• No results found

Klara Fastigheter AB. Notstället 5 & 6. Översiktlig miljöteknisk markundersökning Eskilstuna Uppdragsnr: Version:

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Klara Fastigheter AB. Notstället 5 & 6. Översiktlig miljöteknisk markundersökning Eskilstuna Uppdragsnr: Version:"

Copied!
65
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Klara Fastigheter AB

Notstället 5 & 6

Översiktlig miljöteknisk markundersökning Eskilstuna 2018-10-12

Uppdragsnr: 105 35 44 Version: 3 2019-05-17

(2)

Uppdragsgivare: Klara Fastigheter AB Uppdragsgivarens

kontaktperson:

Tobias Spångberg

Konsult: Norconsult AB,

Uppdragsledare: Magnus Jansson

Teknikansvarig: Daniel Wahl Edman

Handläggare: Annelie Loberg

3 2019-05-17 Översiktlig miljöteknisk markundersökning

Daniel Wahl Edman Annelie Loberg

Sander Anfinset

Sander Anfinset

2 2019-05-17 Översiktlig miljöteknisk markundersökning

Daniel Wahl Edman Annelie Loberg

Sander Anfinset

1 2018-11-01 Översiktlig miljöteknisk

markundersökning Annelie Loberg

Version Datum Beskrivning Upprättat Granskat Godkänt

Detta dokument är framtaget av Norconsult som del av det uppdrag dokumentet gäller. Upphovsrätten tillhör Norconsult.

Beställaren har, om inte annat avtalats, endast rätt att använda och kopiera redovisat uppdragsresultat för uppdragets avsedda ändamål. 105 35 44 Notstället 5 & 6

(3)

Sammanfattning

Norconsult AB (Norconsult) har på uppdrag av Klara Fastigheter AB genomfört en översiktlig

miljöteknisk undersökning av fastigheterna Notstället 5 och 6, Eskilstuna kommun. Uppdraget omfattar planering och genomförande av en miljöteknisk undersökning av mark och grundvatten för att klargöra områdets föroreningsstatus i samband med den planprocess som pågår i området samt att utföra en förenklad riskbedömning.

Jordprovtagning omfattade skruvborrprovtagning med borrbandvagn i femton provpunkter inom fastigheterna. Vidare installerades fyra grundvattenrör, varav tre rör av PEH och ett djupare järnrör.

Norconsult bedömer att området generellt kan nyttjas för planerad markanvändning, d.v.s.

bostadsbebyggelse. Det föreligger dock ett visst åtgärdsbehov i samband med byggnadsskedet.

Föroreningsutbredningen är inte helt klarlagd och vidare provtagning av jord bedöms nödvändig i samband med entreprenadarbetena för att avgränsa föroreningarna. Det kan därmed inte uteslutas att det påträffas föroreningar i områden som inte är undersökta eller att det förekommer ämnen och föroreningar som inte har analyserats, vilket ska tas i beaktande i samband med schaktarbetet och direkt informera Miljötillsynsmyndigheten om det skulle ske.

Halterna av bly i tre provpunkter och zink i ett svart organiskt material i en provpunkt bedöms inte motivera någon åtgärd utifrån planerad markanvändning i området. Jordproverna ligger på djupintervallet 0,2–1,0 meter under markytan (m u my) där halterna av bly och zink överstiger riktvärdet för KM. Det bedöms att dessa massor kan komma att behöva avlägsnas av de

schaktarbeten som en exploatering av området kan medföra. Masslogistiken vid en exploatering kan innebära att dessa massor hamnar på en plats som ur miljöteknisk synvinkel kan komma att medföra risk för hälsa och miljö. Därför rekommenderas att massorna i nämnda djupintervall kontrolleras genom jordanalys avseende metaller innan de transporteras bort.

Den påvisade halten av alifater i grundvattenrör i 18NC11 föranleder inte något behov av

saneringsåtgärd. Det kan vara så att någon pågående verksamhet i området påverkar grundvattnet negativt avseende petroleumkolväten men detta scenario bedöms inte särskilt troligt. Mer sannolikt då att det finns en markförlagd förorening i närheten, som genom urlakning, påverkar grundvattnet. Det går dock inte att avgöra om föroreningen ligger inom undersökningsområdet eller utanför. Det

rekommenderas att ytterligare ett grundvattenprov utförs avseende de konstaterade parametrarna för att utreda om detta endast var tillfälligt.

De förhöjda halterna avseende påvisade föroreningar innebär begränsningar och restriktioner inför eventuella markarbeten inom området. Fastighetsägaren har enligt Miljöbalken 10 kap 11§

upplysningsplikt till Tillsynsmyndigheten då det förekommer halter över riktvärden för KM, men denna rapport bör fungera som tillräcklig information i det avseendet. Detta gäller oavsett om området tidigare ansetts förorenat. Före en efterbehandling ska anmälan skickas in till tillsynsmyndighet för handläggning och beslut.

(4)

Innehåll

Inledning 6

Bakgrund och syfte 6

Områdesbeskrivning 6

Historisk inventering 9

Verksamhetshistorik och tidigare undersökningar 9

Potentiella föroreningskällor 13

Riktvärden – Tillståndsbedömning 14

Generella riktvärden för jord 14

Riktvärden för vatten 14

Undersökning 16

Provtagningsplan 16

Fältundersökning - jordprovtagning samt installation av

grundvattenrör 16

Grundvattenprovtagning 17

Resultat 19

Fältobservationer 19

Analysresultat 20

Jord 20

Grundvatten 20

Utvärdering – Förenklad riskbedömning 21

Jord 21

Grundvatten 22

Slutsatser och rekommendationer 23

Referenser 24

(5)

Bilagor

Bilaga 1a Provtagningsplan

Bilaga 1b Provtagningsplan med nivåklassning av provpunkterna Bilaga 2a Fältprotokoll - Jord

Bilaga 2b Fältprotokoll - Grundvatten

Bilaga 3a Analyssammanställning – Jord Bilaga 3b Analyssammanställning - Grundvatten Bilaga 4a Laboratoriets analysrapporter - Jord

Bilaga 4b Laboratoriets analysrapporter - Grundvatten

(6)

Inledning

Bakgrund och syfte

Norconsult AB (Norconsult) har fått i uppdrag av Klara fastigheter att utföra en översiktlig miljöteknisk markundersökning (ÖMTMU) med en förenklad riskbedömning inom en del av detaljplaneområdet för Notstället 5 & 6, Eskilstuna kommun. Föreliggande rapport ska användas som underlag inför arbete med detaljplanen för fastigheterna Notstället 5 & 6.

Uppdraget syftade till att översiktligt utreda föroreningssituationen i mark och grundvatten samt om det föreligger några miljö- eller hälsorisker med planerad markanvändning, som fortsätts vara planlagd som bostadsområde och med uppförande av ytterligare två nya flerfamiljshus. Uppdraget omfattar provtagning av jord och grundvatten samt en förenklad riskbedömning mot den planerade

markanvändningen.

Med föreliggande ÖMTMU är en ambitionsnivå att komma fram med planen och få

Tillsynsmyndighetens bedömning och godkännande om att området är lämpligt för bostäder enligt PBL enligt MB från Miljökontoret efter eventuella åtgärder.

