• No results found

Utredning och beslutsunderlag för inrättande av ny särskild bostad enligt LSS för yngre vuxna

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Utredning och beslutsunderlag för inrättande av ny särskild bostad enligt LSS för yngre vuxna"

Copied!
8
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Vår handläggare

Pia Aalto, 1:e handläggare

Vård- och omsorgsnämnden

Utredning och beslutsunderlag för inrättande av ny särskild bostad enligt LSS för yngre vuxna

Ärendebeskrivning

Tillförordnade chefen för myndighets- och specialistavdelningen Peter Nordström gav 2013-10-01 i uppdrag att inventera och analysera framtida behov av platser för yngre vuxna i bostad med särskild service. Uppdraget kom efter en träff i FUBs lokaler den 5 september 2013 efter initiativ från en föräldragrupp om föräldrar till 12 ungdomar i övre tonåren/unga vuxna.

I november 2013 sändes en enkät ut till 56 ungdomar som går på särskolan och kan komma att bli aktuella för ett framtida boende enligt LSS. Avdelningschef tilldelade efter enkätredovisning ett nytt uppdrag utdelades att ta fram underlag till kommande budgetarbete inför år 2015 om inrättandet av en gruppbostad för yngre vuxna.

Inledning

Personer som omfattas av personkretsen enligt 1 § Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har rätt till insatser i form av särskilt stöd och särskild service enligt 9 § första stycket om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte är tillgodosedda på annat sätt. Den enskilde skall genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor.”

”Vuxna personer som omfattas av lagen skall ha rätt till en bostad med särskild service, enligt 9 § 9 p. LSS. En sådan bostad kan utformas på olika sätt.

Huvudformerna är servicebostad, gruppbostad och särskilt anpassad bostad.”

”Ett beslut om insatser enligt 9 § 1-10 gäller omedelbart. En kommun som inte kan tillhandahålla insatser enligt 9 § inom skälig tid till någon som är berättigad till insatser ska åläggas att betala en särskild avgift.”

”Kommunerna är, enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och socialtjänstlagen, skyldiga att tillhandahålla särskilda boenden till personer med funktionshinder. Att tillgodose detta behov är en lång och komplicerad process som förutsätter såväl framförhållning som samarbete (Planering av boende för personer med funktionshinder; Svenska kommunförbundet 2004).”

Kommunplan 2011-2014

Våren 2011 fastställde kommunfullmäktige (2011-04-18 § 151) Vision 2025 och Kommunplan 2011-2014 i enlighet med styrsystemet för Katrineholms kommun.

Kommunplanen togs fram gemensamt av Socialdemokraterna och Moderaterna efter valet och anger de politiska prioriteringarna för mandatperioden. Den ligger till grund för

(2)

kommunens långsiktiga planering och anger övergripande mål. En viktig punkt för planeringen inom funktionshinderområdet är bland annat:

77. Vi ska ha en beredskap för att fler boenden för personer med funktionsnedsättning kan behöva byggas

”Ett gott liv”

Om bostad och stöd i bostaden, nu och i framtiden, för personer med utvecklingsstörning Riksförbundet FUB

FUB har under sommaren 2014 gett ut en rapport som bygger på en

enkätundersökning bland FUB:s medlemmar. Rapporten syftar till att vidga kunskapen om bostad och stöd i bostaden. Rapporten vänder sig till beslutsfattare, politiker och handläggare, på nationell, regional och lokal nivå. FUBs rapport ger en fingervisning hur önskemålen ser ut för målgruppen som besvarat vård- och

omsorgsförvaltningens enkät. Gruppbostad är den boendeform som flest personer önskar sig.

Bakgrund Boendeform

Rätten till bostad enligt LSS har de personer som omfattas av någon av lagens tre personkretsar och som har behov av sådan bostad:

• Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd

• Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder

• Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som inte beror på normalt åldrande

Vuxna personer som omfattas av lagen skall ha rätt till en bostad med särskild service, enligt 9 § 9 p. LSS. En sådan bostad kan utformas på olika sätt. Huvudformerna är servicebostad, gruppbostad och särskilt anpassad bostad.

Med servicebostad avses sådan som ger tillgång till gemensam service i form av måltider, personlig service eller omvårdnad. Serviceboende kan för vissa personer med

funktionshinder vara en lämplig mellanform av bostad – mellan ett helt självständigt boende i egen lägenhet och en gruppbostad.

