Coronapandemins påverkan på den småländska idrotten

(1)

Coronapandemins påverkan på den småländska idrotten

Tränares upplevelser av Corona – vad har vi lärt oss och vad behöver utvecklas?

Författare: Marie Hedberg och Owe Stråhlman

Rapport

(2)

Innehållsförteckning

INLEDNING ... 3

METOD ... 5

RESULTAT ... 7

RESPONDENTERNAS BAKGRUND ... 7

FÖRENINGEN ... 10

TRÄNING, MATCH OCH ANDRA SAMMANKOMSTER ... 13

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETEN ... 19

INFORMATION OCH STÖD ... 23

DE MEST BETYDELSEFULLA UPPLEVELSERNA AV PANDEMIN ... 27

BETYDELSEN AV TÄVLINGSMOMENT ... 27

BETYDELSEN AV IDROTT FÖR OLIKA GRUPPER ... 27

KONSEKVENSER AV DE RESTRIKTIONER SOM INFÖRDES PGA COVID-19 ... 28

BRISTER SOM IDENTIFIERATS I HANTERINGEN AV PANDEMIN ... 30

STYRKOR SOM IDENTIFIERATS I HANTERINGEN AV PANDEMIN ... 30

NEGATIVA ELLER POSITIVA EFFEKTER PANDEMIN HAFT FÖR DEN FORTSATTA VERKSAMHETEN ... 31

BEHOV FÖR ATT VERKSAMHETEN KAN FORTSÄTTA ATT UTVECKLAS ... 33

DISKUSSION ... 35

SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER ... 39

REFERENSER ... 41

BILAGA 1. RESULTAT FRÅN JÖNKÖPING, KALMAR OCH VÄXJÖ KOMMUN ... 42

BILAGA 2. FOLKMÄNGD I UNDERSÖKNINGENS KOMMUNER ... 64

BILAGA 3. ENKÄTEN ... 65

(3)

Inledning

Under våren 2020 drabbades Sverige och övriga delar i världen av en pandemi som kom att kallas Covid- 19. Sveriges regeringen klassade i februari 2020 Covid-19 som en allmänfarlig sjukdom (regeringen.se).

Därefter meddelades kontinuerligt rekommendationer och restriktioner om hur befolkningen i Sverige borde/skulle förhålla sig till pandemin. Den 10 mars 2020 införs omfattande mötesrestriktioner i Sverige, där bl.a. folksamlingar på 500 personer eller fler förbjuds. Därefter har kontinuerligt flera andra restriktioner införts.

Den 23 september 2021, drygt 1,5 år senare, tas ett antal restriktioner bort i samband med att steg 4 inleds i regeringens plan för avveckling av restriktioner. Bl.a. tas deltagartaken för allmänna sammankomster, offentliga tillställningar och privata sammankomster bort (regeringen.se), restriktioner som påverkat idrotten hårt.

Idrotten i Sverige har under denna period (februari 2020 till september 2021) omfattats av rådande restriktioner. RF skriver på sin hemsida (rf.se) den 7 september, att när steg 4 införs fanns inga begränsningar kvar vad gäller antal åskådare eller utövare inom idrotten. Kvar fanns ett fåtal särskilda villkor för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar samt för sport- och badanläggningar.

De restriktioner som infördes påverkade verksamheter på olika sätt. För idrottens del fick den en stor påverkan i och med att större publikmängder förbjöds och matcher, cuper och träningsläger ställdes in.

Träning kunde bedrivas men med restriktioner och att allmänna rekommendationer följdes för hur smittspridning kunde minskas. En följd av detta blev bl.a. att 350 000 färre aktiviteter inom idrotten genomfördes under pandemihösten 2020 i jämförelse med samma period 2019.

Klart är att enskilda tränare och ledare har fått hantera en vardag där matcher ställdes in, att träning måste bedrivas utomhus eller i vissa fall helt ställas in. Enligt sammanställning av LOK-statistik (rf.se) är det främst inomhusidrotter som drabbats i form av minskade aktiviteter. I takt med att nya beslut tagits, från framför allt Folkhälsomyndigheten, har det kontinuerligt behövts komma till stånd nya anpassningar av verksamheternas, många gånger också med kort framförhållning. För att beskriva vad som har hänt med idrottslig verksamhet under denna drygt 1,5 år långa period beslöt Smålands idrottsförbund tillsammans med kommunerna i Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län att under våren 2021 genomföra en undersökning bland tränare/ledare inom idrotten i dessa tre län. Syftet med studien var att i ljuset av pandemin Covid-19 beskriva:

- hur aktivitetsnivåerna i den föreningsbaserade idrotten förändrades - hur deltagarantalen i idrottsliga aktiviteter förändrades (träning, tävling) - hur logistiken kring lokaler och anläggningar påverkade och förändrades - vilka möjligheter som fanns att bedriva utbildning under pandemin

(4)

- vilka brister och styrkor som har identifierats av tränare vad gäller stöd och information - vilka allmänna insikter som har gjorts av föreningar/tränare?

Rapporten är upplagd så att först görs en genomgång av de metoder som använts. Därefter presenteras resultaten av datainsamlingen, både de analyser som gjorts av numeriska data och därefter de icke- numeriska. Resultatdelen är uppbyggd genom att se sammantagna resultaten presenteras först och att de kommunspecifika resultaten ligger med som en bilaga 1. Rapportens huvuddel avslutas med en diskussion och en sammanfattning. En kommunspecifik del för de tre stora kommunerna finns som bilaga 2 till rapporten. Det frågeformulär som användes som underlag till studien finns som bilaga 3.

(5)

Metod

Utgångspunkter för de datainsamlande metoderna i denna studie var dels erfarenheter från tidigare undersökningar inom området (vilka var sparsamt förkommande) och mätteoretiska tillvägagångsätt som använts i likande studier och i olika sammanhang. Målgrupper för studien var föreningsledare/tränare inom Smålands idrottsförbund verksamhetsområde och inom alla RF-anslutna idrotter. Studiens undersökningsfokus var upplevelser och insikter om Covid-19 i relation till idrottsverksamhet i ljuset av nämnda pandemi. Frågorna till respondenterna kom att inriktas mot upplevda styrkor och brister i den idrottsliga verksamheten till följd av pandemin, dels hur dessa uppstått, dels hur de hanterats, och hur man upplevt stöd från ansvariga myndigheter och organisationer med betydelse för det undersökta området. Detta ger möjlighet till erfarenheter och resultat som en effektstudie i ett tidsligt perspektiv. Nedan presenteras undersökningsmodellen.

Figur 1: Undersökningsmodell

Urval

Med tanke på att syftet med studien var att undersöka tränare och ledares upplevelser och åsikter av pandemins effekter och restriktioner var målgruppen just tränare och ledare. Studien riktade sig till Småland som geografiskt område och avgränsning. Med tanke på hur enkäten har distribuerats går det inte att mer specifikt beskriva urvalet.

Instrument

Med undersökningsmodellen (se ovan) som raster skapades en enkät med frågor som skulle belysa och redovisa de olika aspekterna i modellen. Enkäten skapades i digitala enkätverktyget ”Survey and Report” och lades upp som en e-postförmedlad internetlänk till respondenterna. Enkäten innehöll både fasta och öppna svarsalternativ. Frågorna i enkäten inleddes med att respondenterna fick besvara ett

Föreningsledare/tränare Upplevelser Insikter

Brister Styrkor

Stöd Utgångspunkter

Effekter

Tid

Hantering

(6)

antal bakgrundsfrågor, såsom kön, hemort, idrott, föreningens konstitution mm. Vidare fanns frågor om upplevda idrottsliga effekter av pandemin, såsom idrottsverksamheten omfattning och innehåll, medlemsantal i föreningen, tillgång till anläggningar, information om Covid 19, förändringar i verksamheten (omfattning, innehåll) som följd av pandemin, ledarrekrytering, motivation till idrott bland ledarna m.fl¹. Därefter ombads respondenterna att ge exempel på tilltänkt framtida utveckling inom föreningen i ljuset av pandemin, samt hur respondenterna upplevt stödet från ansvariga organisationer och myndigheter. Den tidsram som enkäten omfattar är tiden fr.o.m. augusti 2019 och framåt.

