• No results found

Nord ovilligt att stödja IT Kommer varje by i världen att ha tillgång till Internet om tio år? Är de rika länderna villiga att hjälpa till med det?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Nord ovilligt att stödja IT Kommer varje by i världen att ha tillgång till Internet om tio år? Är de rika länderna villiga att hjälpa till med det?"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Dela Lika 2.5 Sverige licens. För att se en kopia av denna licens, besök

http://creativecommons.org/licenses/by-nc-sa/2.5/se/. Verket har publicerats i www.globalarkivet.se.

Nord ovilligt att stödja IT

Kommer varje by i världen att ha tillgång till Internet om tio år? Är de rika länderna villiga att hjälpa till med det?

- Personligen har jag inte sett mycket av den välvilja som vi borde mötts av vid detta möte, sa Senegals president Abdoulaye Wade vid den stora internationella konferensen om informationsteknologi i Genève i

december.

Wade kommenterade det motstånd som europeiska länder jämte USA, Japan och Kanada hyser mot att stödja en solidaritetsfond som ska hjälpa länder i Syd att hänga med i IT-åldern. Frågan diskuterades på världens första World Summit on the Information Society, WSIS.

Konferensen samlade politiska ledare från 176 länder samt över 10 000 representanter för myndigheter, organisationer och näringsliv.

Informationsåldern, den digitala revolutionen, informationssamhällets utmaningar och informationsteknologi som hjälp för utveckling av fattiga länder var ämnen som diskuterades. Arrangörerna av konferensen menade att detta var första gången som enskilda organisationer vid ett FN-

evenemang spelade en så aktiv roll med förslag till och diskussioner om de dokument som lade fram för godkännande av statsöverhuvudena.

- Vi har nu möjligheten att förbättra levnadsstandarden för miljoner och åter miljoner människor, sa Kofi Annan som öppnade evenemanget.

Han har länge påpekat vikten av att även fattiga länder ska dra nytta av de möjligheter som den digitala revolutionen för med sig och som bland annat uttrycks i milleniemålet om ett globalt partnerskap för utveckling.

En del av detta är att hälften av världens befolkning år 2015 ska omfattas av det som vi kallar IT-samhället. IT är det sammanfattande namnet på alla former av digital kommunikation och dataöverföring som radio och tv- sändningar, mobiltelefoner, satellitkommunikation och Internet.

Den digitala klyftan

Den digitala klyftan mellan rika och fattiga länder, där Afrika är särskilt illa ute, är ett stort orosmoln för fattiga länder. Det gäller att komma med nu, annars kommer gapet att vidgas ytterligare och det blir ännu svårare att överbrygga den.

- De fattiga kan inte äta telefoner och datorer kan inte ersätta läroböcker.

Men IT kan användas som ett verktyg för att komma till rätta med globala problem, sa generalsekreteraren för International Telecommunication Union, som stod som värdar för WSIS.

(2)

Sydafrikas minister för kommunikation, Ivy Matsepe-Casaburri,

förespråkade datateknik som hjälpmedel i den nationella utvecklingen.

Hon menade att genomföra detta inte är en uppgift endast för regeringen utan här behövs insatser från alla sektorer, näringsliv och organisationer.

- IT kan hjälpa fattiga människor på landsbygden. Man kan ta reda på internationella priser på de varor man producerar för att undvika att man utnyttjas och får för lite betalt, fiskare kan få väderutsikter så att de inte går ut på sjön när oväder närmar sig. Den som aldrig får den korrekta informationen kan aldrig ta de rätta besluten.

Administration av Internet

En annan omdebatterad fråga togs upp på konferensen, den om vem som ska administrera Internet. Idag är det ett amerikanskt bolag, Icann, som ansvarar för och bestämmer om domännamn och adresser. Det finns en oro över denna USA-dominans och flera länder, bland andra Sydafrika, agerar för att en neutral organisation, som t.ex FN ska överta

administrationen.

WSIS enades om att utse en arbetsgrupp som ska studera frågan och komma med förslag på uppföljningskonferensen år 2005 i Tunisien.

Representanter för affärsvärlden, bland annat The International Chamber of Commerce, ICC, såg ingen anledning att Internet ska administreras mer demokratiskt. Man är dock beredd att investera i kreativitet och

innovationer för att främja informationssamhället. Men innan dess måste regeringarna skapa nödvändiga förutsättningar för investeringar, bland annat skydd för intellektuell egendom, utvecklade rättssystem och handelsliberaliseringar. Dessutom måste kablar läggas ut, satelliter bli tillgängliga och datorer distribueras om man ska öka tillgången till IT.

En annan het potatis på konferensen var frågan om medborgares och medias rätt till det fria ordet, en rätt som hotas av att ett flertal

enpartistater vill kontrollera vad som publiceras på nätet.

Konferensen enades om att media spelar en viktig roll och kompromissen blev att hänvisa till de statuter om pressfrihet, informationsfrihet samt pluralism inom media som redan finns inskrivna i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.

Man diskuterade även om regeringar ska stödja gratisprogam som tex Linux eller kommersiella program som Windows. Gratisprogram är, enligt den brasilianske statssekreteraren, helt avgörande för de fattiga länderna eftersom de med dessa fritt kan utveckla sin egen teknologi istället för att köpa sådan för dyra pengar. Men konferensen nådde ingen enighet,

affärsintressena höll inte med om detta utan förespråkade kommersiella program.

Global fond

Senegals president Abdoulaye Wade, som gärna vill se sitt land leda IT- utvecklingen i Afrika, har drivit frågan om en global fond, Digital Solidarity Fund, som ska finansiera utvecklingen av IT-teknologi i fattiga länder. Han förstår inte Nords kallsinnighet inför denna idé.