Med gruppbostad avses bostäder med gemensamhetsutrymmen och där service och vård kan ges alla tider på dygnet. Gruppbostaden skall vara ett bostadsalternativ för

funktionshindrade, som har ett omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att de behövs tillgång till personal hela dygnet. I princip skall man kunna täcka den enskildes hela stödbehov. Syftet med gruppbostaden är att vuxna funktionshindrade, som inte klarar eget boende eller boende i servicebostad, ändå skall ha möjlighet att lämna

föräldrahemmet och skapa ett eget hem.

Med annan särskilt anpassad bostad för vuxna avses en bostad med viss grundanpassning till funktionshindrade personers behov men utan fast bemanning. Behövligt stöd och service i

(3)

anslutning till boendet bör ges inom ramen för de insatser som finns att tillgå enligt LSS – t.ex. personlig assistans samt ledsagarservice.Stöd kan även ges i form av hemtjänst enligt socialtjänstlagen.

Att tillgodose behovet av bostäder är en lång process där flera moment pågår parallellt.

Framförhållning är ett nyckelord i planeringen liksom samarbete. Genom regelbunden kartläggning av behovet av bostäder som passar för personer med funktionshinder finns möjlighet att tillgodose behoven.

Tidigare inrättade bostäder enligt 9 § 9 LSS

I december 2006 överlämnade dåvarande avdelningschef inom handikappomsorgen ett uppdrag att göra en utredning och ta fram ett beslutsunderlag för inrättandet av en ny gruppbostad. Preliminär driftstart var tertial 3, 2008. Planeringen då liksom nu föregicks av en enkät som sändes ut till ungdomar boende i föräldrahemmet. En arbetsgrupp tillsattes att utreda olika delar i projektet, lokalfrågor, drift- och kostnadsfrågor, målgrupp osv. I projektet ingick även representanter från föreningen FUB.

I augusti 2007 lämnades utredning med förslag till beslut från projektgruppen till vård- och omsorgsnämnden för beslut (VON/2007:74-727)

• att ställa sig bakom principerna för inrättande av ny gruppbostad enligt 9 § 9 p. LSS för yngre vuxna med preliminär driftstart tertial 1 år 2009,

• att i övergripande plan med budget 2008-2010 redovisa beräknade driftkostnader för ny gruppbostad för yngre vuxna samt

• att anhålla att kommunstyrelsen ger KFAB i uppdrag att ta fram förslag på lämplig mark samt kostnadskalkyl för ny gruppbostad och redovisa detta för vård- och omsorgsnämnden snarast möjligt för slutgiltigt beslut.

Planeringen av nybyggnation av gruppbostad blev lång. I oktober 2010 invigdes

gruppbostaden och sex personer flyttade in på Nävertorpsgatan under oktober-november månad.

Samtidigt som processen med nybyggnationen på Nävertorpsgatan uppstod ett nytt behov. Ytterligare tre ungdomar fick beslut om bostad med särskild service enligt LSS i maj 2010. För dessa ungdomar fanns inte någon planering för flytt till eget boende. En arbetsgrupp fick snabbt i uppdrag av dåvarande avdelningschef för handikappomsorgen att se över vilka möjligheter som fanns för att skapa platser för att täcka lokalbehovet av fem fullvärdiga bostäder. Olika alternativ för lokalbehovet sågs över. Det bästa

alternativet var kvarteret Kärnan (Rönngatan) som vid tillfället skulle genomgå en större renovering.

Vård- och omsorgsnämnden beslutade i juni 2010 (VON/2010:59-727)

• att föreslå kommunstyrelsen besluta att inrätta en ny gruppbostad med fem platser från och med den 1 november 2010 i en trappuppgång i kvarteret Kärnan

(Rönngatan) i Katrineholms tätort.

• att Kommunstyrelsen uppdrar till vård- och omsorgsförvaltningen att teckna ett blockhyresavtal om gruppbostaden med KFAB enligt den promemorian angivna hyresnivån.

• att finansiering av årets drift sker inom ramen för handikappomsorgens budgetanslag. Anslag för nästa års drift kommer att behandlas i vård- och omsorgsnämndens pågående budgetarbete.

(4)

Då kommunen enligt gällande regelsystem är skyldiga att verkställa gynnande snarast lyfte vård- och omsorgsnämndens beslut hastigt på kommunstyrelsens sammanträde i juni 2010. Kommunstyrelsen fattade den 9 juni 2010 beslut (KS/2010:376-714) beslut enligt vård- och omsorgsnämndens förslag.

Gruppbostaden på Rönngatan blev efter renovering inflyttningsklar i februari 2011.

