. Prediabetes är en av de riskfaktorer som ökar risken för att utveckla diabetes typ-2. Många studier har visat att livsstilsförändringar kan minska risken eller fördröja uppkomsten av diabetes typ-2.
Syfte: Diabetessköterskors upplevelser och erfarenheter av att arbeta med metoder och insatser inom primärvården för att förhindra utveckling av diabetes typ-2 hos patienter med prediabetes
Metod: Kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer.
Resultat: Resultatet visade att screening och remittering till diabetessjuksköterskor för samtal med levnadsvanor och uppföljningar användes. Fem kategorier identifierades utifrån deras erfarenheter av förebyggande arbete: 1-upplevelser av att känna organisatoriskt stöd ger förutsättningar för preventivt arbete. 2-Upplevelser av att ha organisatoriska begränsningar eller hinder i patientarbete. 3-Rådgivning och stöd nämndes som mycket viktig del i deras patientarbete med livsstilsförändringar.4-Att ha verktyg underlättar preventionsarbete. 5-Upplevelser av att ha olika utmaningar och svårigheter i patientkommunikation- och information
Slutsatser: Studien visade diabetessjuksköterskor hade olika erfarenheter avseende preventionsarbete utifrån de organisatoriska förutsättningar och förhållande de hade samt hur deras patientklienter såg ut vilket skulle kunna påverka deras preventionsarebete.
Resursbrist och avsaknad av rutiner försvårade deras arbete. Därför är det viktigt att diabetessköterskor arbetsförhållande förbättras. Även utbildningar om befintliga rekommendationer eller riktlinjer avseende hälsofrämjande åtgärder är nödvändiga.
Nyckelord: Community Health Services, Diabetes nurses experience, Life Style, Healthy Lifestyle, Prediabetic State, Primary Health Care.
Abstract
Background The incidence of type 2 diabetes has increased dramatically and about half a billion people worldwide have diabetes. Prediabetes is one of the risk factors that increases the risk of developing type 2 diabetes. Many
studies have shown that lifestyle changes can reduce the risk or delay the onset of type 2 diabetes.
Aim: Diabetes nurses' experiences and experiences of working with methods and initiatives in primary care to prevent the development of type 2 diabetes in patients with prediabetes
Method: Qualitative study with semi -structured interviews.
Results: The results showed that screeningand referral to diabetes nurses for conversations with lifestyle habits and follow -ups were used. Five categories were identified based on their experiences of preventive work: 1 -experiences of feeling organizational support provide conditions for preventive work. 2 - Experiences of having organizational limitations or obstacles in patient work.
3-Counseling andsupport were mentioned as a very important part of their patient work with lifestyle changes.4-Having tools facilitates prevention work. 5-Experiences of having different challenges and difficulties in patient communication andinformation
Conclusions: The study showed that diabetes nurses had different experiences regarding prevention work based on the organizational conditions and conditions they had and what their patient clients looked like, which could affect their prevention work. Lack of resources and lack of routines made their work more difficult. Therefore, it is important that dia betic nurses' working conditions improve. Training on existing recommendations or guidelines regarding health promotion measures is also necessary.
Keyword:Community Health Services, Diabetes nureses experience, Life Style, Healthy Lifestyle, Prediabetic State, Primary Health Care .
Innehållsförteckning
Bakgrund...5
Metod...8
Design...8
Urvalskriterium………...8
bortfall …...9
Datainsamlingsmetod...9
Forskningsetiskt aspekter …...9
Dataanalys …...10
Resultat... ………..11
Upplevelser av att känna organisatoriskt stöd ger förutsättningar för preventivt arbete……….….12
Att ha stöd från ledningen………....13
Att ha bra samarbete med olika yrkesprofessioner………...13
Upplevelser av att ha organisatoriska begränsningar eller hinder i patientarbete……….13
Upplevelser av brist på organisatoriskstruktur………..13
Behov av kompetensutveckling………..14
Ensamhet………...……....14
Att ge råd och stöd är mycket viktig del i patientarbete med livsstilsförändringar ………...15
Individanpassat information och stöd är viktigt för patientens health literacy……….…15
Att ha olika verktyg underlättar preventionsarbete………..16
Att använda sig av olika broschyrer och hjälpmedel………...16
Använda sig av FaR (fysisk aktivitet på recept) ………..16
Upplevelser av att ha olika utmaningar och svårigheter med kommunikation och patientinformation………..16
Utmaningar att ge individanpassad patientinformation………...16
Utmaningar i att möta upp patienter med olika psyk- socioekonomiska eller kulturella bakgrund..16
Upplevelser av att jobba med preventivt arbete är tidskrävande och kämpigt………...17
Diskussion...18
Metoddiskussion …...18
Resultatdiskussion …...19
Slutsatser...21
Referenser………...………..22
Bilagor...29
Bakgrund
Folkhälsovetenskap belyser de stora folkhälsoproblemen, dess konsekvenser för hälsan, bestämningsfaktorer och olika strategier för att stödja hälsofrämjande arbete utifrån vetenskapligt och epidemiologiskt förhållningssätt och följer även hälsoutvecklingen hos befolkningen (Cernerud et al. 2009). Under de senaste tre decennierna har förekomsten av diabetes typ-2 ökat dramatiskt och cirka 422 miljoner människor världen över har diabetes (World Health Organisation [WHO], 2021). Saeedi et al. (2019) skriver att den globala diabetes prevalensen beräknas stiga till 10,2 procent (578 miljoner) år 2030 och 10,9 procent (700 miljoner) år 2045. Hälften av antal personer som lever med diabetes idag vet inte att de har diabetes. Den globala förekomsten av nedsatt glukostolerans uppskattas nå 8,0 procent (454 miljoner) år 2030 och 8,6 procent (548 miljoner) år 2045 (Saeedi et al. 2019).
Enligt International Diabetes Federation (IDF) (2019) har ca 521 200 personer i åldrarna 20–
79 diabetes i Sverige (IDF, 2019).
Diabetes är en kronisk metabolisk sjukdom som kännetecknas av förhöjt blodsockervärde vilket kan öka risken för allvarliga kärl- och nervskador och förtid dödlighet (WHO, 2021).
Sarwar et al. (2010) visade i sin studie att personer med diabetes har 2–3 gånger ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, allvarlig stroke och ökat dödsfall relaterad till andra vaskulära orsaker. Deras studie visade även att diabetes ökar risken för dödlighet i hjärtinfarkt p.g.a.
allvarliga kranskärlskador med 30 procent. WHO (2021) skriver i sin rapport att år 2019 rapporterades 1,5 miljon dödsfall relaterad till diabeteskomplikationer. Bourne et al. (2010) visade i sin studie att blindhet relaterad till diabetesretinopati var 2,6 procent världen över och 4,6 procent i Västeuropa. Socialstyrelsen (2018:21) skriver att diabetes orsakar höga samhällskostnader på grund av de kärl- och nervkomplikationer som kan leda till både lidande för individen, sjukskrivningar och ökat behov av omsorg och sjukvårdsinsatser.
American Diabetes Association (ADA), (2021) definierar prediabetes som ett tillstånd innan man utvecklar diabetes typ-2, dvs. blodsockernivå är högre än normalt, dock inte tillräckligt högt för att diagnostiseras som diabetes. ADA (2021) liksom WHO (2006) indelar prediabetes i två tillstånd: Impaired glucose tolerance (IGT) och Impaired fasting
glucose (IFG). Definitionen av diagnostiskt kriterier enligt WHO (2006) presenteras i tabell 1.0
Impaired Glucose Tolerance (IGT)
• Venöst Faste plasmaglukos <7.0mmol
• Venöst 2-timmar plasmaglukos efter intag av 75 g oral glukosbelastning ≥7.8 och <11.1mmol/l.
