Egenkontroll enligt miljöbalken
Förskolor och skolor
INFORMATION
Tänk på att innan verksamheten kan starta ska lokalerna uppfylla PBL:s krav på undervisnings/barnomsorglokaler, det krävs ofta bygglov för ändradanvändning samt att detaljplanen ska tillåta denna typ av verksamhet.
Takhöjd inne i lokal minst 2,40 m helst 2,70.
2,70 är ett krav vid nybyggnation.
Finns det invändig utrustning som sänker höjden till under 2,40 m kan inte lokalerna användas.
Direkt dagsljus via fönster ska vara minst 10% av golvytan, tänk på att lokalerna inte kan vara för djupa eftersom dagsljuset ska nå lokalytan. Fönster ska vara placerade så att barnen kan se ut även när de sitter.
Luftflödet för stilla sittande verksamhet är 7 l/s/p + 0,35 l/s/m
2golvyta. Förskolor behöver högre flöden
eftersom barnen rör sig mer.
Co
2halten får inte överstiga 1000 ppm, optimalt är att det inte överstiger 800 ppm.
Buller inomhus i skol- och förskolelokaler, från fasta installationer, ex ventilationssystem, värmesystem, samt ljud utifrån med stängda fönster/dörrar, får inte
överstiga 30 dBA. Observera att dBA bara anger hur starkt ljudet låter medan dBC anger hur starkt ljudet är. (dBA = mänskligt hörande, dBC inkluderar lågfrekventa)
Utemiljön: Det är viktigt att skolgårdar är utformade så att de lockar till utevistelse. Att vistas utomhus i en stimulerande miljö har visat sig ha stor betydelse för t ex koncentrationsförmågan. Gårdens yta behöver uppgå till minst 30 – 40 m2 per barn i förskolegrupp.
Buller utomhus får inte överstiga 55 dBA.
Det ska finnas solskyddade miljöer, vindskyddade miljöer
leksakdirektivet eller annan typ av dokumentation.
Lekredskapen ska placeras så att olycksrisken minskas.
Vid nybyggnation ska lokaliseringskravet och
barnkonventions uppfyllas samt att man överväger att
byggnaden byggs i ljudklass A istället för C, då det är en
marginell skillnad i byggkostnaden jämfört med att i
efterhand försöka reducera buller till en mycket hög
kostnad.
Samhällsbyggnadsenheten - miljö
Detta är en vägledning för införande av systematisk egenkontroll på en förskola eller skola. Rutinerna ska anpassas för verksamheten, vilket innebär att alla
punkter kanske inte är relevanta för just er verksamhet.
Varför behövs egenkontroll?
En väl fungerande egenkontroll gör att förskolan/skolan tydligt kan redovisa hur det säkerställs att lokalerna är bra och att verksamheten tar hänsyn till hälsa och miljö. Egenkontrollen ger bra förutsättningar för att brister i verksamhetens rutiner, exempelvis otillräcklig eller felaktigt utförd städning, olämplig inredning, bristande smittskydd eller otillräcklig ventilation, upptäcks innan de orsakat besvär eller hälsoproblem. Målet är en sund vistelsemiljö på förskolan/skolan - varken barn eller personal ska bli sjuka eller må dåligt av att vistas i lokalerna.
Barn är en grupp som anses extra utsatt eftersom de inte själva kan påverka sin vistelse på förskolan/skolan, och därför är kravet på egenkontroll högt för dessa verksamheter.
Lagkrav
Miljöbalken(1998:808) infördes i Sverige den 1 januari 1999. Kärnan i
lagstiftningen är de s.k. allmänna hänsynsreglerna i 2 kap MB, som ska följas av ALLA (privatpersoner, företag och myndigheter). Dessa regler innebär bl.a.
följande:
- Bevisbördan. Det är du som företagare/ansvarig verksamhetsutövare som ska bevisa att du följer de lagar och regler som finns, vid tillsyn och prövning enligt miljöbalken. Det är inte tillsynsmyndigheten som behöver visa motsatsen.
