Den ekonomiska betydelsen av crowdfunding för företag i uppstartsfasen

Institutionen för Industriell ekonomi

Blekinge Tekniska Högskola

Den ekonomiska betydelsen av crowdfunding för företag i uppstartsfasen

Ulrika Grusell Jaquelinn Gustafsson

Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 högskolepoäng VT 2014

1

Sammanfattning

TITEL Den ekonomiska betydelsen av crowdfunding för företag i

uppstartsfasen.

FÖRFATTARE Ulrika Grusell & Jaquelinn Gustafsson

HANDLEDARE Anders Wrenne

ÄMNE Ekonomistyrning & finansiering

NYCKELORD Företagsekonomi, ekonomistyrning, finansieringsform, Sverige,

crowdfunding, gräsrotsfinansiering, företag i uppstartsfasen, pecking order teorin.

SYFTE Uppsatsens syfte är att undersöka vilken ekonomisk betydelse

crowdfunding har för företag i uppstartsfasen när de är i behov av kapital.

TEORETISKT PERSPEKTIV

Det teoretiska perspektivet vi utgått ifrån är två teorier: det finansiella gapet och preferensordningen i pecking order teori.

Detta för att se vilken ekonomisk betydelse crowdfunding har för att täcka det finansiella behovet och även se vart i preferens- ordningen denna finansieringsform hamnar.

METOD Det empiriska datainsamlingssätt denna studie använder sig av är

två stycken intervjuer med öppna frågor.

EMPIRI Empirin består av redovisning av intervjuer med två respondenter.

SLUTSATS Studien visar att crowdfunding har en ekonomisk betydelse för

företag i uppstartsfasen. Detta genom att vara ett komplement till de traditionella finansieringsformerna.

2

Abstract

TITLE The economic importance of crowdfunding for start-up companies.

AUTHOR Ulrika Grusell & Jaquelinn Gustafsson

TUTOR Anders Wrenne

SUBJECT Management Accounting & finance

KEYWORDS Business, financial, financing, Sweden, crowdfunding,

crowdfunding, start-ups companies, the pecking order theory.

PURPOSE The purpose of this paper is to investigate the economic impact of

crowdfunding is for start-up companies when they are in need of capital.

THEORETICAL PERSPECTIVE

The theoretical perspective we have assumed is two theories: the financial gap and preference order in the pecking order theory. This is to ensure the economic importance of crowdfunding has to cover the financial need and also see where the preference order of this form of financing ports.

METHOD The empirical data capturing this study makes use of the two

interviews with open questions.

EMPIRISM The empirical material consists of an account of the interview with the two different respondents.

CONCLUSION The study shows that crowdfunding has an economic importance

for start-up companies. This by being an adjunct to traditional forms of financing.

3

Innehållsförteckning

1 Introduktion ... 5

1.1 Bakgrund ... 5

1.2 Problemdiskussion ... 7

1.2.1 Frågeställning ... 9

1.3 Syfte ... 9

2 Teori ... 10

2.1 Företagets livscykel ... 10

2.2 Pecking order teorin ... 10

2.3 Finansiellt gap ... 11

2.4 Finansieringsformer för företag i uppstartsfasen ... 12

2.4.1 Egna medel ... 12

2.4.2 Mjuka lån, bidrag och stipendier ... 13

2.4.3 Kund- och leverantörsfinansiering ... 13

2.4.4 Kreditinstitut ... 13

2.4.5 Riskkapital ... 14

2.4.6 Affärsänglar ... 14

2.5 Crowdfunding ... 15

2.5.1 Olika typer av crowdfunding ... 17

2.6 Teoretisk referensram ... 19

3 Metod ... 20

3.1 Informationsinsamling av teori ... 20

3.2 Insamling av empiri ... 20

3.3 Urval ... 21

3.4 Etiska regler ... 21

3.5 Utformning av intervjufrågor ... 22

3.6 Genomförande ... 22

3.6.1 Analysmetod ... 23

3.7 Trovärdighetsdiskussion ... 23

3.7.1 Metodkritik ... 23

3.7.2 Källkritik ... 23

4 Empiri ... 25

4.1 Respondent A ... 25

4.1.1 Bakgrund ... 25

4.1.2 Finansiering ... 25

4.1.3 Crowdfunding ... 25

4

4.2 Respondent B ... 26

4.2.1 Bakgrund ... 26

4.2.2 Finansiering ... 27

4.2.3 Crowdfunding ... 27

5 Analys ... 29

5.1 Företag i uppstartsfasen ... 29

5.2 Preferensordningen ... 29

5.3 Det finansiella gapet ... 31

5.3.1 Fria pengar ... 31

5.4 Crowdfundingens ekonomiska betydelse ... 32

5.4.1 Branscher ... 33

5.5 Sammanfattning ... 34

6 Slutsatser och rekommendationer ... 35

6.1 Slutsatser ... 35

6.2 Slutdiskussion ... 36

6.2.1 Vad betyder resultatet? ... 36

6.2.2 Resultatets konsekvenser ... 36

6.2.3 Förklaringar till resultatet ... 36

6.2.4 Har metoden inverkat på resultatet? ... 37

6.2.5 Studiens begränsningar ... 37

6.2.6 Hur relaterar resultatet till andra studier? ... 37

6.3 Förslag till fortsatta studier ... 38

Källförteckning ... 39

Bilaga 1 Frågeområden ... 44

Bilaga 2 Aktörer i ett crowdfundingsystem ... 45

Figurförteckning

Figur 2 Start up in Business life cycle. Uppstartsfasen i företagets livscykel. (Hofstrand, 2007, s.2) ... 10

Figur 3 Det finansiella gapet (Landström, 2003, s.14) Egen bearbetning ... 11

Figur 4 Olika typer av crowdfunding (egen) ... 17

Figur 5 Sammanställning av teori, (egen) ... 19

Figur 6 Sökordmatris (egen) ... 20

5

1 Introduktion

I detta kapitel ges läsaren en introduktion till ämnesområdet. Här presenteras bakgrundsinformationen som ligger till grund för vår problemdiskussion och frågeställning.

Vidare kommer även syftet att presenteras i detta kapitel.

1.1 Bakgrund

Finansiering är viktig då ett företag är i behov av kapital för att till exempel kunna göra investeringar i verksamheten. Företaget investerar för att det satsade kapitalet ska generera mer kapital i framtiden och därför är företagets val av investeringar ett beslut av vikt för att de ska kunna fortsätta bedriva sin verksamhet. Med investeringar följer kostnader och företaget måste skaffa kapital för att klara av dessa kostnader. Utan möjlighet till att skaffa kapital kan företaget inte investera och i längden medför det att företaget blir tvungen att avveckla sin verksamhet.

(Grubbström & Lundquist, 2005)

Andrén, Eriksson & Hansson (2003) menar att ett företag går igenom ett antal så kallade faser i sin livstid. De gör det för att det sker ständiga förändringar och att företaget kontinuerligt utvecklas. Författarna delar in faserna i följande: uppstarten, tillväxten, mognaden och nedgången.

Figur 1 Start up in Business life cycle. Uppstartsfasen i företagets livscykel. (Hofstrand, 2007, s.2)

För att förklara figur 1 beskriver Berger & Udell (1998) hur faserna i företagets livscykel är indelade. De menar att i uppstartsfasen är företagen oftast små och relativt enkla och det är i denna fas som vi kommer att lägga vårt studiefokus. Churchill & Lewis (1983) beskriver att företagens aspekt i denna fas främst är att överleva och att ägaren själv oftast är den som utför arbetsuppgifterna i företaget. De menar vidare att dessa företag är i stort behov av kapital eftersom de är i början av företagets livscykel. De fortsätter och beskriver att företagen har uppstartskostnader och behöver marknadsföra sig samtidigt som de har begränsat eller saknar intäkter. Enligt Ekonomifakta (2010) är cirka 99 procent av alla svenska företag små eller medelstora. Dessutom står dessa företag för nästan 60 procent av näringslivets bidrag till Sveriges BNP, vilket med andra ord betyder att dessa företag är en viktig del för Sveriges tillväxt. (ibid)

6

Ett företag behöver kapital och det finns flera olika finansieringsformer att välja mellan. Berger

& Udell (1998) menar att när ett företag i denna fas försöker få fram kapital är det följande finansieringsformer som är aktuella: egna medel, det vill säga egna besparingar eller lånat kapital från familj och vänner, lån från statliga institutioner eller riskkapital från affärsänglar.

