• No results found

STABILITET FÖR LINJÄRA HOMOGENA SYSTEM MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "STABILITET FÖR LINJÄRA HOMOGENA SYSTEM MED KONSTANTA KOEFFICIENTER"

Copied!
17
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR , SF1676   Stabilitet för linjära system med konstanta koefficienter.

Sida 1 av 17

STABILITET FÖR LINJÄRA HOMOGENA SYSTEM MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

Innehåll

Stabilitet för en kritisk punkt (grundbegrepp).

Stabilitet för ett linjärt homogent system med konstanta koefficienter.

Nod, spiralpunkt och centrum

================================================

Stabilitet för en kritisk punkt (grundbegrepp).

Låt

) , (

) , (

y x dt Q dy

y x dt P dx

(sys 1)

vara ett autonomt system där x(t) och y(t) är obekanta funktioner.

Lösningar till systemet



 0 ) , (

0 ) , (

y x Q

y x

P (sys A)

kallas kritiska punkter till (sys 1).

DEFINITION 1. Låt 

 



1 1

1 y

K x vara en kritisk punkt till (sys 1) och

 

 ) (

) ) (

( y t

t t x

X en lösning

till systemet.

i) Vi säger att K1är en stabil kritisk punkt, om för varje  0 existerar  0 så att för varje lösning X(t) som för t  satisfierar t0 |X(t0)K1|, gäller

 |

) (

|X t K1 för t . t0

ii) Vi säger att en stabil kritisk punkt K1 är asymptotiskt stabil om det existerar  0 att

1 1

0) | lim ( )

(

|X t K X t K

t

  .

Om en kritisk punkt inte är stabil säger vi att den är instabil.

(2)

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR , SF1676   Stabilitet för linjära system med konstanta koefficienter.

Sida 2 av 17

Vi kan rita lösningar x(t) och y(t) till (sys 1)i separata koordinatsystem med t- och x-axeln respektive t- och y-axeln men det är praktiskt att rita parametriska kurvor 

 

 ) (

) (

t y

t

x i ett xy- plan (fasplan) som vi gör nedan. Lösningskurva kan betraktas som en bana(trajektoria) som beskrivs av punkten 

 

 ) (

) (

t y

t

x då t varierar mellan t0 och  . En figur med några karakteristiska lösningskurvor (trajektorier) kallas systemets fasporträtt.

---

Stabilitet för ett linjärt homogent system med konstanta koefficienter

Här betraktar vi stabilitet för ett linjärt homogent system med konstanta koefficienter,

dy dt cx

dy

by dt ax

dx

(sys 0)

eller, på matrisformen, XAX där 

 

 d c

b

A a .

Kritiska punkter får vi genom att lösa följande (linjära homogena) system



 0 0 dy cx

by

ax ,

som kan ha exakt en lösning, om determinanten  0 d c

b

a , eller oändligt många lösningar om 0. I den här lektionen är vi intresserade av fallet 0 dvs fallet med exakt en kritisk punkt K=(0,0) (eller K= 

 

 0 0 ).

METOD 1. Bestämning av punktens typ med hjälp av egenvärden 1och 2. För att bestämma egenvärden till A löser vi ekvationen

0 )

det(A I  , dvs 0

) ( )

( 

d c

b

a .

Efter föränkling får vi följande andragradsekvation 0

) (

)

2(ad  adbc

 (*) (den karakteristiska ekvationen) Vi betecknar

(3)

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR , SF1676   Stabilitet för linjära system med konstanta koefficienter.

Sida 3 av 17 d

a

  (Alltså är  matrisens spår (trace) dvs summan av element på huvuddiagonalen) och

bc ad

 (matrisens determinant), Då kan vi skriva (*) som

20

 (**).

Från den karakteristiska ekvationen (**) har vi

 

 

 

2 2

,

1 2 2

  (***).

Uttrycket under rottecken bestämmer om egenvärdena blir reella eller komplexa.