Nuläge

I dagsläget har verksamheten inom funktionshinderområdet (område 6) 15 gruppbostäder enligt LSS och 3 servicebostäder. Gruppbostaden i Sköldinge har för närvarande två bostäder tomma. Det har varit svårt att få någon att flytta dit på grund av läget. I

servicebostäderna har det under flera år inte funnits lediga platser. Ett par personer som skulle kunnat bo i servicebostad har i stället erbjudits bostad i gruppbostad när ledig lägenhet funnits.

I skrivandets stund, juli 2014 har tre personer fått beslut om bostad med särskild service i april-maj 2014, två av besluten kommer verkställas under augusti-september. Ett beslut finns ingen planering kring verkställighet då det inte finns platser inom servicebostäder.

I ett tidigt skede har kontakter tagits med KFAB för att se över möjlighet för

nybyggnation eller inrättande av gruppbostad i hyresfastighet. I detta skede finns det inget hinder för att inrätta en ny gruppbostad i ett flerfamiljshus. Behöver inte vara nybyggnation.

Det största behovet av lägenheter är i sammanhållen gruppbostad men med tanke på att förvaltningens servicebostäder inte har utökats på flera år är det viktigt att beakta detta i framtida planering.

Arbetsgrupp/nyckelpersoner

För att fortsätta arbetet med inrättandet av en ny gruppbostad utifrån denna utredning och eventuellt beslut i vård- och omsorgsnämnden behövs en

projektgrupp/arbetsgrupp.

Nyckelpersoner för gruppen är

• Projektledare – lämpligen områdeschef eller annan utsedd person inom Funktionshinderområdet

• VOF ansvarig för lokalfrågor

• Ekonom

• KFAB

Behovsbild

En enkät sändes ut till 56 ungdomar som kan vara aktuella för bostad med särskild service enligt LSS framöver. 27 svar inkom. Resultatet redovisas i nedanstående tabell.

(5)

Tidpunkt och önskemål

År Antal Grb läg

Grb villa

Service- bostad

Egen lägenhet

Gemensam- hetslokal

Kontakt handlägg

2014 2 1 1 1 1

2015 7 (1) 6 1 3 1

2016 3 (2) 2 (1) 1

2017 5 (1) 3 (1) 2 1

2018 2 2 1 1

Annat år 8 (1) 2 1 2 2 5

Summa 27 16 3 5 8 8

Förtydliganden till ovanstående tabell

• Siffror inom (..) alternativ till annan uppgiven boendeform.

• När det gäller gruppbostad kan fem tänka sig såväl villa som lägenhet.

Svarsfrekvensen är relativt låg och det kan bedömas att det finns fler ungdomar, unga vuxna som kommer att ha behov av bostad med särskild service i framtiden. Enkäten begränsades till att enbart sändas ut till skolungdomar. Denna begränsning medför att de vuxna som fortfarande bor kvar i föräldrahemmet och som kan komma att ha behov av bostad med särskild service i framtiden inte blir synliga i redovisningen. Ett antal vuxna personer är kända av vård- och omsorgsförvaltningen då de har beslut om andra insatser enligt LSS men kring dessa finns inte någon planering av framtida boende.

Behov av bostad

Det mest framträdande önskemålet av boende är gruppbostad. I mindre omfattning finns även önskemål om egen bostad och servicebostad. Vad som är viktigt att beakta i planeringen av framtida behov av bostad med särskild service är att det i dagsläget inte finns någon plats på våra servicebostäder.

De framförda önskemålen pekar på ett behov av 2 gruppbostäder (6 lägenheter per boende) under närmaste femårsperioden. Redan nästa år finns behov en gruppbostad och ytterligare en gruppbostad mot slutet av femårsperioden. Dessa behov behöver aktualiseras i kommande budgetarbete.

Lokalisering av boende

Geografiskt sett är den mest naturliga placeringen av de två gruppbostäderna i Katrineholms tätort med tanke på målgruppen yngre vuxna med

funktionsnedsättning. Behoven i denna målgrupp torde bäst tillgodoses i tätorten.

I löpande samverkan mellan vård- och omsorgsförvaltningen och KFAB har lämpliga tomter diskuterats. Tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen pågår ett arbete med att finna lämpliga tomer för nybyggnation. Det finns ett antal utpekade tomter som skulle kunna var lämpliga i detta sammanhang. Dock är ännu ingen

tomtplacering beslutad.

(6)

KFAB:s planerade nybyggnation av hyresfastigheter inom stadskärnan, skulle kunna vara aktuell. Ett flerfamiljshus skulle kunna inrymma såväl en gruppostad som en servicebostad.