Författarna menar att det är först senare som banker och riskkapitalbolag blir aktuella finansiärer.

Myers (1984) utvecklade en teori som kallas för pecking order teorin och i den menar Frank &

Goyal (2003) att företag använder en preferensordning, vilken Myers (1984) poängterar innebär att företag föredrar interna framför externa finansieringsformer. Fama & French (2002) instämmer och beskriver att denna teori handlar om att finansieringsbeslut utgår ifrån principen att först använda eget kassaflöde inom företaget i form av vinst. De menar att detta är att föredra eftersom kostnaderna för nyemission är relativt höga och något företag helst undviker. De rangordnar finansieringssätten efter en viss preferensordning: säkra skulder, riskfyllda skulder, och om så nödvändigt nytt ägarkapital. Enligt författarna är detta för att minska oregelbundna kostnader eller andra finansiella kostnader som de olika finansieringsformerna kan medföra.

Enligt Holmes & Kent (1991) är pecking order teorin applicerbar även på små onoterade företag trots att den till att börja med var relaterad till stora börsnoterade företag. Myers (1984) menar att företaget ofta investerar i form av egna medel i företaget.

Weinberg (1994) menar att finansiering är ett stort problem för företagen i uppstartsfasen.

Vidare menar både Landström (2003) och Hjalmarsson (2008) att det finns ett finansieringsgap för företag i uppstartsfasen. Landström (2003) utvecklar detta med att förklara att företag i uppstartsfasen har svårt att skaffa externt kapital och att det observerades redan i MacMillian- rapporten i Storbritannien på 30-talet. Författarna menar att de traditionella finansieringsformer som finns för dessa företag inte nödvändigtvis är ett komplett alternativ för alla dessa företag.

Bjerkesjö, Hallin, Silver & Spangenberg (2011) menar att det finns ett vetenskapligt stöd för att företag i uppstartsfasen har svårare att få tillgång till kapital. Författarna visar på att svårigheter att få lån från kreditinstitut för dessa kategorier beror på okunskap om företagets historik, okunskap kring förståelse för företagets verksamhet, avsaknad av säkerheter och brist på förtroende för företagaren.

Landström (2003) fortsätter med att den grundläggande orsaken till att det uppkommer ett finansiellt gap är att det finns en informationsasymmetri mellan finansiärer och företagare där de inte har tillräckliga kunskaper om varandra. Orsaken till att det finansiella gapet uppstår ligger hos båda parter enligt författaren. Hjalmarsson (2008) visar i sin rapport att det finns finansieringsgap i uppstartsfasen av företag och även Almerud m.fl. (2013) håller med om att det existerar ett finansiellt gap. Berger & Udell (1998) menar att företag i uppstartsfasen oftast inte har materiella tillgångar som de kan använda som säkerhet för att få krediter och lån och genom att företagen är nystartade så föreligger en hög konkursrisk de första fyra åren. Enligt författarna gör det att företagen i uppstartsfasen istället använder sig av interna medel, handelskrediter eller affärsänglar för att få igång sin verksamhet.

7 1.2 Problemdiskussion

I vår inledande del av studien påvisar vi att val av finansieringsform är en viktig aspekt för ett företag i uppstartsfasen. För utan kapital kan inte företaget genomföra investeringar och genomförs inga investeringar kan inte företaget odla för nytt framtida kapital. Vi presenterade även att de olika finansieringsformerna väljs efter en speciell preferensordning av företag i uppstartsfasen.

Det finns tidigare studier som bekräftar det finansiella gapet. En studie av Karlsson, Svanberg

& Strand (2011) är ett sådant exempel. De har studerat hur småföretag finansierar sitt ökade kapitalbehov och vilka finansieringssvårigheter småföretag i Sverige bemöter när behovet av ett ökat kapital uppstår. En annan studie genomförd av Andersson & Groth (2006) visar på att det är en komplicerad och tidskrävande process för småföretagare att hitta rätt finansiering. De visar även att småföretag hellre vill finansiera med egna medel på grund av riskerna som medföljer banklån och att de blir beroende av externa finansiärer. Vidare har även Kallin &

Ågren (2007) visat i sin studie att det existerar ett finansiellt gap när småföretagare vill skaffa kapital och att de inte matchar finansiärernas krav på kreditvärdighet.

Detta är även ett problem som den amerikanska presidenten Barack Obama blev medveten om och det ledde till att han stiftade en ny lag 2012. Lagen kallas JOBs act och innebär att allmänheten i USA kan agera som riskkapitalister (Ransom, 2013). Tablas (2013) menar att lagen medför att även icke-ackrediterade investerare som har en nettoinkomst under en miljon dollar kommer att få investera i företag, vilket underlättar för företagarna. Vidare poängterar författaren att det är första gången på närmare 80 år som den ”vanliga” befolkningen får möjlighet att investera i företag som är i uppstartsfasen i USA. Pender (2014) menar att det finns svårigheter för dessa företag att skaffa kapital och genom denna lag blir det smidigare för dessa företag att få tillgång till kapital från allmänheten.

Regeringen (2012) i Sverige har valt att följa Obamas linje och för att underlätta för företagarna i Sverige, då de den 1 december 2013 införde det så kallade investeraravdraget. De menar att målet med detta avdrag är att stimulera investeringar i dessa företag genom att allmänheten kan göra avdrag i sin personliga deklaration på det kapital som de väljer att investera och denna förmån gör att tillgången till kapital ökar för företagarna.

Weinberg (1994) menar att banklagstiftningen som innebar att banklånsflödet ströps åt för företagen i uppstartsfasen. Detta påstår författaren bidrog till att dessa företag fick svårare att få tag på externt kapital och utan kapital har de inte möjlighet att fortsätta bedriva sin verksamhet. Vidare påpekar även Berger & Udell (1998) att mer än hälften av alla nystartade företag tvingas avveckla sin verksamhet inom fyra år på grund av att de misslyckas, går i konkurs, ägaren går i pension, ägaren får hälsoproblem eller att ägaren har en önskan att göra något mer lönsamt. Att många företag i uppstartsfasen tvingas avveckla bekräftar även De Buysere, Gajda, Kleverlaan & Marom (2012) och fortsätter med att påstå att det är företag i uppstartsfasen som får ta de stora smällarna efter finanskrisen 2008. Det är svårt för dessa företag att skaffa riskkapital och därför menar Agrawal, Catalini & Goldfarb (2010) att företag inom uppstartsfasen ideligen måste investera egna medel eller vända sig till vänner och familj då det uppkommer ett ökat behov av kapital inom företaget.

8

Kapitalmarknadens syfte är att tillhandahålla kapital för de företag som har den högsta tillväxten enligt Bjerkesjö m.fl. (2011). Författarna menar ur ett samhällsekonomiskt perspektiv att det inte är effektivt att alla företag får krediter. De menar att företag som inte har förutsättningar till tillväxt eller ger avkastning inte bör få kapital bara för att de efterfrågar det.

Däremot menar författarna att mindre företag har en central roll och en stor betydelse för ekonomin och i ett finansieringsperspektiv är det viktigt att det finns finansiering både för företag i uppstartsfasen och för etablerade företag. Problemet är att det är många företag i uppstartsfasen som går i konkurs på grund av just finansieringsproblematiken enligt Andrén m.fl. (2003).

Vidare, ett relativt nytt begrepp i Sverige som ägnas mer och mer uppmärksamhet i både media och i litteraturen är fenomenet crowdfunding (Jakobsson, 2014; Joffer, 2014; Kennedy, 2014;

TT, 2014).

Belleflamme, Lamber & Schwienbacher (2011) beskriver fenomenet crowdfunding som ett sätt för företag att skaffa kapital från allmänheten, mestadels via crowdfunding-plattformar på internet och fortsatt spridning via sociala nätverk. Vidare menar författarna att kapitalet anskaffas via gåvor, donationer och förköp av framtida produkter. Andra sätt enligt författarna är att erhålla kapital genom incitament i form av utlovade materiella belöningar eller finansiell avkastning för investeringen som allmänheten gör för att stödja ett initiativ för särskilda ändamål. Författarna menar även att dessa incitament har en positiv påverkan på finansiärerna och investerarna samt är bra för småföretagarna därför att allmänheten blir mer villig att satsa sitt kapital, finansiera och/eller investera i företagen.