Områdesbeskrivning

Undersökningsområdet är cirka 4 000 m2 stort och ligger på fastigheterna Notstället 5 & 6 som ägs av Klara Fastigheter. Området är plant och utgörs av en större gräsyta med miljöhus och en del växtlighet samt grusade parkeringsytor.

Figur 1. Översiktskarta över en del av Eskilstuna tätort. Undersökningsområdet är markerat med blå rektangel.

(karta från www.eniro.se)

(7)

Gräsytan avgränsas söderut mot Knut Hellbergsgata och i norr av två flerfamiljs bostadshus med tre våningar och källare på Heljestrandsgatan som tillhör aktuell fastighet., se Figur 1 och 2. I väster gränsar fastigheten mot Beroniusgatan och i öster ligger Fastigheterna Notstället 7 & 8 med ytterligare två likvärdiga flerfamiljs bostadshus.

I sydväst på andra sidan av Knut Hellbergsgata låg tidigare ett industriområde vilket nu är nedlagt och rivet. Söder om fastigheterna ligger kvarteret Nätet ett tidigare industriområde, men som nu kommer att bebyggas med bostadsbebyggelse.

Undersökningsområdet ligger mitt i ett bostadsområde med kommunalt vatten och avlopp.

Enligt SGU:s kartgenerator utgörs de naturliga jordlagren av postglacial lera som överlagras av fyllnadsmaterial till ett djup av ungefär ca 1–2 m av okänd sammansättning och härkomst. Enligt SGU:s interpolerade jorddjupskarta ska jorddjupet ligga på mellan 5–10 meter (SGU, 2018a).

Närmaste recipient utgörs av Eskilstunaån som ligger ca 500 meter söder om undersökningsområdet.

Vattenförekomsten är klassificerad enligt vatteninformationssystem Sverige (VISS) som måttlig beträffande ekologisk status och uppnår ej god kemisk status (VISS, 2017).

Det finns inga kända grundvattenmagasin i närområdet (SGU, 2018a). Enligt SGU:s kartvisare finns det en energibrunn väster om området på fastighet Nötkärnan, men ingen känd brunn för

dricksvattenuttag i närheten. Det finns dock en brunn med okänt användningsområde från år 1949 ca 200 m sydväst om området. (SGU, 2018c).

Figur 2. Översiktskarta över en del av Eskilstuna tätort. Undersökningsområdet är markerat med blå rektangel.

(karta från www.eniro.se)

Planområdet ligger ca 150 m från riksintresset kulturmiljövården, benämnt Eskilstuna (D5) hos Länsstyrelsen. Bedömningen är att en utveckling av fastigheterna med en anpassad skala och gestaltning på ny bebyggelse inte påverkar riksintresset negativt. (Planbeskrivning 2018)

(8)

Figur 3 Plankarta med utkast på två planerade flerfamiljs

Enligt förslag till den nya detaljplanen är att pröva möjligheten att uppföra två nya bostadshus inom fastigheterna Notstället 5 och Notstället 6 längs med Knut Hellbergsgatan. Se utkast på plankarta Figur 3.

(9)

Historisk inventering

Verksamhetshistorik och tidigare undersökningar

Inga tidigare kända undersökningar på fastigheterna Notstället 5 och 6 har utförts. Det finns få uppgifter om att några potentiellt förorenande verksamheter bedrivits inom fastigheterna Notstället 5 och 6 men har ej gått att bekräfta. Enligt Länsstyrelsen EBH-portal ska Eskilstuna Lastbilscentral bedrivit verksamhet på fastigheten Notstället 6 och en underjordisk dieselcistern eventuellt kopplad till Lastbilscentralen ska ha grävts upp och skrotats 2003. På insamlat kartunderlag har ingen sådan Lastbilscentral byggnad gått att identifiera, se Figur 4–10 nedan. Troligen härstammar cisternen från tidigare uppvärmning av flerfamiljshusen.

Vid en genomgång historiken hos Miljökontoret av tidigare ärenden finns en notering daterad den 2 juni 2003 om att cisternen avvecklades helt den 28 maj 2003 av entreprenören Stahrebolaget. I samband med uppgrävningen kunde oljeförorenat vatten påvisas. Det sögs upp och schaktgropen fick stå öppen över helgen för att sedan kontrolleras igen avseende mer oljeförorenat vatten. Lite vatten stod i gropen med ett svagt skimmer i ena hörnet och en svag diesellukt kunde kännas enligt noteringen från Miljökontoret. Stahrebolaget gjorde bedömningen i samråd med Miljökontoret att det var ytterst lite dieselrester kvar och att gropen kunde fyllas igen.

För att identifiera cisternens tidigare läge togs kontakt med Stahrebolaget men ingen på bolaget kunde minnas det exakta läget men trodde att den låg någonstans mellan de befintliga byggnaderna i närheten av fastigheternas nuvarande miljörum.

Övriga aktuella ärenden från Miljökontoret rör endast vissa ändringar, tillbyggnad, ändrad användning m.m. på fastigheternas flerfamiljshus.

Figur 4 Stadskarta Eskilstuna 1907. Källa Eskilstunakartan

På 1907 års karta gick Carlavägen gatan ända fram till Munktellsgatan, men år 1946 ändrades

stadsplanen så att delen Västergatan fick namnet Knut Hellbergsgatan. År 1937 utsträcktes gatan från Fördelningsgatan till Lundbladsvägen på Vasavägens bekostnad. (Stadsarkivet 1995)

(10)

Sydväst om Notstället låg tidigare en industri och hela Kvarteret Nätet kom att vara industrimark från år 1917. Industriverksamheten pågick under cirka 60 år där bland annat Volvo CE och Bolinder- Munktell var verksamma. Industrierna avvecklades helt 1985. Fastighets AB L E köpte fastigheten och rev befintliga hus i slutet på 1990-talet. Området har nu sanerats och planeras för bostäder samt förskola/skola, handel och äldreboende.

Sydöst om fastigheterna, på andra sidan av Knut Hellbergsgatan, ligger en bemannad bensinstation sedan 1946 på fastigheten Nickelmyntet se Figur 7.

Figur 5 Stadskarta Eskilstuna 1927, historisk karta ”Dale”. Källa Eskilstunakartan

År 1927 planerades för förlängning av järnvägen upp till Nattvakten men utbyggnaden kom aldrig till stånd.

(11)

Fastigheterna ingår i stadsplan för 1–73 från 1945, se Figur 6. Stadsplanen medger användningen

”B”, vilket innebär att området endast får användas för bostadsändamål, dock får lokal för handels- och hantverksändamål samt garage inredas i den utsträckning nämnden prövar detta lämpligt.

Höjden på bebyggelse inom gällande plan är tre våningar och stora delar av tomten får inte bebyggas.

Figur 7 Stadskarta Eskilstuna 1949. Källa Eskilstunakartan

Kartan ovan från 1949 visar att kvarteret är planerat men obebyggt, gul färg. Kartan nedan från 1955 visar att fastigheterna nu är bebyggda. Ingen tidigare bebyggelse såsom en Lastbilscentral har kunnat identifieras. En bemannad bensinstation är utsatt på fastigheten Nickelmyntet, en svart cirkel.

