”NI KALLAR DET GALENSKAP, VI KALLAR
DET VARDAG”
HUR ETABLERADE STEREOTYPA FÖRESTÄLLNINGAR AV
MALMÖ OMFÖRHANDLAS I POPULÄRKULTUR
”NI KALLAR DET GALENSKAP, VI KALLAR
DET VARDAG”
HUR ETABLERADE STEREOTYPA FÖRESTÄLLNINGAR AV
MALMÖ REPRESENTERAS I POPULÄRKULTUR
”NI KALLAR DET GALENSKAP, VI KALLAR
DET VARDAG”
HUR ETABLERADE STEREOTYPA FÖRESTÄLLNINGAR AV
MALMÖ REPRESENTERAS I POPULÄRKULTUR
”NI KALLAR DET GALENSKAP, VI KALLAR
DET VARDAG”
MIA HAKIM
MIA HAKIM
MIA HAKIM
MIA HAKIM
MIA HAKIM
MIA HAKIM
MIA HAKIM
MIA HAKIM
KK429A Examensarbete 2020Medie- och Kommunikationsvetenskap Examinator: Margareta Melin
Handledare: Per Möller
Konst, Kultur och Kommunikation (K3) Malmö universitet
KK429A Examensarbete 2020
Abstract
Studien ämnade analysera uttrycken för en malmöitisk identitet på Instagram-kontot
Memesofmalmö samt vilka idéer som dessa grundar sig på vad det gäller Malmö som stad och
människorna som bor där. Detta genomfördes genom att applicera ett teoretiskt ramverk som främst utformades utifrån Stuart Halls representations teori och definition av stereotyper och praktiken av stereotypisering. Det teoretiska ramverket har också utgjorts av begreppen ideologi, hegemoni och diskurs i relation till representation. Teorierna tillämpades med hjälp av en
ideologikritisk textanalys bestående av ett urval på 50 inlägg. Resultatet av studien visade att det underliggande betydelserna i representationen gav uttryck för en kritisk hållning gentemot en etablerad negativ stereotyp. Detta tog sig uttryck i representationen genom att materialet reproducerade den etablerade stereotypen och satte den i nya kontexter. Genom detta
omförhandlade betydelserna för stereotypen. Allt detta pekar på att humoristiska internet-memes inte bara ska ses som enkla skämt, utan de är en form av social och ideologisk produktion.
Sök ord: Stuart Hall, representation, stereotyper, populärkultur, ideologikritik, Malmö, Memesofmalmo
Rubrik: ”Ni kallar det galenskap, vi kallar det vardag” – hur etablerade stereotypa föreställningar av Malmö representeras i populärkultur
Författare: Mia Hakim
Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp Konst, kultur och kommunikation (K3)
Fakulteten kultur och samhälle Malmö universitet
Handledare: Per Möller Examinator: Margareta Melin Vårterminen 2020
English Abstract
The study aimed to understand how established stereotypes of the collective identity of Malmö influences the Instagram account MemesofMalmö, along with how the representation of Malmö is based on the inhabitants and the city itself. The theoretical framework used was based on Stuart Hall’s representation theory and understanding of stereotyping. Furthermore, part of the
theoretical framework has been the investigation of ideology, hegemony, and discourse in relation to representation. The theories were implemented using text analysis, applying a critical
ideological perspective, based on a selection of 50 posts. The result indicated that the underlying message in the representation expressed a critical attitude towards an established negative stereotype. It was conveyed by the material taking the present stereotyping and reproducing it in new contexts, which renegotiated the values for the stereotype. In conclusion, the evidence points to the fact that humoristic internet memes should not purely be viewed as simple jokes, but as a form of social and ideological output.
Keywords: Stuart Hall, representation, stereotypes, popular culture, ideology criticism, Malmö, Memesofmalmo
Heading: “You call it insanity, we call it living” – how established stereotypical conceptions of Malmo are represented in popular culture
Authos: Mia Hakim
Final Exam Project in Media and Communication Studies School of Arts and Communication (K3)
Faculty of Culture and Society Malmö University
Supervisor: Per Möller Examiner: Margareta Melin Spring of 2020
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 6
1.1 Uppsatsen disponering ... 6
2. Syfte och frågeställningar ... 7
2.1 Syfte ... 7
2.2 Frågeställningar ... 7
3. Kontextualisering ... 8
3.1 Kunskapsstaden eller Sveriges Chicago ... 8
3.2 Memesofmalmö ... 9
3.3 Memesofmalmö som ett populärkulturellt fenomen ... 9
4. Forskningsöversikt ... 11
4.1 Definitionen av en internet-meme ... 11
4.2 Internet-memes sociala och kulturella funktioner ... 11
4.3 Stereotyper och ideologi i internet-memes ... 12
5. Teoretiskt perspektiv ... 14
5.1 Ett social konstruktivistiskt förhållningssätt till representation ... 14
5.1.1 Hur betydelse skapas ... 14
5.2 Stereotypisering ... 15
5.3 Ideologi, hegemoni och diskurs i relation till representation ... 16
5.3.1 Affinitetsutrymmen ... 17
6. Metod och material ... 18
6.1 Kvalitativ textanalys ... 18
6.1.1 Textens språkhandlingar ... 18
6.2 Ideologikritisk analys ... 19
6.3 Validitet ... 19
6.4 Etiska avvägningar ... 20
6.5 Material & urval ... 20
6.5.1 Inläggen i urvalet ... 21
6.6 Tillvägagångsätt ... 22
6.6.1 Materialets kontext ... 22
6.6.2 Materialets ämnen ... 23
6.6.3 Materialets framställning ... 23
7. Resultat och analys ... 24
7.1 Matrialets kontext ... 24
7.1.1 Memesofmalmös sociokulturella verklighet ... 24
7.1.2 Avsändarens makt i relation med kontots mottagare ... 25
7.2.1 Ett övergripande tema av kriminalitet som föremål för konflikt ... 26
7.3 Matrialets framställning ... 27
7.3.1 ”Det är så det är i Malmö” ... 27
7.3.2 ”Va, har vi KRIMINALITET?! Wow Sthlm, thanks for the heads up!” ... 28
7.3.3 ”Kom ner till Malmö igen vettja, berätta igen om hur mkt problem vi skapar” ... 33
7.4 En dominans kritisk ideologi ... 39
8. Sammanfattning och slutdiskussion ... 40
8.1 Sammanfattning ... 40
8.2 Slutdiskussion ... 42
8.2.1 Framåtblick ... 42
9. Referenslista ... 43
1. Inledning
Det råder en polariserad bild av Malmö. Staden har beskrivits som en framgångsrika kunskapsstaden parallellt med att den målats upp som Sveriges Chicago som kantas av en utbredd kriminalitet. Båda dessa representationer får betydelse för hur människor uppfattar staden och de som bor där. En god vän till mig hade en bekant i Uppsala som skulle komma på besök i Malmö. Innan besöket var personen en aning orolig över hur farligt det är i Malmö eftersom han läst mycket om skjutningar och en utbredd kriminalitet. Min vän ritade därför, lite skämtsamt, upp en karta över Malmö där han sedan markerade ut vad han definierade som ”kill zones”. Händelsen är kanske i sig själv komisk, men vad betyder detta egentligen? Min väns reaktion samt hans bekantas oro är inte ovanlig. Varför har många svenskar denna uppfattning om Malmö? Jag vill förstå detta komplexa problem och mitt intresse har riktat sig bort från de traditionella mediernas representation av staden och istället rört sig till det populärkulturella fältet. Mer specifikt Instagram-kontot Memesofmalmö.
Memesofmalmö dök upp 2015 och var till en början en plats där kontots skapare kunde dela
egengjorda internet-memes om Malmö, med sina vänner och bekanta. Kontot har sedan tagit fart och har idag 45,9 tusen följare och dess popularitet är ett faktum. Innehållet utformas med ett tydligt malmöperspektiv, där observationer i staden samt redan befintliga texter omvandlas till internet-memes med humoristiska budskap. Dessa budskap har ofta en ironisk ton gentemot rådande problem i staden och samhället i stort. Jag har själv följt kontot under en längre tid och ju mer jag konsumerat innehållet har frågan om vad det faktiskt ger uttryck för väckts hos mig. Med sitt tydliga fokus på staden är kontot ett inlägg i kampen om hur Malmö representeras och representationen på kontot ger som alla medietexter uttryck för ideologi. Vem är malmöiten i den verklighet Memesofmalmö målar upp, och hur förhåller sig representationen till etablerade föreställningar om Malmö och den typiska malmöiten?
