SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SÖDERHAMNS KOMMUN. Barn- och utbildningsnämnden. Kommunfullmäktiges sessionssal, 9:00-12:00 Öppet sammanträde för allmänheten

(1)

Nämnd

Sammanträdesdatum

Plats och tid

Barn- och utbildningsnämnden 2015-12-16

Kommunfullmäktiges sessionssal, 9:00 - 12:00 Öppet sammanträde för allmänheten

Utses att justera Gun Källgren Justeringens

plats och tid Rådhuset, 2015-12-16, kl 11:15

Paragrafer 140

Underskrifter _____________________

Alexandra Gard, ordförande

_____________________

Ing Marie Sundling, sekreterare

________________________

Gun Källgren, justerare

--- ANSLAG/BEVIS

Paragrafnummer

Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag 140

Nämnd/Styrelse Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum 2015-12-16

Tid för anslag 2015-12-18 - - 2016-01-11 Förvaringsplats

för protokollet

Barn- och utbildningsnämndens förvaltningskontor Förvaltningshuset, Söderhamn

Underskrift ______________________

Yvonne Sundin

(2)

Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 2 Beslutande

Närvaro § § §

Tjg Ej tjg JA NEJ JA NEJ JA NEJ Alexandra Gard (S), ordförande x

Gun Källgren (S) x

Johannes Tyve (S) x

Erik Sköld (S) x

Jan-Eric Berger (C) Isabelle Wåhlander (SD) Jonas Lindberg (M)

Teresa Vanova Benke (L) x Benny Gustafsson (V) x Claes B Jacobson (MP) x Ulla Lorendahl (SD)

Ersättare

Närvaro § § §

Tjg Ej tjg JA NEJ JA NEJ JA NEJ

Susanne Klevbert (S) x

Hannes Vainionpää (S)

Ann-Christine Nilsson S) x

Henrik Viberg (S) x

Martina Eriksson (C) Kent Persson (SD) Emelie Noras (M)

Maria Hansson Nielsen (KD)

Ersättare för Jonas Lindberg (M)

x Isabelle Hildén (V)

Ersättare för Isabelle Wåhlander (SD)

x Elin Vestling (MP)

Ersättare för Jan-Eric Berger (C)

x Christer Ödmann (SD)

Ersättare för Ulla Lorendahl (SD)

x

Övriga närvarande

Tomas Hartikainen, förvaltningschef

Ing Marie Sundling, utredningssekreterare, sekreterare

(3)

Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 3

§ 140 BUN/2015/0147/600

Yttrande över Utbildningsdepartementets promemoria U2015/05040/UH: Statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier

Beslut

Barn- och utbildningsnämnden beslutar att ställa sig bakom barn- och utbildnings- förvaltningens yttrande och att anta det som sitt eget.

Vidare beslutar nämnden att omedelbart justera paragrafen och att översända yttrandet till Utbildningsdepartementet.

Ärendet

Barn- och utbildningsnämnden har av Kommunstyrelsen fått i uppdrag att besvara remissen

”Statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier” (U2015/05040/UH) till Utbildningsdepartementet. Genom remissen från Utbildningsdepartementet får

Söderhamns kommun möjlighet att lämna synpunkter på förslagen i promemorian.

I beredningen av ärendet har samråd ägt rum med kommunens HR-avdelning.

Beslutsunderlag

Tjänstutlåtande daterat 2015-12-07.

Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande

Sammanfattning

Regeringen avser med förslagen i promemorian att öka lönen för en stor del av lärarna och vissa andra personalkategorier.

Söderhamns kommun är i huvudsak positiv till förslagen i promemorian. Det är en angelägen uppgift att höja läraryrkets status och attraktivitet för att säkerställa framtida

kompetensförsörjning av lärare och därigenom väsentligt förbättra skolans måluppfyllelse.

Söderhamns kommun anser att förslaget kommer leda till ökade administrativa kostnader för huvudmännen och att lönebildningen för andra yrkesgrupper högst sannolikt påverkas, vilket medför betydligt ökade lönekostnader för huvudmännen.