Fall 1. Om 0

2

2

 

 



har ekvationen (**) två reella och olika lösningar 12.

Fall 2. Om 0

2

2

 

 



har (**) reella och lika lösningar1 2 (s.k. dubbelrot).

Fall 3. Om 0

2

2

 

 



har vi komplexa lösningar.

Vi ska analysera varje fall för sig.

Fall 1. Reella och olika lösningar till (**) 12. Fall1 uppstår om 0 2

2

 

 



1a) Anta att både 1 och 2 är negativa tal.

Lösningar till XAX har följande form X(t)c1K1e1tc2K2e2t. Eftersom exponenter är

negativa har vi 

 



0

) 0 ( limX t

t .

Kritiska punkten 

 

 0

0 är stabil och kallas stabil nod. Om vi ritar några lösningskurvor

kring origo (s. k. fasporträtt) får vi en figur som ser ut (i gruva drag) som nedanstående graf:

(4)

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR , SF1676   Stabilitet för linjära system med konstanta koefficienter.

Sida 4 av 17

Origo stabil nod

Fig 1. Stabil nod.

Anmärkning: Om vi betraktar en lösningskurva för c2 0 och c10 dvs en lösning av följande typ

e t

K c t

X( ) 1 1 1 (=sK1 , där sc1e1t en skalär parameter) , inser vi att en sådan lösningskurva är en del av den räta linje, som genom origo, vars riktningsvektor är K1. Punkten X(t)c1K1e1t ”rör sig” på denna linje från en start punkt X(0) mot origo (men aldrig kommer till origo). I ovanstående figur visar reda pilar de lösningskurvor som är parallella med egenvektorer. Om |1||2 |, ochc10, c2 0, då tangerar en lösningskurva, X(t)c1K1e1tc2K2e2te1t(c1K1c2K2e(21)t) vektorn K1.

1b) Anta nu att både 1 och 2 är positiva tal. Lösningar X(t)c1K1e1tc2K2e2t

och därför |X(t)| om t gäller för alla lösningar förutom lösningen 

 

 0 ) 0 (t

X .

Kritiska punkten 

 

 0

0 är instabil och kallas en instabil nod. Lösningskurvor ser ut som ovan

med pilar riktade bort från origo:

Fig 2.

1c) Anta nu att 1 och 2 har olika tecken.

(5)

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR , SF1676   Stabilitet för linjära system med konstanta koefficienter.

Sida 5 av 17 I det här fallet är kritiska punkten 

 

 0

0 instabil och kallas en sadelpunkt. Vi har vi följande

situation kring origo i detta fall :

Fig 3.

Sadelpunkt är en instabil punkt.

Anmärkning: Från formeln  

 

 

2 2

,

1 2 2

  ser vi att sadelpunkt förekommer om och

endast om ∆ < 0 eftersom i detta fall blir 0 2

2

 

 



och 1, 2har olika tecken. (Sista

eftersom

2 2

2

2 

 



 

 

 

om 0.

Fall 2. Reella och lika 12. Detta uppstår om 0 2

2

 

 



.

Då är X(t)(c1K1c2K2)e1t eller X(t)c1Ke1tc2(tKP)e1t Stabilitet:

2a) Om 12 0 då är 

 

 0

0 en stabil (degenererad) nod.

2b) Om 1 2 0 då är 

 

 0

0 en instabil (degenererad) nod.

Fall 3. Komplexa egenvärden. Detta fall uppstår om 0 2

2

 

 



.

Beteckna 2

2

2 



 

 . Då kan vi skriva

i

     

 

 

 2 2 2

2 2

, 1

(6)

Armin Ha

3a) Om spiraler

(

limX t

t

3b) Om spiraler

3c) Om funktion och utan

alilovic: EXTRA

m Re1,2 runt origo.