Tidsplan för den första gruppbostaden Tidpunkt Aktivitet

Oktober 2013 Direktiv till enkät November 2013 Utsändning av enkät Januari 2014 • Resultat av enkät

• Träff med samhällsbyggnadsförvaltningen ang tomter Februari 2014 • Föräldraträff (träff intresseföreningar)

• Framtagande av underlag till budgetarbete Mars 2014 • Leverans av underlag till budgetarbete Augusti 2014 • Beredning

September 2014 • Beslut i VoN att föreslå KS besluta September 2014 • Påbörjande av detaljplanearbete

• Föräldraträff (träff intresseföreningar) November 2014 Fastställande av budget

Januari 2015 Uppdrag till KFAB om projektering av ny gruppbostad Programarbete kring den nya gruppbostaden startar Augusti 2015 • Fastsällande av detaljplan

• Anbudsförfrågan

• Byggnadslov Oktober 2015 Start av byggnation Juni 2016 Byggnation färdig Juli 2016 Start för verksamheten

Kostnadskalkyl

Bifogad kostnadskalkyl bygger på erfarenheter och kunskaper från det senast byggda gruppbostaden i Nävertorpsområdet.

Investeringskostnader för byggnation

Byggnadsytan bedöms till 500 kvm (likartad med ovannämnda gruppboende).

Produktionskostnaden år 2010 var 14 mnkr och 1,3 mnkr i hyra första året.

Kostnadsnivåerna för nybyggnationen kommer säkerligen att överstiga dessa redovisade kostnader. Det leder till högre hyra men har i det hela stora inte stor betydelse för den totala driftkostnaden.

Driftkostnader

I bifogad bilaga redovisas driftkostnaderna på årsbasis för en ny gruppbostad.

Kalkylen är upprättad av förvaltningens ekonomer.

Driftkostnaden blir på årsbasis 6 280 tkr. I denna summa finns inlagt kostnader för en enhetschef och sjuksköterskeresurser. Bedömning får göras om dessa uppgifter kan klaras på redan befintlig personal.

(7)

Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut

Vård- och omsorgsnämnden beslutar att ställa sig bakom principerna för inrättandet av ny gruppbostad enligt 9 § 9 LSS med preliminär driftstart i juli år 2016.

Nämnden anhåller att kommunstyrelsen ger KFAB i uppdrag att ta fram förslag på lämplig mark samt kostnadskalkyl för ny gruppbostad och redovisa detta för vård- och omsorgsnämnden snarast möjligt för slutligt beslut.

Per Enarsson

Förvaltningschef Pia Aalto

1:e handläggare Ärendets handlingar

• Kalkyl ny gruppbostad

(8)

Bilaga

Kalkyl ny gruppbostad

2014-07-22

6 lägenheter Samtliga kostnader i nivå med Nävertorpsgatan

idag.

Personalkostnad 6,85 tjänster -4110 2014 års lönenivå

Driftkostnader Kontorsmaterial -5

Sjukvårdsamterial -5

Tidning -2

Förbrukningsinventarier -7

Städ -7

Leasing kopiator -10

Brandskydd -14

Telefon/mobil -10

Dator -15

Övrigt -10

Handledning -25 Läggs till område chefens ansvar.

Hyra KFAB

Hyresintäkter 420

Enhetschef 0,5 tjänst -350

Drift -25

SSK 0,25 tjänst -170

Drift -25

Summa behov driftbudget -4370

INVESTERING

Möbler och utrustning till gemensamma utrymmen i en ny gruppbostad.

I budget 2011 står 350 tkr till ny gruppbostad

Preliminärt behov -400

References

Related documents

Verksamhetschefen ansvarar för att det finns ett ändamålsenligt ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården enligt Socialstyrelsens föreskrifter

Utföraren ska tillhandahålla den skyddsutrustning och säkerhetsutrustning som behövs för att skydda den enskilde, personal och andra som vistas i verksamheten, samt hantera

Utföraren ansvarar för att personalen har tillgång till de transportmedel som behövs för att utföra

 följa den lagstiftning som är tillämplig för verksamheten och verkställa de beslut som fattats enligt Socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa

Utföraren ska tillhandahålla den skyddsutrustning och säkerhetsutrustning som behövs för att skydda den enskilde, personal och andra som vistas i verksamheten, samt hantera

Väsby stöd och omsorg ska ha lokala rutiner som ska följa nämndens kvalitets och ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 för klagomål och synpunkter..

Väsby välfärd ska ha lokala rutiner som ska följa nämndens kvalitets och ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 för klagomål och synpunkter..

Utredningen beskriver också andra merkostnader som personer som bor i bostad med särskild service enligt LSS har på grund av sitt boende, utöver gemensamhetsutrymmen och vård