Crowdfunding är ett fenomen som växer kontinuerligt och blir en alltmer viktig faktor för företag i uppstartsfasen och för entreprenörer (Agrawal m.fl., 2010; De Buysere, 2012). Enligt Almerud, Hallencreutz & Hallin. (2013) finns det en nisch i uppstartsfasen för crowdfunding då det kan vara ett alternativ för de företag som har svårigheter att skaffa finansiering via traditionella finansieringsformer. Orsaker enligt författarna är att dessa företag generellt inte har några finansiella erfarenheter/meriter och att det inte är tillräckligt med endast en bra affärsidé vid till exempel en ansökan om ett lån från ett kreditinstitut.

Det finns delade meningar om hur företag i uppstartsfasen använder sig av crowdfunding för att finansiera sin verksamhet. Både De Buysere m.fl. (2012) och Agrawal m.fl. (2010) menar att crowdfunding kan vara en kompletterande finansieringsform till de traditionella finansieringsformerna för företagare i uppstartsfasen. Båda menar att det är ett komplement till att kunna finansiera verksamheten i stället för investera med egna medel. Däremot menar Lawton & Marom (2013) att det går att finansiera affärsverksamhet med endast crowdfunding som finansieringsform men att det krävs mycket jobb med att engagera finansiärerna. Almerud m.fl. (2013) menar dock att det är främst equity crowdfunding som är den typ av crowdfunding som kan vara ett komplement till de traditionella finansieringsformerna för att överbygga det finansiella gapet. Det finns olika faktorer som påverkar om och på vilket sätt företag använder sig av crowdfunding som finansieringsform. Exempelvis påverkar bransch, investeringssumma, vilja att lägga ut affärsplaner till allmän beskådan och att få många små oerfarna aktieägare.

Vissa hävdar att det finns negativa faktorer med crowdfunding som finansieringsform. Ransom (2013) menar att crowdfunding-lagen i USA inte är vattentät och att den har sina fallgropar.

Arora (2012) instämmer och fortsätter med att lista upp vissa problem med crowdfunding som gör att företagen bör undvika denna finansieringsform. Enligt författaren finns det flera problem

9

och ett är att det endast går att skaffa en mindre investeringssumma. Vidare menar författaren att lägga ut sin affärsplan till allmän beskådan inte är ett alternativ för alla företag till exempel de som är beroende av patent, däremot inom kulturbranschen till exempel för konstnärer, författare och filmskapare kan det vara trendigt att lägga ut sin affärsplan. Vidare fortsätter författaren att beskriva andra problem så som att oerfarna aktieägare kan ha en negativ påverkan på möjligheten att få framtida riskkapitalister/affärsänglar att investera i företaget, traditionella företag kan ha problem med att vara tillräckligt attraktiva för att få allmänheten att investera kapital i företaget och tidsaspekten är ett problem därför att det tar tid att få investerare.

I ett större perspektiv påstår Lindvall (2001) att en allt mer radikal utveckling inom ämnet ekonomistyrning sker kontinuerligt och att det beror på förändringar som sker i omvärlden. Den traditionella definitionen av ekonomistyrning enligt författaren är de åtgärder som bör utföras för att uppnå ekonomiska mål. Eftersom det finns ett finansiellt gap menar författaren att det måste påverka definitionen av den traditionella ekonomistyrningen och menar vidare att den traditionella definitionen är otillräcklig för dagens samhälle. Det är mänskliga beteenden som ska påverkas av ekonomisk information enligt författaren. Grant (2008) påvisar att dessa omvärldsförändringar är ett vanligt förekommande skeende för företag och för att de ska överleva bör de utvecklas istället för att sträva emot. Vår studie vill med andra ord ge ett bidrag till utvecklingen av begreppet ekonomistyrning genom att undersöka vilken betydelse crowdfunding som finansieringsalternativ har för företag i uppstartsfasen.

I de tidigare nämnda studierna har författarna undersökt hur företag får tag på kapital, vilket även vi gjort i denna studie. Ingen av de tidigare studierna har tagit upp crowdfunding som en alternativ lösning, vilket skulle kunna bero på att det är ett fenomen som på senare tid börjat uppmärksammats allt mer. Finansieringsalternativen för företag i uppstartsfasen är rätt så begränsade, vilket man på regeringsnivå försökt lösa genom investeraravdraget. Orsaken är att dessa företag står för en så pass stor del av näringslivets bidrag till Sveriges BNP. Det är mer än hälften av dessa viktiga företag i uppstartsfasen som överlever mer än fyra år. De traditionella finansieringsformerna är inte tillräckliga för företag i uppstartsfasen och för att företag i denna fas ska få en ökad grad av överlevnad behövs en förändring. I vår studie vill vi därför ta reda på vilken betydelse crowdfunding som finansieringsform har för företagen i uppstartsfasen för att täcka kapitalbehovet. Det finns flera perspektiv på vilken betydelse crowdfunding har exempelvis som marknadsföring. Dock ämnar vi att se till den ekonomiska betydelsen.

1.2.1 Frågeställning

Med problemdiskussionen som vår utgångspunkt ställer vi upp följande frågeställning:

x Vilken ekonomisk betydelse har crowdfunding för företag i uppstartsfasen?

1.3 Syfte

Syftet med denna studie är dels att vara en bidragande del till utvecklingen av begreppet ekonomistyrning, dels att undersöka om crowdfunding är en lösning till det finansieringsproblem som uppstår vid ett finansiellt gap hos företag i uppstartsfasen.

10

2 Teori

I detta kapitel påvisas uppsatsens teoretiska grund. Här redovisar vi definitioner av de begrepp som är nödvändiga att finnas till hands. Teorikapitlet är förankrat i problemområdet och med syfte att fungera som en vetenskaplig grund för att vi i följande kapitel ska kunna besvara vår frågeställning, men även med syftet att läsaren ska få en grundförståelse för kommande empiri och analys.

2.1 Företagets livscykel

Andrén m.fl. (2003) menar att ett företag går igenom ett antal faser i sin livstid och detta på grund av att det sker ständiga förändringar och att företaget kontinuerligt utvecklas. Faserna delar författarna in i fyra varianter: uppstartsfasen, tillväxtfasen, mognadsfasen och nedgångsfasen.

Figur 2 Start up in Business life cycle. Uppstartsfasen i företagets livscykel. (Hofstrand, 2007, s.2)

Berger & Udell (1998) visar i figur 2 företagets livscykel och de beskriver även hur dessa faser är indelade. Författarna menar att i uppstartsfasen är företagen oftast små och relativt enkla. Det är denna fas som vi kommer lägga vårt fokus på i denna studie. Churchill & Lewis (1983) beskriver vidare att företagens aspekt i uppstartsfasen främst är att överleva och att ägaren själv oftast är den som utför de flesta arbetsuppgifterna i företaget. Författarna menar att företag i uppstartsfasen är i stort behov av kapital eftersom de i början av företagets livscykel har uppstartskostnader och behöver marknadsföra sig samtidigt som intäkterna vanligen är små.

Pettit & Singer (1985) menar att det är vanligt att ägaren och ledningen är densamma i uppstartsfasen.

2.2 Pecking order teorin

Pecking order teorin utvecklades av Myers (1984) och teorin förklaras utifrån fyra grunder:

utdelningar är trögrörliga, intern finansiering före extern finansiering, säker skuldsättning före osäker skuldsättning och skuldsättningsgrad. Enligt författaren definierar teorin företagets kapitalstruktur och företagets tillvägagångssätt att prioritera finansieringsformer, som de väljer efter en speciell preferensordning. Författaren påvisar att företagare föredrar intern finansiering via internt genererade medel framför extern finansiering vilket innebär att företaget använder interna medel så långt det räcker. Vidare menar författaren att om de interna medlen inte räcker och företaget har behov av extern finansiering väljer företaget skuldfinansiering. Författaren ger även förslag på att skuld i form av hybrida värdepapper går i första hand medan en finansieringsform som nytt ägarkapital går i sista hand eftersom avkastningen då delas mellan

11

flera ägare. Detta enligt författaren för att företaget till att börja med väljer den finansieringsform som är minst komplicerad till exempel egna medel, för att senare kontinuerligt använda sig av finansieringsformer som skuldfinansiering och riskkapital. Enligt Landström (2003) är en av de främsta orsakerna till att företaget väljer intern finansiering det finansiella gapet och den informationsasymmetri som finns mellan företaget och möjliga finansiärer.