Impaired fasting glucose (IFG)
• Venöst Faste plasmaglukos 6.1–6.9mmol/l
• Venöst 2-timmar plasmaglukos efter intag av 75 g oral glukosbelastning <7.8mmol/l (WHO, 2006).
Tabell1.0-definition av kriterier för diagnostisering av IGT&IFG enligt WHO (2006).
ADA (2021) liksom WHO (2021) skriver att personer med IGT eller IFG har hög risk att utveckla diabetes typ-2. Därför är det ytterst viktigt att vända utvecklingen.
Många studier bland annat Ackerman et al. (2015), Aekplakorn et al. (2019), Amer et al.
(2020), Brunisholz et al. (2017), Coppell et al. (2017), Ibrahim et al. (2016), Katula et al.
(2012), Miller et al. (2016), Tuomilehto et al. (2001) och Xu et al. (2012) visade i sina studier att via strukturerad livsstilsintervention hos personer med prediabetes minskade riksen att utvecka diabetes typ- 2. Gong et al. (2019) studerade effekten av livsstilsintervention hos personer med IGT. Studien pågick i sex år och deltagarna följdes upp i 30 år. Forskarna visade i sin studie att man under den 30-åriga uppföljningen kunde se en fördröjning av diabetesdebut på fyra år, 26 procent färre kardiovaskulära händelser, 35 procent lägre incidens av mikrovaskulära komplikationer, 33 procent färre dödsfall relaterad av hjärt- och kärlsjukdomar, 26 procent färre dödsfall av alla orsaker och en ökning med 1–44 levnadsår i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen. Forskarna menade att denna studie ger stor motivering till implementering av livsstilsintervention hos personer med IGT för att förhindra diabetespandemin och dess konsekvenser (ibid). Även Li et al.
(2008) visade i sin studie att efter ett sex års livsstilsprogram hos personer med IGT förekomsten av diabetes typ-2 var 51 procent lägre i interventionsgruppen och 43 procent lägre under 20-årsperioden. Studien visade att livsstilsinterventioner över sex år kunde
förhindra eller fördröja insjuknandet i diabetes typ-2 i upp till 14 år (ibid). Lindström et al.
(2003) visade också i den stora finska preventionsstudie hos personer med IGT en signifikant förbättring av blodsocker- och lipidhalter via livsstilsförändring och forskarna menade att den intensiva livsstilsinterventionen ger långsiktig nytta och är ett genomförbart alternativ för att förhindra typ 2-diabetes och bör implementeras i Primärvården(ibid). WHO beskriver hälsofrämjande arbete i Ottawa Charter (1989) som en process att möjliggöra för människor att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den, att minska skillnader och klyftor i hälsostatus hos människor och säkerställa att alla får möjligheter och resurser för att uppnå en god hälsa på lika villkor.
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård (2018:19) innehåller rekommendationer som handlar om vilka metoder och insatser som kan användas i sjukvården och primärvården för att förebygga utveckling av diabetes typ-2 hos personer i riskgrupp bland annat personer med prediabetes. Att screena dessa personer och även erbjuda ett intensivt strukturerat program för att stödja patienterna i deras arbete i att förändra ohälsosamma levnadsvanor (riskbruk av alkohol, tobak, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor) är några nämnda insatser (Ibid). Nhim et al. (2018) har undersökt attityd och medvetenheten i Primärvården bland annat för att screena, ta blodprover och använda olika metoder för att identifiera personer med prediabetes och därefter remittera de till livsstilsprogram. Resultatet visade 27 procent screenade patienter för prediabetes, 97 procent beställde de rekommenderade blodproverna och 23 procent remitterade patienterna till rådgivning (Nhim et al. 2018).
Enligt Svenskförfattningssamling (SFS: 2020:1043) ingår det i Primärvårdens grunduppdrag att tillhandahålla förebyggande insatser utifrån såväl befolkningens som patientens individuella behov och förutsättningar.
Kunskapsutvecklingen i hur preventivt arbete bedrivs i Primärvården är oerhört viktigt.
Lundberg, Jong, Kristiansen & Jong (2017) har undersökt distriktsjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med hälsofrämjande åtgärder bland patienter med riskfaktorer
för hjärt-kärlsjukdomar. Deras studie visade att organisationens struktur och kultur har stor påverkan på deras arbete och bör förbättras för ett framgångsrikt preventivt arbete.
Syfte:
Att undersöka diabetessjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av arbete med metoder och insatser som används i Primärvården för att förebygga utveckling av diabetes typ- 2 hos patienter med prediabetes.Metod
Design
Kvalitativ studie med semi-strukturerade intervjuer.
Kvalitativa forskningsmetoder används för en systematisk insamling, organisering och tolkning av textmaterial från samtal eller observationer och studerar individens upplevelser av de sociala fenomenen i deras naturliga sammanhang (Maltrud, 2001).
Denscombe (2018, ss. 23–26) skriver att kvalitativa studier används för att få en djupare och detaljerad beskrivning av ett fenomen för att utveckla kunskap och insikt om människors erfarenheter. Denscombe (2018, ss. 268–269) skriver att intervjuer som datainsamlingsmetod är lämplig för småskaliga projekt med begränsad budget där forskaren kan prata med individer för att skaffa sig värdefull information om deras upplevelser om hur saker och ting fungerar.
Semistrukturerade intervjuer har använts för datainsamling.
I en semistrukturerad intervju har forskaren en färdig lista med valda frågor, däremot finns det fortfarande flexibilitet under intervjun där forskaren kan utveckla frågorna utifrån deltagarnas svar, upplevelser, idéer eller synpunkter och informanterna får möjlighet att utveckla sina tankar, åsikter och idéer under intervjuns gång (Denscombe, 2018, s.269).
Urvalskriterium
Inklusionskriterier: Diabetessjuksköterskor i Primärvården i Region Skåne.
Informationsbrev skickades ut via mejl, Sms-meddelande, Messenger eller PMO
(journalsystem i Primärvården i Region Skåne) till 15 diabetessköterskor i författarens nätverkskrets. Sju tillfrågade gav samtycke för att delta i studien. Fem av deltagarna jobbade som diabetessköterska i Primärvården i Skåne, en av deltagarna hade jobbat som diabetessköterska i 10 år och gått i pension 2019 och en deltagare hade jobbat mindre än ett år och slutat att arbeta som diabetessköterska. Alla diabetessjuksköterskor var kvinnor och hade olika bakgrunder när det gäller erfarenhet och utbildning inom diabetes och jobbade på olika vårdcentraler runt om i Skåne, allt från små till mellanstora städer med 8000–13000 listade patienter. Dessa vårdcentraler hade olika patientklienter med olika psyk- socioekonomisk bakgrund.
Bortfall
Totalt 8 diabetessköterskor som inte medverkade i studien. Två diabetessköterskor svarade inte alls trots påminnelse. En diabetessköterska tackade nej till deltagande pga. privata angelägenheter. En diabetessköterska tacka nej till deltagande pga. hade precis börjat sin karriär på sin enhet. Två diabetessköterskor tackade nej pga. hade ingen tid över pga.
vaccinering för Covid-19 och omständigheterna kring det. Två diabetessköterska angav ingen orsak.