Figur 8 Stadskarta Eskilstuna 1955. Källa Eskilstunakartan

(12)

Figur 9 Historiskt foto över aktuella fastigheter år 1959. Källa från www.eniro.se

Figur 10 Stadskarta Eskilstuna 1962. Källa Eskilstunakartan

När väl flerfamiljs byggnaderna uppförts har inga andra byggnader funnits på aktuella fastigheter, se Figur 7–10, blå rektangel.

(13)

Potentiella föroreningskällor

Restförorening av diesel med risk för att spill och läckage har förekommit vid rivning och demontering av oljecisterner, men ett sådant spill har ej noterats i Miljökontorets dokumentation. Inga slutprov togs emellertid ut för analys.

Många områden inom Eskilstunas kommun har fyllts ut med fyllnadsmaterial av okänt ursprung och ofta innehållande rivningsrester. Detta fyllnadsmaterial innehåller ofta föroreningar av metaller, PAH, petroleumprodukter mm. och kan anses vara potentiellt förorenat.

(14)

Riktvärden – Tillståndsbedömning

Generella riktvärden för jord

Analysresultaten för jord jämförs mot Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark.

Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark anger den föroreningshalt under vilken risken för negativa effekter på människor och miljö normalt anses vara acceptabla (Naturvårdsverket, 2009a). De riktvärden som tagits fram är väl tilltagna och baseras på kalkylerade risker och

bakgrundshalter.

Naturvårdsverket har tagit fram generella riktvärden för två olika typer av markanvändningar; känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM):

 Känslig markanvändning (KM): Riktvärdet baseras på att människor vistas heltid på området under en livstid. Människor antas kunna exponeras för föroreningar via intag av jord,

hudkontakt med jord/damm, inandning av damm, inandning av ånga, intag av grundvatten och intag av växter. Vid halter under KM skyddas närliggande vattendrag samt

dricksvattenkvalitén i närliggande grundvattenmagasin och markmiljön så att markfunktioner kan upprätthållas. Riktvärdet tillämpas vanligen på mark som ska användas för bostäder, förskoleverksamhet och odling.

 Mindre känslig markanvändning (MKM): Riktvärdet baseras på att människor visats deltid på området, vuxna under sin yrkesverksamma tid samt barn och vuxna vid tillfälliga besök.

Exponeringsvägarna som beaktas för människor är intag av jord, hudkontakt med jord/damm och inandning av ånga. Skyddet av markens ekologiska funktion är begränsad men tillåter etablering av vegetation och att djur ska kunna vistas tillfälligt på området. Riktvärdet är satt för att skydda grundvattenkvalité för dricksvattenuttag 200 meter från objektet. Ytvatten och vattenlevande organismer skyddas. Riktvärdet tillämpas vanligen på mark som ska användas för kontor, industrier eller vägar.

Föreliggande markundersökning utförs inom ett område som i nuläget är planlagt för bostadsområde samt planeras för nybyggnation av ytterligare bostäder. Analysresultaten kommer därför i första hand bedömas utifrån riktvärden för KM.

Riktvärden för vatten

Det finns inga generella riktvärden för grundvatten såsom för jord. Istället jämförs uppmätta halter med riktvärden från olika källor beroende på förorening. I första hand jämförs halter mot svenska riktvärden från Statens geologiska undersöknings (SGU) bedömningsgrunder för dricksvatten och Svenska Petroleuminstitutets (SPI) branschspecifika riktvärden (SPI, 2012). Då svenska riktvärden saknas jämförs halter mot holländska riktvärden. Dessa är dock inte lika tillämpbara i Sverige eftersom naturmiljö, bakgrundshalter och förutsättningar skiljer sig från det i Holland.

Från SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten hämtas riktvärden för metaller samt ett fåtal organiska föreningar (SGU, 2013). Riktvärdena är uppdelade i fem klasser, där klass 1 innebär mycket låg halt och klass 5 mycket hög halt. Klasserna är baserade på hur halter varierar i landet samt Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten och Socialstyrelsens riktvärden för dricksvatten.

Är halterna under klass 5 innebär det att vattnet är tjänligt som dricksvatten. Den största risken för människor att exponeras för metaller i grundvatten är via intag av vattnet.

Vi gör bedömningen att vatten som kan användas som dricksvatten inte utgör en hälsorisk men kan däremot vara en miljörisk.

(15)

För övriga organiska föreningar främst petroleumprodukter och polycykliska aromatiska kolväten (PAH) används SPI:s branschspecifika riktvärden (SPI-RV). Riktvärdena är baserade på samma förutsättningar och ämnesdata vilka används för Naturvårdverkets generella riktvärden. Den

eventuella utspädning som sker innan grundvattnet når ett skyddsobjekt ingår i beräkningen med s.k.

utspädningsfaktorer.

SPI:s branschspecifika riktvärden för grundvatten har tagits fram för fem olika användningsområden eller skyddsobjekt. I riskbedömningen görs en genomgång av vilket eller vilka av dessa

användningsområden som förekommer på den aktuella platsen. Om flera användningsområden förekommer väljs som riktvärde det lägsta värdet. För beräkning av riktvärden för dricksvatten, inträngning av ångor i byggnader samt för bevattning tas ingen hänsyn till någon ytterligare utspädning av det förorenade grundvattnet mellan källområdet och brunnen eller byggnaden. Vid beräkning av riktvärden för ånginträngning beaktas dock den utspädning av ångorna som sker i marken och i byggnaden.

Holländska riktvärden används för flyktiga organiska ämnen då svenska riktvärden saknas. De holländska riktvärdena är uppdelade i Ingen påverkan (target values) och Kraftig påverkan (intervention values) (VROM, 2000). Riktvärden för Ingen påverkan indikerar nivån för hållbar markkvalitet, det vill säga nivån som ska uppnås för att helt återställa markens funktioner för människor samt växt-och djurliv. Riktvärden för Kraftig påverkan anger när någon form av

efterbehandlingsåtgärd bör övervägas. Det indikerar en föroreningsnivå vid vilken markens funktioner för människor samt växt- och djurliv är allvarligt försvagad eller hotad.

(16)

Undersökning

Provtagningsplan

Inledningsvis genomfördes en historisk utredning för att försöka klargöra vilka verksamheter som bedrivits på fastigheterna. Provpunkterna fördelades över de båda fastigheterna för att skapa en översiktlig bild av den eventuella föreningssituationen. Vidare användes resultaten av den historiska utredningen för att rikta ett antal provpunkter mot potentiella föroreningskällor relaterade till tidigare verksamheter. Utifrån det fastställdes sedan en provtagningsplan som togs fram av Norconsult och som stämdes av med beställaren den 28 september 2018.

Fältundersökningen planerades att utföras med borrbandvagn under en fältdag och antalet

provpunkter beräknades till mellan tio och femton beroende på markförhållandena på fastigheterna i undersökningsområdet. Vidare planerades att installera tre grundvattenrör i den övre

grundvattenmagasinet och ett ner till det undre. Grundvattenrören i det övre grundvattenmagasinet planerades till ett djup av 2,5 m under markytan inkl. filter. Metallröret ner till det undre magasinet planerades till en längd av 10 m inkl. filter.