Datainsamling

Datainsamlingen är gjord via uppmaning i sociala medier att fylla i enkäten. De sociala medierna tillhör såväl RF-SISU Småland som de kommuner som står bakom studien, Växjö, Kalmar och Jönköping. Förutom inlägg på sociala medier där länken till enkäten bifogats har även nyhetsbrev skickats ut med samma uppmaning. Med tanke på sättet som datainsamlingen är gjord på går det inte att uttala sig om representativiteten av de resultat som framkommer.

Dock kan man konstatera att resultaten är relativt samstämmiga vilket skulle kunna tolkas som att representativiteten kan anses vara god.

Dataanalys

Studiens numeriska data har bearbetats med statistikprogrammet SPSS och analysen är i detta avseende statistisk. Olika variabler har dessutom analyserats i relation till varandra för att finna underliggande förklaringar. Undersökningsmodellen ovan har fungerat som raster för vilka frågor som undersökts.

Ambitionen är att svaren på frågorna skall modellen relevans i sin uppbyggnad och också ge modellen ett förklaringsvärde.

Vad gäller icke-numeriska data (de öppna frågorna) har data bearbetats genom att varje frågas svar har analyserats och att teman tagits fram som samlar de svar som framkommit. Tematiken kan sedan se annorlunda beroende på frågans art med målet att identifiera områden eller teman som samlar svaren.

Analysen kan karaktäriseras som en innehållsanalys av texter.

Etiska förhållningssätt

Respondenterna informerades om att de svarade på enkäten anonymt. Vidare informerades de om att de avgivna svaren på frågorna inte skulle att kunna kopplas till någon enskild individ, utan presenteras på

1 Frågeformuläret finns som bilaga 1.

(7)

ett anonymt sätt. Respondenten kunde dessutom avbryta sitt deltagande när de ville. Om man svarat på enkäten så innebar det att man samtyckte till att deltaga i undersökningen.

Resultat

Respondenternas bakgrund

Ett antal av 538 respondenter besvarade enkäten, huvuddelen av dessa var män (c:a 69%). Resultatet av fördelningen mellan män och kvinnor i relation till deras åldrar presenteras i tabellen nedan (tabell 1).

Tabell 1: Fördelningen mellan män och kvinnor uppdelat på åldrar (n=538).

Kön?

Man Kvinna Total

Antal % Antal % Antal %

Din ålder? 25 år och yngre 6 1,5 7 5,5 13 2,4

26-30 år 8 2,0 7 5,5 15 2,8

31-35 år 11 2,7 4 3,1 15 2,8

36-40 år 34 8,3 20 15,6 54 10,0

41-45 år 95 23,2 33 25,8 128 23,8

46-50 år 94 22,9 19 14,8 113 21,0

51-55 år 67 16,3 14 10,9 81 15,1

56-60 år 30 7,3 4 3,1 34 6,3

61 år och äldre 65 15,9 20 15,6 85 15,8

Total 410 100,0 128 100,0 538 100,0

Respondenterna i gruppen kvinnor som besvarade enkäten är i regel något yngre än de män som deltog i undersökningen, men skillnaden är inte avgörande stor. Det finns en viss skillnad i vilken idrott som män resp. kvinnor i huvudsak arbetar inom. Cirka 50% av männen kommer från fotboll medan cirka 30% av kvinnorna gör det. Andra större idrotter bland kvinnor är gymnastik (9%), innebandy (8%) och ridning (11%), idrotter där männen inte är procentuellt representerade på samma sätt. Vad som också kan konstateras är att närmare 70% av respondenterna är i åldern 36 till 55 år.

(8)

De deltagande respondenterna har flera olika roller inom den förening de arbetar för.

Tabell 2: Din roll/uppgift inom din förening (flera svarsalternativ möjlig)

Antal

Ledare/tränare för ungdom födda 2006 eller senare 300 Ledare/tränare för ungdom födda tidigare än 2006 160 Ledare/tränare för vuxna, äldre än 18 år 177

Styrelseuppdrag 218

Anställd på föreningskansliet 22

Arbetar ideellt på föreningskansliet 19

Annan uppgift i föreningen 48

För denna fråga kunde respondenterna ange flera svarsalternativ (totalt 944 svar angavs av de 538 respondenterna), vilket innebar att en betydande del av dem hade flera uppgifter inom föreningen. Med tanke på att så många av de som svarat innehade ledare/tränaransvar så har ändå målet med deltagande i undersökningen nåtts. Respondenterna har dessutom arbetat som ledare/tränare i relativt många år.

Tabell 3: Fördelningen för hur många år man varit ledare/tränare

Medeltal

Standard- avvikelse² Hur många år har du varit ledare/tränare

i din förening?

11,7 11,8

I närmare 12 år har man i snitt arbetat som ledare, vilket ändå får betraktas som att gruppen är erfarna som ledare. Om man bara studerar antal år som ledare/tränare för dem som anger att de arbetar i den idrottande verksamheten (ej styrelseledamöter m.fl.), så ser fördelningen ut som följer.

2 Begreppet standardavvikelse kanske behöver förklaras. Vi tänker oss att vi har två skolklasser, med 20 elever i varje, som haft samma prov. I den ena klassen hade alla elever 10 poäng på provet, medeltalet blir då 10. I den andra klassen hade hälften av eleverna 5 poäng och den andra hälften hade 15 poäng. De får också medeltalet 10.

I den första klassen blir spridningen kring medeltalet 0, alla har ju 10 poäng. I det andra fallet så är spridningen runt medeltalet betydligt större, ingen elev har ju 10 poäng och är inte ens i närheten. Det betyder att de har samma medeltal, men en större spridning och denna spridning mäts i avvikelser kring medeltalet som blir standard, därav begreppet standardavvikelse. I detta fall blir den 4,88. Varför inte 5, vilket borde vara logiskt, men mitt korta svar är att det handlar om frihetsgrader. Men det är en helt annan historia.

(9)

Tabell 4: Din roll/uppgift inom din förening (flera svarsalternativ möjliga)

Hur många år har du varit ledare/tränare i din förening?

Medelvärde Ledare/tränare för ungdom födda 2006

eller senare

9,77

Ledare/tränare för ungdom födda tidigare än 2006

13,41

Ledare/tränare för vuxna, äldre än 18 år 15,21

Att de som är ledare/tränare för de äldre aktiva har en längre tid som ledare kanske inte är förvånande, med tanke på de åldrar som de ledare/tränare för, medan de som är ledare för de yngre har den kortaste tiden som ledare. Vad gäller de idrotter och medelålder som har flest antal svarande respondenter (5 eller fler) så ser fördelningen ut som följer (se nästa sida).

Tabell 5: Din roll/uppgift inom din förening fördelat på medelålder för ledare/tränare.

Hur många år har du varit ledare/tränare i din förening?

Ledare/tränare för ungdom födda 2006 eller senare

Ledare/tränare för vuxna, äldre än 18 år

Medelvärde Medelvärde Medelvärde

Inom vilken idrott är du

ledare/tränare?