- Kunskapskravet. Som företagare/verksamhetsutövare måste du skaffa den kunskap som krävs för att veta hur din verksamhet påverkar miljön och människors hälsa och på vilket sätt du kan motverka sådan skadlig påverkan. Detta innebär bland annat att du måste hålla dig uppdaterad om vad som händer inom ditt verksamhetsområde. Exempelvis kan det
medför en skyldighet att begränsa denna störning. Principen innebär och också att det är den som orsakar olägenheten som ska betala för
begränsande åtgärder, och att bästa möjliga teknik ska användas för att förebygga olägenheter.
- Val av plats. Du ska välja en plats som är lämplig för verksamheten och som inte påverkar människors hälsa eller miljö negativt.
- Val av produkt. Du skall undvika att använda kemiska produkter som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter som kan antas vara mindre farliga.
- Hushålla med resurser. Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja
möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas.
Enligt förordningen(1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd så är förskolor och skolor anmälningspliktiga. Detta innebär att en
verksamhetsutövare måste anmäla att en skola eller förskola ska öppnas till den kommunala miljöförvaltningen minst 6 veckor innan den startar. Om en förskola eller skola öppnas innan anmälan så ska kommunen besluta om
miljösanktionsavgift. Det är en straffavgift som verksamheten får betala, och som tillfaller staten.
Enligt miljöbalken ska den som bedriver en verksamhet ”planera och kontrollera sin verksamhet för att motverka och förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljön”. Den som driver verksamheten ska skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens art och omfattning. Verksamheten ska också ta fram ett kontrollprogram med förbättrande åtgärder om
tillsynsmyndigheten kräver detta.
För anmälningspliktiga verksamheter gäller även mer preciserade krav på egenkontrollen enligt förordningen(1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Enligt denna förordning skall arbetet med egenkontroll bl.a. ha tydlig ansvarfördelning, dokumenteras och finnas på plats i verksamheten.
Läs mer:
Miljöbalken (1999:899)
Förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
Förordning (SFS 1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll
Hur skall arbetet redovisas?
Egenkontrollen ska vara dokumenterad, dvs. skriftlig. Den ska kunna visas upp för miljökontoret vid inspektion. Den behöver inte bestå av ett samlat
dokument, men den ska omfatta en sammanställning av vilka dokument (rutiner, system mm) som finns och var de är placerade. Dokumentationen kan med fördel göras elektroniskt på dator. Tänk på att dokumentationen både ska fungera som ett kvitto på vidtagna åtgärder såväl som ett sätt att säkerställa att verksamhetens egenkontroll fungerar.
Hur mycket som behöver dokumenteras för att egenkontrollens krav ska uppfyllas varierar mellan verksamheter, och måste bedömas i det enskilda fallet.
I en stor organisation krävs kanske mer dokumentation för att säkra egenkontrollen, än i en mindre med kortare beslutsvägar.
Några generella riktlinjer för vad som måste dokumenteras är följande:
Det organisatoriska ansvaret för miljöbalken.
Resultat, mätprotokoll, rapporter och bedömningar från undersökningar som utförs ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt.
Rutiner och därtill arbetsbeskrivningar för drift, underhåll och åtgärder som begränsar olägenheter.
Kemikalieförteckning
Att dokumentera egenkontrollen har flera fördelar:
Det är lättare för personalen att veta vad som gäller och göra rätt.
Speciellt viktigt är det för vikarier och annan tillfällig personal.
Det är lättare att följa upp och förbättra verksamhetens rutiner.
Det är lättare att hitta brister och vem som är ansvarig för dessa, t ex fördelning mellan verksamhetsutövare och fastighetsägare.
Förenkla arbetet!
Egenkontrollen ska inordnas i verksamheten så att den blir en naturlig del i det dagliga arbetet. Egenkontrollen enligt miljöbalken kan arbetas in i det
systematiska arbetsmiljöarbetet (f.d. internkontroll) för att undvika dubbelarbete.
Det finns många likheter och flera överlappande kontrollområden inom miljöbalken och arbetsmiljölagen. Observera dock att skillnader finns, att miljöbalken omfattar områden som inte berörs av arbetsmiljölagen, och att det inte är tillräckligt att endast utföra riskbedömningar utifrån arbetsmiljölagens krav! Barn på förskolor omfattas till exempel INTE av arbetsmiljölagen.