Fältundersökning - jordprovtagning samt installation av grundvattenrör

En fältundersökning med jordprovtagning samt etablering av grundvattenrör genomfördes den

12 oktober 2018 av två miljötekniker från Norconsult. För hantering av borrbandvagn och inmätning av provpunkter anlitades DanMag Nöje AB. Provpunkterna mättes in enligt den lokala projektionszonen SWEREF99 16 30 och i höjd enligt RH2000. En karta med provpunkternas lägen efter provtagning i fält redovisas i Bilaga 1a.

Provtagning av jord utfördes i tillämpliga delar enligt SGF:s Fälthandbok - Undersökningar av förorenade områden (SGF, 2013).

Figur 11 Jordprovtagningen utfördes med borrbandvagn. Bilden visar provpunkt 18NC15

(17)

Jordprov togs ut med borrbandvagn i femton provpunkter i enighet med provtagningsplanen, se Figur 11. Provpunkternas lägen förändrades något på plats då det visade sig att träden på området var större än förväntat och borrtornet tog i grenarna.

En dubbel uppsättning av samlingsprov togs ut för varje halvmeter eller vid förändrad jordart ned till 2–

3 m djup eller naturligt material, om inte misstanke om förorening föranledde djupare provtagning. Den ena uppsättningen prov sparades i provtagningskärl anvisade av laboratoriet och förvarades kylda vid förvaring och transport till laboratoriet. Prov som inte skickats till laboratorium för analys sparas också kylda för eventuella kompletterande analyser. Den andra uppsättningen prov sparades i diffusionstäta påsar för mätning av lättflyktiga kolväten med fältinstrumentet fotojonisationsdetektor (PID).

Jordarten bestämdes utifrån okulär bedömning och noterades tillsammans med avvikande lukt- och synintryck samt PID-resultat i ett fältprotokoll och redovisas i Bilaga 2a. Provtagningen foto-

dokumenterades. Utförd dokumentation låg sedan till grund för att välja ut prover för analys på laboratorium.

Grundvattenprovtagning

I samband med jordprovtagningen etablerades fyra grundvattenrör, tre grundare på 3 m u my av PEH på 63 mm i diameter (18NC2, 18NC7 och 18NC11) och med 2 meters filter. Vidare etablerades ett djupare grundvattenrör på 14 m u my av stål på 2 tum i diameter med 1 meters filter (18NC3), se position i Bilaga 1. Renspumpning genomfördes direkt efter etablering av rören förutom i 18NC3.

Fältarbetet för omsättning och provtagning av grundvatten utfördes en vecka efter installationen den 18 oktober 2018 samt första omsättning av grundvattnet i 18NC3, då kemiska och fysikaliska förhållanden ställt in sig. se Figur 12.

Figur 12 Provtagning av grundvatten med peristaltisk pump. Bilden visar provpunkt 18NC11

Grundvattnet pumpades till markytan med en peristaltisk pump efter grundvattennivån mättes med ljud/ljus-lod. I det djupa röret togs grundvatten upp med en skakpump. I samband med det mättes även pH, konduktivitet, syre och redox med ett fältinstrument.

Mer än tre gånger rörvolymen omsattes. Omsättningsvolym, grundvattennivå, fältparametrar samt syn- och luktintryck dokumenterades i fältprotokoll, se Bilaga 2b.

(18)

Vid provtagning av grundvatten för analys av lättflyktiga kolväten togs vatten upp strax ovanför botten av röret, medan vatten för analys av petroleumkolväten togs närmare grundvattenytan.

Grundvattenprov förvarades kylda vid förvaring och transport till laboratoriet i provtagningskärl avsedda för analysändamålen.

Laboratorieanalyser

Jord- och vattenprover analyserades av det SWEDAC-ackrediterade laboratoriet ALS Scandinavia AB.

Sammanlagt togs totalt 80 jordprov ut varav 20 valdes för laboratorieanalys. Minst ett jordprov från samtliga provpunkter skickades in för laboratorieanalys. Analyser utfördes på utvalda jordprover med avseende på metaller inklusive kvicksilver, PAH-16 alifater, aromater och BTEX (bensen, toluen, etylbensen och xylen), se Tabell 1. Ett jordprov på lera från punkt 18NC14:5 analyserades även med avseende på klorerade alifater.

Samtliga grundvattenprov analyserades med avseende på metaller, PAH-16, alifater och aromater, BTEX samt klorerade kolväten och baskatjoner.

Tabell 1

Parameter Antal analyser - Jord Antal analyser - Grundvatten Metaller (inkl Hg) Filtrerat för

GW 18 4

Petroleumkolväten och BTEX 8 4

Polycykliska aromatiska

kolväten (PAH-16) 8 4

Klorerade alifater 1 4

(19)

Resultat

Resultaten som presenteras i detta avsnitt avser dels de observationer som noterades i samband med fältarbetet såsom områdesbeskrivning, bedömda jordarter och mäktighet på jordlager, men även de resultat som erhölls från laboratorieanalyserna.

Fältobservationer

Undersökningsområdet är flackt och ligger omgivet av bostadsområden. Undersökningsområdet ytskikt utgörs av gräsmatta och grusade ytor, även ställvis med träd och buskar. Mitt på området ligger ett miljöhus för de två befintliga flerfamiljsbostadshus.

Fyllningsmassor förekom i samtliga provpunkter med en mäktighet på 0,4 m u my till 1,7 m u my som mest. Fyllnadsmassorna bestod generellt av grusig sand eller sandig torrskorpelera med inslag av tegel i ett flertal av punkterna och underlagrads av sandig alternativt siltig lera, se Figur 13.

I nordvästra delen av undersökningsområdet hade ett lager grovt grus lagts på ytan med en mäktighet på 0,5 meter, varvid inget prov kunde tas ut i detta skikt. I provpunkt 18NC7:7 förekom en unken lukt.

Lukten bedömdes komma från den gyttjiga leran.

Samtliga uttagna jordprov analyserades med fältinstrumentet fotojonisationsdetektor (PID), resultaten låg mellan 0,9 – 4,6 ppm, vilket kan anses som naturliga halter. Kompletterande beskrivningar om fältresultaten redovisas i fältprotokollet.

Grundvattenytan i undersökningsområdet låg mellan 7,97 till 8,49 m under markytan (u my) med en osäker grundvattenriktning mot söder. Osäkerheten beror på att endast en nivåmätning har utförts.

Figur 13 Ovan visas bilder från provtagning av 18NC11:1 till vänster respektive 18NC14:2 till höger

(20)

Analysresultat

Jord

Analysresultaten för jordprov har sammanställts tillsammans mot Naturvårdsverkets generella riktvärden och redovisas i Bilaga 3a. Provpunkternas nivåklassning redovisas på situationsplan i Bilaga 1b. Laboratoriets analysrapporter redovisas i Bilaga 4a.