Det har genomförts olika tester av pecking order teorin (Shyam-Sunder & Myers, 1999; Fama

& French, 2002; Frank & Goyal, 2003). Enligt Frank & Goyal (2003) handlar teorin om att företaget använder en preferensordning och att företagen föredrar, precis som Myers (1984) kom fram till, interna framför externa finansieringsformer. Författarna (2003) anser att när företaget behöver använda sig av en extern finansieringsform är skulder att föredra framför nyemission även om företagen oftast investerar i form av egna medel i företaget.

Vidare menar Fama & French (2002) att denna teori handlar om att basera sina finansieringsbeslut på principen att först använda eget kassaflöde inom företaget i form av vinst.

De menar att det är att föredra eftersom kostnaderna för nyemission är relativt höga och att det är något företag helst undviker. De rangordnar ordningen som: säkra skulder, riskfyllda skulder och om så nödvändigt nytt ägarkapital. Detta för att minska oregelbundna kostnader eller andra finansiella kostnader som dessa finansieringsformer kan medföra enligt författarna. Enligt Holmes & Kent (1991) är pecking order modellen applicerbar även på små onoterade företag trots att den till att börja med var relaterad till stora börsnoterade företag.

2.3 Finansiellt gap

Det är svårt för företag i uppstartsfasen att skaffa kapital och det finns studier som bekräftar att det finns ett finansiellt gap för mindre företag (Schiffer & Weder, 2001; Beck, Demirgüc-Kunt,

& Maksimovic, 2004). Bjerkesjö m.fl. (2011) menar att det finns ett vetenskapligt stöd för att företag i uppstartsfasen har svårare att få tillgång till kapital. Redan i MacMillian rapporten på 1930-talet uppmärksammades att företag har svårt att skaffa externt kapital och det kom att kallas ett finansiellt gap. Det är ett kunskapsgap mellan investerare och företag där de inte har tillräckligt med kunskaper om varandra och orsaken varför gapet uppstår ligger hos båda parter.

(Landström, 2003)

Figur 3 Det finansiella gapet (Landström, 2003, s.14) Egen bearbetning

12

Landström (2003) menar att det är brist på information mellan småföretagen och finansiärerna som gör att det finansiella gapet uppstår. Enligt författaren är orsaken en informationsasymmetri som finns mellan finansiärer och företagare och som innebär att båda parter kan ha ett informationsövertag, vilket medför att finansieringen försvåras. Författaren menar att ägaren till företaget bättre har kunskap om sitt företag, ser potentialen med sin affärsidé och har en bättre kunskap om branschen än finansiären. Vidare menar författaren att företagen inte har tillräckligt med kunskap om de olika finansieringsalternativ som finns och att de inte vet vilken typ av ekonomisk information som finansiärerna kräver. Dessutom har företagen en allmän skeptisk attityd till externt riskkapital enligt författaren. Från finansiärens sida så är det en stor risk att låna ut kapital till företag i uppstartsfasen då transaktions- och kontroll kostnaderna är höga, de kan sakna den kunskap för att kunna göra en bedömning av risken och de inte har de rätta verktygen för att kunna analysera företag i denna fas enligt författaren.

Bjerkesjö m.fl. (2011) håller med om detta och menar att förklaringen till att företag har svårt att få lån från kreditinstitut beror på att mindre företag har sämre transparens än större företag och informationen om företaget som finns tillgänglig är otillräcklig för finansiärer och investerare. Vidare fortsätter författarna att för företag i uppstartsfasen saknas historisk ekonomisk information och att den informationen är viktigt för att banken ska få förtroende för företagaren. Detta menar även Hjalmarsson (2008) som i sin rapport visar att det finns finansieringsgap i uppstartsfasen av företag och även Almerud m.fl. (2013) håller med om detta.

2.4 Finansieringsformer för företag i uppstartsfasen

Garmer & Kyllenius (2004) tar upp olika interna och externa finansieringsformer som företagare kan använda sig av för att få möjlighet att skaffa kapital i uppstartsfasen. Vidare menar författarna att det är svårt för företaget att välja vilken finansieringsform som företaget ska använda sig av. Enligt författarna är det viktigt vid valet att det personliga risktagandet minimeras och företagets finansiella risk är så låg som möjligt. Författarna menar att följande finansieringsformer används i allmänhet i ett företag: Egna medel, mjuka lån och bidrag, kund- och leverantörsfinansiering och finansieringstjänster. Likaså anser Berger & Udell (1998) att det finns flera finansieringsformer för ett företag och det är följande former som är aktuella:

egna medel, externa finansiärer och kapital från affärsänglar. Det är först senare som banker och riskkapitalbolag blir aktuella enligt författarna. Nutek (2006) påvisar att företag i denna fas generellt inte vill ha kapital till driften utan snarare investeringar som kan leder till fler möjligheter att växa i framtiden.

2.4.1 Egna medel

Garmer & Kyllenius (2004) påstår att det är egna medel som är den viktigaste interna finansieringsformen för ett företag i uppstartsfasen, det är grunden till företagets fortsatta överlevnad och vidare framtida möjligheter att få extern finansiering. Vidare fortsätter författarna med en beskrivning av egna medel och att de består av egna besparingar, lån från familj och vänner och framtida vinster som ägarna inte delar ut. Vidare menar Nilsson (2008) att för ett företag är det viktigt att ha tillgång till så mycket egna medel som möjligt. Enligt författaren beror det på att andra finansiärer och investerare kommer att vilja veta hur mycket företaget är villigt att satsa själv så att de därefter ska kunna ta ställning till om de är villiga att ta risken att satsa sitt kapital i det nystartade företaget. Garmer & Kyllenius (2004) menar att det är en fördel att ha en stor andel egna medel för det ger företaget större handlingsfrihet och företaget är inte beroende av att externa finansiärer beviljar utlåning av kapital.

13 2.4.2 Mjuka lån, bidrag och stipendier

Det är fyra olika finansiärer som kan erbjuda mjuka lån, bidrag och stipendier för företag och de är nationella institutioner, regionala institutioner, intresseorganisationer och Europeiska unionen. I huvudsak är det tre huvudgrupper som kan bli beviljade dessa finansieringsformer:

företag som bidrar positivt till samhälls- och sysselsättningseffekter, företag som tillhandahåller varor och tjänster som förbättrar livskvaliteten och företag som drivs av underrepresenterade grupper som exempelvis invandrare, unga personer och kvinnor. (Garmer & Kyllenius, 2004) Mjuka lån har ofta mer fördelaktiga villkor gällande ränta, säkerheter och återbetalning i jämförelse med vanliga banklån. Orsaken till detta är att dessa finansiärer inte alltid har ett vinstdrivande syfte. De har därför möjligheter att ge förmånliga lån med lägre krav på säkerhet och individuella återbetalningstider. Bidrag och stipendier är stöd som lämnas av en finansiär för ett speciellt uppdrag eller särskild verksamhet enligt författarna. (Garmer & Kyllenius, 2004)

Mjuka lån, bidrag och stipendier är som finansieringsform i de allra flesta fall mycket fördelaktigt på grund av att risken för företaget är mindre än vid andra former av finansiering.

Det finns dock en fara att företaget vänjer sig vid fördelaktiga finansieringsformer och har svårt att ta steget ut på marknaden nästa gång de har behov av finansiering. Finansiärer till mjuka lån kan ha olika krav på företaget och dess verksamhet och det gör att företaget blir låst till dessa krav. Följden är att de blir begränsade i sitt val av strategi. (Garmer & Kyllenius, 2004)

2.4.3 Kund- och leverantörsfinansiering

För ett företag kan situationer uppkomma där de får likviditetsproblem för att leverantörerna ska ha betalt men kunderna har inte ännu betalat för levererade varor och tjänster. Företaget hamnar då i en situation att de inte har tillräckligt med kapital att betala leverantörsfakturorna.

Det finns två vägar att komma till rätta med detta problem och det är kund- eller leverantörsfinansiering. Kundfinansiering innebär ett kundförskott där kunden betalar i förskott för en vara eller tjänst och den kan vara möjlig i de fall då kunden är mycket intresserad av produkten och om kunden litar på företaget. (Garmer & Kyllenius, 2004)

Leverantörsfinansiering innebär att företaget förhandlar om sina leverantörskrediter genom att försöka få förlängd tid innan fakturorna ska vara betalda. Normala leverantörskrediter är 30 dagar i Sverige och i stället kan företaget försöka förhandla om 60 eller 90 dagars kredittid.