Bandy 5,33 7,50

Basket 28,00 14,50 13,50

Bordtennis 14,00 21,50 21,50

Bowling 28,00 31,00 36,67

Fotboll 6,41 9,04 12,43

Friidrott 5,00 21,67 7,00

Golf 11,00 11,00

Gymnastik 4,00 7,00 13,00

Handboll 3,83 4,00 20,00

Innebandy 7,41 7,93 9,00

(10)

Ishockey 9,50 7,50 6,00

Orientering 15,20 22,33 27,50

Ridning 11,88 12,50 12,50

Simning 19,57 26,50 22,50

Skyttesport 26,93 25,29 27,33

Taekwondo 5,50 5,60 5,60

De idrotter som har de högsta medeltalen är bowling, basket, orientering, simning, skyttesport. Läsaren skall också informeras om att det knappa underlaget beträffande antalet svarande snabbt kan innebära att snedfördelningar uppstår.

Föreningen

Som nämnts ovan är huvuddelen av dem som besvarade enkäten ifrån fotboll (se tabell 6 nästa sida).

Därefter kommer innebandy och skyttesport beträffande antalet svarande. Ett antal av 35 individer angav att de var aktiva som ledare/tränare inom flera idrotter, de har därför inte kategoriserats in under en enstaka idrott (se tabell 6).

Tabell 6: Fördelningen för vilken idrott man är ledare/tränare (enbart idrotter med 5 och fler respondenter visas i tabellen).

Fotboll 238

Innebandy 44

Kombination av idrotter 35

Skyttesport 23

Ridning 15

Simning 12

Gymnastik 11

Orientering 10

Handboll 10

Friidrott 8

Basket 8

Ishockey 7

Taekwondo 6

(11)

Bowling 6

Bordtennis 6

Bandy 6

Golf 5

Vad gäller föreningsorganisationen så är de allra flesta (c:a 70%) föreningar som enbart sysslar med en idrott. Cirka 20% har två eller tre olika idrotter som utövas.

Tabell 7: Fördelningen för hur många idrotter föreningarna utövar i medeltal.

Medeltal Standard- avvikelse Hur många idrotter bedriver ni inom er förening (ange antal)? 1,7 1,6

De allra flesta föreningar saknar dessutom undersektioner i sin verksamhet. Förklaringen till detta står med sannolikhet att finna i det faktum att föreningarna i studien i huvudsak enbart har en idrott på programmet.

Tabell 8: Fördelningen för hur många sektioner det finns i föreningen.

Antal sektioner Antal föreningar

0 231

1 81

2 67

3 66

4 39

5 15

De deltagande respondenterna i studien sprider sig över hela det område som omfattas av Smålands idrottsförbund fögderi. Det är föga överraskande att andelen respondenter är störst i de tre befolkningsmässigt stora kommunerna i området fyra kommuner saknas, Aneby, Alvesta, Mönsterås och Mörbylånga).

(12)

Tabell 9. Fördelningen för respondenternas hemkommun uppdelat på kön.

I vilken kommun finns föreningen?

Kön? Kön?

Man Kvinna Total Man Kvinna Total

Antal svarand e

Antal svaran de

I vilken kommun finns föreningen?

Antal svaran de

Antal svarande

Borgholm 2 2 4 Nybro 9 0 9

Eksjö 11 8 19 Nässjö 10 2 12

Emmaboda 7 6 13 Oskarshamn 33 5 38

Gislaved 18 6 24 Sävsjö 2 0 2

Gnosjö 6 2 8 Tingsryd 5 0 5

Habo 5 2 7 Torsås 2 1 3

Hultsfred 1 2 3 Tranås 3 0 3

Högsby 2 0 2 Uppvidinge 1 2 3

Jönköping 46 14 60 Vaggeryd 3 0 3

Kalmar 56 12 68 Vetlanda 16 4 20

Lessebo 1 1 2 Vimmerby 10 5 15

Ljungby 16 5 21 Värnamo 4 1 5

Markaryd 5 4 9 Västervik 4 1 5

Mullsjö 4 0 4 Växjö 99 36 135

Älmhult 3 0 3

För att göra redovisningen av kommunstorlek relativt andra frågor mer överskådlig, har kommunerna i den fortsatta redovisningen delats in i tre grupper, kommuner med färre än 20 000 innevånare, med en befolkning mellan 20 000 och 40 000 innevånare och kommuner med fler än 40 000 innevånare (se bilaga 1).

(13)

Träning, match och andra sammankomster

Resultaten från undersökningen visar att antalet träningstillfällen i snitt minskar under pandemin (se tabell 7 nedan) och pandemin är med stor säkerhet ett av skälen till detta, men man får inte blunda för att det kan finnas andra förklaringar, t.ex. säsongsberoende idrotter där verksamheterna alltid går ned under vissa tidsperioder (vinter/sommar). Man skall inte heller glömma bort att fotboll dominerar antalet svarande respondenter, vilket har en betydande påverkan³.

Tabell 7. Antal träningstillfällen med de aktiva per vecka (i snitt)?

Tiden fr.o.m. augusti 2019 - t.o.m. februari 2020 (innan pandemin)

Tiden fr.o.m. mars 2020 - t.o.m.

juni 2021 (under pandemin)

Tiden efter juni 2021 (din uppskattning) Medelta

l

Minimu m

Maximu m

Medelta l

Minimu m

Maximu m

Medelta l

Minimu m

Maximu m

4,18 1,00 75,00 2,89 0,00 50,00 3,79 0,00 50,00

Tabellen ovan visar en nedgång i antal träningstillfällen under pandemin, men att respondenterna har en förhoppning att antalet träningstillfällen kommer att öka när pandemin klingar ut. Ser man till de tre olika ledar-/tränarkategorierna som undersökts så är det ledare/tränare för gruppen ledare/tränare för ungdom födda tidigare än 2006 och ledare/tränare för vuxna äldre än 18 år som anger den största relativa nedgången i antalet träningstillfällen under pandemin (se tabell 7 nedan). För de yngsta är nedgången liten. Om man inte tar med fotboll i redovisningen för denna fråga, så visar de resultaten inga större förändringar mellan de olika mätta tidzonerna.

3 Eftersom antalet svarande för fotboll är så dominerande i undersökningen har detta uppmärksammats i en del av de kommande frågorna. Vissa resultat presenteras både med alla respondenter, men också där fotboll tillfälligt tagits bort i redovisningen. Detta för att undersöka och visa om övriga idrotter skiljer sig avsevärt från fotboll.

(14)

Tabell 7. Antal träningstillfällen med de aktiva per vecka (i snitt) uppdelat på ledar-/tränarkategori.

Antal träningstillfällen med de aktiva per vecka (i snitt)?

Medeltal

Standard - avvikels e

Medelt al

Standard- avvikelse

Medelt al

Standa rd- avvike lse Tiden fr.o.m. augusti 2019 -

t.o.m. februari 2020 (innan pandemin)

3,98 6,51 5,72 9,11 5,33 8,15

Tiden fr.o.m. mars 2020 - t.o.m. juni 2021 (under pandemin)

3,42 10,88 3,89 6,69 3,47 7,07

Tiden fr.o.m. juli 2021 (din uppskattning)

3,64 5,97 4,71 7,12 4,78 7,17

En liknande trend gäller även för antalet tävlingar/matcher (se tabell 8), vilket är föga förvånande, tävlingar och matcher följer i flera avseende samma cykler som träningstillfällen inom idrottsverksamhet. Vad gäller tävlingar och matcher så har i snitt antalet halverats under pandemin (se tabell 8), men respondenterna har en förhoppning att komma tillbaka till nivåer som fanns innan pandemin.

Tabell 8: Antal tävlingar/matcher med de aktiva per vecka?

Tiden fr.o.m. augusti 2019 - t.o.m.

februari 2020 (innan pandemin)

Tiden efter juni 2021 (din uppskattning)

Det är ledare/tränare för vuxna äldre än 18 år som redovisar den största nedgången under pandemin medan ledare/tränare för ungdom födda tidigare än 2006 har en knappt märkbar nedgång. Om man

Medelt al

Minimu

m Maximum

Medelt al

Minimu m

Maximu m

Medelta l

Minimu m

Maximu m

1,40 0,00 40,00 0,63 0,00 25,00 1,35 0,00 141,00

(15)

exkluderar fotbollen från redovisningen så sker en större nedgång i de övriga idrotterna, framför allt i gruppen födda 2006 och tidigare.