Det systematiska arbetsmiljöarbetet granskas av Arbetsmiljöverket. Kraven i räddningstjänstlagen på förebyggande brandskyddsarbete är också en form av egenkontroll. Även brandskyddet ska kunna integreras i verksamhetens samlade egenkontroll.
Läs mer:
Egenkontroll. Handbok 2001:3 kan beställas på - www.naturvardsverket.se
Naturvårdsverkets allmänna råd om egenkontroll (NFS 2001:2)
Systematiskt arbetsmiljöarbete – www.av.se/sam
Vad ska egenkontrollen innehålla?
För att förenkla arbetet med att ta fram ett egenkontrollprogram redovisar vi här ett förslag på innehåll lämpligt för en förskola eller skola.
Observera att nya lagkrav kan tillkomma och att det alltid är
verksamhetsutövaren som är ansvarig för att införskaffa sig kunskap om detta.
Observera också att egenkontroll ska vara ett ”levande” projekt som ska följas upp, utvecklas och uppdateras kontinuerligt. Målet är inte att ha en pärm med dokument som dammar igen i väntan på nästa tillsynsbesök. Det viktigaste är att det fungerar väl för just er och är anpassat för er verksamhet.
Ett sätt att tänka är att verksamheten ska ligga steget före tillsynsmyndigheten.
Ett exempel; Förskolan/skolans ventilation i ett klassrum är trasig och inte igång alls. Tillsynsmyndigheten gör ett besök och påpekar att ventilationen är trasig.
Om förskolan/skolan då kan visa dokumentation på att saken är felanmäld, när problemet förväntas vara avhjälpt och att användningen av klassrummet har anpassats till den nuvarande situationen, så noteras saken inte som en brist. Om förskolan/skolan däremot inte märkt att ventilationen gått sönder, eller säger att saken är felanmäld sedan en månad tillbaka men ingenting har hänt sedan dess så ses det som bristande egenkontroll.
Vårt förslag är att egenkontrollen delas in i fyra undergrupper:
Kunskap och ansvar
Verksamheten
Fastigheten
Miljöfrågor/Hållbart samhälle
Här följer information om vilka områden som dessa undergrupper omfattar.
Tänk på att detta endast är en vägledning, och att ni som verksamhet kan välja att bedriva egenkontroll enligt en annan struktur eller uppdelning.
KUNSKAP OCH ANSVAR
2 § Miljöbalken - Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet.
4 § Egenkontrollförordningen - För varje verksamhet skall finnas en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret för de frågor som gäller för verksamheten enligt miljöbalken samt föreskrifter, domar och beslut som meddelats med stöda av denna.
6 § Egenkontrollförordningen - Verksamhetsutövaren skall fortlöpande och
systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten från hälso- och miljösynpunkt. Resultatet av undersökningar och bedömningar skall
dokumenteras.
Om en driftsstörning eller liknande händelse inträffar i verksamheten som kan leda till olägenheter för människors hälsa eller miljön, skall verksamhetsutövaren omgående underrätta tillsynsmyndigheten om detta.
Ansvarsfördelning för inomhusmiljön/utomhusmiljö Förskolechef, rektor, skolsköterska, vaktmästare eller annan person som ansvarar för
inomhusmiljöfrågor/ utomhusmiljöfrågor ges formellt ansvar, metoder och resurser för att kunna verka inom sitt ansvarsområde.
Ansvarsfördelning mellan förskolan/skolan/förskolan/skolans
huvudman/ fastighetsägare Klargör ansvarsfördelning - vem ansvarar för vad - för t ex underhåll, reparationer, åtgärder och uppföljning. Det är viktigt att ha en fastslagen ansvarfördelning så att det inte råder någon tvekan om vem som ska rätta till uppkomna problem eller utföra undersökningar. Om
förskolan/skolans lokaler används för andra ändamål kvällstid ska ansvaret för detta vara klargjort. Det är också viktigt att det finns tydliga rutiner för
återkoppling och förmedling av information & dokumentation mellan de olika aktörer som ansvarar för egenkontrollen.
Bevakning av lagstiftning För att uppfylla egenkontrollens krav är det lämpligt att rutinmässigt bevaka aktuell lagstiftning för att uppmärksamma lagändringar, larmrapporter och liknande.