Datainsamlingsmetod:
Intervjuerna genomfördes i ca 30–45 minuter genom röst (n=5) och video (n=2). Bärbar dator, diktafoner och installerad röstinspelare-app. användes för ljudinspelning. Alla utrustningar hade testats innan intervjuer för att minimera risken för haverisystem under intervjun. Deltagarna fick välja om de ville intervjuas på arbetstid eller på fritid. Tre deltagare intervjuades på arbetstid och fyra deltagare på sin fritid.
Forskningsetiska aspekter
Krav på information till deltagarna, samtycke och konfidentialitet uppfylldes enligt etikprövningslagen (2003:460) och Etiska riktlinjer för omvårdnadsforskning i Norden (2003). Deltagarna fick i första hand ett skriftligt informationsbrev om studien. Att deltagandet är helt frivilligt och deltagaren kan avbryta sin medverkan när som helst utan att behöva ange några skäl för detta. Att full konfidentialitet garanteras beträffande
informantens lämnade upplysningar som skulle användas i arbetet och även alla upplysningar och datamaterial skulle förvaras åtskilt på ett betryggande sätt att inga obehöriga skulle kunna komma åt dem. Och att deras upplysningar och information skulle användas enbart för denna studie. Deltagarna fick även muntlig informationen om detta innan intervjun. Allt datamaterial analyserats och hanterats med respekt.
Dataanalys
Induktiv innehållsanalys användes för dataanalysen. Innehållsanalys är en lämplig metod när data handlar om text eller samtal, exempelvis i en ljudinspelning (Denscombe, 2018, ss.
402–403). Innan dataanalysen påbörjades transkriberades alla Ljudinspelningar noggrant ordagrant. De utskrivna texterna har därefter analyserats med hjälp av kvalitativ induktiv Innehållsanalys i enlighet med Lundman & Hällgren Graneheim (2008). Innehållsanalys analyserar de texter som är baserade på människors berättelser om deras upplevelser utan att det ska finnas några utarbetade mallar eller kodningar (Lundman & Hällgren Graneheim, 2008). Lundman & Hällgren Graneheim (2008) menar att innehållsanalys är lämplig för att hantera stora mängder data och fokuserar på tolkning av texter såsom utskrifter av inspelade intervjuer där fokus ligger på att identifiera likheter och skillnader i texten och utarbeta kategorier och tema. (Lundman & Hällgren Graneheim, 2008). I en innehållsanalys väljs en text som författaren är intresserad av eller har specifik betydelse och därefter bryts texten ner i mindre enheter som kan vara ord eller meningar (kondenserad mening). Därefter kodas texterna eller enheterna. Efter kodningen räknas förekomst av de koder eller enheter som framkommit. De koder som har liknande innehåll bildar en kategori. Tema “binder ihop” de kategorier som har något gemensamt (Lundman
& Hällgren Graneheim, 2008).
Från ett praktiskt perspektiv har innehållsanalysen påbörjats genom att den utskrivna texten och analysenheten har lästs igenom flertal gånger för att få ett helhetsperspektiv.
Meningsbärande enheter med relevans för studiens syfte har därefter markerats och plockats ut. Dessa kondenserades efteråt i syfte att korta ner texten för att det ska vara mer lätthanterlig men ändå bibehålla innehållet. Underkategorier formulerades utifrån likheter
mellan koderna och dessa har fortsatt sorterats till mer övergripande och därefter har det bildats olika kategorier.
Resultat
Diabetessjuksköterskor som deltog i studien jobbade på olika vårdcentraler med olika patientklienter med olika socio-ekonomiska och kulturella bakgrunder.
Diabetessjuksköterskor berättade om vilka åtgärder eller insatser de använde på sina vårdcentraler för att förebygga utvecklingen av diabetes typ-2 hos patienter med prediabetes som visas på tabell 1.1.
Tabell 1.1, Sammanfattning på preventivt åtgärder som används på respondenternas vårdcentraler.
Vårdcentraler hade olika rutiner när det gäller screening av patienter, besök hos läkare eller diabetessjuksköterska och uppföljningar. I de flesta av dessa enheter screenades patienterna via årskontroll hos läkarna om de hade någon kronisk sjukdom som hypertoni, hjärtinfarkt eller stroke. Då tog antingen faste plasmaglukos, Hba1c eller både faste glukos och Ha1c. I fyra vårdcentraler togs både faste plasmaglukos och Hba1c och om resultaten
Screening Screening
Hba1c Faste plasmaglukos
Glukosbelastning
Remittering till diabetessjuksköterska
Samtal
Rådgivning levnadsvanor
Uppföljning
var utanför referensvärdena gjorde man glukosbelastningstest (OGTT, Oral Glukos Tolerance Test) för att verifiera om det var en manifest diabetes eller prediabetes.
En vårdcentral screenade alla patienter som kom i kontakt med enheten oavsett sökorsak.
Patienten kunde söka för ett brutet ben och det togs ändå ett blodsockerprov:
”Vi är väldigt generösa med att kolla blodsocker och Hba1c, det tas frikostigt
på alla 30–40 åriga och uppåt men vi har inget strukturerat arbete”
Två vårdcentraler hade nedskrivna rutiner för screening av personer i riskgrupper och vidareremittering till diabetessjuksköterska och uppföljningar. En vårdcentral hade inga rutiner alls för screening, remittering, besök hos diabetessjuksköterska eller uppföljningar.
I sex av sju enheter remitterade läkarna patienterna till diabetessjuksköterska för samtal och uppföljningar. Samtal hos diabetessjuksköterskan bestod mycket av information om patofysiologin, vad det innebar för patienten att få sjukdomen, risker för komplikationer, samtal om vikten med livsstilsförändring, mm. Om patienten hade någon kronisk sjukdom följdes patienten årligen både via ansvariga läkare och även diabetessjuksköterska. Annars följde diabetessjuksköterskan upp patienten årligen. Två vårdcentraler hade rutiner för hur de skulle fånga upp patienter som hade graviditetsdiabetes, då ställdes frågan till nyblivna mammor via barnhälsovårdssjuksköterska (BVC-ssk) om hon hade graviditetsdiabetes och då meddelade BVC-ssk diabetessjuksköterskan. Ingen av enheterna hade någon rutin för att screena personer i riskgrupp som inte hade någon kronisk sjukdom och inte kom i kontakt med vårdcentralen. Resultaten av diabetessjuksköterskors erfarenheter och upplevelser sammanfattades i fem kategorier och 11 underkategorier.
Upplevelser av att känna organisatoriskt stöd ger förutsättningar för preventivt arbete
Diabetessjuksköterskor berättade hur organisatoriska förutsättningar bland annat att känna stöd från ledningen, att ha tillräckligt med tid eller samarbete mellan olika yrkesprofessioner påverkade deras arbete.
Att ha stöd från ledningen
Deltagarna upplevde att de hade tillräckligt mycket stöd från sina chefer. Några deltagare upplevde att de hade bra eller mycket bra stöd när det gäller att få den tid de behövde med sina mottagningar eller att ha möjlighet att gå på olika utbildningar för att kunna vara uppdaterade och utvecklas i sitt arbete. En av deltagarna sa så här:
”Mycket bra stöd, jag får gå på de utbildningar jag vill gå på”
De flesta diabetessjuksköterskor upplevde ingen stor tidsbrist på sina mottagningar och upplevde att de hade tillräckligt med tid för att jobba med preventivt arbete.