 

 0 ) 0

t .

m Re1,2 runt origo.

m Re1,2ner. Lösning n riktningsf

A ÖVNINGAR ,

20

 dvs

Punkten på

20



dvs |X(t)|

Instabil spiralpunkt

20

 dvs

gskurvor är fält). Ett cen

Stabil spiralpunkt

 SF1676 

S

0

 då å en sådan l

 0 då

 om t

0

 då ä r ellipser pli ntrum är en

 Stabi

Sida 6 av 17 är 

 

 0 0 en s

lösningskur

är 

 

 0 0 en

 i detta fa

är 

 

 0 0 ett c

isserade run n stabil pun

litet för linjär

7

stabil spira rva går mot

instabil sp all.

centrum. Lö nt origo. Se n

nkt.

ra system me

alpunkt. Lö origo då t

iralpunkt.

ösningar är nedanståend

ed konstanta

ösningskurv går mot 

Lösningsku

periodiska de figurer (

a koefficiente

or är dvs

urvor är

a med

er.

(7)

Armin Ha

Anmär att för v

 ) (

|X t0

======

Kort sa ( Vi bet Först b

det(A

och bes

Reella  i) Båda ii) Båda iii) 1oc Komple iv) Om v) Om R vi) Om

alilovic: EXTRA

kning. Cen varje  0

 

 

 | 0

0 , g

=========

ammanfattn traktar falle estämmer v

0 )

 I , d

stämmer 1,

1och 2. egenvärden a 1och 2

ch 2 har o exa 1och

) Re(1,2 är

) Re(1,2 är

) Re(1,2 är

A ÖVNINGAR ,

ntrum är en existerar  gäller | X

=========

ning för M et det(A)  vi egenvärd dvs ( )

c a



 

2

, 2 2

n negativa:

är positiva olika tecken

2 dvs 1 r negativ dv

positiv dvs r noll dvs 

 SF1676 

S stabil kritisk

0 så att f

 

 

 | 0 ) 0 (t X

=========

ETOD 1 fö 0 så att sys den till A ge

)

( 

 d

b

 

2 2

 .

stabil n a: instabil n

: sadelp

i



2

,

1 .

vs  0: st

0

 : in

0

: c

 Stabi

Sida 7 av 17 k punkt enl för varje lös

 för t

========

ör klassifice stemet har enom att lös

 eller0 2

nod. (Här k nod. (Här ka unkt ( sade

.

tabil spiral nstabil spir entrum ( c

litet för linjär

7

igt ovanståe sning X(t)

t0

 .

ering av kr endast en k sa ekvation

0



kan också rä an också räk elpunkt är

punkt.

alpunkt.

entrum är e

ra system me

ende definit ) som för t

ritiska punk kritisk punkt

en

0

äknas fallet knas fallet instabil)

n stabil krit

ed konstanta

tion. Man k t0

t satisfi

kten.

t, origo)

(**)

2 0

1 

2 0

1 

tisk punkt)

a koefficiente

kan visa ierar

0 .) .)

.

er.

(8)

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR , SF1676   Stabilitet för linjära system med konstanta koefficienter.

Sida 8 av 17

Uppgift 1. Klassificera kritiska punkten (0,0) som stabil/instabil för nedanstående homogena system. Bestäm också punktens typ (nod, sadelpunkt, centrum eller spiralpunkt).

a)

y dt x

dy

y dt x

dx

3 2

2

b)

y dt x

dy

y dt x

dx

 2

2

c)

y dt x

dy

y dt x

dx

2 2

d)

y dt x

dy

y dt x

dx

3 4

3

e)

y dt x

dy

y dt x

dx

2 2

2

f)

y dt x

dy

y dt x

dx

2 2

2

Lösning: För matrisen

 

 d c

b

A a kan vi direkt skriva den karakteristiska ekvationen

20

 (**) där  ad (matrisens spår)

och adbc (matrisens determinant), a)  ad 5, adbc341.

Notera att 0 visar direkt att origo är sadelpunkt och därmed instabil.