Tabell 9: Antal tävlingar/matcher med de aktiva per vecka (i snitt) uppdelat på ledar-/tränarkategori.

Antal tävlingar/matcher med de aktiva per vecka?

Medeltal

Standard-

avvikelse Medeltal

Standard-

avvikelse Medeltal

Standard- avvikelse Tiden fr.o.m. augusti 2019

- t.o.m. februari 2020 (innan pandemin)

1,08 2,16 0,96 0,98 1,25 2,15

0,54 1,44 0,75 2,65 0,39 1,27

1,19 1,79 1,30 2,85 1,20 2,15

Inte heller i denna fråga visar respondenter från fotboll någon avvikande svarsbild, d.v.s. inte några större förändringar i svaren mellan de olika mätta tidzonerna.

Beträffande tillfällen som definieras som varken träning eller tävling/match (se tabell 9 nedan)så är det ledare/tränare för ungdom födda tidigare än 2006 ochledare/tränare för vuxna äldre än 18 år, som anger den största nedgången under pandemin.

Tabell 10: Antal tillfällen med de aktiva som varken är träning eller tävling/match per vecka (i snitt) uppdelat på ledar-/tränarkategori.

Antal tillfällen med de aktiva som varken är träning eller match?

Medeltal

Standard-

avvikelse Medeltal

Standard-

avvikelse Medeltal

Standard- avvikelse

(16)

Vad gäller antalet ungdomar som deltagit i träning, antalet vuxna som deltagit i träning och om man deltagit i olika former av läger är tendensen den samma. En nedgång under pandemin men en förhoppning om en återhämtning när pandemin klingar av (se tabell 10,11 och 12)⁴. Om man inte tar med fotboll i redovisningen så visar den en större nedgång under pandemin mellan de olika mätta tidzonerna för de yngsta åldrarna.

Nedgången i hur många aktiva som deltagit i de aktiviteter som genomförts innan och under pandemin är för hela undersökningsgruppen i snitt cirka 6 individer (från 26 till 20).

Tabell 11: Antalet ungdomar som i genomsnitt deltagit i träning.

l

Minimu m

Maximu m

Medelta l

Minimu m

Maximu m

Medelta l

Minimu m

Maximu m

25,80 0,00 420,00 19,72 0,00 350,00 23,45 0,00 400,00

Det är i grupperna ledare/tränare för ungdom födda 2006 och tidigare som har den största nedgången under pandemin med i snitt 9 aktiva. I den yngre gruppen är nedgången cirka 5 individer/träning.

4 Vad som kan förbrylla med tabellen nedan (tabell x) är att ledare/tränare för vuxna uppvisar siffror för antalet ungdomar. Förklaringen står att finna i det faktum att man i flera idrotter bedriver verksamheter för flera åldersgrupper samtidigt. Därmed kan det vara svårt att skilja ut de olika grupperna och att man på vuxenverksamheter även har äldre ungdomar som deltager.

Tiden fr.o.m. augusti 2019 - t.o.m. februari 2020 (innan pandemin)?

1,07 4,42 1,37 5,17 1,40 5,04

0,86 4,57 0,81 4,63 0,85 4,84

0,97 4,70 1,06 4,76 1,12 4,07

(17)

Tabell 12: Antalet ungdomar som i genomsnitt deltagit i träning (i snitt) uppdelat på ledar- /tränarkategori.

Antalet ungdomar som i genomsnitt deltagit i träning

Medeltal

Standard-

avvikelse Medeltal

Standard- avvikelse Tiden fr.o.m. augusti 2019 -

24,00 30,85 30,42 39,44

18,81 26,14 21,75 35,97

21,45 29,39 25,09 37,69

Om man reducerar undersökningsgruppen och tar bort fotboll, med tidigare anförda anledning, så ser man att skillnaderna ökar mellan tiden innan pandemin och under pandemin (se tabell 11). Minskningen är i snitt 10 individer eller 1/3 av totala antalet deltagande.

Tabell 13: Antalet ungdomar som i genomsnitt deltagit i träning (i snitt) uppdelat på ledar- /tränarkategori (fotboll redovisas inte i tabellen).

Antalet ungdomar som i genomsnitt deltagit i träning per vecka?

Medeltal Medeltal

Tiden fr.o.m. augusti 2019 t.o.m.

30,62 35,40

21,57 24,42

25,71 28,63

Om man ser till frågan beträffande antalet vuxna i verksamheterna, så ser fördelningen ut som följer.

Tabell 14: Antalet vuxna (+ 18 år) som i genomsnitt deltagit i träning per vecka?

Tiden fr.o.m. augusti 2019 - t.o.m.

Tiden efter juni 2021 (din uppskattning)

(18)

Resultatet visar en dryg halvering av antalet deltagande. Ser man enbart till de två äldre åldersgrupperna så är fördelningen som följer (här har den yngst gruppen tagits bort med redovisning sker för de senare två). Skälet är åter att i gruppen födda tidigare än 2006 så finns ungdomar som deltagit i vuxenverksamheter, framför allt de som vid tillfället för undersökningen var 16 och 17 år gamla.

Tabell 11: Antalet vuxna som i genomsnitt deltagit i träning (i snitt) uppdelat på ledar- /tränarkategori.

Antalet vuxna (+18) som i genomsnitt deltagit i träning per vecka?

Medeltal

Standard-

avvikelse Medeltal

Standard- avvikelse Tiden fr.o.m. augusti 2019 -

14,90 26,11 22,14 23,60

Tiden fr.o.m. mars 2020- t.o.m.

6,54 13,70 9,66 13,36

11,56 17,01 18,38 18,93

Nedgången bland vuxna aktiva under pandemin är relativt sett större än bland studiens ungdomar, vilket i viss mån tillskrivas de olika restriktionsbestämmelser om reglerade verksamheterna. Om man studerar denna fråga när man tagit bort svaren för fotboll, framstår inga större skillnader i den decimerade populationen än till den totala fördelningen.

Nedgången i deltagare i läger av olika slag har halverats, vilket också ligger i linje med de trender som resultatredovisningen indikerar.

Medelta l

Minimu

m Maximum

Medelt al

Minimu

m Maximum

Medelta

l Minimum

Maximu m

12,85 0,00 230,00 6,39 0,00 100,00 11,48 0,00 425,00

(19)

Tabell 14: Antalet som i genomsnitt deltagit i läger av olika slag (i snitt) uppdelat på ledar- /tränarkategori.

l

Minimu m

Maximu m

Medelta l

Minimu m

Maximu m

Medelta l

Minimu m

Maximu m

7,95 0,00 200,00 3,18 0,00 140,00 6,22 0,00 140,00

Nedgången är störst i gruppen födda tidigare 2006 medan nedgången för de yngsta är något mindre.

Gruppen vuxna redovisas ej av samma skäl som tidigare.

Tabell 15: Antalet som i genomsnitt deltagit i läger av olika slag?

Antalet som i genomsnitt deltagit i läger av olika slag?

Medeltal Standardavvikelse Medeltal Standardavvikelse Tiden fr.o.m. augusti 2019 - t.o.m.

7,04 17,03 11,78 24,60

3,51 13,44 3,66 12,10

6,00 12,04 7,93 14,27

Om man studerar siffrorna när man tagit bort svaren för fotboll framstår inga större skillnader än de totala fördelningarna.