5.2.1.1 Metaller

I provpunkterna 18NC03:2 och 18NC08:2 kunde bly konstateras strax över KM på en nivå på 0,2 respektive 0,5 till 1 meter under markytan. I provpunkt 18NC14:2 på 0,3–1,0 m u my kunde inga förhöjda halter över KM påvisas men däremot med en analys av endast det svarta material på 0,3–0,5 m u my kunde metallhalter strax över KM konstateras avseende barium, bly och zink i provpunkt 18NC14:3, se blå rektangel på Figur 13 ovan. I provpunkt 18NC11:1 återfanns liknande svart material men inga halter över KM kunde påvisas.

I övrigt påvisades inga förhöjda halter över riktvärden för KM avseende metaller i något av de jordprov som valdes ut för analys.

5.2.1.2 Organiska parametrar

Diklormetan kunde konstateras i provpunkt 18NC14:5 i leran på 1,5–2,0 m u my med en halt på 0,11 mg/kg TS vilket är över KM på 0,08 mg/kg TS.

I övrigt påvisades inga förhöjda halter över riktvärden för KM avseende organiska parametrar som analyserades (klorerade alifater, PAH och BTEX samt alifater och aromater) i något av de jordprov som valdes ut för analys.

Grundvatten 5.2.2.1 Metaller

I grundvattnet kunde en hög halt, klass 4 enligt SGU:s bedömningsgrunder konstateras avseende nickel i grundvattenrör 18NC02 och 18NC07 samt även aluminium i rör 18NC07. Vidare konstaterades en hög halt avseende arsenik i grundvattenrör 18NC11.

Mycket hög halt klass 5 enligt SGU:s bedömningsgrunder avseende mangan konstaterades i samtliga grundvattenrör förutom i 18NC03 där hög halt, klass 4 kunde konstateras.

5.2.2.2 Organiska parametrar

I samtliga fyra grundvattenrören låg rapporteringsgränsen för bensen (<0,2), 1,2-dikloretan (<0,5) och summa PAH4 (<0,02) i nivå med SGU:s bedömningsgrunder för en måttlig halt, klass 3 på de två första parametrarna och hög halt, klass 4, på den sista.

I grundvattenrör 18NC11 kunde dock spår av naftalen påvisas samt summan av alifater C16-C35 (145 µg/l) som låg över SPI:s förslag på riktvärden för grundvatten avseende dricksvatten som är 100 µg/l.

Inga klorerade alifater kunde påvisas i de fyra grundvattenrören. Diklormetan som påvisades i provpunkt 18NC14 i ett jordprov på 1,5–2,0 m u my har ingen påvisad spridning till grundvattnet.

(21)

Utvärdering – Förenklad riskbedömning

Syftet med en förenklad riskbedömning är att ge en översiktlig bild av vilka risker som

föroreningssituationen innebär idag och i framtiden. Uppmätta halter jämförs med s.k. riskbaserade haltkriterier och bestäms utifrån den planerade markanvändningen på det undersökta området.

Riskbedömningen i denna rapport baseras på riskbaserade haltkriterier motsvarande riktvärden för KM.

De övergripande åtgärdsmålen anges för att ge en generell bild över vilka halter som kan anses vara acceptabla. Åtgärdsmålen beskriver vilken typ av markanvändning eller funktion ett område ska användas för efter att eventuella efterbehandlingsåtgärder utförts. Efterbehandlingsåtgärder används för att minska riskerna till acceptabla halter.

Den planerade markanvändningen styr delvis vilka skyddsobjekt som beaktas i samband med denna riskbedömning. Barn och vuxna antas befinna sig på området med en vistelsetid på 24 timmar per dygn. Även människor som arbetar i området identifieras som skyddsobjekt.

Ingen planering för uttag av grundvatten som dricksvatten har identifierats. Området ligger inte inom eller i närheten av något vattenskyddsområde. Grundvattnet bedöms trots detta vara skyddsvärt.

Jord

I tre av provpunkterna 18NC03, 18NC08 samt 18NC14 åt väster (Notstället 5) har bly konstaterats över KM på en nivå på ca 0,2 - 1,0 m u my. I provpunkt 18NC14 kunde även barium och zink påvisas förutom bly i nivå med KM respektive över KM i ett svart material.

De dimensionerande exponeringsvägarna är intag av jord för bly respektive skydd av markmiljö avseende zink. En bedömning, mot bakgrund av att ingen verksamhet med blyhantering har funnits på platsen, är att föroreningen kan vara förknippad med fyllnadsmaterialet snarare än någon verksamhet.

Det bedöms inte föreligga någon risk för intag av jord baserat på de planer som gäller för

undersökningsområdet. Den påvisade zinkhalten är försumbar i sammanhanget och föranleder inte något krav på efterbehandling baserat på ovan nämnda exponeringsväg.

Diklormetan kunde konstateras i provpunkt 18NC14:5 i leran på 1,5–2,0 m u my med en halt på 0,11 µg/kg TS vilket ligger nära KM.

Diklormetan används som ett industriellt lösningsmedel och färglösare. Det kan också finnas i vissa aerosoler och ingå som en del av bekämpningsmedel samt som avfettningsmedel. Diklormetan förekommer inte naturligt i miljön. Ämnet sprids till miljön vid användning inom kemi- och läkemedelsindustrin och den påvisade föroreningen kan ha varit en del i en blandning.

Utsläpp sker framförallt till luft eftersom ämnet avdunstar snabbt. I luft bryts ämnet ned fotokemiskt efter några månader. Största delen av diklormetan i miljön omvandlas till koldioxid. I vatten bryts ämnet ned inom några dagar. I mark binder ämnet löst till jordpartiklar och avdunstar sedan till luft. En liten del kan också transporteras till grundvattnet och små mängder kan finnas i dricksvatten.

Diklormetan är ej giftigt för akvatiska system.

Den dimensionerande exponeringsvägen för diklormetan är inandning av ånga och baserat på djupet av föroreningen och dess egenskaper att vara lätt nedbrytbar och i detta fall finns föroreningen i låg koncentration bör det inte föranleda till någon större sanering. Men detta är dock baserat på att det inte påträffas ytterligare förorenad jord.

(22)

Grundvatten

I samtliga fyra grundvattenrören låg halterna av tungmetallerna under Klass 5 enligt SGU:s

bedömningsgrunder för grundvatten. Är halterna under klass 5 innebär det att vattnet är tjänligt som dricksvatten. Den största risken för människor att exponeras för metaller i grundvatten är via intag av vattnet. Inget uttag av grundvatten görs inom aktuell fastighet.

Mangan låg i klass 5, mycket hög halt enligt SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten i samtliga grundvattenrör, men är inte hälsofarligt. Höga halter av mangan och aluminium i grundvatten beror oftast på naturliga halter i mark och berggrund som i stora delar av Sverige förekommer i höga halter.

Därför görs här bedömningen att vatten som kan användas som dricksvatten inte heller på något annat sätt utgör en hälsorisk men kan däremot vara en miljörisk.

För övriga organiska ämnen låg resultaten under rapporteringsgränsen, förutom för grundvattenrör 18NC11 där förhöjda halter av summan av alifater C16-C35 påvisades och som låg över SPI:s förslag på riktvärden för grundvatten avseende dricksvatten samt spår av naftalen dock ej över något

riktvärde. Grundvattenröret ligger i kanten av en grusad parkeringsyta vilket skulle kunna förklara påslaget, alternativt så är en bensinstation belägen på andra sidan av Knut Hellbergs gatan.