”jag tycker att jag har väldigt fria tyglar, jag disponerar min tid själv,
jag lägger upp planer och planerar själv”
En diabetessjuksköterska jobbade hela sin tjänstgöring på diabetesmottagning.
”jag arbetar bara med diabetesmottagning året runt. Så vi stänger
aldrig ner mottagningen”.
Att ha bra samarbete med olika yrkesprofessioner
De flesta diabetessjuksköterskor upplevde bra samarbete med läkare, dietist och fysioterapeuter på sina enheter.
”Jag och min kollega har väldigt gott samarbete, vi har även gottsamarbete med dietisten”
Upplevelser av att ha organisatoriska begränsningar eller hinder i patientarbete
Deltagarna upplevde att organisationens struktur och resursbrist skapade hinder eller begränsningar i deras arbete med hälsofrämjande åtgärder.
Upplevelser av brist på organisatoriskstruktur
Diabetessjuksköterskor upplevde att personal- och tidsbrist, avsaknad av arbetsrutiner och/ eller riktlinjer skapade svårigheter i deras dagliga arbete. En diabetessjuksköterska upplevde att hon inte hade någon tid utöver sina diabetespatienter på sin vårdcentral.
”jag har ingen specifik prediabetes patient, den tiden jag har räcker knappt till diabetikerna jag har”
En annan deltagare berättade att de fick avboka sina patienter pga. sjukdomar eller frånvaro hos kollegorna och då fick hon sitta i telefon i stället.
”Man fick avboka patienterna för att det fattades folk i någon annan ände”
De flesta vårdcentraler hade inget strukturerat arbetssätt eller rutiner för att jobba med prevention hos personer med prediabetes på sina enheter.
”det inte finns någon PM för prediabetes patienter hos oss”
Vissa vårdcentraler hade ingen dietist eller fysioterapeut på plats vilket gjorde att patienterna hänvisades eller remitterades till andra enheter för att komma till fysioterapeut eller dietist. De flesta vårdcentraler hade ingen möjlighet för grupputbildningar för patienter med prediabetes pga. tid- och personalbrist.
”Vi har ingen gruppverksamhet hos oss. Det har delvis att göra med att vi har tidsbrist, personalbrist”
Några av diabetessjuksköterskor upplevde att pågående pandemin begränsade deras möjligheter med preventivt arbete.
”hade ingen möjlighet för gruppundervisning pga. pandemin”
Behov av kompetensutveckling
Behov av att förbättra sin kompetens och kunskap vad gäller screening av personer i riskgrupper var ett av fynden:
”Kunskap vad gäller screening skulle säga att det är betydligt sämre, det är inget som jag sysslar med på det sättet”
Även brist på kunskap om de befintliga riktlinjerna och rekommendationerna för screening av patienter i riskgrupper var ett annat fynd. En diabetessjuksköterska berättade:
”Det är ju svårare med de här prediabetiker, för det finns inte något program för de på det sättet.”
Ensamhet
Att vara ensam var en annan upplevelse som framkom i studien.
”det är väl många som sitter ensamma på sina vårdcentraler och
inte har någon att bolla med”
Att ge råd och stöd är mycket viktig del i patientarbete med livsstilsförändringar
Diabetessköterskor upplevde att de hade en mycket viktig roll i preventionsarbetet. De lyfte upp vikten av att ge individanpassad information och stöd till patienter.
Individanpassat information och stöd är viktigt för patientens health literacy
Diabetessjuksköterskor lyfte upp att deras besök med patienter var oerhört viktiga. Att de gav information och råd utifrån patienternas förutsättningar och behov. Att det var viktigt att patienterna skulle förstå varför det var viktigt med att gå ner i vikt eller motionera.
”Försökte lägga mycket krut på att de ska förstå hur diabetes fungerar, vad prediabetes är, själva patofysiologin, för att de skulle förstå kopplingen mellan vikten och bukfetman och
insulinresistensen.”
Att de kunde ge stöd till sina patienter, att följa upp dem via telefonsamtal, mejl eller på besök, att de hade strategier i sitt arbete.
”ibland tog vi in dem oftare och jag kände att det behövdes”
Några diabetessjuksköterskor hade målsättningar i sitt arbete med patienter, exempelvis med att gå ner i vikt ett antal kg till nästa besök, eller att minska konsumtionen av sötsaker.
”Vi försökte sätta upp mål, mål med att gå ner i vikt, mål om att ändra, mål om att minska, kanske om man drack mycket läsk, ta bort eller åtminstone minska på det”
Att ha olika verktyg underlättar preventionsarbete
Genom att använda sig av olika hjälpmedel i arbetet ökar möjligheterna för patienterna att förstå de specifika råd de får. Detta nämnde några av deltagarna under intervjuerna.
Att använda sig av olika broschyrer och hjälpmedel
Diabetessköterskor berättade att de använde kostdagbok, olika broschyrer, patientinformation, bilder eller förpackningar för att öka patientens kunskap om kosten exempelvis på hur många sockerbitar Coca cola eller ett äpple innehåller.
”Jag hade en del hjälpmedel på mitt rum jag kunde visa upp, att man kunde visa skillnader just med sockerbitar”.
Använda sig av FaR (fysisk aktivitet på recept)
Några av deltagarna nämnde att de använde FaR till patienterna för att ge mer stöd och motivering till en förändrad livsstil.
”De fick fysisk aktivitet på recept och kunde söka själva på stan och prova på något de ville”
Upplevelser av att ha olika utmaningar och svårigheter med kommunikation och patientinformation
Deltagarna upplevde att de hade olika utmaningar i sitt dagliga arbete med patientinformation och uppföljningar.
Utmaningar att ge individanpassad patientinformation
Flera diabetessjuksköterskor upplevde en utmaning i att ge information till sina patienter.
Att veta hur mycket information de skulle ge och vilket djup de skulle lägga det på.
”man får ju känna av patienterna, jag brukar tex fråga vad de vet och vad de kan, för att det öppnar ju upp för hur mycket information jag ska ge till patienten och vilket djup jag ska lägga det
på”
Utmaningar i att möta upp patienter med olika psyk- socioekonomiska eller kulturella bakgrund
Erfarenheter av arbete med patienter med olika bakgrund var olika bland de intervjuade diabetessjuksköterskorna. Några av diabetessjuksköterskor hade många patienter med
utländsk bakgrund och de upplevde svårigheter i arbete med dessa grupper. Vissa patienter var analfabeter och det var svårt med patientinformation.
”Är de analfabeter så kan du inte ge de skriftlig information, jag har ju upptryckt på många olika språk men det hjälper inte om de inte kan läsa själva”
Att använda sig av tolk var en annan svårighet som framkom. En diabetessjuksköterska berättade så här:
”Jag har haft tolkar som jag har upplevt de sitter och småpratar mellan varandra, jag har ingen aning vad de pratar om”
En annan svårighet var att möta upp patienter med sämre ekonomi. Patienter har olika ekonomiska förutsättningar. Att kunna ge råd för fysisk aktivitet är inte alltid lätt om patienten inte ha råd, upplevde deltagarna. Eller om man har dålig ekonomi har man kanske inte ens ork att engagera sig för att ändra sina levnadsvanor.
”Det är lätt att säga skaffa gymkort men det är kanske stort utgift för vissa människor att skaffa sig gymkort, kanske har de inte ens råd att köpa gympaskor”
Att patienternas psykiska ohälsa påverkar preventionsarbete var en annan faktor som nämndes. Om patienten lider av någon psykisk ohälsa såsom depression eller ångest försvårarar arbete.