1.1 Uppsatsen disponering
Inledningsvis presenteras studiens syfte samt frågeställningar (kap 1). Sedan placeras studien in i en populärkulturell kontext med fokus på Malmö och Memesofmalmö (kap 2) som sedan leder in på forskning kring internet-memes (kap 3). I kapitel 5 har jag redogjort för mitt teoretiska
perspektiv, för att sedan presentera samt diskutera metodval och material (kap. 6). I kapitel 7 presenteras mina resultat samt analys utifrån mitt teoretiska perspektiv och metod. I det avslutande kapitlet har studien sammanfattats samt en slutdiskussion presenterats (kap. 8).
2. Syfte och frågeställningar
Representationen av städer påverkar hur människor upplever dem (Fornäs 2006), och med bakgrund av den polariserade bilden av Malmö skapas ett intresse att begripliggöra vem
malmöiten är i den verklighet Memesofmalmö målar upp samt vilka bakomliggande uppfattningar om Malmö som kan ha influerat kontots representation. I alla texter presenterar en specifik bild av verkligheten och i dem kan man alltid finna ideologiska ställningstaganden, då det finns en uppfattning att samhället struktureras utifrån konflikter av ojämlikheter, utnyttjande och förtryck (Storey 2018). Med sitt tydliga malmöperspektiv blir Memesofmalmö ett inlägg i kampen att
representera Malmö och invånarna som bor där.
2.1 Syfte
Syftet är att analysera uttrycken för en malmöitisk identitet på Instagram-kontot Memesofmalmö samt vilka idéer som dessa grundar sig på vad det gäller Malmö som stad och människorna som bor där.
2.2 Frågeställningar
• Vilka uttryck för en malmöitisk identitet finns?
• Vilka föreställningar om Malmö som stad och den typiska Malmöiten vilar dessa uttryck på?
• Hur förhandlas eller alternativ omförhandlas dessa föreställningar av Malmö som stad och den typiska Malmöiten?
• Vilka sociala och ideologiska ståndpunkter ger Memesofmalmö uttryck för i sin framställning av en malmöitisk identitet?
3. Kontextualisering
I detta avsnitt beskrivs den polariserade representationen av Malmö och Instagram-kontot
Memesofmalmö lyfts fram. Sedan sätts kontot och studien in i en populärkulturell kontext.
3.1 Kunskapsstaden eller Sveriges Chicago
För att skapa sig förståelse för Memesofmalmös innehåll i förhållande till de idéer kring en
malmöitisk identitet som representationen gav uttryck för, var det en rad aspekter som behövdes tas i beaktning. En av de främsta aspekterna var den sociokulturella kontexten som i detta fall var staden Malmö och dess invånare. Centrala frågor blev vilka rådande uppfattningar, föreställningar och representationer som förekommer när man talar om staden och dem som bor där. Hur städer representeras har betydelse för hur människor uppfattar dem och medier spelar en stor roll i denna representation. Detta då gestaltning i medier är en del i en komplex kulturell process där betydelse skapas (Fornäs 2006). Den polariserade representationen av Malmö tar sig uttryck i medierapportering, litteratur och akademiska studier (eg. Nordlund 2017; Lönnaeus 2017; Åberg 2017; Möllerström 2011; Holgersen 2014).
Malmö genomgick under 1970-talet en ekonomisk och politisk förändring som har beskrivits som arbetarstaden som blev en framgångsrik kunskapsstad. Denna bild möter dock en del motstånd på grund av rapportering om sociala problem, segregation och kriminalitet i staden. Detta har lett till att en negativ bild målats upp där man talar om Malmö som Sveriges Chicago (Holgersen 2014). Lars Åberg, författare och journalist, har skrivit boken ”Framtidsstaden – om
Sverige imorgon blir som Malmö idag? Hur blir Sverige då?” (Åberg 2017). I boken talar Åberg om en
tvådelad stad som kantas av kriminalitet, ojämlikhet och sociala problem. Åberg är kritisk till hur de med verkställande makt har hanterat problemen i staden och anser att den verkliga bilden har förskönats genom att tala om de sociala problemen som möjligheter och utmaningar.
Memesofmalmös innehåll blir särskilt intressant utifrån frågan om hur innehållet förhåller sig till
redan etablerade stereotypa föreställningar av Malmö och de som bor där. Det finns bland annat en uppfattning av Malmös invånare som självgoda, svårimponerade och laglösa som ofta
omnämns som ”avadådå-mentaliteten”. Denna uppfattning har inte enbart formats av de med verkställande makt och människor utanför staden. Utan den har inte minst odlats av malmöiterna själva. Två exempel på detta är malmöförfattaren Jaques Werups självbiografi ”Hemstaden: Min
Malmöhistoria” (Werup 1992), som kan sägas vara del i formandet av den välkända mytbildningen
av malmöbornas ”avadådå-mentalitet” samt Sydsvenskans gamla slogan ”Haur du sitt Malmö haur
3.2 Memesofmalmö
(Skärm dump från Memsofmalmö 2020-03-20)
Figuren ovan är biografin till kontot Memesofmalmö (MOM), som man kan ta del av på sociala medieplattformen Instagram. MOM dök upp 2015 och var till en början en plats där kontots skapare kunde dela egengjorda internet-memes om Malmö med sina vänner och bekanta (Samuelsson 2019). Kontot har sedan tagit fart och har idag 45,9 tusen följare. I dagsläget har kontot en uttalad avsändare som valt att vara anonym. Detta är ett medvetet val då hen vill låta Malmö stå i fokus utan att bilden ska influeras av hens egen person (Samuelsson 2019). MOM förlitar sig mycket på att individer skickar in bilder, som avsändaren i sin tur gör ett humoristiskt innehåll av. Den anonyma skaparen har själv uttryckt att kontot inte hade kunnat existera i det omfång som det gör idag utan bidragen (ibid). MOM präglas av ett tydligt malmöperspektivet där innehållet utformas genom observationer i staden samt redan befintliga texter, som omvandlas till humoristiska budskap (Samuelsson 2019; Mousaviyan 2017). Inläggen kommer i form av
internet-memes som berör en mängd ämnen. Allt från trafik, olika grupper i och utanför staden till politik och samhället i stort
3.3 Memesofmalmö som ett populärkulturellt fenomen
Begreppet populärkultur har definierats på olika vis, men den definition som på många sätt blivit allmängiltig är att populärkultur är en kultur som gillas av många. För att något ska bli populärt måste det appellera till ett stort antal människors gemensamma referensramar (Storey 2018). John Fiske (2010), professor i kommunikationsvetenskap, menar att populärkultur är en kamp mellan betydelser av social erfarenhet, den egna personen och deras relation med den övergripande sociala ordningen i samhället. MOM kan därför sägas vara populärkulturellt då det rör sig om ett populärt Instagram-konto med 45,9 tusen följare. Detta indikerar att MOM influeras av en vilja att skapa betydelse av sociala erfarenheter och det kreativa handlandet från kontots avsändare. Dessa i sin tur är en del i en konflikt med dominerande ideologier och den rådande hegemonin, då populärkultur enligt Fiske (ibid) alltid skapas i reaktion till det dominanta i samhället. MOM kommer medvetet eller omedvetet påverkas av dominanta föreställningar av Malmö och de som bor där, detta då betydelse skapas genom att producera, reproducera och cirkulera redan
befintliga betydelser (ibid). Populärkulturella texter återskapar sociala relationer, vilket innebär att makt, motstånd och undvikande blir en del av strukturen. Den starka kopplingen till människors gemensamma uppfattningar antyder att det som representeras också bör visa på hur människor uppfattar och värderar dessa företeelser i sitt vardagliga liv (ibid).
Då MOM verkar på en social medieplattform blev en grundläggande förståelse för sociala medier nödvändigt. Inträdet av web 2.0 förändrade medielandskapet och den tidigare massan blev
potentiella producenter och avsändare av medierat innehåll (Duggan 2015). Idag har sociala medier blivit en viktig källa för många när det kommer till intag av information och nyheter (ibid). I jämförelse med de traditionella medierna som ofta har ett tydligt syfte och avsändare är det betydligt svårare att urskilja ideologiska uttryck i sociala medier. Detta på grund av att den deltagande karaktären gör ideologin svår att urskilja från personligt handlande. Detta kan indikera att sociala mediers syfte är mer hegemoniska (Mantler 2010). MOM har inget uttalat syfte mer än att underhålla och de ideologiska uttrycken i representationen av en malmöitisk identitet blir därför underliggande. Utifrån kontot som en populärkulturell medieplattform kan man dock argumentera för att MOM genom sitt tydliga malmöperspektiv har underliggande hegemoniska avsikter i sin representation. Då i kampen för hegemoni är makten att definiera verkligheten grundläggande (Berger 1995).