Söderhamns kommun föreslår:

 att statsbidraget fördelas direkt till huvudmännen inom ramen för det generella statsbidraget

 att statsbidraget fördelas socioekonomiskt, i enlighet med skollagens intentioner

 att lönesatsningen genomförs i samband med huvudmännens ordinarie löneöversyn

(4)

Forts § 140

 att legitimationskravet inte ska gälla yrkesgruppen skolledare samt att regeringen förtydligar promemorians skrivningar om vad som avses med ledande befattning

 att regeringen följer upp de konsekvenser som uppstått för huvudmännen på grund av de senaste årens ökade flora av specialdestinerade statsbidrag

Synpunkter och kommentarer till föreslagen förordningstext (sid. 3-7)

§ 4 Bidragsår

”Statsbidragen lämnas för ett år i sänder i den mån det finns tillgång på medel.”

Att statsbidrag endast kan garanteras för ett år i sänder leder till att huvudmännen kommer ha svårt att ge permanenta löneökningar. Det innebär en uppenbar risk att löneökningen blir tillfällig, för att inte huvudmannen ska riskera att få finansiera löneökningarna om statsbidraget uteblir.

Samma effekter kan konstateras gällande den nyligen införda karriärsreformen för flertalet av kommunerna.

Söderhamns kommun anser att det är av stor vikt att den ekonomiska långsiktigheten säkerställs.

§ 8 Huvudsaklig eller till största del?

I författningsförslaget anges att arbetsuppgifterna till största del ska bestå av undervisning.

Det ges i promemorian förklaringar (sid. 21) till skillnaden mellan ”huvudsaklig” och begreppet ”till största del”. Det blir därför förvirrande att läsa följande:

”De bör därför till största delen av sin arbetstid arbeta med undervisning och uppgifter som hör till undervisningen eller andra uppgifter av pedagogisk natur” (sid. 21, tredje stycket)

”Arbetsuppgifterna för de lärare och de vissa andra personalkategorier som kan komma i fråga för höjd lön bör i huvudsak bestå av undervisning...” (sid. 28, andra stycket)

Söderhamns kommun anser att regeringen bör tydliggöra:

- Vad är innebörden i formuleringarna ”bör” och ”ska” i ovanstående formuleringar?

- Vad menas med ”huvudsak” och ”till största del”? Och vad är det som gäller i förslaget?

- Vad är andra uppgifter av pedagogisk natur?

§ 9 Storlek på det genomsnittliga beloppet

Söderhamns kommun antar att statsbidraget har beräknats utifrån att ca 60 % av landets lärare ska kunna få en genomsnittlig löneökning på 3000 kr.

I promemorian anges två begränsningar, minst i genomsnitt 2500 kronor och högst i genomsnitt 3500 kronor per lärare och månad.

(5)

Forts § 140

Av författningsförslaget framgår det inte om det finns någon begränsning av antalet lärare som kan omfattas av den höjda lönen. Intervallet 2500 kr – 3500 kr innebär att det är mellan 50 % och 72 % av lärarna som kan få del av lönesatsningen.

Söderhamns kommun anser att regeringen bör förtydliga hur löneökningen kan fördelas på antalet lärare hos huvudmannen.

§ 16 Utbetalning av statsbidrag

Statens skolverk föreslås få ansvaret att betala ut statsbidraget efter rekvisition en gång per halvår enligt liknande förfarande som används vid utbetalning av statsbidrag för

karriärsreformen. Regeringens avsikt är att lärarlönesatsningen, när den etablerats, ska betalas ut via det generella statsbidraget.

Ytterligare rekvisitionsförfaranden med Skolverket som ansvarig myndighet leder ofrånkomligt till ökad administration och därmed indirekta kostnader för huvudmannen.

Antalet specialriktade statsbidrag som är ansökningsbara och som kräver ett rekvisitions- förfarande har ökat i sådan omfattning att det blir svårare för huvudmännen att hålla reda på alla bidrag samt att avsätta resurser för att genomföra ansökningarna. Dessutom är det inte ovanligt att ansökningsförfarandet och rekvisitionshanteringen är onödigt krånglig och byråkratisk.

Söderhamns kommun motsätter sig ytterligare ett rekvisitionsförfarande via Skolverket och anser att det vore enklare och mindre kostsamt för huvudmännen om statsbidraget betalades ut direkt till huvudmannen under utgiftsområde 25.