”att man inte riktigt kan ta det till sig information på samma sätt, är man nedstämd eller deprimerad så har man så klart lägre motivation”
Upplevelser av att jobba med preventivt arbete är tidskrävande och kämpigt
Flera av diabetessjuksköterskor upplevde att det är kämpigt med patientarbete och arbetet är tidskrävande. Att det tar tid att skapa en relation med patienterna, att man behöver träffa dem många gånger och att man ska ha tålamod för att se resultaten.
”många gånger så tänker man att man får jobba med det, man får träffa dem
många gånger, man måste ha en kontakt och man måste ha tålamod”
Diskussion
Arbetsförhållanden och förutsättningar för diabetessjuksköterskor i primärvården ser olika ut runt om Sverige. Det råder stor brist på diabetessjuksköterskor generellt i primärvården. De flesta vårdcentraler har en diabetessjuksköterska och fåtal har två.
Diabetessjuksköterskors arbetsuppgifter varierar på olika vårdcentraler. På de allra flesta vårdcentraler, förutom att ha ansvar för diabetespatienter, har diabetessjuksköterskor även andra arbetsuppgifter som bland annat telefonrådgivning. Detta kan vara en av orsakerna till att diabetessjuksköterskor får mindre tid till hälsofrämjande arbete på sina mottagningar.
Metoddiskussion
Studien var en kvalitativ studie med semi-strukturerade intervjuer. Avsatt tid för intervjuerna var 30–45 minuter och det kändes tillräckligt. Saknad av tidigare erfarenhet med intervjuer kan ha haft betydelse i hur frågorna utvecklades under intervjuerna men tycks inte ha haft någon stor påverkan på resultaten. Att deltagarna hade olika förutsättningar utifrån antal års erfarenhet inom yrket, olika utbildningsnivå inom diabetes och jobbade på olika vårdcentraler på små och mellanstora städer i Skåne med olika patientklienter ökade möjligheten för att få variationer i deras upplevelser och anses som en styrka för studiens resultat (Lundman & Hällgren Graneheim, 2008). Kvinnliga diabetessjuksköterskor är dominerande i yrket och alla diabetessjuksköterskor var kvinnor. Det hade varit intressant om några manliga deltagare hade varit med för att se om det framkom några skillnader vad gäller deltagarnas upplevelser med preventivt arbete. Induktiv innehållsanalys användes för att analysera data. Dataanalysen har genomförts mycket noggrant i alla steg och kontinuerlig diskussion med handledaren under arbetets gång ses som en styrka för giltigheten och tillförlitligheten för dataanalys och studiens resultat. Att kodningen och kategorisering stämmer överens med textens innehåll är värdefullt för studiens trovärdighet (Lundman & Hällgren Graneheim, 2008).
Att beskriva noggrant urval, hur dataanalysen gått till och citatet som presenterats från intervjuer ger möjlighet till läsaren att bedöma tolkningarnas giltighet och tillförlitlighet (Lundman & Hällgren Graneheim, 2008). Att det fanns många studier som har visat
effekten av livsstilsförändring för att förebygga diabetes typ- 2 hos patienter med prediabetes ses som en styrka. Lundberg et al. (2017) studerade distriktsjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med hälsoförebyggande åtgärder bland patienter som har riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar. Vilket också kan öka graden av överbarheten av studieresultaten. Överförbarheten handlar om i vilken utsträckning studiens resultat kan överföras. Däremot är det läsaren som bedömer om resultaten är överförbara till andra grupper eller situationer (Lundman & Hällgren Graneheim, 2008).
Resultatdiskussion
Syftet med studien var att undersöka diabetessjuksköterskors erfarenheter av att jobba med förebyggande arbete för att förhindra utvecklingen av diabetes typ-2 hos patienter med prediabetes. Resultaten visade att vårdcentraler jobbade olika med screening, hälsofrämjande samtal för levnadsvanor och uppföljningar. Problemet idag är att patienterna oftast söker sig till vårdcentraler om de har hälsoproblem. Genom hälsosamtal som är riktade mot individer i riskgrupp som inte har någon sjukdom kan fler patienter med potentiell prediabetes fångas upp. ADA rekommenderar i Classification and Diagnosis of Diabetes (2021, ss. 19–22) en årlig kontroll och provtagning (faste plasmaglukos, Hba1c, OGTT) hos personer i riskgrupp. Nhim et al. (2018) visade i sin studie att primärvårdsläkare var positiva för screening, testning och remitering av patienter samt användning av livssilsföränringsprogram. Deras studie lyfte fram vikten av att öka medvetenheten i primärvården om livsstilsförändringsprogram. Region Skåne har börjat med ett pilotprojekt som riktar sig mot 40-åringar i Skåne. Hälsosamtal erbjuds för att kunna identifiera ohälsosamma levnadsvanor och ge individanpassat stöd för livsstilsförändringar. Detta för att kunna förebygga hjärt kärlsjukdomar och diabetes typ - 2 (Region Skåne 2021). Motivering till projektet har nämnts goda hälsoeffekter (Lingfors
& Persson 2019, Blomstedt et al. 2015) och liksom kostnadseffektivititet med livstilsinterventioner (Feldman, Hellström & Johansson, 2011).
Diabetessjuksköterskors arbetsförhållanden har haft stor betydelse i deras arbete och påverkades bland annat av hur ledningen delade upp resurser på respektive vårdcentralen.
Lundberget al. (2017) visade i sin studie att brist på organisationsstruktur upplevdes av
distriktssköterskor som ett hinder för en framgångsrik livsstils intervention.
Alla deltagarna i studien betonade vikten av information och stöd till patienterna för att förstärka patientens empowerment. Även Lundberg et al. (2017) visade i sin studie att både rådgivning och coachning var ett viktigt verktyg för ett hälsosammare beteende hos människor i deras förändringsarbete. Tengland (2016) skriver att människor ibland gör okloka val som kan bidra till deras ohälsa och detta kan bero på bland annat att de inte har tillräckligt med kunskap och menar att om man ger information till dessa individer förstärker man deras förmåga att ta kontroll över sin hälsa. Estacio1 & Comings (2013) betonar vikten av sjukvårdspersonals roll i Health literacy och att använda sig av olika verktyg eller lämpligt material för information till patienter för att kommunicera effektivt med patienterna, vilket betonades även av deltagarna i studien exempelvis val av olika broschyrer, bilder, förpackningar för att förbättra patientens förståelse om olika kostråd.