4. Forskningsöversikt
I min forskningsöversikt har jag redogjort för tidigare forskning kring konventioner för internet-memes samt hur stereotyper och ideologi kommer till uttryck i dem. Detta har varit relevant då inläggen i MOM kommer i form av internet-memes.
4.1 Definitionen av en internet-meme
Internet-memes är digitala enheter som innehåller någon form av bild med en överlappande text (Wiggins 2019; Denisova 2019). Limor Shifman, professor i kommunikation och journalistik, har skrivit en rad vetenskapliga artiklar om internet-memes (eg. 2012; 2013; 2014). Shifman (2014) definierar internet-memes som en grupp digitala enheter som delar liknande karaktärsdrag när det kommer till innehåll, form och hållning. De skapas med en medvetenhet av varandra och
innehåller ofta någon form av humor (ibid). Shifman (2013) betonar att internet-memes och dess praktik ska ses som mänsklig aktivitet, där memesen är enheter av tekniska, kulturella och sociala val gjorda av människan. De anspelar ofta på existerande texter som bär med sig vis betydelse, som genom den sammansatta kontexten tar nya former och betydelserna re-konceptualiseras (Wiggins 2019; Denisova 2019). Deras form är väldigt kompakt och humorn i dem kan ofta liknas vid internhumor, vilket innebär att det kan krävas en viss förförståelse för att verkligen förstå budskapet (Bauckhage 2011).
4.2 Internet-memes sociala och kulturella funktioner
I en av sina studier ämnade Shifman (2013) konceptualisera internet-memes i syfte att se hur dessa enheter kan bidra till nya kunskapsområden inom den digitala kulturen. I en värld som är alltmer medierad bör, enligt Shifman även detta säga något om den levda kulturen och hur vi ser på den. För att skapa sig förståelse för internet-meme utformade Shifman (2013) en
kommunikationsorienterad typologi som bestod av tre dimensioner – innehåll, form och hållning. Den första dimensionen syftar till det internet-memen förmedlar gällande idéer och ideologi. Form talar om internet-memens struktur, och hållning var den kommunikationsrelaterade aspekten av typologin. Den ska visa på avsändarens positionering genom att se till de språkliga koderna, däribland vem som adresseras i internet-memen (ibid). I sin studie applicerade Shifman (ibid) typologin på internet-memes som genererats från den virala videon ”Leave Britney alone”. Studien visade att processen av omformning av originalvideon frångicks verkets ursprungliga ideologiska hållning. Innehållet sattes i nya kontexter och genom detta antog de nya former som gav uttryck för en annan hållning. Det visade sig också utifrån det empiriska materialet, att trots varje individuellt internet-memes unika form så liknade många av reproduktionerna varandra när det kom till innehåll och hållning. Detta menar Shifman (ibid) indikerar att internet-memes följer en mer organiserad kulturell bana, än vad som kan ha antagits vid första anblicken av dem som separata enheter.
Knobel & Lankshear (2005) har i sin studie från tidigt 2000-tal undersökt internet-memes som dimensioner av kulturell produktion och överföring, samt hur dessa fungerar som en social handling inom den digitala sfären. Analyser av internet-memes kan enligt forskarna bland annat leda till förståelse för människors tänkesätt, nya former av makt, sociala processer, deltagande
samt aktivism. Syftet med studien var att identifiera nyckelelement hos en internet-meme för att den ska få stor spridning, för att på så sätt förstå tendenser i den digitala kulturen. De ville även förstå hur internet-memes påverkas av värden i den specifika sociokulturella kontexten som de skapas i. Studien tillämpade en kritisk diskursanalys och bestod av ett urval populära internet-memes mellan åren 2000 och 2005. Populära i det avseende att de hade fått stor spridning genom delning och omformning samt uppmärksammats i massmedia. Knobel och Lankshears (2005) studie visade på att internet-memes ofta fick stor spridning om de var minnesvärda och lätta att imitera och omforma. Ett av de främsta nyckelelementen som forskarna kunde identifiera i 17 av de 19 internet-memesen som studiens empiriska material bestod av, var att de innehöll någon form av humor. Vilket lede till slutsatsen att humor är vitalt för att en internet-meme ska få stor spridning. Humorn tog sig uttryck som allt från parodier och ordvitsar till humor som ett redskap för att kommentera på samhällsfrågor (ibid). Internet-memes humor kan som tidigare nämnts ofta liknas vid internhumor (Bauckhage 2011). Shifman och Blondheim (2010) menar att en närmare analys av humorn i internet-memes kan ge en insyn i vad som sker i människors sociala sinne. Bland annat då humor ofta används som en täckmantel för sådant som man inte vågar säga rakt ut, vilket inneburit att marginaliserade grupper genom historien använt sig av humor för att kritisera förtryck (ibid).
Många forskare belyser internet-memes som ett verktyg för att delta i det offentliga samtalet (Milner 2015; Mielczarek 2018). Humoristiska internet-memes blev ett centralt verktyg för att sprida uppfattningar och idéer under Occupy wall street-rörelsen i USA. Internet-memesen som spreds anspelade på populistiska argument och redan etablerade texter, som i sin tur formade en flerstämmig allmän diskurs (Milner 2013). Mielczarek (2018) menar att sin studie av spridningen av den kända bilden ”pepper-spraying cop”, som togs i samband med just Occupy wall street-rörelsen, visar på att internet-memes är ett ypperligt verktyg för att belysa och kritisera händelser som sker off-line. Vidare menar Shifman (2014) att internet-memes spelar en viktig roll i
formandet av allmänna opinioner i den offentliga sfären och kan därför sägas ha en betydelsefull påverkan. MOM formar mycket av sitt innehåll utifrån rådande problematiker i samhället och med bakgrund av tidigare forskning bör detta ha en påverkan på hur de som tar del av innehållet uppfattar dessa. Vilket indikerar att MOM får en ideologisk påverkan där sociala och ideologiska ställningstaganden som kommer till uttryck i representationen får betydelse.
I sin studie ämnade Huntington (2017) ta fasta på några effekter och inflyttandet av att konsumera internet-memes med uttalat politiskt innehåll. För att ta fasta på detta använde Huntington sig av icke-politiska memes och politiska memes i sin fokusgruppsstudie. Resultatet visade att det fanns en större känsla av motsträvighet gentemot de politiska memesen. Den stora skillnaden i uppfattningen av dessa menar Huntington (ibid) låg i deltagarnas ideologiska syn. De deltagare som sympatiserade med den idé som en politisk meme producerade, ansåg dessa som mer inflytelserika än de deltagare vars ideologi skilde sig från budskapet.
4.3 Stereotyper och ideologi i internet-memes
Akane Kanai (2016), doktorand inom media och kommunikation, har i en av sina studier
undersökt och analyserat hur man läser humoristiska internet-memes utifrån koncept av kön, ras och klass. Studien sökte en teoretisk förståelse för hur man i praktiken av läsning av humoristiska internet-memes måste identifierar sociala antaganden av tillhörighet och icke-tillhörighet, för att
förstå en skämten. I studien föreslås att förmågan att förstå internet-memes ligger i kunskap och förståelse för det sociala, där internet-memens anspelning på kulturella referenserna och
konstruktionerna av likheter och olikheter är grundade i våra sociala liv. Dock är det inte bara det sociala som får betydelse för internet-memes, utan de bör även enligt Shifman (2014) ses som mekanismer där hierarkier av kunskap organiseras. Internet-memes ger uttryck för ideologiska ställningstaganden som kan visa på hur samhällsstrukturer uppfattas och värderas.
Tidigare forskning pekar på att internet-memes kompakta kommunikationsform innebär att representationen i dem ofta grundar sig på stereotypa föreställningar (Kanai 2016; Dobson & Knezevic 2017; Yoon 2016). På grund av detta menar en del att vissa internet-memes kan vara direkt skadliga då de genom framställningen och reproduktion av stereotyper kan bidra till stigmatisering och förtryck av vissa grupper i samhället (Yoon 2016; Dobson & Knezevic 2017). Kathy Dobson och Irena Knezevic (2017), forskare inom journalistik och kommunikation, har i sin studie undersökt internet-memes representationen av fattigdom och social välfärd i
höginkomstländer. Med studien ämnade forskarna utifrån en kritisk diskursanalys söka förståelse för relationen mellan internet-memes och stereotyper. Injeong Yoon (2016), professor i
konstvetenskap, har gjort en liknande studie, men tillskillnad från Dobson och Knezevic (2017) har Yoon i sin studie analyserat internet-memes som kunde associeras med temat rasism. Yoon (2016) ämnade ta fasta på hur rasfrågan tar sig uttryck i vardaglig kommunikation samt avslöja övertygelser och ideologiska antaganden som är dolda i kopplingen mellan visuella bilder och text. De båda studierna visade att stereotyper i internet-memes har betydande sociala och teoretiska konsekvenser för hur samhället upplever dessa grupper i verkligheten (Yoon 2016; Dobson & Knezevic 2017). De internet-meme som hånade de som lever i fattigdom bekräftar, legitimerar och återger maktförhållanden och dominans i samhället. Detta antyder att dessa internet-memes och spridningen av dem förstärker sociala fördomar (Dobson & Knezevic 2017). Detta gällde även för de rasistiska internet-memesen, där ett mönster av rasistiska uppfattningar identifierades och hur dessa upprätthölls genom att göra människor med en annan etnicitet till åtlöje samt förneka strukturell rasism. Yoon (2016) menar att hennes studie visar på att internet-memes inte ska viftas bort som enkla skämt, de är en form av ideologisk reproduktion. Genom medvetenhet för deras innehåll, kan förståelse för hur vardaglig interaktion och sociala dynamiker influeras av ideologi och de sociala strukturerna i samhället.