(Vi behöver inte fortsätta och bestämma  . Om vi gör detta får vi olika reella lösningar 1,2 som igen ger sadelpunkt.)

b)  0, 3, Den karakteristiska ekvationen 0

3

0 2

2   

som ger 2 i 3. Rent imaginära egenvärden medför att (0,0) är ett centrum och därmed stabil punkt

c)  4, 3, Den karakteristiska ekvationen 0

3 4

0 2

2    

som ger 11 och 2 3. Två negativa reella lösningar. Punkten är en stabil nod.

d) 1 1 och 2 5. Två positiva reella lösningar. Punkten är en instabil nod.

e)  3, 6, Den karakteristiska ekvationen

(9)

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR , SF1676   Stabilitet för linjära system med konstanta koefficienter.

Sida 9 av 17 0

6 3

0 2

2    

2 15 2

3

2 ,

1  i

 . Två komplexa egenvärden. Negativa reelldelar

2 ) 3

Re(1,2  . Punkten är en stabil spiralpunkt.

f)  3, 6, Den karakteristiska ekvationen 0

6 3

0 2

2    

2 15 2

3

2 ,

1  i

 . Två komplexa lösningar. Positiva reelldelar

2 ) 3

Re(1,2. Punkten är en instabil spiralpunkt.

=======================================================

(10)

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR , SF1676   Stabilitet för linjära system med konstanta koefficienter.

Sida 10 av 17

METOD 2 Klassificering av kritiska punkten (0,0) med hjälp av , och  

 

2 2

.

Ovanstående analys av homogena systemet

d X c

b

X a

 



som har en kritisk punkt (0,0) om det(A)≠0, visar att punktens typ beror av följande tre storheter: trace(A)ab, det(A)adbc, och  

 



2

2

R  .

Här är sammanfattning som ger punktens typ med hjälp av ,  och R :

1. 0 (oavsett värdet på ) sadelpunkt (sadelpunkt är en instabil kritisk punkt) 2. 0, 0

2

2

 

 



och  0 stabil nod (två negativa reella egenvärden)

3. 0, 0 2

2

 

 



och  0 instabil nod (två positiva reella egenvärden)

4. 0, 0

2

2

 

 



och  0 stabil (degenererad) nod

5. 0, 0

2

2

 

 



och  0 instabil (degenererad) nod

6. 0, 0 2

2

 

 



och  0 stabil spiralpunkt

7. 0, 0 2

2

 

 



och  0 instabil spiralpunkt

8. 0, 0 2

2

 

 



och  0 centrum (centrum är en stabil kritisk punkt)

Ovanstående fall kan enklare memoreras med hjälp av en figur i  planet. (Här är denna sammanfattning i en figur från kursboken, Zill-Wright):

(11)

Armin Ha

--- Några e I ovanst

0

 oc

Vi ser o

Om  ---

Hur ska

Först be I) Om

alilovic: EXTRA

--- exempel på tående graf ch  0. också att

2



 då är ori0 ---

a man i pra

eräknar vi d m 0 då ä

A ÖVNINGAR ,

--- hur vi tolka

ser vi, blan

2 0

2

 

 

go en sadelp ---

aktiken utf

determinante är origo en s

 SF1676 

S --- ar ovanståen nd annat att v

dvs 2



 

punkt (ober ---

föra klassif

en  . sadelpunkt (

 Stabi

Sida 11 av 1 --- nde figur:

vi har stabil

2

2



svarar m

roende av v ---

ficering me

(oberoende

litet för linjär

17

---

l punkt enda

mot område

ärdet på ) ---

ed  , 

 2

om spåret 

ra system me

---

ast i andra k

et ovanpå pa

.

---

 

2 och

 är >0, <

ed konstanta

kvadranten

arabeln i fig

---

h  :

< 0 eller =0)

a koefficiente

dvs om

guren.

er.

(12)

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR , SF1676   Stabilitet för linjära system med konstanta koefficienter.

Sida 12 av 17 II) Om 0 beräknar vi  

 

2 2

 som bestämmer om 1 och 2 är reella eller komplexa.