Leverantören kan kräva ränta eller säkerhet och då liknar det istället ett lån vilket företaget då måste ta ställning till. Leverantörerna kan ha förväntningar att företaget i fortsättningen kommer vara trogna och köpa produkter endast från dem. Det är enklare att försöka finansiera företaget med leverantörskrediter jämfört med kundfinansiering eftersom leverantörerna kan vara villiga att acceptera krediten för att få behålla företaget som kund. Det är dock en kortsiktig lösning då både kunder och leverantörer förväntar sig att betalningsvillkoren ändras till de normala efter en överenskommen period. Det positiva är att företaget kan påbörja sin verksamhet trots att de har begränsade ekonomiska resurser. (Garmer & Kyllenius, 2004)

2.4.4 Kreditinstitut

Berger & Udell (1998) menar att lån från kreditinstitut inte är en aktuell finansieringsform för företag i uppstartsfasen. Detta håller inte Nilsson (2008) med om och menar att banklån är en finansieringsform för dessa företag. Enligt Andrén m.fl. (2003) innebär ett lån att ett företag ingår ett avtal med ett kreditinstitut och att de får kapital mot krav på ränta och amortering.

Garmer & Kyllenius (2004) menar att det är två former av lån som är aktuella i uppstartsfasen

14

och de är investeringskredit som är lån till investeringar och rörelsefinansiering i form av checkräkningskredit. Vidare menar författarna att banken är mycket noga i sina förhandlingar med nystartade företag och banken vill ha en säkerhet i form av företagsinteckning, fastighetsinteckning eller personlig borgen samt att de kräver full återbetalning. I de fall då banken vill ha en personlig borgensförbindelse där företagets ägare står för risken blir det personliga risktagandet högt enligt författarna. Vidare fortsätter författarna att beskriva att det är svårt att få lån för ett företag eftersom banker endast beviljar lån då de är övertygade om att lånet kommer att återbetalas, vilket är svårt för ett företag att övertyga banken om med endast en affärsplan. Författarna menar vidare att ägaren till företaget bör se över vad en personlig borgensförbindelse har för effekter på privatekonomin om det blir så att lånet inte kan betalas tillbaka.

2.4.5 Riskkapital

När det är ett riskkapitalbolag som tillhandahåller kapital till ett annat företag kallas det riskkapital. Att få kapital mot ägande innebär att företaget får kapital mot att investeraren blir delägare i företaget och det finns flera olika sätt att tillföra kapital som nyemission, förlagslån och konvertibla skuldebrev. Kapital mot ägande benämns även venture capital som avser finansiering av företag i tidiga faser eller private equity avser finansiering av onoterade bolag som är i tillväxtfasen. De bolag som investerar i företag tar en medveten stor risk men förväntar sig god avkastning vid försäljning av andelarna eller vid en börsintroduktion. I vissa fall tar investeraren en aktiv roll i företaget som exempelvis styrelsemedlem. (Garmer & Kyllenius, 2004)

Garmer & Kyllenius (2004) menar att riskkapitalbolagen bedömer företaget på olika sätt som exempelvis ledningens motivation och samspel, företagets kompetens inom olika områden och om företaget kommer att lyckas med sin affärsplan. Författarna menar att vissa riskkapitalbolag har specialiserat sin inom vissa branscher. Vidare menar författarna också att tillgången till riskkapital varierar med konjunkturen, det vill säga att när det är lågkonjunktur brukar riskkapitalisterna vara mer försiktiga. Nilsson (2008) menar att riskkapitalister specialiserar sig på särskilda insatser och en särskild fas. Garmer & Kyllenius (2004) hävdar att grunden till att tillhandahålla riskkapital är att riskkapitalister vill ha en hög värdetillväxt på sitt kapital. Det kan finnas större möjlighet till det enligt författarna än vad riskkapitalbolagen kan få om de använder mer traditionella placeringar som exempelvis ränta på insatt kapital i en bank. Enligt författarna är den stora fördelen med denna form av finansiering att det inte finns krav på räntor och amorteringar och förutom de rent ekonomiska fördelarna så får företaget en kompetenstillförsel. Vidare menar författarna att om det är välkända riskkapitalister så ökar förtroendet inför företagets intressenter. Det som är negativt enligt författarna är att de nya ägarna kan ställa krav på verksamheten, rapporteringsbehovet ökar, företagets vinst delas på fler personer och sist men inte minst så är det en dyr finansieringsform.

2.4.6 Affärsänglar

När det är en privatperson som tillhandahåller kapital mot ägande kallas de för affärsänglar. Det är ofta en förmögen person som satsar både kapital och tid i ett företag. Samtidigt kan denne gå in mer personligt i verksamheten än någon annan investerare, men de finns även de som tar en passiv roll och endast satsar sitt kapital. En risk med att ha en affärsängel kan vara att denne blir för engagerad i företaget, vilket kan leda till meningsskiljaktigheter som bidrar till ett dåligt samarbete till exempel om vilken strategi som företaget ska ha och det kan ta mycket kraft och tid för båda parter. Om samarbetet är bra kan en välkänd affärsängel underlätta relationer med andra riskkapitalbolag och finansiärer i framtiden. (Garmer & Kyllenius, 2004)

15 2.5 Crowdfunding

Året 2006 myntade Sullivan (2013) på sin blogg för första gången ordet crowdfunding. Enligt Almerud m.fl. (2013) går crowdfunding ut på att samla kapital från så många individer som möjligt. Det finns flera olika definitioner av begreppet crowdfunding och de har ungefär samma innebörd men med olika omfattning och nyanser av begreppet.

”Crowdfunding involves an open call, mostly through the Internet, for the provision of financial resources either in the form of donation or in exchange for the future product or some form of reward to support initiatives for specific purposes”.

(Belleflamme m.fl., 2011, s.7)

Författarna (2011) menar att crowdfunding är ett sätt att skaffa kapital till ett initiativ för särskilda ändamål via crowdfunding-plattformar på internet och fortsatt spridning via sociala nätverk. Kapitalet skaffas via gåvor, donationer eller förköp av framtida varor och tjänster.

Andra sätt att skaffa kapital enligt författarna är incitament i form av utlovade materiella belöningar eller finansiell avkastning för investeringen som allmänheten gör. Författarna menar även att dessa incitament har en positiv påverkan på finansiärerna och investerarna, vilket är bra för företagarna därför att allmänheten blir mer villig att satsa sitt kapital och investera i företagen.

I vår studie har vi valt att använda ovanstående definition för att den påtalar att det är många investerare och att insamling sker via sociala nätverk på internet. Det är dessa faktorer som är viktiga i denna finansieringsform och den stora skillnaden i jämförelse med andra liknande finansieringsformer. Almerud m.fl. (2013) menar att det är svårt att särskilja de flesta definitioner av crowdfunding från traditionella insamlingsorganisationer. Däremot menar Myndigheten för kulturanalys (2013) att det som är nytt till skillnad mot dessa traditionella insamlingar från allmänheten är att anskaffandet av kapitalet går via digitala sociala nätverk.

De Buysere m.fl. (2012) menar att crowdfunding är till för företag i uppstartsfasen så att de kan finansiera sin affärsverksamhet. Författarna tror även att crowdfunding är i stånd att klara av att finansiera nya projekt eller mindre företag. Almerud m.fl. (2013) menar att en fördel med denna finansieringsform är att det är flera investerare eftersom företaget på detta sätt slipper ägarinflytande som kan vara fallet då företaget vänder sig till en riskkapitalist som ställer krav.

Alla håller inte med om att crowdfunding endast är positivt utan tycker att det finns negativa faktorer med crowdfunding och en av dem är Arora (2012) som menar och att öppenheten gentemot allmänheten kan vara ett problem för vissa kategorier. Enligt författaren är ett exempel där patent är inblandade och företaget inte vill avslöja sin affärsplan dessutom kan många företag ha problem med att de helt enkelt är ointressanta för allmänheten att investera sitt kapital i. Ytterligare ett problem enligt författaren är att det kan vara ett problem att ha tusentals oerfarna aktieägare och slutligen att crowdfunding går bäst för de projekt eller företag som kräver mindre investeringssummor.