Utbildning Det är mycket viktigt att verksamheten fastställer vilken
kunskapsnivå som krävs för att ansvara för olika delar av egenkontrollen, samt
Vilka rutiner finns? Hur görs återkoppling? Vilka åtgärder vidtogs för att undanröja bristen?
System för fortlöpande kontroll och utvärdering av verksamheten ur hälsoskyddssynpunkt, att som verksamhetsutövare endast göra
undersökningar vid uttalade klagomål, är som regel inte tillräckligt för att uppfylla egenkontrollskravet i miljöbalken. Som verksamhetsutövare ska man förekomma problemen, och då behövs regelbundna undersökningar och utvärderingar. T ex kan en årlig arbetsmiljörond och allergirond vara ett sådant system. Det är viktigt att det används en väl utformad checklista så att inte en del områden ”glöms bort”. Verksamheten behöver även ha rutiner för att
systematiskt kontrollera och mäta radon, buller och liknande. En enklare enkätundersökning bland föräldrar/elever/personal kan vara ett annat system för att få en bild av hur vistelsemiljön uppfattas.
Handlingsplan för stora brister som exempelvis omfattande fuktskador eller uttalade hälsobesvär hos barn och personal.
Det ska framgå vem som ansvarar för kartläggning och tillvägagångssätt, utredning, efterkontroll samt rapportering till tillsynsmyndigheten (kommunens miljöförvaltning). Vidare ska den innehålla rutin för riskbedömning ur
hälsosynpunkt där hänsyn tas till t ex besvär, fuktkälla, utbredning, emissioner från material, mikroorganismer och brukande av lokalerna. Vid risk för ohälsa och som komplement till en skadeutredning ska en besvärsstudie ingå i
handlingsplanen. Här rekommenderas det att förskolan/skolan använder sig av den s.k. MM-enkäterna. För mer information kontakta Yrkes- och
miljömedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro.
Driftstörningar eller liknande händelser inom verksamheten, som kan ha negativ påverkan på miljö eller människors hälsa, skall anmälas till
tillsynsmyndigheten. För en skola kan detta begrepp till exempel omfatta en planerad mögel- eller asbest sanering, bristfällig vattenförsörjning, om
ventilationen slutar fungera ellermisstanke om objektburen smitta. Anmälan ska göras så att tillsynsmyndigheten får vetskap om störningen och får tillfälle att bedöma om det behövs tillsyn i ärendet.
VERKSAMHETEN
3 § Miljöbalken - Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik.
Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en
verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Inträffar i verksamheten en driftsstörning eller liknande händelse som kan leda till olägenheter för människors hälsa eller miljön, skall
verksamhetsutövaren omgående underrätta tillsynsmyndigheten om detta.
6 § Egenkontrollförordningen - Verksamhetsutövaren skall fortlöpande och
systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten från hälso- och miljösynpunkt. Resultatet av undersökningar och bedömningar skall
dokumenteras.
Ordningsregler med syfte att förbättra inomhusmiljön ska finnas.
Ordningsregler kan behövas för t ex lukter/parfym, allergen/
husdjur/klädombyte, rökning. Det ska finnas rutin för att säkerställa att tobakslagen följs.
Läs mer:
Folkhälsomyndigheten - www.folkhalsomyndigheten.se - Allergirond för förskola
- Tobakslagen (1993:581)
Astma- och allergiförbundet - www.astmaoallergiforbundet.se
Hygien och smittskyddsrutiner. Regler för god hygien vid blöjbyte och för personalens och barnens handtvätt ska finnas. De behöver vara skriftliga, och sitta uppe vid skötbord och handfat så att även vikarier och föräldrar lätt kan ta del av och följa reglerna. Här ska det också stå när engångsskydd,
skyddshandskar och/eller desinfektion ska användas.
Regler för och hur länge barn, syskon och personal ska stanna hemma vid exempelvis magsjuka behöver finnas. Rutinen ska även omfatta information till föräldrarna om infektionsrisker, hur smittspridning motarbetas på
förskolan/skolan och regler för hemmavistelse vid sjukdom. Verksamheten ska
Verksamheten behöver ha rutin för hantering och rapportering av svårare infektionsutbrott som exempelvis salmonella. Rutin för förskolan/skolans kontakt med lanstingets smittskyddsenhet behöver vara tydlig.