Weir et al. (2014) undersökte effektev av dietistledd utbildning för patienter med prediabetes. Resultatet visade en förbättringar av kost, fysisk aktivitet och viktrelaterade beteenden bland deltagarna (ibid). Diabetessjuksköterskorna betonade även i sina berättelser vikten av uppföljningar i sitt arbete. Sakane et al. (2015) studerade effekterna av telefoncoaching för att ge stöd till patienter med IFG i deras arbete med livsstilsförändring för att hindra utvecklingen av diabetes typ-2 och resultaten visade att täta telefonkontakter med patienter för att ge stöd gav mycket god effekt, även telefonkontakter med låg frekvens och mellanfrekvens gav effekt (ibid). De flesta deltagarna upplevde svårigheter och utmaningar med patientarbete, att ge information, att kunna motivera patienterna för livsstilsarbete och att det är tidskrävande. Jallinoja et al. (2007) skriver i sin studie att majoriteten av både läkare och sjuksköterskor som deltog i studien ansåg att ge information, motivera och stödja patienter i deras livsstilsförändringsarbete var en stor del av deras uppgifter. Att ha målsättningar i patientarbetet var ett annat fynd. Tengland (2016) lyfter upp några svårigheter med beteendeförändringar hos människor och menar att sätta upp mål i förändringsarbetet kan vara ett bra alternativ och samtidigt lyfter upp risken för misslyckande hos individer som i sin tur kan leda till skuldkänslor för att de inte nådde upp till målet (ibid). Att jobba med patienter med olika psyk- och socioekonomiska och kulturella bakgrunder upplevdes som en svårighet i deras vardagliga arbete. Tengland
(2016) lyfte upp de faktorer som skulle kunna påverka förändringsarbetet hos individen bland annat kunskapsnivå, kulturella och socioekonomiska faktorer. Estacio & Comings (2013) skriver i sin artikel att kunna läsa och skriva är ett grundläggande villkor i health literacy, även individens färdigheter och förmågor har stor betydelse i hur individerna agerar och värderar den information och råd de erhållit och kunna använda dem på lämpligt sätt (ibid). Att ha tid och adekvat kunskap och kompetens för att möta upp de utmaningarna med patientarbetet lyftes upp av deltagarna i studien. De flesta deltagare upplevde att de hade bra kompetens som dock kunde förbättras. Jallinoja et al. (2007) skriver i sin studie att mer än hälften av de intervjuade uppskattade att de hade tillräckligt med färdigheter och kompetens i rådgivning för levnadsvanor och två tredjedelar ansåg att de hade kunnat hjälpa många patienter till en hälsosammare livsstil. Två tredjedelar av läkarna och hälften av sjuksköterskorna rapporterade att deras schema var för hektiskt för att kunna engagera sig i patienternas livssituationer (ibid). Även Maindal, Bonde &
Aagaard-Hansenb (2013) visade i sin studie att sjuksköterskor hade adekvat kompetens vad gäller preventionsarbete.
Det behövs fler studier i området för att lyfta upp problematiseringen och utmaningar med preventionsarbete i primärvården för att förbättra möjligheterna med preventionsarbete hos patienter med prediabetes.
Slutsatser
Studien visade att diabetessjuksköterskor hade olika erfarenheter avseende preventionsarbete utifrån de organisaturiska förutsättningar och förhållande de hade samt hur deras patientklienter såg ut vilket skulle kunna påverka deras prevntionsarebete.
Resursbrist och avsaknad av rutiner försvårade deras arbete. Därför är det viktigt att diabetessjuksköterskors arbetsförhållande förbättras. Även utbildningar om befintliga rekommenationer eller riktlinjer avseende häsofrämjande åtgärder är nödvändigt.
Referenser
Ackermann, R.T., Liss, D.T., Finch, E.A., Schmidt, K.K., Hays, L.M., Marrero, D.G. &
Saha, C. (2015). A Randomized Comparative Effectiveness Trial for Preventing Type 2 Diabetes. American Journal of Public Health . 2015;105: 2328–2334.
DOI: 10.2105/AJPH.2015.302641
Aekplakorn, W., Tantayotai, V., Numsangkul, S., Tatsato, N., Luckanajantachote, P. &
Himathongkam., T. (2019). Evaluation of a Community-Based Diabetes Prevention Program in Thailand: A Cluster Randomized Controlled Trial, Journal of Primary Care &
Community Health Volume 10: 1–8 ,2019, SAGA, DOI: 10,1177/2 150 132 719 847 374 journals.sagepub.com/home/jpc
Amer, O.E., Sabico, S., Alfawaz, H.A., Aljohani, N., Danish Hussain, S., Alnaami, A.M., Wani, K. & Al-Daghri, N. (2020). Reversal of Prediabetes in Saudi Adults: Results from an 18 Month Lifestyle Intervention, Nutrients 2020, 12, 804; doi:10,3390/nu12030804
American Diabetes Association, (ADA). Diagnosis, 2021. Hämtad: 2021-01-02 https://www.diabetes.org/a1c/diagnosis
American Diabetes Association Classification and Diagnosis of Diabetes: Standards of Medical Care in Diabetes—2021, American Diabetes Association Diabetes Care 2021 Jan;
44(Supplement 1): S15-S33. Hämtad: 2021–0102.https://doi.org/10.2337/dc21-S002
Backman, J. (2016), Rapporter och Uppsatser, Upplaga 3:5, Studentlitteratur AB Lund
Blomstedt, Y., Norberg, M., Stenlund, H., Nyström, L., Lönnberg, G., Boman, K., Wall, S.
och Weinehall, L. (2015). Impact of a combined community and primary care prevention strategy on all-cause and cardiovascular mortality: a cohort analysis based on 1 million person-years of follow-up in Västerbotten County, Sweden, during 1990–2006. BMJ Open, 5(12), e009651
Burne, R.R., Stevens, G.A., White, R.A., Smith, J.L., Flaxman, S.R., Price, H., Jonas, J.B., Keffet, J., Leashert, J., Naidoot, K., Pesudovst, K., Resnikofft, S. & Taylort, H.R. (2010).
Causes of vision loss worldwide, 1990–2010: a systematic analysis, Lancet Global Health 2013;1:e339-e349, DOI:10,1016/S2214-109X (13)70113-X
Brunisholz, K.D., Joy, E.A., Hashibe, M., Gren, L.H., Savitz, L.A., Hamilton, S., Cannon, W., Huynh, K., Schafer, T.A.N., Newman, L.M., Parker, J., Musselman, J. & Kim, J. (2017).
Stepping Back to Move Forward: Evaluating the Effectiveness of a Diabetes Prevention Program Within a Large Integrated Healthcare Delivery System, Journal for Healthcare Quality Vol. 39, No. 5, DOI: 10,1097/JHQ.0000000000000103
Cernerud, L., Arneson, H., Kugelberg, S., Paulsson, G., Brodin, H., Cesares Olsson, M. &
Ainestrand, D. (2009). Folkhälsovetenskap - arbetet med ämnets definition och innehåll, Socialmedicinsk tidskrift 1/20 09. Hämtad: 2021-01-02
https://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/2/62
Coppell, K.J., Sally, L., Abel, SL., Freer, T., Gray, A., Sharp, K., Norton, J.K., Spedding, T., Ward, L. & Whitehead, L.C. (2017). The effectiveness of a primary care nursingled dietary intervention for prediabetes:a mixed methods pilot study: BMC Family Practice (2017).
18:106 DOI 10,1186/s12875-017-0671-8
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken. För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (4:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Estacio, E.V., John Comings, J. (2013). Health literacy: Exploring future directions andpotential contributions from health psychology. Journal of Health Psychology. DOI:
10,1177/1 359 105 313 476 978
Feldman, I., Hellström, L. & Johansson, P. (2011). Heterogeneity in cost-effectiveness of lifestyle counseling for metabolic syndrome risk groups -primary care patients in Sweden. BioMedCentral, doi:10.1186/1478-7547-11-19
Gong, Q., Zhang, P., Wang, J., Ma, J.,An,Y.,Chen, Y., Zhang, B ., Feng, X., Li, H., Chen, X.., Cheng,Y-J., Gregg, E-W., Hu, Y., Bennett, P-H & Li, G. (2019). Cardiovascular mortality, all-cause mortality, and diabetes incidence after lifestyle intervention for people with impaired glucos tolerance in the Da Qing Diabetes Prevention Study: a 23-year follow-up
study, The Lancet Diabetes Endocrinoloy. 2019 jun;7(6):452–461. DOI:10,1016/S2213- 8587(19)30093–2
Jallinoja, P., Absetz, P., Kuonen, R., Nissinen, A., Talja, M., Uutela, A. & Patja, K. (2007).