Den tidigare forskningen jag behandlat kring internet-memes antyder att en malmöitisk identitet i MOMs representation tar sig uttryck som en stereotyp. I teoriavsnittet har jag vidare redogjort för stereotypisering som en praktik utifrån Stuart Halls (2013a; 2013b) teorier om
meningsskapande samt stereotyper. Vidare blev Halls (2013a) representationsteori av vikt i studien av MOM. Detta då tidigare forskning pekar på att internet-memes har en mindre synlig dimension utöver det humoristiska. Genom att bryta ned inläggen på kontot utifrån hur de skapar mening i sin representation, ämnade jag ta fasta på underliggande betydelser i humorn på kontot.
5. Teoretiskt perspektiv
I detta avsnittet presenteras det teoretiska ramverket som utformades som ett stöd för att skapa förståelse samt analysera uttrycken för en malmöitisk identitet i MOM, samt vilka idéer som dessa grundar sig på vad det gäller Malmö som stad och människorna som bor där. Den främsta utgångspunkten tas i Stuart Halls (2003; 2013a; 2013b) representationsteori samt teoretiska förståelse för stereotyper och dess praktik. Begreppen ideologi, hegemoni, diskurs och affinitetsutrymme tillämpades för att begripliggöra samt kontextualisera betydelser som representationen gav uttryck för.
5.1 Ett social konstruktivistiskt förhållningssätt till representation
Hall (2013a) utgår från ett social konstruktivistiskt förhållningssätt i frågan om representation och det har även jag gjort. Det innebär att en representations betydelse skapas i och genom språk. Den kan därmed inte sägas ha en fixerad betydelse då tolkning av språk varierar från person till person och från en historisk eller kulturell kontext till en annan (Hall 2013a). Betydelse och språk ska därför ses som två funktioner, där betydelse skapas på en mentalnivå som genom språket kan kommuniceras, i detta fall genom representation (Hall 2003). Dock kan språket endast förstås om det innehåller koder som är ett resultat av sociala konventioner som tillsammans skapar en karta över koncept. Människor i en specifik kulturell kontext lär sig, samt omformar denna karta (ibid). Min utgångspunkt när det kommer till MOM är således att en malmöitisk identitet som skapas här är socialt konstruerad och att kontots inlägg, i egenskap som språk, bidrar till en framställning av en representerad identitet. Det innebär samtidigt att det inte finns några garantier att varje individ som tar del av innehållet kommer tolka texten på samma vis. Hall (2003) talar i det här sammanhanget om den aktiva läsaren. Meningsskapandet sker i en process av kodning och avkodning som är beroende av de sociokulturella och politiska strukturerna som den specifika texten skapas och konsumeras inom (ibid). Processen i sin helhet generera enligt Hall (2003) en dominant läsning, detta är den tolkning som texten framhåller som den föredragna. Den dominanta läsningen är en av tre kategorier av läsning, de två andra är förhandlande där läsaren delvis accepterar budskapet samt oppositionell där budskapet avvisas helt. Detta innebär att jag har kunnat undersöka hur MOM framställer en malmöitisk identitet och vilka idéer det ger uttryck för utifrån den föredragna tolkningen. Det jag emellertid inte har kunnat göra är att dra slutsatsen att alla som tar del av innehållet tolkar representationen i linje med det som framhålls som den föredragna tolkningen.
5.1.1 Hur betydelse skapas
Representationen konstrueras utefter vilka ord som tillämpas för att beskriva något samt de berättelser som framförs, de bilder som produceras och de känslor som associeras. Betydelsen för representationen tar sig uttryck utifrån hur dessa klassificeras, konceptualiseras och värderas (Hall 2013b). MOM formar sin representation med hjälp av internet-memes och utifrån det som frammkommit under avsnittet för tidigare forskning, innebär detta att betydelse kommuniceras med både bild och text. En bild kan innefatta många betydelser beroende på hur kontexten till den uppfattas (Hall 2013b). Frågan för mig har varit vilken av alla betydelser som den specefika kontexten framhåller som den föredragna. Ett sätt att närma sig den föredragna tolkningen är
genom att se till bildtextens språkhandlingar. Genom bildtexter kan de möjliga konotationerna minimeras och läsaren kan styras i riktining till den föredragna tolkningen (Barthes 1977). Genom att begripliggöra innehållet i MOM utifrån hur representationen formar sin betydelse har
förståelse för en aspekt av föreställningar om Malmö och dem som bor där kunnat tydliggöras samt visat på hur detta kan ta sig uttryck i internet-memes.
5.2 Stereotypisering
Eftersom syftet med studien bland annat var att se till hur MOM förhöll sig till redan etablerade stereotypa föreställningar av Malmö, blev begreppet stereotyp och praktiken av stereotypisering centralt för studien. Även tidigare forskning belyser denna centralitet genom att vittna om att representation i internet-memes ofta bygger på stereotyper (Kanai 2016; Yoon 2016; Dobson & Knezevic 2017). För att teoretisera detta har jag använt mig av Halls (2013b) definition av stereotypisering som bygger på ett ”vi” och ”de” resonemang. Människor använder sig av typer och sterotyper, mer eller mindre omedvetet för att skapa betydelse om den världen dem lever i. Förståelsen för dessa ligger i förmågan att urskilja likheter och olikheter (ibid). Konceptet för en malmöitisk identitet saknar betydelse om det inte finns en betydelse för vad malmöiten inte är. Genom att fokusera på hur materialet gav uttryck för idéer om Malmö och de människor som bor där samt hur dessa värderades i relation till det som identifierades som ”de andra”, har betydelse av en malmöitisk identitet kunnat urskiljas. Med andra ord är det på många sätt nödvändigt att identifiera binära motsättningar för att skapa betydelse, men det är också
problematiskt då dessa identifikationer ofta grundar sig på snäva och grova antaganden. De som omfattas av en stereotyp reduceras till få enkla karaktärsdrag (Hall 2013b). Enligt den franska filosofen Jacques Derrida (1972) finns det inga naturliga binära mottsättningar, utan det handlar om en maktdimension i diskursen. Representation blir en fråga om makt, makten att representera och klassificera betydelser i verkligheten. De binära oppisitionerna existerar inte i en fredlig symbios, utan det handlar snarare om tydliga hirarkier, där en grupp reglerar villkoren för en annan (ibid). Genom urskiljandet av det normala från det onormala, vi från dem, skapas föreställda gemenskaper. Det handlar både om att försämra vissa representatioer och idealisera andra (Hall 2013b). Med hjälp av sterotypiseringbegreppet möjliggörs en kritisk analys av representationen av en malmöitisk identitet i MOM representation samt hur matrialet förhåller sig till etablerade stereotypa föreställningar av Malmö. Genom att se till flera enheters
representation av en specifik grupp i en viss kultur, kan en förståelse för den kulturens föreställnigar av likheter och olikheter avtäckas. I detta talar vi om intertextualitet och representationsregim (Hall 2013b). MOM blir en representationsregim av en aspekt av föreställnigen av en malmöitisk identitet. Genom att se till en större mängd inlägg på kontot utifrån Halls (2013b) ”vi” och ”de” resonemang, har en förståelse för representationens uppfattning av likheter och olikheter avtäckts.