På crowdfunding-förtaget FundedByMe´s (2014) hemsida så visar de hur mycket kapital företaget har möjlighet att skaffa beroende på vilken form av crowdfunding de väljer.

FundedByMe (2014) menar att equity crowdfunding och crowdfunding lån kan ge företaget upp till en miljon euro medan den belöningsbaserade crowdfundingen kan ge upp till 50 000 euro. Under 2012 var det följande typer av verksamheter enligt Ingram & Teigland (2013) som främst använde sig av crowdfunding-kampanjer: välgörenhet, företag & entreprenörer, film &

scenkonst och musik och energi & miljö.

16

Valentin (2014) menar att allmänheten som satsar sitt kapital i crowdfunding-kampanjer gör det av olika orsaker. Författaren delar upp crowdfunding efter mål i tre varianter donation, belöning och ägande. Vidare fortsätter författaren med att beskriva allmänhetens drivkrafter att satsa kapital i en crowdfunding-kampanj. När det gäller donationsbaserad crowdfunding är det följande drivkrafter som påverkar: personliga erfarenheter, att vilja göra skillnad, att vilja göra något aktivt, att bli sedd och idealism. Författaren beskriver drivkrafterna till att satsa kapital i den belöningsbaserade crowdfundingen som underhållning, nyfikenhet, tillhörighet, empati och idealism. Slutligen när det gäller den ägandebaserade crowdfundingen är det följande drivkrafter som påverkar allmänheten att satsa sitt kapital: tro på hög avkastning, att direktinvestera i ett nystartat företag, liten administration, stötta lokalt företagande och möjlighet till kontroll.

I mars 2011 lanserades den första crowdfunding plattformen i Sverige och det var FundedByMe. Två år senare så hade antalet expanderat till totalt sju stycken i Sverige. Från mars 2011 och två år framåt har dessa crowdfunding-plattformar tillsammans samlat in cirka sju miljoner via belönings- och donationsbaserad crowdfunding i Sverige. Det är dock inte alla företag som lyckas skaffa finansiering på detta sätt. Av 689 olika kampanjer blev endast drygt 300 fullt finansierade. FundedByMe hade fem olika projekt som lyckades samla in mer än 100 000 kronor och den som lyckades bäst fick ihop 550 000 kronor. Equity crowdfunding har under samma tvåårsperiod samlat in runt 19 miljoner på 8 olika kampanjer varav en var FundedByMe´s egen kampanj. (Ingram & Teigland, 2013)

Almerud m.fl. (2013) menar att för företag är huvudmotivet med crowdfunding att skaffa finansiering. Författarna menar att det går snabbt att få kapitalet och kravet på säkerhet är inte lika högt som exempelvis i jämförelse med ett kreditinstitut. De andra aspekterna för företaget att använda sig av crowdfunding enligt författarna, handlar om tre drivkrafter: företaget kan få veta vad marknaden vill ha, marknaden kan få reda på mer om vad företaget kan leverera och det finns möjlighet att få kontakt med personer som kan hjälpa företaget med produkt- eller företagsutveckling. Enligt Valentin (2014) finns det följande huvudanledningar med att göra en crowdfunding-kampanj och de är att skaffa kapital till verksamheten, göra ett marknadstest eller att skapa engagemang i en fråga eller sociala mål.

De Buysere m.fl (2012) menar att crowdfunding är en finansieringsform kan lyckas där de traditionella finansieringsformerna inte kan användas. Vidare fortsätter författarna med att påstå att crowdfunding kan vara en hjälp att sprida den ekonomiska risken till flera parter i uppstartsfasen då egna medel och lån från familjen används i första hand. Författarna menar också att crowdfunding kan användas innan eller som komplement till mjuka lån, lån från affärsänglar och lån från kreditinstitut. Lawton & Marom (2013) menar att det går att fullt finansiera mindre inte så dyra självständiga projekt men att det krävs mycket jobb att engagera finansiärerna. Almerud m.fl. (2013) drar slutsatsen i sin rapport att det är främst lån equity crowdfunding som kan bidra till att minska det finansiella gapet och menar även att equity crowdfunding kan vara ett komplement till andra former av finansiering.

Enligt Ingram & Teigland (2013) finns det olika typer av crowdfunding och ett sätt att dela upp dem är via karaktären av den finansiella transaktionen. Författarna menar att de olika typerna är: belöningsbaserad crowdfunding, donationsbaserad crowdfunding, lån och equity crowdfunding. Även De Buysere m.fl. (2012) gör samma uppdelning. Däremot lägger Almerud m.fl. (2013) även till en annan typ av crowdfunding och det är förköp. Vidare förklarar författarna att lån är en ovanlig form av crowdfunding och skälet till det är att det finns ett

17

omfattande regelverk kring utlåning av kapital. Motiven för finansiären att vilja ge crowdfunding lån enligt författarna är att de kan välja vem eller vad de vill finansiera.

2.5.1 Olika typer av crowdfunding

Figur 4, nedan, är en kort resumé av olika typer av crowdfunding och hur de kopplas samman med finansieringsform, motprestation och vilken drivkraft finansiären har att finansiera via crowdfunding.

Typ av crowdfunding Belönings- och donationsbaserad

crowdfunding

Förköp Equity

crowdfunding

Crowdfunding lån

Hur de sammankopplas med

Finansieringsform Gåva eller donation

Förköp Investering Lån

Motprestation Ingen eller en

symbolisk Att få varan med den utlovade kvaliteten

Aktier eller

avkastning Ränta

Finansiärens

drivkraft -Vilja göra skillnad -Idealism -Underhållning

-Att de vill ha

just den varan -Tro på hög

avkastning -Finansiären har möjlighet att bestämma vem eller vad

de vill finansiera

Figur 4 Olika typer av crowdfunding (egen)

Donationsbaserad crowdfunding innebär att allmänheten ger en gåva eller en donation och med den renodlade formen menas att det är utan krav på motprestation. I många fall lockar företagen ändå med mindre belöningar i form av biljetter till premiären av exempelvis en film, ett signerat exemplar av en bok eller ett omnämnande i en film för att lättare skaffa kapitalet. Det kan vara svårt att skilja belönings- och donationsbaserad crowdfunding från traditionell insamlingsverksamhet och den enda skillnaden är att de finansierande behöver intermediären och de sociala nätverken. (De Buysere m.fl., 2012) Organisationer som exempelvis Röda korset har egna metoder för att nå allmänheten och få tag på dem som väljer att gå in som finansiärer.

Detta saknar vanligen den enskilde finansierade och är beroende av intermediären och dennes plattform. (Almerud m.fl., 2013)

Förköp inom crowdfunding innebär att ett företag eller en individ tar betalt för en vara, tjänst eller upplevelse i förväg och på så sätt får företaget finansiering. I business-to-business är förköp traditionellt sett en vanlig finansieringsform men även resebranschen och nöjesbranschen tillämpar olika former av förköp. Motprestationen till finansiären är att varan eller tjänsten levereras och att den har den utlovade kvaliteten. Det som är skillnaden mellan ett vanligt förköp som exempelvis en resa eller en teaterbiljett och ett förköp via crowdfunding är att de använder sociala medier för att få tag i finansiärer. Inom crowdfunding kan det ibland vara svårt med gränsdragningen mellan ett förköp och en gåva. Det är också vanligt att förköpen tillämpas på en produkt/tjänst som inte ännu finns på marknaden och att företaget vill skaffa kapital för att tillverka den. För i denna form av crowdfunding är de materiella behoven en

18

drivkraft för finansiären att satsa på produkten Finansiären satsar kapital för att de vill ha varan/tjänsten och vill att den ska bli verklighet. (Almerud m.fl., 2013)

Equity crowdfunding innebär att ett företag söker finansiering för företagets utveckling genom att ta in nytt ägarkapital genom att emittera nya aktier i företaget. Det finns två former av finansiering genom equity crowdfunding. I det första fallet agerar intermediären som en mäklare som endast förmedlar transaktionen och i den andra svarar intermediären själv för investeringarna i de finansierade bolagen. Vid en lyckad kampanj kommer företaget att ha många små delägare i sitt företag och i jämförelse med riskkapitalfinansiering så är den stora skillnaden antalet finansiärer som är många fler. Genom att det är så många finansiärer så har det finansierade bolaget större möjlighet att behålla ägarkontrollen och slipper kompromissa med sina strategier. (De Buysere m.fl., 2012)