The dilemma of patient responsibility for lifestyle change: Perceptions among primary care physicians and nurses. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 2007; 25: 244 249.
DOI: 10,1080/02813430701691778
Ibrahim1, N., Ming Moy, F., Attikah Nur Awalludin, I., Mohd Ali, Z. & Ikram Shah Ismail, I. (2016). Effects of a Community-Based Healthy Lifestyle Intervention Program (Co-HELP) among Adults with Prediabetes in a Developing Country: A Quasi-
Experimental Study,. PLoS ONE 11(12): e0167123. doi: 10.1371/journal.pone.0167123
International Diabetes Federation (IDF), 2019. Hämtad: 2021-05-18 https://diabetesatlas.org/en/resources/
Katula, J.A., Vitolins, M.Z., Morgan, T.M., Lawlor, M.S., Blackwell, C.S., Isom, S.P., Pedley, C.F. & Goff Jr, D.C. (2012). The Healthy Living Partnerships to Prevent Diabetes Study, American Journal of Preventive Medicine, dx.doi.org/10.1016/j.amepre.2012 12 015
Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention, Region Skåne (2019).
Resursbehov för erbjudande av hälsosamtal till valda åldersgrupper av vuxna invånare i Region Skåne. Underlag införandeprocessmaj 2019. Hämtad 2021-06-18:
https://vardgivare.skane.se/siteassets/3.-kompetens-och-
utveckling/sakkunniggrupper/kunskapscentrum-levnadsvanor/pilotfas-riktade- halsosamtal/resursbehov-for-erbjudande-av-halsosamtal-till-valda-aldersgrupper.pdf
Li, G., Zhang,P., Wang, J., Gregg, E.W.,Yang, W.,Gong,Q., Li, H., Li, H., Jiang, Y., An, Y., Shuai, Y., Zhang, B., Zhang, J., Thompson, T.J., Gerzoff, R.B., Roglic, G., Hu, Y.& Bennett, P.H. (2008). The long-term effect of lifestyle interventions to prevent diabetes in the China Da Qing Diabetes Prevention Study: a 20-year follow-up study. The Lancet,
DOI: 10.1016/S0140-6736(08)60766-7
Lingfors, H. & Persson, L.G (2019). All-cause mortality among young men 24–26 years after a lifestyle health dialogue in a Swedish primary care setting: a longitudinal follow- up register study. BMJ Open 2019;9:e022474. doi:10.1136/bmjopen-2018-022474.
Lingfors, H., Persson, L.G., Lindström, K., Bengtsson, C. & Lissner, L. (2009). Effects of a global health and risk assessment tool for prevention of ischemic heart disease in an individual health dialogue compared with a community health strategy only: Results from the Live for Life health promotion programme. Preventive Medicine, 48(1), 20 24.
Doi: 10.1016/j.ypmed.2008.10.009
Lindström, J., Louhernta M-A, Mannelin, M., Rastas, M., Salminen, V., Eriksson, J., Uusitupa, M.& Tuomilehto, A. (2003) The Finnish Diabetes Prevention Study (DPS), DIABETES CARE, Hämtad: 2021-05-01. https://doi.org/10.2337/diacare.26.123230
Lundberg, K., Jong, M. C., Kristiansen, L., & Jong, M. (2017). HEALTH PROMOTION IN PRACTICE-DISTRICT NURSES' EXPERIENCES OF WORKING WITH HEALTH
PROMOTION AND LIFESTYLE INTERVENTIONS AMONG PATIENTS AT RISK OF DEVELOPING CARDIOVASCULAR DISEASE. Explore-the Journal of Science and Healing, 13(2), 108–115. doi: 10.1016/j.explore.2016.12.001
Lundman & Hällgren Graneheim (2008), Tillämpad kvalitativ inom hälso- och sjukvård, Kvalitativ innehållsanalys, kap 10, ss. 159–172. Hämtad: 2021-01-02.Lundman & Hällgren Graneheim (2008) Kvalitativ innehållsanalys.pdf: IKG302 H20 Vetenskapliga metoder I (gu.se)
Maindal, H.T., Bonde. B, A. & Jens Aagaard-Hansen, J. (2013). Action research led to a feasible lifestyle intervention in general practice for people with prediabetes, Primary Care Diabetes. http://dx.doi.org/10.1016/j.pcd.2013.11.007
Malterud, K. (2001). Qualitative research: standards, challenges, and guidelines. THE LANCET, 358: 483. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(01)05627-6
Miller, C.K., Nagaraja, H.K. & Weinhold, K.R. (2016). Early Weight-Loss Success
Identifies Nonresponders after a Lifestyle Intervention in a Worksite Diabetes Prevention Trial. Academy of Nutrition and Dietetics. http://dx.doi.org/10.1016/j.jand.2015.04.022
Nhim, K., Khan, T., Gruss, S.M., Wozniak, G., Kirley, K., Schumacher, P., Elizabeth T.
Luman & Albright, A. (2018). Primary Care Providers’ Prediabetes Screening, Testing, and Referral Behaviors. Elsevier Inc. on behalf of American Journal of Preventive Medicine doi.org/10.1016/j.amepre.2018 04 017
Sakane, N., Kotani, K., Takahashi, K., Sano, Y., Tsuzaki, K., Okazaki, K., Sato, J., Suzuki, S., Morita, S., Oshima, Y., Izumi, K., Kato, M., Ishizuka, N., Noda, M. & Kuzuya, H.
(2014): Effects of telephone-delivered lifestyle support on the development of diabetes in participants at high risk of type 2 diabetes: BMJ Open 2015;5:e007316.
doi:10,1136/bmjopen-2014- 007316
Saeedi, P., Petersohn, I., Salpea, P., Malanda, B., Karuranga, S., Unwin, N., Colagiuri, S., Guariguata, L., Motala, A.A., Ogurtsova, K., Shaw, J.E., Bright, D. &, Williams, R. (2019).
Global and regional diabetes prevalence estimates for 2019 and projections for 2030 and 2045: Results from the International Diabetes Federation Diabetes Atlas, 9th edition, Diabetes Research and Clinical Practice, https://doi.org/10.1016/j.diabres.2019.107843
Sarwar, N., Gao, P., Seshasai, S.R., Gobin, R, Kaptoge, S., Angelantonio, Di.,
Ingelsson, E., Lawlor, D.A., Selvin, E., Stampfer, M., Stehouwer. C.D.A., Lewington, S., Penells, L., Thompson, A., Sattar, N., White, I.R., Ray, K.K. (2010). Diabetes mellitus, fasting blood glucose concentration, and risk of vascular disease: a collaborative meta- analysis of 102 prospective studies, The Lancet, DOI: 10,1016/S0140-6736(10)60484–9.
Socialstyrelsen, 2018, Nationella riktlinjer för diabetesvård. Stöd för styrning och ledning.
Hämtad: 2021-01-02.https:// www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-10-25.pdf
Sveriges riksdag, Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor.
Hämtad: 2021-01-02.https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
Svensk författningssamling (2020:1043): kap 13 a. Primärvårdens grunduppdrag. Prop.