Synpunkter och kommentarer till kapitel 2- 6

3. Syfte och utgångspunkter för en satsning på höjda löner till lärare

Ingen inblandning i den ordinarie lönesättningen (sid. 11, tredje stycket)

Regeringens avsikt är att den extra lönesatsningen på lärare inte ska innebära någon inblandning i den ordinarie lönebildningen. Ansvaret för lönesättning är och ska förbli en fråga för arbetsmarknadens parter. Regeringens förslag kan innebära en ökad genomsnittlig löneökning på 2500 kronor för ca 70 % av landets lärare.

Förslaget måste anses vara en kraftig intervention i den sedan länge etablerade lönemodellen som gäller i landet. Regering och riksdag har och ska inte vara inblandande i den direkta lönebildningen eller lönefördelningen mellan parterna.

Att med ett par rader i promemorian hävda att det inte ska leda till någon statlig inblandning i den svenska lönemodellen är kanske väl förenklat. Konsekvenserna för kommande

lönerörelser är svåra att överblicka och förutse. Det är högst troligt att en sådan omfattande statlig lönesatsning för lärarna leder till ökade lönekrav hos de huvudmän som även har andra yrkesgrupper än lärare.

Söderhamns kommun anser att pengar för lönesatsningen bör tillföras via det generella statsbidraget och fördelas mellan arbetsmarknadens parter vid ordinarie löneöversyn.

(6)

Forts § 140

Det ska emellertid inte uppfattas som att det ska vara en villkorslös lönesatsning. En förtydligad förordningstext kan mycket väl beskriva hur pengarna ska användas.

Karriärmönster (sid. 12, första stycket)

Regeringen vill med statsbidraget skapa förutsättningar för karriärmönster som uppmuntrar erfarna lärare att söka sig till skolor med större utmaningar. Således är det i promemorian ett föreslaget kriterium för att komma i fråga för lönesatsningen.

Liknande synpunkter har i samband med karriärsreformen kommit från skolans myndigheter för att skapa förutsättningar för en ökad grad av likvärdighet hos huvudmännen.

Söderhamns kommun delar regeringens uppfattning att lönesatsningar kan vara ett effektivt styrmedel för att förbättra förutsättningarna för att nå en ökad likvärdighet inom och mellan skolor. Kraven på huvudmännen och rektorer om att tillämpa en socioekonomisk

resursfördelning har dessutom nyligen förtydligats genom förändringar i Skollagen.

Förutsättningarna för landets huvudmän ser väsentligt olika ut när det gäller t ex möjligheter att rekrytera legitimerade lärare. Lärarlönesatsningen bör därför komma de huvudmän till del som har de största behoven. En vägledning vid kartläggning av behoven kan vara de samlade skolresultaten under de senaste fem åren, andel legitimerade lärare samt de socioekonomiska förutsättningarna hos olika huvudmän. I föreliggande förslag till lärarlönesatsning finns inga redovisade tankar om hur staten via specialdestinerade statsbidrag kan medverka till en socioekonomisk fördelning för att därmed förbättra likvärdigheten i svensk skola.

Söderhamns kommun föreslår att socioekonomiska principer även bör gälla staten och de specialinriktade statsbidrag som fördelas.

Vidare anser Söderhamns kommun att regeringen bör förtydliga vad som avses med skolor som har större utmaningar.

4.1 Bidrag för lärare och vissa andra personalkategorier som kan komma ifråga för höjd lön.

”I denna grupp avses i denna satsning även sådana personer som har en lärar- eller

förskollärarlegitimation men som arbetar i någon form av ledande befattning i verksamheten och på så vis bidrar till utvecklingen av undervisningens kvalitet på olika sätt.” (sid.16, sista stycket)

Det framkommer i olika avsnitt i promemorian att flera grupper än undervisande lärare kan komma i fråga för en ökad lön under förutsättning att de har en legitimation.

Vad en ledande befattning är framgår emellertid inte av texten. Det får förutsättas att en stor del av landets förskolechefer och rektorer bidrar till utvecklingen av undervisningens kvalitet.