Det är lämpligt att föra journal över barnens och personalens sjukfrånvaro.
Läs mer:
Smitta i förskolan/skolan- En kunskapsöversikt
Smitta i förskolan/skolan – Ett utbildningsmaterial www.socialstyrelsen.se
Städrutiner och system för uppföljning av städkvalitén. Rengöringsprogram ska finnas, där all städning och rengöring redovisas. Rum som används av barn med allergier kan behöva utökad städning. Reglera hur ofta storstädning ska ske och vad den ska omfatta. Städrutinerna ska ge svar på var det städas, vad som städas, när det städas, hur städningen sker och vem som utför städningen. Se till att städning och annan lokalvård, samt underhåll, följs upp regelbundet. Detta gäller oavsett om städningen utförs av förskolan/skolans personal eller om tjänsten köps in av en extern verksamhet.
Städbarheten i lokalen är också viktig att se över. Lokaler och inredning ska hållas i sådant skick att städning underlättas. Detta kan till exempel betyda att ytskikt ska vara hela och att förvaring främst sker i skåp med luckor. Använder ni öppna hyllor för förvaring, så se till att ha god ordning på sakerna så att damning underlättas. Genomskinliga plastlådor eller lådor med bilder på innehållet kan vara bra om man vill behålla tillgängligheten för barnen. Rensa regelbundet bort gamla saker, och sådant som inte används i den dagliga verksamheten.
Textilier är bra som ljuddämpare, men kan också försvåra städningen. Mattor ska därför användas sparsamt, och vara kombinerade med bra städrutiner.
Läs mer:
Astma- och allergiförbundet - www.astmaoallergiforbundet.se
Rutiner för tvätt av textilier och leksaker. Inför regler för all tvätt, både sådant som tvättas ofta som kuddar och filtar, och sådant som tvättas mer sällan som till exempel soffklädslar och mattor. Det ska även finnas rutiner för hur leksakerna ska hållas rena. Detta är extra viktigt då det blivit ett utbrott av magsjuka eller annan smittsam sjukdom på förskolan/skolan.
samt tala om ljud och buller med barnen. I rum där det ofta uppstår extra mycket buller, t ex matsal och lekrum måste både inredning och utrustning akustikdämpas.
På förskolor och även ibland på skolor är det nödvändigt att undersöka ljudnivåerna under pågående verksamhet för att med säkerhet kunna visa att miljöbalkens regler följs. För att göra detta på ett bra sätt behöver man oftast ta hjälp av en sakkunnig. En vanlig metod är att personal får bära en så kallad
”buller-dosimeter” under en förutbestämd period under arbetstid.
Om mätningarna visar att ljudnivåerna är högre än önskvärt behöver ni fastställa en handlingsplan för att dämpa bullret inomhus. Här ska det noteras vilka åtgärder som kan vidtas med bullerdämpande inredning och vilka pedagogiska förändringar som kan tillämpas. Det kan vara lämpligt att fastställa tydliga mål, och att kontrollera dessa med mätningar.
Läs mer:
Bullret Bort! – En liten bok om god ljudmiljö i förförskolan/skolan www.folkhalsomyndigheten.se
Skydd mot UV-strålning. Det är viktigt att förförskolan/skolan jobbar med att förhindra att barnen utsätts för alltför mycket UV-strålning. Rutinerna kan omfatta exempelvis regler för huvudbonad, solskyddskräm, tider för utevistelse.
Tänk även igenom förförskolan/skolans eller förskolan/skolans utomhusmiljö och dess utformning. Om inte naturlig skugga finns på populära lekplatser som t ex sandlådor måste skugga skapas med fasta solskydd, parasoller mm. Solsnurran är ett bra hjälpmedel för att bedöma hur länge varje enskilt barn kan vistas i solen utan att bränna sig.
Läs mer:
Aktuellt UV-index kan hämtas från Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida:
www.ssm.se
Rutiner för bruk, skötsel och underhåll av utrustning. Förskolan/skolans utrustning ska vara välskött. Exempel på utrustning är termometrar,
städutrustning, lekredskap mm.
FASTIGHETEN
3 § Miljöbalken - Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik.
Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.