Slutligen beräknar vi  som bestämmer stabilitet.

Uppgift 2. Bestäm med hjälp av ,  

 

2 2

 och  stabilitet för (0,0) i systemet

AX

X' där A definieras nedan:

a) 

 

 

2 2

2

A 1 b) 

 

 2 4

3

A 1 c) 

 

 

5 2

2

A 1 d) 

 

 

12 1

1 A 10

e) 

 

 5 1

0

A 2 f) 

 

 

 1 2

10 A 2

Lösning:

a) 60, 0 4 / 2 15

2

 

 



(  komplexa tal), 1,2 0

3

  .

Därmed är origo en instabil spiral.

b) 100. Därmed är origo en sadelpunkt. Sadelpunkt är en instabil punkt .

c) 90, 2 0

2

 

 



( 1 och vi har en degenererad nod), 2 0

6

  .

Därmed är origo en stabil degenererad nod.

d) 1210. Därmed är origo en sadelpunkt. Sadelpunkt är en instabil punkt .

e) 100, 4 0 9 2

2

 

 



(  reella och olika tal så att origo är en nod), 1,2

(13)

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR , SF1676   Stabilitet för linjära system med konstanta koefficienter.

Sida 13 av 17 0

7

  .

Därmed är origo en instabil nod.

f) 60, 0 2 6

2

 

 



(  komplexa tal) 1,2

0

 .

Därmed är origo ett centrum. Centrum är en stabil punkt.

Uppgift 3. Vi betraktar systemet

y dt x

dy dt y dx

För vilka värden på den reella parametern  är (0,0)

a) en instabil spiralpunkt b) en stabil spiralpunkt c) ett centrum d) sadelpunkt

Lösning.

Systemets matris är 

 

 

 1

1

A 0 .

Vi beräknar

1

 , 1

2 2

2 2

 

 



 

 

 

och  

a) Punkten (0,0) är en instabil spiralpunkt om

0

 , 0

2

2

 

 



och  0

dvs om följande tre olikheter är uppfyllda o1: 10 ,

o2: 1 0 2

2

 

 



och

o3: 0

(14)

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR , SF1676   Stabilitet för linjära system med konstanta koefficienter.

Sida 14 av 17 Olikheten o1 gäller för alla  .

Från o2 har vi 2 4 som ger 2 2. Detta tillsammans med o3 0 ger svaret 2

0 .

Svar a) 02.

b) Punkten (0,0) är en stabil spiralpunkt om

0

 , 0

2

2

 

 



och  0 eller

0

1 , 1 0 2

2

 

 



och 0

som ger 2  0 Svar b) 2  0

c) Punkten (0,0) är ett centrum om

0

 , 0

2

2

 

 



och  0 eller

0

1 , 1 0 2

2

 

 



och  0

Alla tre krav är uppfyllda om  0. Svar c)  0

d) Punkten (0,0) är en sadelpunkt om 0.

Vi har 10 så att sadelpunkt inte kan förkomma i vårt system.

Svar d) Detta fall ( att (0,0) blir sadelpunkt) kan inte förkomma i vårt system.

(15)

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR , SF1676   Stabilitet för linjära system med konstanta koefficienter.

Sida 15 av 17 Uppgift 4. Vi betraktar systemet

. y dt x

dy

y dt x

dx

För vilka värden på den reella parametern  är (0,0) a) en sadelpunkt b) ett centrum

Lösning.

Systemets matris är 

 

 

 1

A 1 .

Vi beräknar

2 1

  ,

 

0 1 1

2

2 2 2

2

 

 

  

och  0

a) Punkten (0,0) är en sadelpunkt om 0 dvs 210 eller 2 1 som ger (,1)(1,).

b) Punkten (0,0) är ett centrum om

0

 , 0

2

2

 

 



och  0 eller

0

2 1

 , 2 10 och 00

Första och andra krav är ekvivalenta och ger 11. Tredje kravet (0=0) är alltid uppfylld.