Förutsättningar för verksamheten

Sett till idrottsrelaterade förutsättningar, exempelvis tillgång till anläggningar som funnits för idrottslig verksamhet före och under pandemin, samt hur man tror att förutsättningarna kommer att vara framledes, så menar flera att den varit relativt bra under pandemin. Detta gäller tillgången på lokaler för träning inomhus.

(20)

Tabell 16: Förutsättningar för den idrottsliga verksamheten, tillgång till lokaler för träning inomhus uppdelat på kommunstorlek.

Tillgången på lokaler för träning inomhus?

Kommun efter befolkningsstorlek

0-19 999 invånare

20 000- 39 999 invånare

40 000 invånare eller fler

De tre frågorna nedan gäller tiden fr.o.m. augusti 2019 - t.o.m. februari 2020 (innan pandemin).

Dålig 19 14,5 22 16,8 60 24,2

Varken bra eller dålig

36 27,5 36 27,5 71 28,6

Bra 76 58,0 73 55,7 117 47,2

De tre frågorna nedan gäller tiden fr.o.m. mars 2020 - t.o.m.

juni 2021 (under pandemin).

Dålig 69 55,2 54 40,9 106 43,1

28 22,4 33 25,0 75 30,5

Bra 28 22,4 45 34,1 65 26,4

De tre frågorna nedan gäller tiden fr.o.m juli 2021 och framåt (din uppskattning).

Dålig 18 14,1 24 18,3 57 23,2

42 32,8 40 30,5 74 30,1

Bra 68 53,1 67 51,1 115 46,7

Siffrorna ovan varierar vad gäller nöjaktighet med tillgång på lokaler/idrottsmiljöer. Trenden är dock att nöjdheten minskar under pandemin i alla kommunstorlekar. Å andra sidan kan man med viss sannolikhet säga att utrymmet i befintliga lokaler ökade i takt med att verksamheter inomhus har ställts i och detta skapat större möjligheter till lokaler för dem som fortsatt sina verksamheter,

Sett till de olika ledar-tränakategorier som använts så visar de inga nämnvärda skillnader. Alla grupper menar att tillgången varit bra (mellan 50% och 55%) innan pandemin. Denna siffra sjunker under pandemin till cirka 30 % för alla grupper och andelen som menar att den varit dålig höjs i motsvarande utsträckning.

(21)

Tabell 17: Förutsättningar för den idrottsliga verksamheten, tillgång till lokaler för träning inomhus uppdelat på ledar-/tränarkategorier.

Tillgången på lokaler för träning inomhus?

Antal %

Anta

l %

Anta

l %

Gäller tiden fr.o.m. augusti 2019 - t.o.m. februari 2020 (innan pandemin).

Dålig 59 20,6 32 20,6 27 15,5

78 27,3 37 23,9 46 26,4

Bra 149 52,1 86 55,5 101 58,0

Gäller tiden fr.o.m. mars 2020 - t.o.m. juni 2021 (under pandemin).

Dålig 111 39,2 70 45,5 94 54,7

80 28,3 31 20,1 29 16,9

Bra 92 32,5 53 34,4 49 28,5

Gäller tiden fr.o.m juli 2021 och framåt (din

uppskattning).

Dålig 52 18,4 30 19,7 31 17,8

86 30,5 42 27,6 51 29,3

Bra 144 51,1 80 52,6 92 52,9

För övriga föreningar anger respondenterna i stort att de haft bättre möjligheter och här skiljer det mer än 10% enheter för bra i kategorin Bra.

Vad gäller tillgång till anläggningar/miljöer utomhus så har den varit bra under pandemin vilket gäller alla kommunstorlekar.

(22)

Tabell 18: Förutsättningar för den idrottsliga verksamheten, tillgång till anläggningar/ miljöer för träning utomhus

Tillgång till anläggningar/miljöer för träning utomhus?

Kommun efter befolkningsstorlek 0-19 999

invånare

20 000- 39 999 invånare

Fler än 40 000 invånare Antal % Antal % Antal % De tre frågorna nedan gäller tiden

fr.o.m. augusti 2019 - t.o.m.

februari 2020 (innan pandemin).

Dålig 7 5,4 12 9,4 26 10,6

25 19,4 19 14,8 64 26,0

Bra 97 75,2 97 75,8 156 63,4

De tre frågorna nedan gäller tiden fr.o.m. mars 2020 - t.o.m. juni 2021 (under pandemin).

Dålig 14 10,8 18 13,5 35 14,1

35 26,9 30 22,6 76 30,5

Bra 81 62,3 85 63,9 138 55,4

Dålig 2 1,6 7 5,3 21 8,4

18 14,0 21 16,0 62 24,8

Bra 109 84,5 103 78,6 167 66,8

Gruppen ledare/tränare menar också att tillgången innan varit bra under pandemin (mer än 60%). Svaren här skiljer sig så till vida att nedgången i det närmaste uteblir under pandemin.

Fotboll påverkar siffrorna för bra uppåt då verksamheten där ofta sker utomhus.

Möjligheter till att delta i olika former av ledar-/tränarutbildning har funnits. Dock sker en radikal minskning under pandemin i alla grupper av kommunstorlek.

(23)

Tabell 19: Förutsättningar för den idrottsliga verksamheten, möjlighet att kunna delta i ledar- /tränarutbildning?

Möjlighet att kunna delta i ledar-/tränarutbildning?

Kommun efter befolkningsstorlek 0-19999

invånare

20000- 39999 invånare

Fler än 40000 invånare Antal % Antal % Antal % De tre frågorna nedan gäller

tiden fr.o.m. augusti 2019 - t.o.m. februari 2020 (innan pandemin).

Dålig 10 7,9 12 9,3 24 9,7

33 26,2 43 33,3 75 30,4

Bra 83 65,9 74 57,4 148 59,9

De tre frågorna nedan gäller tiden fr.o.m. mars 2020 - t.o.m.

juni 2021 (under pandemin).

Dålig 47 37,9 56 42,7 112 45,2

50 40,3 59 45,0 93 37,5

Bra 27 21,8 16 12,2 43 17,3

Dålig 8 6,6 9 7,0 18 7,2

52 43,0 58 45,3 107 42,8

Bra 61 50,4 61 47,7 125 50,0

Samma trend som ovan gäller de olika ledare/tränarkategorierna, en kraftig minskning av bra under pandemin från runt 60% bra före till 12-25% under pandemin.

Information och stöd

En annan viktig aspekt av att kunna hantera idrottslig verksamhet under besvärliga situationer är att få stöd från olika instanser. De tillfrågade respondenterna fick svara på frågor om hur de upplevde stödet från både idrottsliga organisationer, den egna föreningen och den egna kommunen.

(24)

Tabell 20: Fördelning för hur stödet för den idrottsliga verksamheten upplevdes under pandemin fördelat på kommunernas storlek.

Hur uppfattar du stödet för den idrottsliga verksamhet som du har bedrivit under pandemin (Gäller tiden fr.o.m. mars 2020 - t.o.m. juni 2021)?

0-19999 invånare

20000- 39999 invånare

40 000 invånare eller fler

Hur uppfattar du stödet för den idrottsliga verksamheten som du fått från Riksidrottsförbundet om Covid-19 och idrott?

Vet ej 40 30,8 33 24,3 80 30,9

Dåligt 17 13,1 24 17,6 29 11,2

Varken bra eller dåligt

36 27,7 46 33,8 74 28,6

Bra 37 28,5 33 24,3 76 29,3

Hur uppfattar du stödet för den idrottsliga verksamheten som du fått från ditt specialförbund om Covid-19 och idrott?

Vet ej 38 28,8 34 25,0 78 30,0

Dåligt 18 13,6 21 15,4 32 12,3

40 30,3 47 34,6 89 34,2

Bra 36 27,3 34 25,0 61 23,5

Hur uppfattar du stödet för den idrottsliga verksamheten som du fått från RF-SISU Småland om

Covid-19 och idrott?