- Vi menar att om vi får pengar kan vi köpa och ni kan sälja. Så därför är detta en insamling av pengar som kommer att gå till företag i Nord. De får pengarna och vi får utrustningen. Alla kommer att tjäna på det. Betänk även att Afrikas befolkning snart kommer att vara en miljard, en stor grupp konsumenter och en stor marknad för länderna i Nord.

(3)

- Afrika har inte dessa pengar men vi behöver IT-tekniken, säger Wade. Vår dåliga position har historiska orsaker som kolonisering och slaveri och vi uppmanar Europa och USA att stötta oss.

En kompromiss nåddes även om en fond. En arbetsgrupp, med

representanter endast från Syd, ska tillsättas av FN:s generalsekreterare Kofi Annan för utredning och år 2005, på nästa toppmöte, ska

arbetsgruppen presentera en plan för att övertyga dem som inte ser nyttan av en sådan fond.

Men fonden har redan tjuvstartat i liten skala som ett resultatet av ett samarbete mellan Senegal, den franska staden Lyon och staden Genève.

Senegals kommunikationsmister Diop Decroix invigde fonden:

- Vi vill inte att denna konferens, som så många andra, ska sluta med de vanliga deklarationerna, utan vi vill presentera en konkret aktionsplan.

Och han skänkte därför 500 000 dollar från den senegalesiska regeringen, Genève gav 500 000 schweizerfranc och Lyon gav 300 000 euros.

- En global fond skulle kunna ge miljoner män och kvinnor möjlighet att använda IT, menade ministern. Vi måste inte vänta på beslut från

nationella ledare utan varje stad eller kommun kan bidra till fonden och samarbeta om hållbara lösningar.

Värdlandet för konferensen, Schweiz, utlovade vid avslutningen en miljon schweizerfranc vardera till Moçambique, Mali och Senegal för inköp av teknisk utrustning. De är de länder som starkast drivit frågan om en global stödfond.

Plan för framtiden

Konferensen antog en Digital Solidarity Agenda, en plan för hur modern kommunikationsteknologi ska utvidgas till att nå de fattiga och vilka ansträngningar som måste göras för att minska den digitala klyftan.

- Spel och pornografi, så vanligt på nätet idag, visar att det främst är män som formar och använder Internet. Det är därför nödvändigt att

kvinnoperspektivet får större utrymme. Det menade Gillian Marcelle, från WSIS genderråd. Rådet har gett en rad rekommendationer för ökad

jämlikhet och dessa kommer man att övervaka när planen genomförs.

Afrikanska projekt vann

Den digitala klyftan var tydlig när det kom till att belöna goda IT-insatser.

USA, EU och Asien dominerade bland de 803 projekt som hade

nominerats. 35 kom från Afrika. Av de 40 finalisterna fanns nio afrikanska projekt och två av dessa vann utmärkelser.

Time to Market ger både producenter och handlare möjlighet att använda mobiltelefon för att ge marknadsinformation om jordbruk och fiske i

Senegal.

WOUGNET i Uganda ger information om kvinnofrågor och används både lokalt och utomlands.

Digitala byar

Så till frågan om alla byar i världen ska vara uppkopplade om cirka tio år.

Denna revolutionerande plan kommer från FN-stödda Infopoverty Programme. Där är idén att digitala byar ska skapas i fattiga och

bortglömda områden i hela världen som ett led att nå milleniemålen om minskad fattigdom, hållbar utveckling, bättre hälsa och utbildning.

Här krävs stora insatser och ett nytt tänkande hos de stora IT-företagen för att tekniken ska fungera för nya grupper användare. Ett exempel visades

(4)

på konferensen. Italienska forskare har tagit fram en teknologi som kallas Wi-Fi Satellite och som fungerar även i extremt fuktigt klimat.

Utrustningen, som drivs av solenergi, är billig och därmed tillgänglig även för det fattigaste land.

Men, den stora frågan kvarstår, hur ska IT för fattiga länder finansieras?

Även om tekniken blir allt billigare kostar den fortfarande pengar.

Och medan Nord funderar på eventuellt ekonomiskt stöd till den globala fonden springer tekniken vidare och den digitala klyftan vidgas än mer.

Läs mer: www.itu.int www.infopoverty.net www.unites.org

www.undp.org/info21 www.infodev.org

Kerstin Bjurman

References

Related documents

Dessutom tillhandahåller vissa kommuner servicetjänster åt äldre enligt lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter som kan likna sådant arbete som kan köpas som rut-

Regeringen gör i beslutet den 6 april 2020 bedömningen att för att säkerställa en grundläggande tillgänglighet för Norrland och Gotland bör regeringen besluta att

Tomas Englund Jag tror på ämnet pedagogik även i framtiden.. INDEX

De kommunala bostadsföretagens omedelbara kostnader för att avveckla drygt 3 600 lägenheter för att nå balans på bostadsmarknaden i de kommuner som är mycket

De allmänna råden är avsedda att tillämpas vid fysisk planering enligt PBL, för nytillkommande bostäder i områden som exponeras för buller från flygtrafik.. En grundläggande

Uppsiktsansvaret innebär att Boverket ska skaffa sig överblick över hur kommunerna och länsstyrelserna arbetar med och tar sitt ansvar för planering, tillståndsgivning och tillsyn

intresserade av konsumtion av bostadstjänster, utan av behovet av antal nya bostäder. Ett efterfrågebegrepp som ligger närmare behovet av bostäder är efterfrågan på antal

Syftet med uppdraget var att utforma en socialtjänst som bidrar till social hållbarhet med individen i fokus och som med ett förebyggande perspektiv ger människor lika möjligheter