I de jordprov som analyserades i samma provpunkt kunde dock inga spår av dessa parametrar påvisas och ej heller i övriga analyserade jordprov. Vidare utfördes mätning på porluften med en PID (se Kapitel 5:1) på samtliga uttagna prov på fastigheterna och ingen indikation avseende

petroleumprodukter eller lösningsmedel kunde påvisas. Varvid bedömningen är att föroreningen kommer från en källa utanför aktuella fastigheter.

Även om inget skyddsvärt grundvatten finns såsom dricksvattentäkt, är grundvatten som naturresurs i princip alltid skyddsvärd enligt Naturvårdsverket. Grundvattnets värde som dricksvattenresurs i detta fall bedöms som mycket begränsat, då det inte föreligger någon risk för spridning till Eskilstunas grundvattentäkt samt att uttagsmöjligheterna i området bedöms som dåliga.

(23)

Slutsatser och rekommendationer

Föreliggande undersökning är av översiktlig karaktär och ska därför användas i syfte att få en översiktlig bild över föroreningssituationen i området. Det kan därmed inte uteslutas att det finns föroreningar i områden som inte är undersökta eller att det förekommer ämnen och föroreningar som inte har analyserats. Norconsult bedömer att området generellt kan nyttjas för planerad

markanvändning, d.v.s. bostadsbebyggelse. Det föreligger dock ett visst åtgärdsbehov i samband med byggnadsskedet.

Föroreningsutbredningen är inte helt klarlagd och vidare provtagning av jord bedöms nödvändig i samband med entreprenadarbetena för att avgränsa föroreningarna. Det ska dock påpekas att det kan påträffas andra föroreningar eller källor till de konstaterade föroreningar inom fastigheterna, vilket ska tas i beaktande i samband med schaktarbetet och direkt informera Miljötillsynsmyndigheten om det skulle ske.

Halterna av bly i tre provpunkter och zink i ett svart organiskt material i en provpunkt bedöms inte motivera någon åtgärd utifrån planerad markanvändning. Jordproverna ligger på djupintervallet 0,2–

1,0 m u my där halterna av bly och zink överstiger riktvärdet för KM. Det bedöms att dessa massor kan komma att behöva avlägsnas av de schaktarbeten som en exploatering av området kan medföra.

Masslogistiken vid en exploatering kan innebära att dessa massor hamnar på en plats som ur miljöteknisk synvinkel kan komma att medföra risk för hälsa och miljö. Därför rekommenderas att massorna i nämnda djupintervall kontrolleras genom jordanalys avseende metaller innan de transporteras bort.

Den påvisade halten av alifater i grundvattenrör 18NC11 föranleder inte något behov av

saneringsåtgärd. Det kan vara så att någon pågående verksamhet i området påverkar grundvattnet negativt avseende petroleumkolväten, men detta scenario bedöms inte särskilt troligt. Mer sannolikt då att det finns en markförlagd förorening i närheten, som genom urlakning, påverkar grundvattnet negativt. Det går dock inte att avgöra om föroreningen ligger inom undersökningsområdet eller utanför. Det rekommenderas att ytterligare ett grundvattenprov utförs avseende de konstaterade parametrarna för att utreda om detta endast var tillfälligt.

De förhöjda halterna avseende påvisade föroreningar innebär begränsningar och restriktioner inför eventuella markarbeten inom området. Fastighetsägaren har enligt Miljöbalken 10 kap 11§

upplysningsplikt till Tillsynsmyndigheten då det förekommer halter över riktvärden för KM, men denna rapport bör fungera som tillräcklig information i det avseendet. Detta gäller oavsett om området tidigare ansetts förorenat. Före en efterbehandling ska anmälan skickas in till tillsynsmyndighet för handläggning och beslut.

(24)

Referenser

Naturvårdsverket (2009) Riktvärden för förorenad mark. Modellbeskrivning och vägledning.

Naturvårdsverkets rapport 5976.

Naturvårdsverket (2016) Generella riktvärden förorenad mark. Uppdaterad tabell. Naturvårdsverkets tabell 2016.

Naturvårdsverket. (2019) utsläppisiffror.naturvårdsverket.se

Planbeskrivning. (2018) Detaljplan för Notstället 5 och 6, Planbeskrivning, Norr Eskilstuna kommun, Samrådshandling 2018-10-16

SPI. (2012) Svenska Petroleuminstitutet Rekommendation, Efterbehandling av förorenade bensinstationer och bränsleanläggningar.

SGF (2013) Fälthandbok Undersökningar av förorenade områden. SGF Rapport 2:2013 SGU (2013): Bedömningsgrunder för grundvatten. SGU:s rapport 2013:01

SGU, 2018a Jordartskarta, Kartgeneratorn. Tillgänglig online (2018-11-20):

http://apps.sgu.se/kartgenerator/maporder_sv.html

SGU, 2018b Jorddjupskarta, Kartgeneratorn. Tillgänglig online (2018-11-20):

http://apps.sgu.se/kartgenerator/maporder_sv.html

SGU, 2018c Brunnar, Kartvisare. Tillgänglig online (2018-11-20):

https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-brunnar.html

https://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA36084210

Stadsarkivet. (1995). Nanryd, M-L. Gatunamnen i Eskilstuna, 1995. Stadsarkivet.

Säkerhetsdatablad. (2018) Diklormetan enligt förordning (EG) nr 1907/2006 (REACH), ändrad genom 2015/830/EU, 2018-08-07 ROTH

VISS, 2017. Enkla vattenkartan - Miljökvalitetsnormer och statusklassningar under andra förvaltningscykeln. Hämtad 2018-11-06 [https://ext-

geoportal.lansstyrelsen.se/standard/?appid=3e0dd9145e6e44f298111f47f5b4184d]

VROM, 2000. Streefwaarden en interventiewaarden bodemsanering. 2000-02-24.

Nr 39. Haag: Staatscourant.

https://kartor.eniro.se/print

https://karta.eskilstuna.se/eskilstunakartan/x/

https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/109286

https://kartor.eniro.se/?c=59.378887,16.518180&z=17&l=historic https://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/searchresult.html

(25)

<

(

# !

Ù

| |

<

(

# !

Ù

| |

<

(

# | ! # | (!

<

# | (!

<

# (!

<

Ù

| |

<

(

# | ! # | (!

<

# | (!

<

# (!

<

Ù

| |

<

(

# | !

<

(

# | !

<

(

# | !

<

(

# (!| !

<

# |

ç

18NC1

ç

18NC5

ç

18NC14

ç

18NC9

ç

18NC8

ç

18NC7

ç

18NC6

ç

18NC4

ç

18NC3

ç

18NC15

ç

18NC13

ç

18NC12

ç

18NC11

ç

18NC10

±

Datum: 2018-12-19

TECKENFÖRKLARING

<

(

# | !

JORDPROVTAGNING

<

(

# !

Ù

| |

JORD- OCH GRUNDVATTENPROVTAGNING

ESKILSTUNA KOMMUN

UPPDRAGSLEDARE: M. JANSSON HANDLÄGGARE: D. WAHL EDMAN A. LOBERG TEKNIKANSVARIG: M. JANSSON KARTOGRAF: D. WAHL EDMAN

ÖMTMU - NOTSTÄLLET 5 & 6 UPPDRAG NR: 105 35 44

KOORDINATSYSTEM: SWEREF99 16 30

ç

18NC15

ç

18NC2

(26)

! (

! (

! (

! (

! (

! (

!