5 § Egenkontrollförordningen - Verksamhetsutövaren skall ha rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning m.m. för drift och kontroll hålls i gott skick, för att förebygga olägenheter för människors hälsa och miljön. Detta skall dokumenteras.
6 § Egenkontrollförordningen - Verksamhetsutövaren skall fortlöpande och
systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten från hälso- och miljösynpunkt. Resultatet av undersökningar och bedömningar skall
dokumenteras.
Inträffar i verksamheten en driftsstörning eller liknande händelse som kan leda till olägenheter för människors hälsa eller miljön, skall verksamhetsutövaren omgående underrätta tillsynsmyndigheten om detta.
Regelbundna ronder är ofta nödvändiga för att kontrollera fastighetens skick och underhållsbehov. Frekvens för olika kontroller behöver vara tydligt fastställt och det ska framgå vem som är ansvarig för att utföra dessa. Kontrollerna behöver dokumenteras.
Dessa regelbundna kontroller ska sedan ligga till grund för underhållsplaner för planerad renovering och andra åtgärder för inre och yttre underhåll av lokalerna behöver finnas dokumenterade.
Kunskap om luftflöden och maximalt antal personer i olika rum
(maxpersonangivelse) som kan tillåtas i vilrum, lekrum, klassrum, grupprum etc.
med avseende på ventilationens kapacitet. Ett verktyg för att kontrollera detta är att utföra koldioxidmätningar. Hur många personer kan vistas i lokalen för att
Rutiner för att se till att ventilationssystemet sköts regelbundet, rengörs och kontrolleras. T ex kan ansvar för kontroll och rengöring ligga på
fastighetsägaren medan ansvaret för mindre åtgärder som rengöring av don är förskolan/skolans. Det är mycket viktigt att ansvarsfördelningen är klargjord och att det finns skriftliga skötselinstruktioner hos den som är ansvarig för skötseln. Förskolan/skolan ska ha kännedom om resultat från senaste OVK (obligatorisk ventilationskontroll), när filterbyten ska ske och åtgärder vid eventuella brister.
Silkespapper vid tilluftsdonen är ett enkelt sätt att upptäcka om ventilationen stannat.
Läs mer:
FoHMFS 2014:18 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation
Socialstyrelsens meddelandeblad om ventilation – luftkvalitet Nr 12/2012. Finns länk på Socialstyrelsens hemsida.
Fukt och därtill mikrobiell tillväxt som mögel är problem som ofta kopplas till ”sjuka hus” och olika hälsobesvär hos vuxna och barn. Fuktskador kan vara orsakade av yttre omständigheter som otillräcklig dränering, översvämningar och fönster- eller takläckage. Inre omständigheter som skador på vattenledningar, slitna ytskikt och bristfälliga fuktspärrar är andra orsaker.
Det är viktigt att dessa aspekter regelbundet kontrolleras vid ronder och
lokalöversyner. Om det är fastighetsägaren som gör detta så måste verksamheten få information om resultatet. Vid påträffade brister så behövs ofta en fördjupad undersökning av sakkunnig person. Brister som inte åtgärdas omgående behöver dokumenteras i en åtgärdsplan.
Kaseinhaltigt flytspackel och pentaklorfenol i virke är ämnen som kan orsaka problem i inomhusmiljön då byggnader påverkas av fukt. Har dessa problem konstaterats är det viktigt att det åtgärdas på rätt sätt och att detta dokumenteras.
Oftast behöver sakkunniga konsulter anlitas för att göra dessa bedömningar.
Läs mer:
FoHMFS 2014:14 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om fukt och mikroorganismer
Radonhalt. Verksamheten ska ha tillgång till resultat från senaste radonmätningen. Det behöver även finnas en tydlig rutin för hur ofta en radonmätning ska göras, och vem som ansvarar för att detta utförs.
Radonhalt kan variera över tid av flera olika orsaker. Exempelvis kan sprickor uppstå på grund av sättningar eller skakningar, lokalens användning kan ha förändrats med en ändrad luftomsättning som följd eller så kan håligheter
Ett lämpligt intervall för radonmätningar kan vara följande:
Vart 10:e-15e år i lokaler som inte uppvisat förhöjda radonhalter vid tidigare mätningar.
Vart 5:e-10:e år i lokaler som uppvisat förhöjda radonhalter och därefter sanerats.