Kan det finnas ytterligare ledande befattningar som verkar direkt eller indirekt för att utveckla undervisningens kvalitet? Förmodligen är det så och i utrymmet för tolkningar så finns det uppenbara risker att huvudmännen kan tillämpa det på olika sätt. Det är dock olyckligt att kravet på legitimation även ska gälla förskolechefer och rektorer eftersom det är en helt annan yrkesgrupp. Att använda legitimationskrav för ledande befattningar leder till oönskade

konsekvenser. Lönekraven kommer att öka vilket leder till ökade lönekostnader för

(7)

Forts § 140

huvudmännen. Dessutom kan det försvåra rekryteringen av framtida skolledare, något som redan är märkbart efter karriärreformen.

Söderhamns kommun föreslår att regeringen förtydligar vad som avses med ledande befattning samt att legitimationskravet inte ska gälla yrkesgruppen skolledare.

4.2 Kriterier för att komma i fråga för höjd lön

Kriterierna är i stort sett identiska med de kriterier som gäller för karriärsreformen.

Skillnaderna är att det inte finns något tidskrav på hur länge en lärare ska ha varit verksam samt att särskilt komplicerade undervisningssituationer anges som särskilt kriterium.

Kriterierna är samtidigt snarlika de kriterier som redan tillämpas i samband med den ordinarie löneöversynen och vi föreställer oss att det ser likartat ut hos de flesta huvudmän.

Det torde innebära att de förstelärare och lektorer, som redan har fått del av karriärsreformen, i mycket hög utsträckning kommer att vara de som bäst uppfyller kriterierna även för denna löneökning.

Eftersom ordinarie löneöversyn har likartade kriterier kommer det bli svårt att hålla isär den ordinarie löneöversynen med denna tillkommande löneöversyn.

Att genomföra flera olika löneöversyner under samma år leder otvivelaktigt till en ökad administrativ arbetsbörda för rektorer och huvudmän.

Söderhamns kommun föreslår att förslaget om en särskild löneöversyn för att fördela statsbidraget ändras och i stället genomförs i samband med ordinarie löneöversyn hos huvudmannen.

Vidare föreslår Söderhamns kommun att regeringen tydliggör vad som avses med särskilt komplicerade undervisningssituationer.

4.3 Huvudmannen avgör vilka som kan komma i fråga för höjd lön

Söderhamns kommun instämmer i att huvudmannen ska fatta beslut och ta initiativ till löneöversyn och lönehöjningar.

4.7 Utbetalning, återbetalning och återkrav

Söderhamns kommun anser att statsbidraget bör betalas ut direkt till huvudmännen utan inblandning av Skolverket.

4.8 Uppföljning och utvärdering

Söderhamns kommun anser att det är av stor betydelse att en sådan omfattande reform följs upp och utvärderas och Söderhamns kommun ställer sig naturligtvis positiva till medverkan vid uppföljning och utvärdering. Skolverket är en lämplig myndighet för genomförandet.

6. Konsekvenser

Ett ansöknings- och rekvisitionsförfarande leder till en ökad administrativ kostnad hos

huvudmannen. Att försvara den förväntade ökade kostnaden med att det är frivilligt att ansöka

(8)

Forts § 140

om statsbidrag är en olyckligt formulerad mening. Det torde ligga i regeringens intresse att alla huvudmän har förutsättningar att verkligen kunna genomföra de satsningar regeringen föreslår. Situationen är redan idag ansträngd hos mindre och resurssvaga kommuner.

En konsekvens av ökade administrativa göromål är att större och resursstarka huvudmän i högre utsträckning kan ta del av riktade statsbidrag och att likvärdigheten i landet minskas ytterligare.

Förslag till beslut

Barn- och utbildningsnämnden beslutar:

 att ställa sig bakom barn- och utbildningsförvaltningens yttrande och att anta det som sitt eget.

 att omedelbart justera paragrafen.

 att översända yttrandet till Utbildningsdepartementet.

Vidare beslutar nämnden att omedelbart justera ärendet och att översända yttrandet till Utbildningsdepartementet.

Beslutsgång

Ordförande föreslår att barn- och utbildningsnämnden beslutar enligt barn- och utbildningsförvaltningens förtydligade förslag.

Beslutet skickas till

Utbildningsdepartementet