( ! (

! (

! (

!

( ! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

!

( ! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

!

! (

! ( (

! (

! (

!

( ! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

!

! (

! ( (

! (

! (

!

( ! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

!

! (

! ( (

! (

! (

!

( ! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

ç

18NC13

ç

18NC12

ç

18NC11

ç

18NC10

±

Datum: 2018-12-19

ESKILSTUNA KOMMUN

UPPDRAGSLEDARE: M. JANSSON HANDLÄGGARE: D. WAHL EDMAN A. LOBERG TEKNIKANSVARIG: M. JANSSON KARTOGRAF: D. WAHL EDMAN

ÖMTMU - NOTSTÄLLET 5 & 6 UPPDRAG NR: 105 35 44

KOORDINATSYSTEM: SWEREF99 16 30

! (

! (

! (

! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! (

Klassning efter Naturvårds- verkets generella riktvärden

! (

! (

! (

(

PROV EJ ANALYSERAT

> MKM

> KM, MINDRE ÄN MKM

< KM

!

(

Provpunkter

Varje cirkel motsvarar ett jordprov. Den översta cirkeln motsvarar den ytligaste provtagningsnivån (se fältprotokoll). Den nedersta cirkeln motsvarar djupaste provtagningsnivån

ç

18NC09

ç

18NC08

ç

18NC07

ç

18NC14

ç

18NC06

ç

18NC05

ç

18NC04

ç

18NC01

ç

18NC02

ç

18NC03

ç

18NC15

(27)

Analyser:

1 Tungmetaller inklusive Hg

2 Petroleum (BTEX, Alifater, Aromater, PAH) 3 Klorerade alifater

5\1053544\5 Arbetsmaterial\01 Dokument\Rapport\Utkast rapport\Bilagor\Bilaga 2a tokoll_Notsllet 5&6_jord_Renskrivet.docx

Fältprotokoll jord – Miljöprovtagning Notstället - 105 35 44

Datum: 2018-10-12 Fältprovtagare: Daniel Wahl Edman, Sandra Nilsson Väder: Soligt, stilla, klart 15 °C Borrentreprenör: DanMag Entreprenad AB

Prov- punkt

Djup under m y (m)

Bedömd jordart* Anmärkning PID Analys

18NC1:1 0,0–0,4 F:GrSa 4,6 1 och 2

18NC1:2 0,4‒1,0 SaLet Rötter 1,9 2

18NC1:3 1,0‒1,3 SaLet Rötter 2,2

18NC1:4 1,3‒2,0 SiLe Gvy på 1,7. Grå färg. 1,4

18NC2:1 0,0–0,3 F:GrSa Tegel 2,0 1

18NC2:2 0,3–1,0 SaLet Tegel, järnutfällning 1,7

18NC2:3 1,0–1,3 SaLet Järnutfällning 2,2

18NC2:4 1,3–2,0 SiLe Gv-yta på 1,8 1,9

18NC2:5 2,0–2,5 Pg-Lera 3,8

18NC2:6 2,5–3,0 Pg-Lera.

Gv-rör: 2 meter filter, spets på 3,1, rörlängd 4 m

3,9

18NC3:1 0,0–0,5 F:GrSa Inslag sten 2,1 1

18NC3:2 0,5–1,0 F:GrSa Tegel. Inslag sten 2,0

18NC3:3 1,0–1,7 SaLet Järnutfällning 2,3

18NC3:4 1,7–2,0 SiLe Gv-yta på 1,8. Järnutfällning 1,9

18NC3:5 –

18NC3:6 – Gv-rör:stål, spets på 14,77 m u rök.

18NC4:1 0,0–0,15 Mu 1,3 1

18NC4:2 0,15–0,3 F:Sa 1,9

18NC4:3 0,3–1,0 SaLet 1,8

18NC4:4 1,0–1,5 SaLet 1,7

18NC4:5 1,5–2,0 SaLet 2,2

18NC4:6 2,0–2,5 SiLe Pg-lera 1,8

18NC4:7 2,5–3,0 SiLe Pg-era 4,1

(28)

Analyser:

1 Tungmetaller inklusive Hg

2 Petroleum (BTEX, Alifater, Aromater, PAH)

53544\5 Arbetsmaterial\01 Dokument\Rapport\Utkast rapport\Bilagor\Bilaga 2a Notsllet 5&6_jord_Renskrivet.docx

Prov- punkt

Djup under m y (m)

Bedömd jordart* Anmärkning PID Analys

18NC5:1 0,0–0,2 Mu 1,6

18NC5:2 0,8–1,0 SaLet Tegel 1,5

18NC5:3 1,0–1,5 SaLet Tegel. Stora svarta mineral 1,8 1 och 2

18NC5:4 1,5–2,0 SaLet Järnutfällning 1,7

18NC5:5 1,5–2,0 SiLe Gv-yta på 1,8 2,0

18NC5:6 1,5–2,0 SiLe 3,5

18NC5:7 1,5–2,0 SiLe Mörkare färg. Eventuellt gyttja.

18NC6:1 0,0–0,2 Mu Rötter 1,1

18NC6:2 0,2–0,5 F:SaLet Tegel 3,6

18NC6:3 0,5–1,0 F:SaLet 1,8

18NC6:4 1,0–1,5 F:SaLet Vitt material. Svart mineral, tegel. 2,0 1

18NC6:5 1,5–1,8 SiLe Pg-lera 1,8

18NC6:6 1,8–2,0 SiLe Pg-lera, Gv-yta på 1,8. 1,7

18NC7:1 0,0–0,1 Mu Ej PID

18NC7:2 0,1–0,3 F:Sa Sandstrand 1,8

18NC7:3 0,3–1,0 F:SaLet Tegel 1,5 1

18NC7:4 1,0–1,5 SaLet Järnutfällning 1,5

18NC7:5 1,5–2,0 SaLet Järnutfällning. Gv-yta på 1,75. 1,5

18NC7:6 2,0–2,3 GrLe 2,0

18NC7:7 2,3–3,0 Le Luktar unket (gyttja). Gv-rör 3,0

18NC8:1 0,0–0,2 F:GrSa 1,4

18NC8:2 0,2–1,0 FSaLet Tegel. 1,6 1

18NC8:3 1,0–1,35 F:GrSaLet Järnutfällning 0,9

18NC8:4 1,35–2,0 SaLet Järnutfällning 0,7

18NC8:5 2,0–2,5 SiLet 3,6

18NC8:6 2,5–3,0 SiLe Luktar lite unket (gyttja). 3,2

(29)

Analyser:

1 Tungmetaller inklusive Hg

2 Petroleum (BTEX, Alifater, Aromater, PAH) 3 Klorerade alifater

5\1053544\5 Arbetsmaterial\01 Dokument\Rapport\Utkast rapport\Bilagor\Bilaga 2a tokoll_Notsllet 5&6_jord_Renskrivet.docx

Prov- punkt

Djup under m y (m)

Bedömd jordart* Anmärkning PID Analys

18NC9:1 0,0–0,5 F:SaLet Tegel 1,1 1

18NC9:2 0,5–1,0 F:SaLet Tegel 1,3

18NC9:3 1,0–1,7 F:SaLet 1,3

18NC9:4 1,7–2,0 SiLe Gv-yta på 1,8. 1,8

18NC9:5 2,0–2,5 SiLe Pg-Lera 2,6

18NC9:6 2,5–3,0 SiLe Pg-Lera 2,9

18NC10:1 0,0–0,1 F:Sa Svart material.