Alltid vid nybyggnationer och vid större ombyggnationer som kan påverka radonhalten.
Enligt Folkhälsomyndigheten ska radonhalten i inomhusluft inte överstiga 200 Bq. Om den gör det måste åtgärder vidtas för att sänka radonhalten så att den understiger riktvärdet. Vidtagna/planerade åtgärder behöver finnas
dokumenterade.
Radonmätningar skall utföras i enlighet med Socialstyrelsens och Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning för mätning av radon på
arbetsplatser, 2004:01, samt kompletterande vägledning till metodbeskrivning för mätning i skola och förskola.
Läs mer:
FoHMFS 2014:16 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om radon inomhus.
Radonguiden – www.boverket.se/radonguiden/
Kontroll av inomhustemperatur, kan göras genom att hänga upp termometrar eller att kontrollera med en mobil termometer. Folkhälsomyndigheten
rekommenderar 21-23 grader, men lägsta tillåtna stadigvarande temperatur är 20 grader. På förskolor är det viktigt att mäta nära golvet, då små barn som regel vistas där. Värme stiger uppåt, och det kan därför skilja en hel del i temperatur i ett rum.
Vid problem med för höga eller låga temperaturer behöver ibland fler mätningar göras. Detta kan behöva göras av en sakkunnig person.
Läs mer:
FoHMFS 2014:17 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus
Buller. Ventilationssystem, värmepumpar, och andra fasta installationer kan alstra bullernivåer som överstiger Folkhälsomyndighetens riktvärden för på 30 dB(A) i ekvivalent nivå(medelnivå över en tidsperiod), och 45 dB8A) som maxnivå (högst tillåtna tillfälliga ljudnivå), i undervisningslokaler(även förskolor).
Läs mer:
FoHMFS 2014:13 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus.
FoHMFS 2014:15 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om höga ljudnivåer.
Dokumenterade kontroller av vattnet. Temperaturen på varmvatten ska minst vara +50°C och max +65°C vid tappstället samt minst +60°C i beredare eller ackumulatorer. Tappställen som används av små barn ska regleras så att temperaturen på utgående vatten inte är högre än 38 grader för att undvika brännskador. Även kontroll av kallvattnets temperatur är att rekommendera, det ska vara under +18°C. Detta är för att hindra tillväxt av Legionellabakterier som kan orsaka allvarliga infektioner.
Det är hög risk för att Legionellabakterier växer till om vattenomsättningen är låg, det finns en biofilm, vattnet är syrerikt och temperaturen är mellan 20 och 45°C. Människor kan smittas om stora mängder av bakterien inandas via aerosoler, t.ex. i en dusch eller handfat.
På Folkhälsomynighetens hemsida finns instruktioner för hur ett vattensystem ska skötas för att minska risken för Legionella.
Läs mer:
Folkhälsomyndighetens anvisningar för skötsel av vattensystem.
www.folkhalsomyndigheten.se
Förekomst av PCB och Asbest kan behöva kontrolleras i verksamhetens lokaler. PCB kan förekomma i fogmassor i byggnader uppförda eller ombyggda mellan åren 1956-1973. PCB skall inventeras och saneras, och ansvaret för detta ligger alltid på fastighetsägaren. Vid en sanering behöver tillräckliga
skyddsåtgärder vidtas så att olägenheter för människors hälsa inte uppstår.
Läs mer:
www.sanerapcb.nu/
MILJÖFRÅGOR
5 § Miljöbalken - Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas.
Avfall. Rutiner för hantering av avfall kan omfatta sortering, förvaring och transport av olika avfallsfraktioner. För det farliga avfallet finns lagkrav på dokumentation över förvaring och transport av farligt avfall. Farligt avfall som uppkommer på en skola kan exempelvis vara lysrör, dataskärmar och kemikalier.
Om en extern entreprenör anlitas för transporten skall denna ha tillstånd. Om förskolan/skolan själv transporterar mindre mängder farligt avfall skall denna transport anmälas till länsstyrelsen.
Läs mer:
Länsstyrelsen i Södermanland
Resursanvändning. Som förskola/skola kan man arbeta till exempel göra följande:
Håll koll på förbrukningen av papper och andra förbrukningsvaror.