Vet ej 41 31,1 35 25,7 88 34,1

Dåligt 13 9,8 15 11,0 19 7,4

36 27,3 47 34,6 82 31,8

Bra 42 31,8 39 28,7 69 26,7

Hur uppfattar du stödet för den idrottsliga verksamheten som du fått

från ditt specialdistriktsförbund om

Covid-19 och idrott?

Vet ej 44 33,3 33 24,8 84 32,8

Dåligt 16 12,1 21 15,8 33 12,9

39 29,5 49 36,8 86 33,6

Bra 33 25,0 30 22,6 53 20,7

Hur uppfattar du stödet för den idrottsliga verksamheten som du fått från din förening om Covid- 19 och idrott?

Vet ej 19 14,5 17 12,5 50 19,3

Dåligt 13 9,9 12 8,8 11 4,2

35 26,7 37 27,2 70 27,0

Bra 64 48,9 70 51,5 128 49,4

Vet ej 27 20,8 20 14,7 60 23,1

(25)

Hur uppfattar du stödet för den idrottsliga verksamheten som du fått

från din kommun om Covid-19 och idrott?

Dåligt 25 19,2 25 18,4 29 11,2

43 33,1 43 31,6 96 36,9

Bra 35 26,9 48 35,3 75 28,8

Först bör konstateras att relativt många inte har någon uppfattning om hur stödet varit, men att det ändå upplevts som bäst från den egna föreningen. För övriga instanser är uppfattningarna ganska jämt fördelade med c:a ¼ av respondenterna som upplever stödet som bra. Upplevelser av stödet som dålig är mellan 10-20% som menar att det har varit. Att just den egna föreningen fått en högre värdering kan också ha att göra med att den är ”närmast”. De stödåtgärder som har legat närmast verksamheten är sådant som föreningen bäst kunde klara av att hantera. Det finns ingen tydlig trend vad gäller kommunernas storlek utan resultaten fördelar sig relativt slumpmässigt. Det finns inte heller några större skillnader på ledar-/tränarkategorier.

Vad gäller informationen om Covid 19 och idrott så är trenden att cirka 40-60% anser att de fått bra information, medan antalet som anser att de fått en dålig information är betydligt färre. Inte heller här finns några tydliga skillnader beträffande kommunerna storlek.

(26)

Tabell 21: Fördelning för hur informationen för den idrottsliga verksamheten upplevdes under pandemin fördelat på kommunernas storlek.

Nedan finns frågor om den information du fått för den idrottsliga verksamhet som du har bedrivit under pandemin och gäller tiden fr.o.m. mars 2020 - t.o.m. juni 2021. Sätt ett kryss i den ruta som stämmer bäst med din situation? - Hur uppfattar

0-19999 invånare

20000- 39999 invånare

Fler än 40000 invånare

Hur uppfattar du informationen för

genomförande av den idrottsliga verksamheten som du fått från Riksidrottsförbundet om Covid-19 och idrott?

Vet ej 19 14,4 12 9,2 41 16,0

Dålig 12 9,1 11 8,4 20 7,8

40 30,3 38 29,0 82 32,0

Bra 61 46,2 70 53,4 113 44,1

genomförande av den idrottsliga verksamheten som du fått från ditt specialförbund om Covid- 19 och idrott?

Vet ej 16 12,2 9 6,9 39 15,3

Dålig 14 10,7 12 9,2 23 9,0

27 20,6 33 25,2 86 33,7

Bra 74 56,5 77 58,8 107 42,0

genomförande av den idrottsliga verksamheten som du fått från RF-SISU Småland om Covid- 19 och idrott?

Vet ej 25 18,9 24 18,3 63 24,7

Dålig 11 8,3 8 6,1 21 8,2

32 24,2 38 29,0 72 28,2

Bra 64 48,5 61 46,6 99 38,8

genomförande av den idrottsliga verksamheten som du fått från ditt

Specialdistriktsförbund om Covid-19 och idrott?

Vet ej 24 18,5 15 11,8 53 20,7

Dålig 9 6,9 9 7,1 31 12,1

28 21,5 35 27,6 85 33,2

Bra 69 53,1 68 53,5 87 34,0

genomförande av den idrottsliga verksamheten

Vet ej 10 7,5 3 2,3 21 8,2

Dålig 12 9,0 8 6,2 10 3,9

(27)

som du fått från din förening om Covid-19 och idrott?

33 24,8 31 24,0 62 24,1

Bra 78 58,6 87 67,4 164 63,8

genomförande av den idrottsliga verksamheten som du fått från din kommun om Covid-19 och idrott?

Vet ej 14 10,7 10 7,6 39 15,2

Dålig 19 14,5 18 13,7 33 12,8

38 29,0 37 28,2 81 31,5

Bra 60 45,8 66 50,4 104 40,5

Vad gällde stödet för verksamheterna och informationen så är det fortfarande en ganska som svarar ”vet ej”, inte i lika stor omfattningen vad gäller informationen. Återigen upplevs informationen som bäst från den egna föreningen, men skillnaderna är inte avgörande stora gent emot andra informationsgivare. Man bör trycka på att informationen om de verksamhetsnära och lokala förutsättningarna gjorde att det var just föreningen ansågs kunna ge den bästa informationen. Man bör dessutom trycka på att det i stort enbart är en(1) av tio (10) respondenter som generellt menar att informationen var direkt dålig.

De mest betydelsefulla upplevelserna av pandemin

De mest betydelsefulla upplevelserna beskrivs utifrån de konsekvenser som restriktionerna medförde.

Restriktionerna innebar bland annat att matcher och tävlingar ställdes in men också att vissa grupper inte fick träna alls eller att man tvingades flytta all verksamhet utomhus.

Betydelsen av tävlingsmoment

I takt med att tävlingar och matcher ställdes in upplever man att motivationen försvann hos många aktiva. Detta tror man också i förlängningen kan vara en anledning till att vissa slutat med sin idrott.

Träningen blev inte tillräcklig för motivationen att fortsätta idrotta. Man menar också att när tävlingsmomentet försvinner krävs det mer av tränarna. De behöver vara mer kreativa och på andra sätt motivera aktiva.

Flera tränare menar att det inte bara är de aktiva som uttryckligen satsar på sin idrott som påverkats negativt utan även de som inte anses satsa. Framförallt är det en minskad motivation som blivit resultatet av de uteblivna tävlingarna eller matcherna.

Betydelsen av idrott för olika grupper

I samband med att idrotten inte kunde genomföras med den regelbundenhet eller på det sätt som normalt sker har det medfött en insikt om idrottens betydelse för olika grupper.

(28)

Många beskriver en upplevd tomhet när idrotten i form av träning, matcher och cuper uteblev i vardagen.

Tomheten upplevdes inte bara av de aktiva utan även av tränare och föräldrar. En annan insikt är att barn och unga mår bra av att träffas och röra på sig. Detta har man haft kunskap om innan men när det inte skedde på den regelbundna basis som vi är vana blev det än mer tydligt. Samtidigt som drottens betydelse blev tydlig när den inte fick genomföras har även en insikt om träningens betydelse av att vara ett inslag av ”normalitet” i pandemin upptäckts..

Många ledare tar upp betydelsen av hur viktig idrotten är för att barn och unga ska röra på sig samtidigt som man också beskriver en avsaknad av den energi som det ger att träna tillsammans. När det inte finns möjlighet till det är man rädd att många slutar.

För många barn och unga blir idrottens regelbundenhet en rutin i vardagen. När regelbundenheten bryts vittnar flera om betydelsen av att upprätthålla rutiner för barnen och behovet av att vara i ett sammanhang. En annan fara som man ser är att just den avbrutna regelbundenheten gör att idrotten tappar aktiva. Med andra ord anses det viktigt att idrottens verksamhet sker kontinuerligt utan längre uppehåll och det det bör vara prioriterat när olika begränsningar sker.