18NC10:2 0,0–0,5 F:SaLet Tar med svart material från 0,0-0,1. 0,9 1 och 2

18NC10:3 0,5–1,0 F:SaLet Inslag av glas. 1,8 1 och 2

18NC10:4 1,0–1,5 F:SaLet 1,8

18NC10:5 1,5–2,0 SiLe 1,9

18NC11:1 0,0–0,5 F:GrSa Inslag av svart. Tegel. Sandstrandssand. 2,4 1 och 2

18NC11:2 0,5–0,8 F:Let Homogen. 1,5

18NC11:3 0,8–1,0 F:GrSaLet Järnutfällning 1,3

18NC11:4 1,0–1,7 SiLe Sulfidlera översta 0,05m 2,3

18NC11:5 1,7–2,0 SiLe Gv-yta på 1,75. 4,5

18NC12:1 0,0–0,5 F:SaLet Inslag tegel. 1,3 1

18NC12:2 0,5–1,0 F:SaLet 0,7

18NC12:3 1,0–1,5 SaLe Järnutfällning 1,2

18NC12:4 1,5–2,0 SiLe Pg-lera. 1,6

18NC13:1 0,0–0,5 F:SaLet Tegel. 1,1

18NC13:2 0,5–1,0 F:SaLet 1,4 1

18NC13:3 1,0–1,5 F:SaLet 1,4

18NC13:4 1,5–2,0 F:SiLe Homogent 1,4

18NC13:5 2,0–2,5 SiLe Pg-lera 3,2

18NC13:6 2,5–3,0 SiLe Pg-lera 3,2

(30)

Analyser:

1 Tungmetaller inklusive Hg

2 Petroleum (BTEX, Alifater, Aromater, PAH)

53544\5 Arbetsmaterial\01 Dokument\Rapport\Utkast rapport\Bilagor\Bilaga 2a Notsllet 5&6_jord_Renskrivet.docx

Prov- punkt

Djup under m y (m)

Bedömd jordart* Anmärkning PID Analys

18NC14:1 0,0–0,2 F:Sa Sandstrand 2,5

18NC14:2 0,2–1,0 F:SaLet Tegel, svart material på 0,3-0,5. 1,5 1 och 2

18NC14:3 1,0–1,5 F: Svart material, tegel 2,0 1 och 2

18NC14:4 1,5–2,0 F:Let Järnutfällning, stört från 1,0-1,2 0,9

18NC14:5 2,0–2,5 SiLe Pg-lera 2,2 3

18NC15:1 0,0–0,5 Inget prov, grovt grus.

18NC15:2 0,5–1,0 F:SaLet Tegel, inslag grus. 1,6 1

18NC15:3 1,0–1,5 SaLet Järnutfällning 2,0

18NC15:4 1,5–2,0 SiLe Gv-yta på cirka 1,7 m.u.my. 1,6

(31)

Notstället 5&6 Grundvatten Daniel Wahl Edman / Sandra Nilsson Sol +16 /

Provpunkt 18NC2 18NC3 18NC7 18NC11

Inmätning

Koordinater (SWEREF99_16_30) X 151013.5496 151011.4245 151054.0734 151081.9027

Y 6584961.2192 6584962.5511 6584951.0327 6584929.1980

Höjdsystem (rh 2000) Z-rök (möh) 10,5641 10,6395 11,0300 10,8868

Z- markyta (möh) 9,6961 9,6645 9,8872 9,9399

Allmänt:

Etabletat 2018-10-12 2018-10-13 2018-10-12 2018-10-12

Typ av gv-rör PEH - 63mm Stål PEH - 63mm PEH - 63mm

Dexel/Ovan mark/Låsbart lock Ovan mark Ovan mark, låsbart lock Ovan mark Ovan mark

Rörlängd y (rök till botten) 4 14,77 4 4

Spets (botten på Gv-rör, m u my) 3,13 13,80 2,86 3,05

RÖK (m ö my) 0,87 0,98 1,14 0,95

Filterlängd (m) 2 1 2 2

Filternivå (m u my) 1,13-3,13 12,8-13,8 0,86-2,86 1,05-3,05

Renspumpning/Omsättning, datum 2018-10-12 2018-10-18 2018-10-12 2018-10-12

Gv-yta före omsättning (m u RÖK) - - - 2,92

Gv-yta före omsättning (m u my) - - - 1,97

Gv nivå före omsättnin (möh) - - - 8,0

Omsättningsvolym (l) 5 10 6 6

Kommentar omsättning: God tillrinning Grumligt God tillrinning God tillrinning

Provtagning, datum: 2018-10-18 2018-10-18 2018-10-18 2018-10-18

Gv-yta före provtagning (m u RÖK) 2,59 2,19 3,04 2,77

Gv-yta före provtagning (m u my) 1,72 1,22 1,90 1,82

Gv nivå före provtagning (möh) 7,97 8,45 7,99 8,12

Temp (°C) 12,2 12,6 14,6 12,2

Konduktivitet (mS/m) 42,9 45,4 79,2 119,4

pH 5,8 7,1 6,05 6,18

Redox (mV) 77 47,8 95,8 24,1

Syre (ppm) 1,66 3,89 1,74 2,12

Kommentar provtagning: - Grumligt - -

Provpunkt 18NC2 18NC3 18NC7 18NC11

Provtyp:

Uppdragsnamn:

Fältprovtagare:

Väder (omsättning/provtagning)

References

Related documents

Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan.. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare

I och med att halter av både organiska och oorganiska föreningar över generellt riktvärde för mindre känslig markanvändning påträffats i området kan inte risk för männi-

I Tabell 3 återfinns de identifierade föroreningarna i jordproverna från undersökningsområdet samt tillhörande riktvärden och vad som är primärt samt sekundärt styrande

I övrigt finns inga objekt för tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter eller för potentiellt förorenade områden inom de övriga fastigheterna.. Fyllning i stadsområden kan

I de undersökta vattendragen som var recipienter till avloppsreningsverk upptäcktes fler ämnen än i sjövattenproverna och i högre halter: rester från läkemedel mot epilepsi

I punkt MO 16, mellan industrifastigheten och Vättern, erhålls den kraftigaste DELCD- responsen på ett stort djup (se bilaga 3). Detta tolkas som att MO 16 är placerad ned-

Analysresultat för jordprov (metaller) jämförda med generella riktvärden för känslig markanvändning (KM) enligt Naturvårdsverket (2009).. Samtliga halter anges i

Med ovanstående åtgärder förväntas området klara av att utjämna flödet vid ett 20-årsregn motsvarande det flödet som uppstår från en naturmark samt begränsa