Tidigare forskning vittnar inte bara om att stereotyper är vanligt förekommande i internet-memes utan även att dessa ofta konstrueras med hjälp av humor (Shifman 2014; Knobel och Lankshears 2005; Dobson & Knezevic 2017). En förståelse för humorns natur blev därför nödvändig. När man talar om humor som ett forskningsområde är det ofta tre teorier som nämns - superiority
theory, relief theory och incongruity theory (Meyer 2000). Teorierna har benämnts som
humor grundar sig i att vi skrattar åt andras tillkortakommanden som bottnar i en vilja att höja det egna värdet. Lättnadsteori har en fysiologisk/psykologisk natur och menar att humor och skratt är ett verktyg för att få utlopp för energi som skapats av bortryckta känslor. Genom skratt kan människan uppleva en känsla av lättnad då jobbiga ämnen ersätts med humor (Mulder & Nijholt 2002). Motsägelseteorin talar främst om strukturen av ett skämt. Inom teorin är
momentet av överraskning centralt. Inledningsvis bygger skämtet upp förväntningar som sedan genom en oväntad vändning blir motsägelsefull. Det är insikten om denna motsägelsefullhet som leder till skratt (Meyer 2000). Jag har tillämpat teorierna för att skapa mig förståelse för
underliggande avsikter i humorn som formar representationen av en malmöitisk identitet.
5.3 Ideologi, hegemoni och diskurs i relation till representation
Genom MOMs tydliga malmöperspektiv blir kontot ett inlägg i kampen att representera staden. Denna kamp förstås i studien utifrån definitionen av kampen för hegemoni. Begreppet hegemoni myntades av den marxistiska filosofen Antonio Gramsci som ett sätt att förklara kapitalismens dominans över kulturen (Berger 1995). Hegemoni bygger på att ett dominerande skikt i samhället behåller sin ställning genom att överföra sina ideologiska värderingar, attityder och
förhållningssätt till de som domineras (ibid). Hegemonin är inte definitiv, utan det är en ständig kamp av förhandling mellan konkurrerande sociala, politiska, kulturella och ideologiska krafter där makt konstant ifrågasätts och omformas (ibid). Ideologi är i sin tur en systematisk och omfattande samling idéer som förklarar och hänvisar till sociala- och politiskapraktiker som sunt förnuft. Dominanta ideologier bidrar till samhällets strukturer och hierarkier genom att den skapar och formar samhällets institutioner samt förser människor med en världsbild och identitet (ibid).
Fiske (2010) menar att populärkulturen alltid formas i reaktionen till det dominanta i samhället, vilket ger uttryck för ideologi. Människan har en strävan att skapa betydelse av sina sociala erfarenheter och detta sker i en konstant process av att producera, reproducera och cirkulera redan befintliga betydelser utifrån den egna världsbilden. Därför ger alla texter uttryck för ideologiska ställningstaganden där de idéer om verkligheten som en text presenterar, medvetet eller omedvetet, är ett ställningstagande i kampen för hegemoni (ibid). En idé förstås som en tankekonstruktion av föreställningar om verkligheten, värderingen av dessa föreställningar samt vad som föreslås kring hur man bör handla utifrån dessa (Bergström och Boréus 2012a). Populärkulturella texter, så som MOM, reproducerar och återskapar därför sociala relationer, vilket innebär att makt, motstånd och undvikande blir en del av deras struktur och betydelser (Fiske 2010). Dessa strukturer formas utifrån den dominanta ideologin och den rådande hegemonin i den specifika kulturella kontexten (Hall 2003). MOM påverkas med andra ord av dominanta ideologier och den rådande hegemonin i den verklighet kontot befinner sig i. Hall (2013b) liknar Gramscis hegemonibegrepp med praktiken av stereotypisering, där
användandet av stereotyper blir en del av upprätthållandet av en social och symbolisk ordning i linje med den ideologiska hållningen hos de som tillämpar stereotyperna. Dessa stereotyper uppstår genom användandet av liknande representation som i sin tur formar uppfattningar om den grupp som omfattas av stereotypen (ibid). Dessa samlade representationer har i min studie begripliggjorts utifrån Foucalts (1980 i Hall 2013a, 29,30) definition av diskurs som ett system av representation. Diskurs är ett kluster av uttalanden om ett visst ämne, i ett visst historiskt
ögonblick som representera kunskap om det. Det är en samling representationer som grundar sig i sociala och kulturella konventioner som betecknar hela grupper och händelser. Dessa samlade representationer är vad Barthes (1977) talade om som myter. Den välkända
”avadådå-mentaliteten” hos malmöiterna kan sägas vara en sådan diskursiv mytbildning. Begreppet diskurs har varit ett stöd i förståelsen för den sociokulturella kontexten som MOM verkar i genom att se till hur en malmöitisk identitet har representerats och värderats i andra sammanhang i relation till representationen i MOM.
5.3.1 Affinitetsutrymmen
I den ständiga kampen för hegemoni finns det utrymmen och det är i dessa ideologin verkar (Gledhill & Ball 2013). Dessa utrymmen har i min studie förståtts utifrån begreppet
affinitetsutrymme (affinity space) där MOM förstås som ett sådant utrymme. Affinitetsutrymmen definierades först av James Paul Gee (2005), professor i litteraturstudier, som ett sätt att förstå hur fysiska och virtuella utrymmen ger individer möjligheter att genom kommunikation utveckla närhet och kunskap för ett ämne. Affinitetsutrymmen är en uppsättning av innehåll, interaktioner och människor som samlas på grund av specifika delade intressen, aktiviteter eller mål (ibid). De handlar inte om nära gemenskaper där idéen om medlemmar är tätt förankrat. Utan det handlar snarare om en delad ideologisksyn och ett kollektivt medvetande (ibid). Genom begreppet ville jag tydliggöra att MOM representerar en bild av verkligheten och i den representationen görs val som grundar sig på ideologiska föreställningar som, mer eller mindre, bör förstås av dem som interagerar med kontot. Begreppet var också ett sätt att undvika att sätta etiketter på kontots avsändare och mottagare. Det som framkom av analysen är inte talande för varje enskild individ, utan det är en analys av det specifika affinitetsutrymmets representation av en malmöitisk identitet samt vilka idéer det gav uttryck för.
6. Metod och material
I detta avsnitt presenteras och motiveras metodval, urvalstrategi och material. Jag har tillämpat två metoder i min studie, då jag anser att dessa kompletterade varandra bra i linje med mitt syfte. Den kvalitativa textanalysen har varit användbar för att skapa förståelse för materialet, däribland olika faktorers påverkan på textens betydelse. Det teoretiska underlaget har sedan tillämpats utifrån ett ideologikritiskt perspektiv, för att begripliggöra samt kontextualisera det underliggande idéer och ideologiska ställningstaganden som materialet gav uttryck för.
6.1 Kvalitativ textanalys
Den kvalitativa textanalysens syfte handlar om att ifrågasätta det som tycks vara självklart och på så sätt visa att texter har en mindre genomskinlig dimension och yta (Ledin & Moberg 2010). Inom den kvalitativa textanalysen är avståndet mellan det teoretiska perspektivet och metoden mycket litet. Analysmetoden ska utformas utefter den text man ämnar analysera och vad man i den specifikt vill belysa. Denna frihet kräver att man utformar konkreta frågor att ställa till texten (Østbye, Knapskog, Helland & Larsen 2004). Frågorna ska fungera som ett komplement till studiens frågeställningar samt möjliggöra en analys av texten utan att helhetsbilden förloras (Ledin & Moberg 2010). Inlägg på MOM förstås i det här fallet på ett grundläggande sätt som en form av textproduktion.
Den kvalitativa metoden har varit användbar då den, tillskillnaden från den kvantitativa metodens förklarande syfte, ämnar söka förståelse (Østbye et al. 2004). Med stöd av metoden analyserades materialet utifrån dess kontext, ämnen och framställning. Textens ämnen får relevans då
representation bland annat konstrueras utefter vilka ord, bilder och berättelser som framförs (Hall 2013b). Ämnena bär med sig betydelser (Hall 2013a), och genom att se till materialets framställning utifrån vilka känslor som associeras, samt hur betydelserna klassificeras,
konceptualiseras och värderas, kan underliggande social och ideologiska ståndpunkter avtäckas, Min studie fokuserar på ett fall av representation av en malmöitisk identitet och jag kunde därför inte beakta resultatet som ett statistiskt representativ av problematiken, där en generalisering kan fastställas. Det jag däremot har kunnat göra, utifrån tillämpandet av den kvalitativa textanalysen samt mitt teoretiska perspektiv, är att analysera grundläggande strukturer och egenskaper i materialets framställning. MOMs framställning influeras av konventioner för internet-memes då detta kan ses som textens genre. En texts genren styr läsaren i tolkningen, då olika konventioner har skapats i samspel med andra liknande texter (Ledin & Moberg 2010). Vidare kan internet-memes ses som multimodal kommunikation (Shifman 2013), då betydelse kommuniceras med både bild och ord Jag har därför utgått från ett brett textbegrepp, vilket innebär att när vi här talar om text innefattar det allt från skrift, bild, musik, till mode och den mänskliga kroppen (Ledin & Moberg 2010).