Investeraravdraget är något som troligen kommer att underlätta för equity crowdfunding och göra att allmänheten ökar sitt intresse till att investera i företag. Investeraravdraget infördes 1 december 2013 i Sverige. Det innebär att fysiska personer som vid ett mindre företags nybildning eller nyemission förvärvar ägarandelar i företaget får göra avdrag för detta. Målet med avdraget är att underlätta företagets kapitalanskaffning och privatpersoner får göra avdrag för hälften upp till 1 300 000 kronor per år då de förvärvar andelar. Som privatperson måste denne behålla andelarna i fem år annars ska avdraget återföras till beskattning. (Skatteverket, 2013)

Regeringens (2012) prognos är att investerar avdraget på längre sikt kommer ge högre BNP, ökad sysselsättning och eftersom det blir mer fördelaktigt för privatpersoner att investera i småföretag så kommer tillgången till kapital att öka för dessa företag. Vidare har de satt vissa krav för att företagen ska kunna använda sig av denna form av finansiering. Regeringens krav är ett löneunderlag på minst 300 000 kronor per år och att företaget inte får ha ekonomiska svårigheter. Dessa krav kan vara ett hinder för företag i uppstartsfasen om de inte uppfyller dessa villkor för då kommer inte investeraravdraget dem till godo.

19 2.6 Teoretisk referensram

Figur 5 Sammanställning av teori, (egen)

För att uppfylla syftet med denna studie har vi valt att utgå ifrån två teorier: det finansiella gapet och preferensordningen i pecking order teorin. För att visa på sammankopplingarna mellan underrubrikerna i teori-kapitlet har vi gjort en figur som även visar att crowdfunding kommer in som en finansieringsform. I mitten av figuren står företag i uppstartsfasen som har den centrala rollen i denna studie. En koppling är att det existerar ett finansiellt gap för företag i denna fas och det blir en förutsättning. Nästa koppling är hur företag väljer finansieringsform efter pecking order teorins preferensordning där internt går före externt kapital. Slutligen är det kopplat till olika finansieringsformer för företag i uppstartsfasen. En av dessa är crowdfunding som vi har lagt huvudfokus på i denna studie.

Utifrån ovan nämnda teoridelar har vi valt att dela upp våra resonemang om företagen i uppstartsfasen i fortsättningen av vår studie: Preferensordningen, det finansiella gapet och crowdfundingens betydelse, med eventuella underrubriker. Detta för att senare underlätta arbetet med att analysera det empiriska materialet och föra en relevant analysdiskussion.

20

3 Metod

I detta kapitel kommer vi att redogöra för vilken typ av material/empiri vi valt att använda oss utav för att kunna genomföra denna studie, men likaså beskriva hur vi samlat in data och hur den kommer att bearbetas och analyseras.

3.1 Informationsinsamling av teori

För att hitta fakta om crowdfunding och finansiering började vi med att söka efter artiklar i BTHs egen artikeldatabas: Academic Search Elite (Ebsco).

De sökord som vi har använt och som står i figur 6 är gräsrotsfinansiering/crowdfunding, småföretag/small business, företag i uppstartsfasen/start up companies, finansieringsform/financing, pecking order teori/pecking order theory och finansiellt gap/financial gap. Vi har använt termer både på svenska och engelska för att hitta artiklar på båda språken. På våra lokala bibliotek har vi sökt i bibliotekskatalogerna på samma sökord som ovan för att finna litteratur. Vi har även använt tidigare kurslitteratur inom ekonomistyrning.

Figur 6 visar på att ingen artikel i Ebsco har skrivit om både crowdfunding och finansiellt gap, vilket denna studie ämnar att göra. Detta visar även på att det finns många flera artiklar som behandlar småföretag, uppstartsfasen och olika finansieringsformer i jämförelse med antalet skrivna artiklar om crowdfunding.

Sökord

finansiering (crowdfunding)

Småföretag (small business)

Uppstartsfasen (Start up companies)

Finansierings- form (financing)

Pecking order teorin Pecking order

theory

Finansiellt gap

Gräsrotsfinansiering

(crowdfunding) 363

Småföretag

(Small business) 33 23553

Uppstartsfasen

(Start up companies) 24 344 4915

Finansieringsform

(financing) 270 908 263 216143

Pecking order teorin

(Pecking order theory) 0 3 1 14 29

Finansiellt gap

(Financial gap) 0 0 1 25 0 249

Figur 6 Sökordmatris (egen)

3.2 Insamling av empiri

Syftet med vår studie är att ta reda på vilken ekonomisk betydelse crowdfunding har för företag i uppstartsfasen. För att besvara vårt syfte och vår frågeställning så bör vi själva samla in data.

Enligt Eriksson & Wiedersheim-Paul (2011) och Rienecker & Stray Jørgensen (2006) finns det huvudsakligen två tillvägagångssätt att samla in så kallad primärdata och det via enkäter eller intervjuer. Dessutom finns följande former av insamlingsmetoder: experiment, fallstudier, direkt datainsamling och direkt observation enligt Eriksson & Wiedersheim-Paul (2011). Vi valde att samla in data via intervjuer.

Vi ville göra en fördjupade studie, få en ökad förståelse och se nyanser kring respondenternas intervjusvar. Så därför föll valet på en kvalitativ studie. Enligt Trost (2010) ska en kvalitativ studie göras då författarna i sin frågeställning är intresserade av att förstå eller hitta mönster.

21

Kvale & Brinkmann (2009) menar att målet för kvalitativ kunskap är nyanserade beskrivningar av olika kvalitativa aspekter.

För att vi på bästa sätt ska kunna besvara vår frågeställning har vi valt att använda oss av intervjuer som undersökningsmetod. Intervjuerna gav oss möjlighet att föra en dialog med respondenten och att ställa följdfrågor till denne. Detta är något som det måste finnas möjlighet till enligt Bryman & Bell (2005) för att få mer detaljerade svar. Valet att använda oss av öppna frågor är även att få mer detaljerade svar som vårt syfte kräver och för att få en ökad förståelse, vilket även Bryman & Bell (2005) anser. Vidare har vi även valt att använda individuella intervjuer för att man enligt Trost (2010) bör undvika att intervjua flera personer samtidigt.

När vi skulle göra de två intervjuerna för att få fram empirin och med hjälp av dessa kunna besvara vårt syfte finns det enligt Eriksson & Wiedersheim-Paul (2011) två tillvägagångssätt:

antingen besöksintervjuer eller telefonintervjuer. Då våra respondenter är företag i uppstartsfasen som är verksamma på våra bostadsorter har vi valt att använda oss av besöksintervjuer. Författarna menar att det skulle gå snabbare att genomföra telefonintervjuer jämfört med besöksintervjuer. De menar vidare att vid en besöksintervju kan vi utnyttja oss av kroppsspråk för att exempelvis uppmärksamma respondentens ansiktsuttryck och det är en anledning till att vi valde besöksintervjuer.

Vårt fokus ligger på respondenternas egna uppfattningar och det gör att vi får möjlighet att se vårt ämnesområde ur respondenternas synvinkel och på så sätt når vi enligt Trost (2010) ett djupgående och mer analytiskt resultat.

3.3 Urval

Vårt syfte är inte att fastställa några allmängiltiga slutsatser utan snarare att skapa en ökad förståelse för den uppställda frågeställningen. Vi kontaktade flera företag som har gjort crowdfunding-kampanjer och det visade sig att många av de inte var villiga att ställa upp på en intervju eller så visade det sig att företagen inte var i uppstartsfasen. Slutligen valde vi ut två undersökningsobjekt och anledningen till detta val var att företagen var i uppstartsfasen och att de har gjort eller har en pågående crowdfunding-kampanj.

Detta urval kan ses som tunt men som Trost (2010) menar kan ett fåtal väl utförda intervjuer har ett högre värde än ett flertal mindre väl genomförda intervjuer. Dessutom menar vi att vi kan få svar på vår frågeställning genom att intervjua endast två företag då vårt mål inte är att göra en generalisering utan mer, som vi skrev tidigare, få en ökad och djupare förståelse. Vi kunde givetvis använt flera företag, men på grund av att crowdfunding är ett växande fenomen så är det svårt att få tag på företag i uppstartsfasen som använder/använt sig av crowdfunding, därför ansåg vi det bättre att gå djupare i två företag än att få många av dessa fåtal företag att svara på ytligare frågor. Vi känner att vi utifrån endast dessa två företag kan besvara vår fråga och vi anser därför att det två intervjuer är full tillräckligt, givet det syfte vi har.