Svar b) 1 1

Uppgift 5. Vi betraktar DE x(t)3x(t)2x(t)0 a) Skriv systemet som ett homogent linjärt system.

b) Klassificera kritiska punkten (0,0) . Lösning:

Vi skriver ekvationen som x(t)3x(t)2x(t) och inför en ny variabel genom att beteckna y

x . På detta sätt får vi följande system

(16)

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR , SF1676   Stabilitet för linjära system med konstanta koefficienter.

Sida 16 av 17 .

3 2x y y

y x





Systemets matris är 

 

 

3 2

1

A 0 .

Vi beräknar

0 2

 , 0

4 2 1 2 3 2

2 2

 

 



 

 



och  30 .

Därmed är (0,0) en instabil nod.

Uppgift 6. Vi betraktar DE x(t)3x(t)2x(t)0 a) Skriv systemet som ett homogent linjärt system.

b) Klassificera kritiska punkten (0,0) .

==============================

Stabilitet för ett linjärt icke-homogent system med (alla) konstanta koefficienter Anta att följande system med (alla) konstanta koefficienter

g dy dt cx

dy

f by dt ax

dx

(sys 1) (eller X’=AX+F)

(där även f och g är konstanter), har det( ) 0 d c

b

A a .

Då har systemet exakt en kritisk punkt (x1,y1), som vi får genom att lösa



. 0

0 g dy cx

f by ax

Med hjälp av substitutionen 

 



1 1

y X x

H får man ett homogent system H’=AH vars kritiska punkten är (0,0).

(17)

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR , SF1676   Stabilitet för linjära system med konstanta koefficienter.

Sida 17 av 17

Därför bestäms stabilitet till kritiska punkten (x1,y1) med hjälp av matrisen 

 

 d c

b A a

(dvs. på samma sätt so i homogena fallet).

Uppgift 7.

Bestäm och klassificera kritiska punkter till systemet

a) 2 3

3





y x y

y x

x b)

3 2

2





y x y

y x x

Lösning:

a) Från



0 3 2

0 3 y x

y

x får vi en kritisk punkt (1,2).

Från 

 

 

2 1

1

A 1 har vi 2130. Därmed är (1,2) en sadelpunkt

Svar a) En kritisk punkt (1,2), som är en sadelpunkt

b) Från



0 3 2

0 2 y x

y

x får vi en kritisk punkt (1,1).

Från 

 

 2 1

1

A 1 har vi

0 1

 , 0

4 1 5 2 3 2

2 2

 

 



 

 



och  30 .

Därmed är (1,1) en instabil nod.

Svar b) En kritisk punkt (1,1), som är en instabil nod.

References

Related documents

Man räk- nar då på den inre stabiliteten för glidytor som endast går i avfallsmassorna och får på detta sätt fram vilken hållfasthet avfallet minst måste ha för att deponin

En homogen linjär differentialekvation med konstanta koefficienter är en ekvation av följande

För att bestämma en partikulär lösning y p i de flesta fall ( ”enkla” fall) antar vi att y p är an funktionen av samma typ som ekvationens högerled där ingående polynom

En homogen linjär differentialekvation med konstanta koefficienter är en ekvation av följande

.... Några exempel på högerledet och motsvarande ansats för en partikulär lösning y p. Om höger sidan är ett polynom då definieras ansatsen med hjälp av ett polynom med

Utifrån Norell (1989) kan vi anta att experterna, tjänstemännen, söker legitimitet inom förvaltningen snarare än i nämnden. Ett antagande som verkar riktigt också i Ekhagen.

Det faktum att piratkopieringen till skillnad från Open Source varken respekterar äganderätten som den ser ut idag, reglerade via immateriell rätt och upphovslagar, eller

Då utestående teckningsoptioner berättigar till teckning av sammanlagt 972,9 miljoner nya aktier, dvs mer än tre gånger den utestående aktiestocken i Bure, blir det en