Betydelsen av den fysiska aktivitet och rörelse som idrotten bidrar med betonar många och menar att det är viktigt att köra på så gott det går. Att man bör göra vad man kan för att träning ska komma till stånd.

Förutom den fysiska rörelse och aktivitet som idrotten ger är också idrotten viktig som en del av vardagen. Det är en punkt att samlas kring för såväl aktiva som ledare och tränare.

Förutom idrottens betydelse i vardagen betonas också idrottens betydelse under lov. Detta är ett sätt för många att sysselsätta sig när man av olika anledningar inte åker iväg.

Konsekvenser av de restriktioner som infördes pga Covid-19

De negativa konsekvenser som restriktioner medfört handlar mycket om att man tappat medlemmar som en följd av de nedstängningar som infördes. Vissa individer och grupper har helt tappat kontakten med idrotten. I anslutning till det framförs även kritik att man just valde att stänga ner och vilka framtida konsekvenser detta kommer att få även framgent. På grund av de restriktioner som infördes smalnades verksamheten av och i de fall man fick träna vara det bara träning som fick förekomma. Alla de sociala inslagen och aktiviteter som normalt finns i verksamheten ställdes in och detta medförde att vissa tappade intresset eller viljan att vara med. Man har bland annat tappat snacket före och efter träning med aktiva. Man har upplevt en stor brist på social kontakt. Mot bakgrund av detta är det många som tar upp vikten av att hålla igång kontinuerligt för att på så sätt hålla intresset uppe. Man har också sett betydelsen av att verksamheten behöver innehålla mer och andra aktiviteter än bara träning.

Som en följd av inställd verksamhet för vissa grupper tycker man sig se en ökad psykisk ohälsa.

(29)

Eftersom föräldrar i många fall inte fått vara med inne i hallar eller andra lokaler har man även tappat kontakten med dessa. Detta ser man som en stor oro då föräldrarna fyller viktiga funktioner runt barn och ungdomar och deras idrott.

Utöver tappet av medlemmar vittnar flera om att man tappat gnistan eller som någon beskriver det

“luften gick ur” som ledare. Utöver att man är rädd att man tappat aktiva under pandemin är man även orolig att man kommer att tappa funktionärer och ledare. Om rädslan besannas, att man tappar många ideella, ser man stora risker för idrotten och dess verksamhet med tanke på hur mycket som bärs upp av ideella. Det finns ledare som vittnar om en upplevelse av att man haft mer tid att göra annat och således inte kommer att fortsätta som ledare.

Det flera konstaterar är en insikt i betydelsen av att idrotten behöver bestå av flera olika aktiviteter. Det räcker inte att enbart tillhandahålla träning utan även tävling och andra sociala aktiviteter. Både de som arrangeras enskilt men också de som sker i samband med träning och match/tävling såsom häng i omklädningsrummet, möjlighet till snack både före och efter träning och match. Även cuper ses som viktiga ingredienser som tillgodoser andra behov än det som enbart träning och match gör.

Förutom de negativa konsekvenserna som man upplevt med anledning av de restriktioner som infördes har även positiva upplevelser noterats.

Generellt har man sett en ökning av människor som rör sig utomhus, ex. fler som cyklar.

Många har gjort stora ansträngningar för att kunna anpassa verksamheten och att det går att göra mycket bara man har tillgång till lokaler.

Ovan nämndes negativa konsekvenser av att föräldrar inte fått vara med i hallar mm men det har också gett positiva effekter i form av att de aktiva kunnat koncentrera sig bättre.

Under pandemin har det i många sammanhang skett en digital utveckling och så även inom idrotten.

Man har lärt sig att använda de digitala möjligheter som finns. Man har hittat nya sätt att genomföra möten på vilket gjort att fler blivit delaktiga. Den digitala tekniken har också öppnat upp för möjligheter att tävla virtuellt.

Med tanke på att man tappat den fysiska kontakten med föräldrar har man fått hitta nya sätt att kommunicera, ex genom sociala medier såsom Instagram

I takt med att det införts restriktioner och man tvingats ändra verksamheten har det också bidragit till en större variation än vanligt av träningen. Detta tror vissa att det faktiskt gjort att motivationen ökat hos vissa även om man saknat andra moment eller delar i verksamheten. Man har varit tvungen att tänka nytt och kreativt. Detta gör också att fler kan välja att stanna kvar i idrotten.

(30)

Brister som identifierats i hanteringen av pandemin

De flesta hoppas med största sannolikhet att vi inom vår livstid inte får uppleva en pandemi till men det kan ändå finnas ett värde i att lära oss av hur vi hanterade pandemin. Tränarna har fått svara på såväl vilka brister som styrkor som identifierats i hanteringen av pandemin.

När det gäller bristerna ligger de på olika nivåer. Det som många svarat är att informationen varit för sen eller att man inte fått någon information alls. Man efterfrågar också mer stöd och förslag på hur man skulle kunnat ställa om verksamheten. En önskan om tydlighet. I anslutning till att man tycker att informationen varit dålig menar flera att det varit tyst från styrelse eller ledning.

Av den information som getts har det ibland varit svårt att tolka och det visade sig att man tolkade restriktionerna olika. Andra menar dock att restriktionerna varit tydliga.

En stor brist är också att mycket av verksamheten ställdes in vilket vi ovan beskrivet vad det lett till.

Man menar också att med de restriktioner som funnits har det varit svårt att hålla igång verksamheten.

Många lokaler stängdes vilket gjorde det svårt att hitta lokaler att vara i samtidigt som många vittnar om ett svagt engagemang från kommunen i att erbjuda lämpliga anläggningar utomhus.

I svaren beskriver ledare en stor skillnad i hur kommunerna stöttat idrotten och menar att det är kommunernas ekonomi som påverkar föreningsidrottens förutsättningar till överlevnad. Huruvida det är på detta sätt är inget som studien kan svara på men värt att reflektera över. Det har också framkommit svar som tyder på en känsla av handlingsförlamning hos kommuner när det gällt att iordningställa alternativa anläggningar för utomhusaktiviteter. Även här är det inte möjligt att svara på om det är på det sättet men också detta är värt att reflektera över.

En annan brist som upplevts är att man inte i större omfattning erbjudit digitala utbildningar. Under pandemin har många haft mer tid över eftersom viss verksamhet legat nere och då har tid funnits för utbildning och utveckling.

Man upplever också att man dragit alla idrotter över en kam men att det finns olika förutsättningar inom olika idrotter att hantera restriktionerna. Det finns en förståelse för att det är bekvämt att göra på detta sätt men det blir inte så träffsäkert.

Styrkor som identifierats i hanteringen av pandemin

Det är ofta lätt att hitta brister men ibland svårt att hitta styrkor under en kris. Här har dock tränarna identifierat ganska många styrkor i hanteringen av pandemin som man kan ta vara på.

Flera säger att en styrka var att det var väldigt få aktiva som fick Corona. Man anser sig ha lyckats med de regler och restriktioner som funnits. En upplevelse av lojalitet, ansvarstagande och regelefterlevnad.

(31)

Man har upplevt en stolthet av att kunnat hantera pandemin genom kreativitet och hitta möjligheter till träning.

Arbetet med att hantera restriktionerna har bidragit till gemenskap, man har insett att ensam är inte stark.

Det har skapats en sammanhållning inom föreningen och en känsla av att alla har hjälps åt. Det har funnits en vilja av att göra rätt.