6.1.1 Textens språkhandlingar
Centralt för min analys av MOM framställning var användande av språkhandlingar i materialets bildtexter. De språkhandlingar som tar sig uttryck kan genom analys visa på hur textens innehåll och hållning förhandlas fram (Bergström & Boréus 2012b). I bildtexten används olika pronomen av vi, ni, jag, du för att tilltala eller omtala sig själv och andra. Genom detta bjuder
språkhandlingen in alternativt stänger ute olika läsare (ibid). Hur detta tar sig uttryck kan visa på en aspekt av materialets uppfattning av likheter och olikheter, då meningsskapande enligt Hall (2013b) finns i urskiljningen av ”vi” och ”de”. MOM användande av olika språkhandlingar har fått stor betydelse i analysen av materialets framställning av en malmöitisk identitet samt vilka sociala och ideologiska ståndpunkter den gav uttryck för. Betydelsen för en bilds språkhandlingar betonades även av den framträdande semiotikern Roland Barthes (1977), som argumenterade för att de är bildtexten som avgränsar en bilds konnotativa betydelser.
6.2 Ideologikritisk analys
Jag har i min studie valt att tillämpa min kvalitativa textanalys utifrån ett ideologikritiskt
perspektiv. Anledningen till detta är för att detta perspektiv lägger fokus på att begripliggöra de ideologiska ställningstagandena som finns latent och dolt i texten (Østbye et al. 2004).
Ställningstaganden begripliggörs genom att uttrycken i texten jämförs och analyseras med en yttre verklighet av omgivande sociala praktiker och maktaspekter. Texten analyseras utifrån hur den bidrar till att skapa, bevara eller förändra sociala strukturer samt maktförhållanden (Østbye et al. 2004). Syftet med detta är att ta fasta på textens sociala och ideologiska funktioner (Bergström & Boréus 2012c). För att uppnå syftet har jag tolkat texten utifrån en symptomal läsart, vilket innebär att jag sett materialet som ett manifest uttryck för de innebörder och processer som finns inom det affinitetsutrymme som materialet skapats inom. Den symptomala läsarten utgår från att en text är en konstruktion av dominerande normer och dolda betydelser, där det ideologikritiska perspektivet bli ett sätt att närma sig texten (Østbye et al. 2004). Min studie handlade inte om att klassificera eller identifiera MOM utifrån en politisk ideologi, utan jag ville förstå innehållet genom att avtäcka de ideologiska aspekterna i materialets representation av en malmöitisk identitet.
En ideologikritiskanalys sker i tre steg. I det första steget ska själva texten analyseras. Detta steg har gjorts utifrån den kvalitativa textanalysen. Det andra steget handlar om att begripliggöra det som finns dolt i texten genom att söka svar på vilken verklighet texten handlar om. Det
avslutande steget ska slutföra begripliggörandet, genom att kontextualisera utifrån frågor som; Vilka säger sig ideologin representera? Vilka andra uppfattningar tar den strid mot? De två sista stegen ämnar begripliggöra ideologins funktion (Østbye et al. 2004). Genom att analysera materialet utifrån en ideologikritisk analys samt Halls (2013b) ”vi” och ”de” resonemang kan de idéer och ideologiska ställningstaganden om en malmöitisk identiteten i MOM avtäckas. Tolkning av materialet ämnade inte förklara beteenden och lägga fram fasta lagar för dem. Däremot
handlade det om att göra ett visst beteende, i detta fall representationen, försåtligt utifrån kontext, begrepp och teori.
6.3 Validitet
När en kvalitativ studie görs där fokus ligger på tolkning, måste både metoden och forskaren själv beaktas i relation till studiens validitet och reliabilitet (Bergström & Boréus 2012b). En viktig insikt när man genomför en kvalitativ studie är att man bär med sig sina sociala och kulturella erfarenheter i tolkandet. Denna förförståelse kan vi inte frigöra oss från och det är inte heller poängen. Det är i relationen mellan vår förförståelse och textens betydelse som vi kan tolka
materialet genom att förankra dessa i teori, begrepp och metod. Allt detta görs för att stärka studiens validitet (ibid). Det blir däremot svårt för en kvalitativ studie att uppnå en hög
reliabilitet, då det inte finns någon garanti för intersubjektivitet. Det har dock diskuterats om en hög reliabilitet är nödvändig då kvalitativ forskning sällan strävar efter objektivitet och
generalisering (ibid). Vad jag däremot har kunnat göra är att sträva efter en så stark validitet som möjligt. En stark validitet uppnås genom att förankra tolkningar utifrån ett noga valt teoretiska ramverk. Detta kan ses som en definitionsmässig validitet, där det teoretiska perspektivet fångas upp i hela forskningsprocessen samt operationaliseras för att beskriva processen och de
tolkningar som görs (Østbye et al. 2004). Det blir därmed viktigt för mig som forskare att synliggöra mig själv genom hela studien, för att på så vis även stärka studiens inre validiteten. Jag har därför tydligt i inledning av studien redogjort för min utgångspunkt. Även avsnittet för teori har tydligt redogjorts för samt varför jag anser att detta perspektiv är relevant för analysen av materialet. Utöver detta har även val av metod, tillvägagångsätt och material motiverats. Allt detta görs för att skapa en så stor transparens som möjligt för att läsaren ska förstå perspektivet, utgångspunkterna samt begränsningarna för studien.
6.4 Etiska avvägningar
Mina etiska avvägningar har främst kretsat kring det faktum att jag genom studien identifierat ideologiska ställningstaganden, som kan komma att ses som synonyma med kontots avsändare och mottagares enskilda uppfattningar. Jag vill därför poängtera att det som framkommer i analysen inte är talande för varje enskild individ, utan det är en analys av det specifika
affinitetsutrymmets representation av en malmöitisk identitet och vilka idéer det ger uttryck för. Affinitetsutrymme innebär att individer kommer samman delvis på grund av delade intressen och uppfattningar (Gee 2005). Jag konceptualiserar kontots mottagare utifrån det Hall (2003)
definierade som den aktiva läsaren. Utifrån detta kan det vara så att en del följare har ett intresse för utrymmet som inte innefattar alla de idéer som kommer till uttryck i mitt urval. När det kommer till kontots avsändare gäller samma sak som för mottagarna. Det som jag identifierat som den dominanta läsningen av det sammantagna budskapet i materialet, kanske inte går i linje med det kontots avsändare ämnat eller alternativt att det går emot hens värderingar. Min studie handlar inte om att klassificera eller identifiera materialet utifrån en politisk ideologi, utan jag vill skapa mig förståelse för innehållet genom att hitta de ideologiska aspekterna i det sammantagna budskapet. Med studien vill jag visa på tendenser i meningsskapandet kring en malmöitisk identitet i en populärkulturell kontext samt vad som kan sägas eventuellt ha påverkat den.
Innehållet kanske inte har ett syfte som sammanfaller med det jag identifierat som den dominanta läsningen, dock kan detta vara en indikation på en dominant hegemoni då alla texter medvetet eller omedvetet är ett ställningstagande i kampen för hegemoni.
6.5 Material & urval
Som tidigare nämnt syftar studien till att analysera uttrycken för en malmöitisk identitet i MOM representation samt vilka idéer dessa grundar sig på vad det gäller Malmö som stad och
människorna som bor där. MOM valdes som material inte minst på grund av att mitt analytiska intresse för studien grundar sig i att jag själv följer kontot. Vidare så är kontot med sitt tydliga malmöperspektiv ett intressant inlägg i den polariserade representationen av Malmö och därmed
ett intressant material att analysera utifrån studiens syfte. När ett material har valts så måste det avgränsas för att få ett så mättat samt representativt urval som möjligt. Hur stort ett sådant urval bör vara beror på en mängd faktorer, så som tid och val av metod. Det huvudsakliga målet är materialet ska kunna besvara frågeställningarna i linje med studiens syfte (Lindstedt 2019). Det varierande innehållet på kontot samt den stora mängden data, 870 inlägg (2020-03-26), gjorde dock processen att skapa ett representativt urval komplicerat. Utifrån Halls (2013b) idéer om stereotypisering gjordes det dock tydligt att urskiljandet av likheter och olikheter är centralt för att avtäcka underliggande betydelser i representation. Detta innebar att MOMs framställning av koncepten ”vi” och ”de” blev ledande i avtäckandet av de underliggande uttrycken för en malmöitisk identitet. Med detta som utgångspunkt gick jag igenom samtliga inlägg på kontot och sållade ut de som kunde sägas ge uttryck för ett ”vi” och ”de”. Processen att avgränsa materialet blev genom detta även en del av tolkandet och analyserandet, då jag i avgränsningen behövde tilldela inläggen betydelser samt i vis mån värdera dem efter vilka som kunde anses begripliggöras i linje med studiens syfte.