Försök minska användningen så mycket som möjligt genom att skriva ut dubbelsidigt, eller använda e-post när det är möjligt.
Minska användningen av vatten, el och värme. Här krävs ofta ett gott samarbete med fastighetsägaren. Kanske har fastighetsägaren redan vidtagit någon energisparande åtgärd, eller finns det sådana
framtidsplaner? Skriv ner en handlingsplan för att minska användningen och följ upp siffrorna regelbundet.
Ställ miljökrav vid upphandling av varor, tjänster och transporter om dessa miljökrav är relevanta. Välj varor med miljömärkning, välj miljövänliga transporter som tåg eller biogasbuss vis skolresor och köp in tjänster från företag med miljöprofil.
Uppmuntra miljövänliga alternativ som kollektivtrafik och cykel för elevers och personalens transport till och från verksamheten.
Involvera barnens/elevernas engagemang i det systematiska miljöarbetet.
Detta kan anpassas för barnets ålder, men ska påbörjas så tidigt som möjligt.
Stiftelsen Håll Sverige Rent tillhandahåller en hel del material för
4 § Miljöbalken - Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga.
7 § Egenkontrollförordningen - Verksamhetsutövaren skall förteckna de kemiska produkter samt biotekniska organismer som hanteras inom verksamheten och som kan innebära risker från hälso- eller miljösynpunkt.
Kontrollera vilka kemikalier som används inom verksamheten, och om det finns möjlighet att byta eller fasa ut dessa på alternativ som är skonsammare för miljö och hälsa. Inför gärna en rutin för att regelbundet göra en sådan
inventering. Se över hur kemikalierna förvaras, och se till att alla hälso- och miljöfarliga kemikalier är inlåsta eller utom räckhåll för barnen.
Enligt miljöbalkens krav på egenkontroll måste alla hälso- och miljöfarliga kemikalier som används inom verksamheten samlas i en förteckning. Dessa kemikalier kan vara rengöringsmedel, maskindiskmedel, desinfektionsmedel, lösningsmedel, kemikalier i kemiundervisningen etc. Tänk på att även kemikalier som används av personal som vaktmästare omfattas av kravet.
Förteckningen skall uppta följande uppgifter om produkterna eller organismerna:
1. Produkten namn,
2. omfattning och användning av produkten eller organismen, 3. information om produktens eller organismens hälso- och
miljöskadlighet, samt
4. produktens eller organismens klassificering med avseende på hälso- eller miljöfarlighet.
Ett bra sätt är att samla säkerhetsdatablad för alla produkter. Ange även ungefär hur mycket av produkten som används varje år, samt hur eventuellt avfall skall tas om hand.
Läs mer:
Arbetsmiljöverket har mycket bra information om kemikaliehantering på skolor.
www.av.se
Kemikalieinspektionen www.kemi.se
Mer information
Miljöbalken (SFS 1998:808)
Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899)
Naturvårdsverkets allmänna råd om egenkontroll (NFS 2001:2)
Förordning om verksamhetsutövarens egenkontroll (SFS 1998:901)
Avfallsförordningen (2001:1063)
Tobakslagen (1993:581)
Folkhälsomyndigheten har föreskrifter och allmänna råd som berör inomhusmiljö. www.folkhalsomyndigheten.se
Socialstyrelsen ger råd och vägledning om hygien och objektburen smitta. Se www.socialstyrelsen.se
Örebro modellen med MM-enkäter. (Yrkes- och miljömedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro) Se www.orebroll.se
Allergirond för förskola (Folkhälsomyndigheten) www.folkhalsomyndigheten.se
Egenkontroll. Handbok 2001:3 kan beställas på www.naturvardsverket.se
Information om UV-strålning finns (Strålsäkerhetsmyndigheten).
Solsnurran och UV-visaren är bra hjälpmedel. Se www.ssm.se
Boverket www.boverket.se
Arbetsmiljöverket www.av.se
Kemikalieinspektionen www.kemi.se
Astma- och allergiförbundet www.astmaoallergiforbundet.se
Radonguiden www.radonguiden.se
Kontakta gärna samhällsbyggnadsenhetens miljöinspektörer i Vingåkers kommun om ni har fler frågor!
LYCKA TILL!