2019/20:164. Hämtad: 2021-06-10.
https://svenskforfattningssamling.se/sites/default/files/sfs/2020-11/SFS2020-1043.pdf
Tengland, P.A. (2013). Behavior Change or Empowerment: On the Ethics of Health- Promotion Goals. Health Care Anal (2016) 24:24–46. DOI 10,1007/s10728-013-0265-0
Tuomilehto, J., Linström, J., Eriksson, G. J., Valle, T., Hämäläinen, H., Ilanne-Parikka, P., Keinänen-Kiukaanniemi, S., Laakso, M., Louheranta, A., Rastas, M., Salminen, V. &
Uusitupa, M. (2001). Prevention of Type 2 Diabetes Mellitus by Changes in Lifestyle among Subjects with Impaired Glucose Tolerance, The New England Journal of Medicine, DOI: 10,1056/NEJM200105033441801,
Vård i Norden (2003). Etiska riktlinjer i omvårdnadsforskning i Norden, Oslo, Hämtad: 2020- 12-26 ssns_etiske_retningslinjer_0.pdf (dsr.dk)
Weir, D.L., Johnsonb, S.T., Mundt, C., Brayc, D., Taylor, L., Euricha,D.T. & Johnson, J.A.(2014): A primary care based healthy-eating and active living education session for weight reduction in the pre-diabetic population Primary Care Diabetes Europe 2014. Elsevier Ltd. http://dx.doi.org/10.1016/j.pcd.2014.01.013
World Health Organisation, WHO (2021). Diabetes. Hämtad:2021-04-25 https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/diabetes
World Health Organisation, WHO (2006). definition and diagnosis of diabetes mellitus and intermediate hyperglycemia. Report of a WHO/IDF Consultation. Hämtad: 2021-06- 07
https://www.who.int/diabetes/publications/Definition%20and%20diagnosis%20of%20dia betes_new.pdf
World Health Organisation, WHO, Ottawa Charter for Health Promotion, (1986).
Hämtad: 2021-01-02
https://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0004/129532/Ottawa_Charter.pdf
Xu, D.F., Sun, J.Q., Chen, M., Chen,Y.Q., Xie, H., Sun, W.J. , Lin,Y.F., Jiang, J.J., Sun, W., Chen, A.F. & Tang, Q.R. (2012). Effects of lifestyle intervention and meal replacement on glycaemic and body-weight control in Chinese subjects with impaired glucose regulation:
a 1-year randomised controlled trial British Journal of Nutrition, 109, 487–492 doi:10,1017/S0007114512001328
Bilagor
Bilaga 1. Informationsbrev
Vill du delta i en studie om diabetesvård i primärvården?
Mitt namn är Akram Pahlevan Moghaddam. Jag är student i mastersprogram i folkhälsovetenskap på Mittuniversitetet. Jag har jobbat som diabetessköterska i Primärvården i ca 9 år och har från årsskiftet börjat på VC Brahehälsan i Eslöv.
Vi ska skriva magisteruppsats denna termin och jag har valt att undersöka diabetessjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av arbete med de metoder och insatser används i Primärvården för att förebygga utveckling av diabetes typ- 2 hos patienter med prediabetes.
Internetbaserade intervjuer kommer att användas för datainsamling. Intervjun kommer att ske via Skype eller det program du har och varar ca 30–45 minuter. Jag kommer att använda dator och smartphone för inspelning av ljud för att försäkra mig att vi inte förlorar något pga. tekniska fel.
Deltagandet är frivilligt och Du har rätt att avstå eller avbryta din medverkan när som helst utan att ge några skäl för detta. Du har rätt att inte svara på någon eller några frågor om du inte vill. Jag garanterar full konfidentialitet beträffande dina lämnade upplysningar som kommer att användas i arbetet, att information och datamaterial kommer att förvaras oåtkomligt för obehöriga. Informationen kommer att användas enbart för denna studie.
Vill du veta mer vänligen kontakta mig på tel. 0701–436106, mejl: akram2002se@yahoo.se, Messenger eller Internmeddelande i PMO.
Jag kommer att kontakta dig för att höra om Du vill och kan medverka.
Om det är så du önskar kommer du att få ett exemplar av uppsatsen när den färdig.
Akram Pahlevan Moghaddam
Student i mastersprogram i folkhälsovetenskap på Mittuniversitetet
Bilaga 2. Frågeformulär
1. Hur länge har du jobbat som diabetessjuksköterska i Primärvården?
2. Vad har du för utbildning inom diabetes?
3. Hur många diabetessjuksköterskor jobbar på er vårdcentral?
4. Vilka insatser eller metoder använder ni för att förebygga eller fördröja insjuknande i diabetes typ- 2 hos prediabetes patienter?
5. Hur har ni formad eller organiserad detta på VC?
6. Vad pratar du om med patienterna på dina besök?
7. Hur lägger du upp arbetet med levnadsvanor? Målsättning med tex med vikt, motion, rökning, alkohol, etcetera
8. hur följer upp patienterna i deras förändringsarbete?
9. Har du även gruppträffar? (varför inte)
10. Vilka förutsättningar eller möjligheter har du/ ni till förebyggande arbete hos prediabetes patienter?
11. Hur skulle du vilja beskriva samarbete med dig, dietist och fysioterapeut för information/ utbildning kring levnadsvanor för prediabetes patienter?
12. Hur beskriver du dina kunskaper om de förebyggande åtgärder hos prediabetes patienter? (både screening, även råd om levnadsvanor)
13. Hur upplever du patientutbildning kan påverka deras motivation till livsstilsförändringsarbete?
14. Hur upplever du kommunikationen mellan dig och patienten kan påverka deras mottaglighet för information?
15. Hur upplever du stöd från ledningen?
16. Vad tycker du om hur psyk- och socioekonomiska faktorer skulle kunna påverka förebyggande arbete hos dessa patienter?
17. Vad är det som fungerar bra på din mottagning med preventivarbete hos prediabetes patienter?
18. Vad är det som inte fungerar och i så fall vad krävs det för att skulle kunna bli bättre 19. Vad är svårigheter i att implementera de metoder eller insatser?
20. Vad finns för utmaningar för dig som diabetessjuksköterska i primärvården att jobba med preventionsarbete hos prediabetes patienter?
21. Är det nåt annat du vill tillägga?
Bilaga 3. Exemplar på dataanalys
Meningsenhet Kondenserad meningsenhet
kod underkategori kategori
upplevde ingen brist på stöd, hade jag sökt stöd så hade jag säkert fått.
Mycket bra stöd, ja får gå
på de
utbildningar jag vill gå
jag tycker att jag har väldigt fria tyglar, jag disponerar min tid själv, jag lägger upp planer och planerar själv
Ingen brist på stöd
bra stöd
har fria tyglar, disponerar min tid själv, planerar själv
Stöd från chef
Stöd från chef
har fria händer
Att ha stöd från
ledningen
Upplevelser av att känna organisatoriskt
stöd ger
förutsättningar för preventivt arbete
Det är ju svårare med
de här
prediabetiker, för det finns inte något program för de på det sättet
det inte finns någon PM för prediabetes patienter hos oss.
det finns inte något
program
Ingen PM för prediabetes patienter
Inga riktlinjer
ingen PM
Upplevelser av brist på organisatoris kstruktur
Upplevelser av
att ha
organisatoriska begränsningar eller hinder i patientarbete