Då jag ämnade ta fasta på den övergripande representationen av en malmöitisk identitet,
analyserades inget inlägg individuellt på djupet. Med utgångspunkt i detta strävade jag därför efter en större mängd data, inom rimlig gräns för tid samt den kvalitativa metodens syfte. Jag beslutade att 50 inlägg var en rimlig mängd. Därefter har jag på ett så systematiskt vis som möjligt försökt avgränsa materialet. Inläggen gallrades i omgångar för att identifiera ett representativt urval. Efter varje gallring sågs de kvarvarande inläggen som den totala helheten, för att utifrån dessa
identifiera det mest representativa urvalet.
6.5.1 Inläggen i urvalet
Studiens urval bestod av 50 inlägg från MOMs innehåll. Samtliga 50 inlägg låg som grund till analysen, dock har inget inlägg analyserades individuellt på djupet. I analysen har jag därför valt att lyfta fram 20 inlägg i urvalet för att visa på tendenserna i kontots representation. Att det var just 20 inlägg berodde på att de ansåg vara en rimlig mängd för att visa på tendenser i materialets helhet samt att de specifika inläggen ansågs kunna tydliggöra de resultat som framkommit av analysen på ett fördelaktigt vis. Samtliga inlägg finns att hitta i en bilaga i slutet av uppsatsen. Nedan följer en lista av de 20 inlägg som berördes i analysen.
Inlägg 1: ”De tre aporna” – 2017-04-06 Inlägg 2: ”Cannabisodlingen” – 2017-09-06 Inlägg 3: ”Skitsnacksdiagrammet” – 2017-09-13 Inlägg 4: ”Skottsäker väst” – 2017-08-27 Inlägg 5: ”Here we go again” – 2019-06-11 Inlägg 6: ”Nakenrån” – 2017-09-11
Inlägg 7: ”Malmöiter trivs bättre än stockholmare” – 2017-06-27 Inlägg 8: ”Risk att Malmö är framtiden” – 2017-07-16
Inlägg 9: ”Välkommen till Malmö, 35kr för en falafel” – 2017-11-08 Inlägg 10: ”Ygemans uttalande om Malmös låga priser” – 2017-02-13 Inlägg 11: ”Leonardo DiCaprio & Ygemans uttalande” – 2017-04-06 Inlägg 12: ”Nicolas Cage & Ygemans uttalande” – 2017-07-24 Inlägg 13: ”Ygemans lösning mot kriminaliteten” – 2017-06-30 Inlägg 14: ”Ygemans dubbelmoral” – 2017-07-26
Inlägg 15: ”Come at me då Ygeman” – 2017-03-17 Inlägg 16: “Falafelpriserna i Stockholm” – 2017-07-13 Inlägg: 17: “Falafelpriserna i Göteborg” – 2017-07-18
Inlägg 18: ”Landets 10 mest brottsbelastade kommuner” – 2017-07-05 Inlägg 19: ”Stockholmsfixering” – 2017-07-08
Inlägg 20: ”Fördelningen av polisiära resurser” – 2017-03-09
6.6 Tillvägagångsätt
I arbetet med det teoretiska perspektivet och metoden utformades frågor som ämnade
komplettera frågeställningen och fungera som stöd i analysen av materialet. Analysen skedde i tre steg. Först utredes den sociokulturella kontexten till kontot samt beaktades avsändaren och mottagarna. I det andra steget stod de ämnen som materialet berörde i fokus och det sista steget fokuserade på hur materialets framställning tog sig uttryck i textens språkhandlingar. Genom det sista steget begripliggjordes de ämnen som berördes utifrån hur de konceptualiserades,
klassificerades samt värderades ur ett ”vi” och ”de” resonemang. Det tre stegen möjliggjorde att en föredragen tolkning kunde identifieras samt analyseras utifrån vad denna kunde sägas ge uttryck för i frågan om en malmöitisk identitet. Nedan följer en presentation av analysens beståndsdelar och vilka frågor som varit vägledande i de olika stegen.
6.6.1 Materialets kontext
- Vilken sociokulturell verklighet handlar texten om? - Vem är kontots avsändare och mottagare?
6.6.2 Materialets ämnen - Vilka ämnen berörs i materialet?
- Hur kopplas ämnena till etablerade stereotypa föreställningar av Malmö? - Hur kan dessa ämnen vara föremål för konflikt?
6.6.3 Materialets framställning
- Hur kommer ”vi” och ”de” till uttryck i materialet?
- Hur värderas dessa föreställningar i relation med varandra? - Vem säger sig materialet tala för och emot?
- Vilka sociala och ideologiska ställningstaganden kommer till uttryck i framställningen? I nästa avsnitt har resultaten av studiens analysmetod presenterats och analyserats utifrån metod, teoretiska ramverk samt tidigare forskning.
7. Resultat och analys
I det avsnitt presenteras och analyseras resultaten av studien utifrån metod, teoretiska ramverket, kontext och tidigare forskning. Först avser jag redogöra för MOMs kontext utifrån vilken verklighet representationen talar om samt vad som kan sägas om kontots avsändare och
mottagare. På så sätt ämnar jag skapa en större förståelse för representationens betydelse. Sedan har jag genom tillämpning av mitt teoretiska ramverk brutit ned representationen, för att på så sätt forma en uppfattning hur en malmöitisk identitet konstrueras utifrån Halls (2013b) ”vi” och ”de” resonemang. Genom detta ville jag avtäcka de underliggande sociala och ideologiska aspekterna av MOMs representation samt vad detta kunde sägas ge uttryck för.
7.1 Materialets kontext
För att skapa mig förståelse för materialet utreddes kontots sociokulturella verklighet samt dess avsändare och mottagare. Detta gjordes då jag ämnade analysera de sociala och ideologiska uttrycken i materialet. Den sociokulturella kontexten sätter ett perspektiv på vilken verklighet uttrycken hänvisar till. Vidare analyseras avsändaren och mottagaren för att avtäcka materialets maktdimension samt om relationen dem emellan eventuellt kan sägas påverkar representationen. Vidare var även kontos syfte en betydande faktor för studien. MOM har inget uttalat syfte mer än att underhålla, men utifrån kontot som en populärkulturell socialmedieplattform, kan man
argumentera för ett underliggande syfte. I stycke 3.3 under avsnittet för kontextualisering
tydliggjordes det att sociala mediers och populärkulturens ideologiska betydelser, ofta är svåra att urskilja på grund av den deltagande karaktären (Mantler 2010). Det blir alltså svårt att urskilja vad i MOMs representation som grundar sig i ideologiska uppfattningar och vad som grundar sig i avsändarens kreativa handlande. På grund av detta menar Mantler (2010) att sociala medier har mer hegemoniska avsikter med sin representation. Dessa avsikter bottnar främst i en vilja att definiera verkligheten (ibid), vilket enligt Berger (1995) är grundläggande i kampen för hegemoni. Därmed argumenterar jag för att MOM med sin vilja att definiera verkligheten har underliggande hegemoniska avsikter i sin humoristiska representation. Detta anknyter till det som framkommit i tidigare forskning, där bland annat Yoon (2016) argumenterar för att internet-memes inte endast ska ses som enkla skämt, utan de är en form av ideologisk produktion. Humorn som kommer till uttryck i internet-memes har en dold dimension utöver det underhållande värdet.
7.1.1 Memesofmalmös sociokulturella verklighet
MOMs underliggande hegemoniska avsikter blir extra intressanta utifrån kontots tydliga
Malmöperspektiv. Den sociokulturella kontexten Malmö görs tydlig vid första anblick av kontot, där åtskillnaden mellan material och kontexten tydligt tar sig uttryck i användarnamnet,
profilbilden samt presentationstexten. Användarnamnet Memesoofmalmö, profilbilden föreställande den röda gripen på Malmös stadsvapen, samt presentationstexten ”Det malmöitiska kulturarvet”, kan ses som koder och indikerar att kontots röda tråd är Malmö. Även om jag anser att den sociokulturella kontexten är uppenbar så behöver inte detta vara fallet för alla som konsumerar innehållet. I de fall mottagaren inte kan tyda engelska, svenska och inte heller känner till staden, får dessa koder ingen fördelaktig konnotation utifrån det Hall (2003) beskriver som en
föredragen tolkning. Vidare antyder detta även att för att förstå skämten på kontot måste mottagarna ha en grundläggande förförståelse för Malmö.