Trots de restriktioner och begräsningar som funnits har man också upplevt en stor träningsvilja, en hög träningsnärvaro och man har lyckats hålla ihop laget eller gruppen. Flera är också stolta över att inte så många har slutat. Man har upplevt en målmedvetenhet och att de som verkligen brinner för sin idrott har inga problem att fortsätta att träna och hålla i. Så länge man är tillräckligt många tror man att detta kommer bidra till en högre kvalitet på träningen framöver.

Mycket ansvar har legat på tränarna och de som varit dedikerade har slitit hårt för att hitta lösningar. En positiv effekt har också varit att det skapats en bra tränardialog där man har hjälpt varandra. Flera menar att en styrka varit att man fortsatt att träffats vilket visat sig vara betydelsefullt. Man har på så sätt hela tiden haft en tät kontakt med sina aktiva.

Man har tvingats att hitta nya sätt att kommunicera på vilket även bidragit till att man utvecklat och förbättrat kommunikationen till sina medlemmar och aktiva. Ofta via sociala medier. Man har även hittat nya mötesformer, både för att hantera situationen och informera men också för att driva verksamheten vidare och utvecklas.

Det finns också styrkor gällande hanteringen av ekonomin under pandemin. Flera menar att man fått bra ekonomiskt stöd samt att man fått sänkt eller borttagen hallhyra.

När det gäller själva träningsverksamheten har man även där kunnat hitta styrkor som man tar med sig framledes.

Många vittnar om insikten vad utomhusträning kan ge när man bara är van att träna inomhus, att en kreativitet visat sig, att testa nya träningsmetoder, att tänka nytt och en vilja att hela tiden hitta lösningar på de problem som uppstått. En flexibilitet har också fått bli ett naturligt inslag då restriktioner och villkor förändras med kort varsel. Flera vittnar om att man behöver bli bättre på att planera. De grupper eller lag där det varit många ledare har kunnat dela upp sig i mindre grupper och på så sätt kunnat hålla träningar på ett smittsäkert sätt ändå. När tävlingarna försvann har man fått jobba med “konsten att motivera utan tävling” som tidigare nämnts.

Negativa eller positiva effekter pandemin haft för den fortsatta verksamheten

Som en fortsättning på de styrkor man upplevt under pandemin har tränarna även fått svara på vilka eventuella negativa eller positiva effekter pandemin haft för den fortsatta verksamheten Det är ju en sak

(32)

hur pandemin påverkar idrotten under tiden men frågan är ju också hur man tror att den kommer att påverkas framgent.

Den största oron är att aktiva väljer att sluta och då framförallt de som inte är 100% dedikerade till sin idrott. Även om man så klart kan och bör jobba för att de som slutat ska komma tillbaka till idrotten ser man en risk i att det blir svårt. Med anledning av att aktiva slutar ser man en risk i att man behöver lägga ner lag och träningsgrupper eller att slå ihop flera för att få en lagom stor grupp. Man ser även en risk i att man tappat värdefull tid för utveckling då träning uteblivit.

Man är även orolig att ledare och andra ideella krafter ska sluta. I och med att föräldrar i många fall enbart lämnat sina barn och ungdomar vid dörren till träningen under en lång tid är man rädd för att man tappar föräldraengagemanget även framledes.

Det man också är rädd för är att ekonomin kommer att vara sämre framöver. Att man kommer förlora olika sorters intäkter.

Sammantaget finns också en känsla av att behöva starta upp på nytt och börja om från början. Det kan så klart vara en positiv sak men i detta avseende är känslan att det är jobbigt och man är osäker på om man mäktar med det.

Utöver de negativa effekterna som identifierats finns också en rad positiva sådana identifierats.

Den digitala tekniken har blivit ett stort hjälpmedel såväl när det gäller mötesformer som annan typ av kommunikation. Genom att använda andra sätt att mötas har man upplevt ett ökat deltagande mot innan.

Utöver mötena som ändrat distributionsform har man också börjat att streama matcher så man kunnat sända dessa live. De digitala verktyget har också börjat användas för att synas såsom i social medier med devisen “ syns man inte finns man inte”.

I det arbete som lagts ned har man upplevt en bättre sammanhållning, en starkare och bättre gemenskap.

Det har skapats en förståelse för och betydelse av att hjälpas åt samt en tacksamhet för att man kunnat fortsätta med verksamheten.

I verksamheten har man haft en möjlighet att ställa om även om allt inte varit som vanligt. Man har som ovan nämnt fått ha en flexibilitet och uppfinningsrikedom i att ställa om och anpassa verksamheten efter rådande restriktioner.

Genom denna uppfinningsrikedom har nya sätt att träna och tävla vuxit fram. Nya sätt att tävla som inte innebär några resor exempelvis.

Det ska också nämnas att det finns de verksamheter som ökat under pandemin. Kanske på grund av att utbudet av aktiviteter varit minde men dock. En annan positiv effekt som många nämner i sammanhanget är betydelsen av att ha mål att träna och se fram emot, och att ha fast punkt i vardagen. Denna betydelse går inte att underskatta.

(33)

När allt inte varit som vanligt har det infunnit sig ett mindre förgivettagande, man har sett ett ökat värde av verksamheten. Man har kunnat fokusera på delar i verksamheten som normalt inte prioriteras lika högt såsom teknikträning, sammanhållning och kunnat göra det i lugn och ro.

En annan (förhoppningsvis) positiv effekt är att ledande personer inser betydelsen av idrotten för folkhälsan och skapar möjlighet att bedriva verksamhet och inte bara överleva ekonomiskt Att man framgent kan se en omfördelning av kostnader. Att i stället för att lägga kostnader på hallhyra, så kan man lägga det på arvoderade tränare och på så sätt få en bättre verksamhet och kvalitet.

Även om man under pandemin fått stå tillbaka i verksamhet upplevs ett generellt högre intresse för motion. I och med att en hel del verksamhet ställts in och barn och unga fått avstå visst idrottande hoppas man att de kommer tillbaka och vill röra på sig när aktiviteter kommer igång igen.

Inom idrotten är man inte van att hantera kriser som med denna pandemi men i takt med att vi behövt hantera den har en ökad krismedvetenhet infunnit sig. Mycket av pandemin och de restriktioner som införts har varit kopplade till hygien så även en ökad medvetenhet av hygien har infunnit sig. Exempelvis att man behöver bli bättre på att stanna hemma om man är förkyld.

Behov för att verksamheten kan fortsätta att utvecklas

En sak är ju vad vi lärt oss under pandemin och de lärdomar ska vi ta med oss för framtida utveckling men med tanke på den påverkan de restriktioner som införts haft på idrotten finns ett mer akut behov att idrotten kommer igång igen med målet att dels komma tillbaka till tidigare volym på verksamhet men också ett behov av utveckling.

Det största behovet som flest tränare ser är att tävlingsverksamheten behöver komma igång igen så snabbt det bara går. Som vi tidigare beskrivit så har den inställda tävlings- och matchverksamheten påverkat idrotten i hög grad och det finns en upplevelse att detta gjort att många tappat motivation och kanske slutat med idrott.

En annan del är att träningsgrupperna behöver vara homogena och lagom stora. Man ser en risk i att man tappat barn och unga vilket gör att man behöver slå ihop olika åldersgrupper för att kunna genomföra träning. Detta kan föra med sig att grupperna blir för heterogena med stor åldersspridning och spridning i nivå. Tränarnas behov är med andra ord att man behöver lägga fokus på att rekrytera så att ålders- och nivåhomogena grupper finns. Detta ser man som en förutsättning för att kunna hålla kvalitet i verksamheten.

En annan aspekt som är en förutsättning för kvalitet i verksamheten är såväl tillgång till lokaler som att de är ändamålsenliga och att träningstiderna fördelas så att man prioriterar barn och unga. Vilka träningstider som ges till olika grupper påverkar förutsättningarna för träningen och kan till och med vara avgörande om man ska eller kan vara med eller inte. Ändamålensliga lokaler inbegriper såväl