3.4 Etiska regler

Vid vår första kontakt informerade vi våra respondenter om deras rättighet till att det som framkommer under intervjun kan behandlas som strängt konfidentiellt. Båda företagen har tagit ställning till detta och valt att förbli anonyma. Enligt Trost (2010) innebär anonymitet att utomstående inte ska få reda på vem som sagt vad för att på sätt skydda respondenterna från identifiering.

22

Med hänsyn till företagets storlek och vilja kommer respondenterna inte att nämnas vid namn för läsarna och de benämns fortsättningsvis för respondent A och respondent B. Vissa fakta om företagen gör att det finns en potentiell möjlighet att de blir igenkända. All fakta som finns med i beskrivningen av företaget i denna studie är godkända av respondenterna. Som Kvale &

Brinkmann (2009) menar bör undersökningspersonerna godkänna att denna information lämnas ut och det har respondenterna gjort.

3.5 Utformning av intervjufrågor

I förväg gjorde vi valet att använda så få formulerade frågor i intervjun som möjligt och i stället valde vi tre frågeområden: bakgrund, finansiering och crowdfunding. Detta för att i största möjliga mån låta respondenten styra intervjuns ordningsföljd. Däremot har vi gjort som Trost (2010) rekommenderar och skrivit ner en lista med frågeområden för att kunna kontrollera att vi får med svaren på de stora delfrågorna. Detta behövde vi för att kunna besvara vår frågeställning. Även Kvale & Brinkmann (2009) menar att ett manus är vanligt förekommande vid intervjuer, ofta i form av en intervjuguide som innehåller en översikt av de ämnen som ska täckas.

För att underlätta bearbetningen av intervjumaterialet har vi valt att sätta upp underrubriker under frågeområdena och det är runt dessa som diskussionerna i intervjun skapades, vilket Trost (2010) kallar för standardisering. Detta gjorde vi för att vi skulle kunna kontrollera i vilken grad frågor och situationer i de två intervjuerna stämde överens och för att vi skulle kunde jämföra dem emellan men även för att kunna besvara vår frågeställning. Författaren menar att standardisering innebär att kunna kontrollera händelseförloppet. Dock är vi medvetna om att vi bör i så stor mån som möjligt låta respondenten styra intervjudiskussionen och därför har vi bara ställt upp ett fåtal underrubriker som fungerar mer som en mall för oss för att försäkra oss om att vi får med svar på de övergripande frågorna så att vi i slutändan ska kunna besvara vår frågeställning.

För mer detaljerad information om den intervjuguide som använts se bilaga 1.

3.6 Genomförande

Vid vår första kontakt med respondenterna ringde vi upp de företag som vi ville intervjua och frågade dem om de kunde överväga att delta i en intervju. Därefter har vi tillsammans med respondenterna kommit överens om datum, tid och plats när intervjun skulle ske. Vid detta första tillfälle med respondenten har vi även angett en uppskattad intervjutid och vi har gett respondenterna en ytlig redogörelse för intervjuns innehåll. Enligt Trost (2010) är denna följd vanlig att använda sig av när författaren genomför en första kontakt med respondenten.

När intervjun skulle ske så mötte vi upp respondenten på uttalad tid och plats. Vi påbörjade intervjun med att respondenten fritt fick berätta om sina erfarenheter inom ämnesområdet och bakgrund om företaget. Vidare fortsatte vi intervjun med att ställa några korta frågor runt våra underrubriker för att få respondenten att börja prata men även för att intervjun skulle orientera kring ämnesområdet. Vi ställde även följdfrågor på respondentens svar. I slutet av intervjun tackade vi för deras medverkan och avslutade intervjun. Detta tillvägagångssätt valde vi för att Trost (2010) menar att ett fritt berättande ger intervjun en lättsam inledning och process och även Kvale & Brinkmann (2009) menar att öppna frågor gör att intervjun riktar fokus mot ämnet.

Vi valde att spela in intervjun och orsaken till detta är att det är bra för oss att lyssna på tonfall och ordval upprepande gånger efteråt. För oss som författare har vi även chansen att lägga mer

23

fokus på respondentens svar och ställa följdfrågor vid själva intervjun eftersom vi inte har behov av att göra lika mycket anteckningar. Ljudinspelning är något som även Trost (2010) anser är ett bra verktyg vid intervjuer.

Innan intervjuerna funderade vi över hur frågorna skulle ställas och vi instämmer med Kvale &

Brinkmann (2009) om att frågorna bör vara korta, lätta och att de ska uttryckas i vardagsspråk.

Ett exempel är att vi valde vi att använda ordet pengar i intervjun men i uppsatsen använder vi ordet kapital. Även Trost (2010) ger rådet att ställa raka och enkla frågor och att en väl inarbetad intervjuguide kan vara till hjälp för detta. Något som vi även valde att lägga fokus på var att använda aktivt lyssnande och att det var tillåtet med pauser i samtalet för som Kvale &

Brinkmann (2009) menar så kan tystnad driva intervjun vidare genom att respondent får tid att utveckla sina svar och även Trost (2010) instämmer i detta.

3.6.1 Analysmetod

Vi har delat in vårt arbete med insamling och behandling av materialet till empirin i tre steg. I första steget har vi genom intervjuerna samlat in materialet. I det andra steget har vi analyserat materialet till empirikapitlet. Det innebär att vi har läst igenom det vi skrivit ned och även lyssnat på inspelningen av intervjun för att sedan ägnat tid åt att fundera över vad som är relevant för att besvara vår frågeställning och vad vi bör ha med i vår studie. I det tredje och sista steget har vi tolkat empirin med hjälp av de teoretiska verktygen för att kunna besvara vår frågeställning. Dessa tre steg är ett tillvägagångssätt som Trost (2010) föreslår och som vi har valt att följa.

3.7 Trovärdighetsdiskussion 3.7.1 Metodkritik

Vi har valt att endast undersöka två stycken företag i uppstartsfasen där båda företagen valt att använda crowdfunding. Eftersom vi har valt att använda oss av ett litet urval så får vårt resultat enligt Bryman & Bell (2005) en analyserande generaliserbarhet. Det innebär att vi inte kan göra några uttalanden om hur det ser ut i andra situationer eller hur det ser ut för andra företag.

Däremot kan vi se djupare och jämföra nyanser på dessa två företags synsätt på fenomenet.

Eriksson & Wiedersheim-Paul (2011) menar att en nackdel med denna metod är att respondenten inte kan vara anonym gentemot oss som undersökare och detta kan leda till att respondenten ibland vill censurera svaren på känsliga frågor. Däremot menar författarna att vi vid en besöksintervju har fördelen att observera hur respondenten uppträder under intervjun.

Vetskapen om att vi spelar in intervjun kan ha en negativ inverkan på respondenten och som i sin tur kan inverka på respondenternas svar enligt Trost (2010). Användningen av ljudupptagare kan leda till att vi som intervjuare slappnar av för mycket och därmed riskerar att missa viktig information, vilket författaren menar är en vanlig händelse. För att undvika eventuell informationsförlust har vi som intervjuare använt oss av både anteckningsblock och ljudupptagare.

3.7.2 Källkritik

Vi har vid intervjun försökt så gott vi förmått förhålla oss kritiska till våra respondenter. Vi har även försökt att kontrollera korrektheten i till exempel det respondenterna påstår i intervjun.

Detta är även något som Rienecker & Stray Jørgensen (2006) anser vara den viktigaste aspekten vid en intervju.

24

Vi har i vår studie försökt att vara så kritiska som möjligt till det som sagts under intervjun och vi har ständigt ifrågasatt trovärdigheten i respondentens svar. Rienecker & Stray Jørgensen (2006) menar att respondentens eget intresse kan inverka på svaren. För att undkomma detta så långt som möjligt och för att få en så hög trovärdighet som möjligt i respondentens svar har vi bland annat valt att försöka identifiera respondentens eventuella eget intresse i vår trovärdighetsbedömning. Eftersom vi genomfört intervjuer med personer som har använt eller använder sig av crowdfunding har de därmed god insikt i både fördelar och nackdelar i ämnet.

Genom det så anser vi att vi i vårt insamlade material har en hög tillförlitlighet.