7.1.2 Avsändarens makt i relation med kontots mottagare
Mottagarna av innehållet är främst kontots följare och jag ser dessa utifrån det Hall (2003) definierade som aktiva läsare. Därmed finns det ingen garanti att alla som konsumerar MOMs innehåll tolkar inläggen utifrån det som framhålls som den föredragna tolkningen. En del kanske har ett intresse för det utrymme MOM utgör, som inte innebär att de accepterar eller tolkar texten utifrån den underliggande ideologiska hållningen i den föredragna tolkningen. Det specifika utrymmet som MOM kan sägas utgöra är utifrån Gees (2005) definition av
affinitetsutrymmen, en virtuellplats där avsändaren och mottagarna kommer samman delvis på grund av delade intressen och uppfattningar. Vilket innebär att en del kanske endast finner delar av innehållet underhållande, medans andra delar avvisas. Detta medför även det faktum att de underliggande ideologiska och sociala uttrycken som framhålls i den föredragna tolkningen, inte kan sägas vara talande för alla som interagera med kontot. Dock kan detta diskuteras utifrån det faktum att materialet kan ses som en populärkulturell text. Utifrån detta hävdar jag att de sociala och ideologiska ställningstaganden som kommer till uttryck inte endast är förankrad i MOMs avsändares uppfattningar. Detta grundar jag i att Fiske (2010) menar att för något ska bli populärt samt anses populärkulturellt måste de appellera till ett stort antal människors gemensamma referensramar. Med tanke på MOMs popularitet samt tydliga malmöperspektiv bör man därför kunna hävda att kontots innehåll är talande för ett utrymme av föreställningar som inte endast är förankrad i avsändarens uppfattningar och åsikter. Dock ligger mycket av makten naturligt hos kontots avsändare då det är hen som aktivt bestämmer vad som ska publiceras på kontot. Denna makt blir dock komplex utifrån att det framkommit i bland annat Samuelsson (2019) intervju med kontots avsändare, att hen förlitar sig mycket på att andra skickar in material. Man kan därför säga att innehållet är utformat som en kollektiv insats och utifrån det blir mottagarna delvis delaktiga i utformandet av representationen. Med bakgrund av detta kan kontots avsändare ses som en producent av gemensamma uppfattningar, snarare än en enkelriktad avsändare av betydelser. Därmed är MOMs tydliga malmöperspektiv, utifrån kontos popularitet en antydan att det som representeras är en konstruktion utifrån en större massas referensramar i relation till en malmöitisk identitet
7.2 Materialets ämnen
Representationens betydelse konstrueras utifrån vilka ord, berättelser och bilder man framför om något samt hur dessa konceptualiseras, klassificeras samt värderas (Hall 2013a). Detta innebär att de ämnen som får stort utrymme i MOM får stor betydelse för hur en malmöitisk identitet kommer till uttryck i representationen. I frågan om textens ämnen utformade jag tre underfrågor som var ledande i analysen – Vilka ämnen berörs i materialet? Hur kopplas ämnena till etablerade stereotypa föreställningar av Malmö? Hur kan dessa ämnen vara föremål för konflikt?
7.2.1 Ett övergripande tema av kriminalitet som föremål för konflikt
Genom analys av materialets gjordes det tydligt att det var sex ämnen som fick mycket utrymme i representationen. Dessa var skjutningar, narkotika, social olydnad, politisk handlingskraft,
Malmös rykte samt priser på mat, varor och tjänster. Det gjordes även tydligt att samtliga ämnen genomsyrades av ett övergripande tema av kriminalitet. Ämnena skjutningar, narkotika och social olydnad kunde tydligt associeras med detta tema. För de övriga ämnen handlade det snarar om hur dessa konceptualiserades, vilket gav uttryck för temat. Exempelvis handlade ämnet priser främst om hur de med verkställande makt i samhället kritiserar Malmös låga priser, då de menar att dessa göder den organiserade brottsligheten. Vidare fokuserade temat Malmös rykte på hur människor utanför staden talar om och uppfattar den. Den sammantagna uppfattningen som representeras i ämnet är att Malmö är farligt, kriminellt och våldsamt, vilket naturligt kan kopplas till temat av kriminalitet.
I min studie var det även av vikt att se till hur dessa ämnen kunde kopplas till etablerade
föreställningar av Malmö och den typiska malmöiten. Samt om ämnena kunde sägas vara föremål för konflikt och därmed ge uttryck för sociala och ideologiska ställningstaganden. Utifrån det övergripande temat av kriminalitet kan samtliga ämnen sägas vara föremål för konflikt samt ge uttryck för ståndpunkter. Kriminalitet är främst ett föremål för konflikt utifrån frågor om vems fel kriminaliteten är samt vems ansvar det är att lösa den. Detta tema kan även tydligt kopplas till etablerade stereotypa föreställningar av Malmö som en stad kantad av kriminalitet. Konceptet av Malmö som Sveriges Chicago är påtaglig i MOMs representation då innehållet formas utifrån en liknande diskurs. Att tillägga var det faktum att temat kriminalitet även var påtagligt i inlägg som inte kunde ses utifrån ett ”vi” och ”de” resonemang när studiens urval utformades. Därmed kan man utifrån det övergripande temat hävda att kontot har en tydlig röd tråd i sin representation och kan därmed sägas följa en relativt tydlig kulturell bana. Detta anknyter till det Shifmans (2013) studie visade på genom analys av den virala videon ”Leave brittney alone”. Studien visade att trots varje reproduktions unika form, så liknande de varandra när det kom till den ideologiska hållningen. Vilket Shifman (ibid) menar indikerar att internet-memes följer en mer organiserad kulturell bana – de skapas med en medvetenhet av varandra. MOMs röda tråd samt dess
malmöperspektiv gör att kontot i sin helhet blir en samlad representationsregim av en aspekt av föreställningar av Malmö. Enligt Hall (2013b) kan en analys av flera enheter inom en
representationsregim av en specifik grupp, visa på den kulturens föreställningar av likheter och olikheter. Därmed blev tillämpningen av Halls (2013b) ”vi” och ”de” resonemang ett verktyg i förståelsen av dessa likheter och olikheter utifrån vem materialet kunde sägas tala för. Hur textens framställning av dessa tog sig uttryck blev den avgörande beståndsdelen för att besvara studiens frågeställningar.
7.3 Materialets framställning
Representationens framställning var den avslutande analysnivån, där de ledande frågorna var – Hur kommer ”vi” och ”de” till uttryck i materialet? Hur värderas dessa föreställningar i relation med varandra? Vem säger sig materialet tala för och emot? Vilka sociala och ideologiska
ställningstaganden kommer till uttryck i framställningen? Jag har valt att presentera svaren på dessa frågor utifrån de sociala och ideologiska ställningstaganden som jag kunde identifiera. Genom framställningen av materialets ”vi” och ”de” avtäcktes särskilt tre sociala och ideologiska ståndpunkter. Den första var ett bekräftade av den rådande situationen av en utbredd
kriminalitet, som en del av Malmös verklighet. Vidare förhandlades det fram en negativ attityd till hur icke-malmöiter talar om och uppfattar staden samt en tydligt negativ inställning till de med verkställande makt i samhället. Här blir populärkulturens tydliga koppling till människors gemensamma referensramar (Fiske 2010) en antydan att dessa ståndpunkter även visar på hur dessa förstås i verkligheten. Detta bland annat då de kulturella referenserna och konstruktionen av likheter och olikheter som innehållet formar sin betydelse av, är grundade i de sociala. Därav kan de ideologiska ställningstaganden som MOM ger uttryck för visa på hur samhällsstrukturer uppfattas och värderas i verkligheten. Nedan har jag var för sig presenterat och diskuterat de tre ståndpunkterna analysen av de 50 inläggen i urvalet gav uttryck för. Jag har valt att lyfta fram 20 inlägg i materialet för att visa på tendenser i representationens helhet.
7.3.1 ”Det är så det är i Malmö”
Materialets representation förhandlar på många sätt fram en bild av Malmö som bekräftar stereotypen av en stad som kantas av kriminalitet. Detta förhandlas inte minst fram i det övergripande temat av kriminaliteten, men kanske främst genom förekomsten av ämnen som skjutning, narkotika och social olydnad. Av de 50 inläggen i urvalet berörde 15 stycken explicit nått av dessa ämnen. De tre ämnena pekar på en uppfattning att dessa är en del av Malmös verklighet – det är helt enkelt så det är i staden. Denna uppfattning kan sägas vara ideologisk då bilden av staden som kriminell ger uttryck för föreställningar av verkligheten. Kontots ”vi” kan utifrån det tydliga malmöperspektivet antydas vara synonymt med malmöiten och genom detta blir bekräftandet av en kriminell verklighet grund till representationens uttryck för en malmöitisk identitet.
